Bodens kommun

Version från den 28 november 2017 kl. 07.30 av LarskeBot (Diskussion | Bidrag) (→‎Utländsk bakgrund: enligt Wp:Wikipediafrågor, replaced: utrikesfödda → utrikes födda (2), inrikesfödda → inrikes födda med AWB)
Bodens kommun
Kommun
Vapen för Bodens kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Slogan: Fördel Boden![1]
Land Sverige Sverige
Län Norrbottens län
Landskap Norrbotten
Läge 65°50′0″N 21°43′0″Ö / 65.83333°N 21.71667°Ö / 65.83333; 21.71667
Centralort Boden
Areal 4 285,1 km² (2015-01-01)[2]
24:e största (av 290)
 - land 4 007,89 km²
 - vatten 277,21 km²
Folkmängd 27 903 (2024-03-31)[3]
95:e största (av 290)
Befolkningstäthet 6,96 invånare/km²[3][2]
244:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens
ordförande
Inge Andersson (S)
Geonames 606530
Kommunkod 2582[4]
Tätortsgrad (%) 84 (2015)[5]
Antal anställda 3 025 (2014-11)[6]
Webbplats: www.boden.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal
Lantmäteriets kommunavgränsning

Bodens kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapet Norrbotten i Sverige. Centralort är Boden.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Överluleå, Edefors och en del av Råneå socken (den del som Gunnarsbyns församling utgjorde från 1962). I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock Edefors landskommun bildades först från 1892 som en utbrytning ur Överluleå landskommun.

28 februari 1896 inrättades Bodens municipalsamhälle i Överluleå landskommun. 1919 bildades Bodens stad som en utbrytning av samhället ur kommunen och municipalsamhället upplöstes.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[7]

1967 införlivades i staden resterande delar av Överluleå landskommun och området som motsvarade Gunnarsbyns församling ur Råneå landskommun. Bodens kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Bodens stad och Edefors landskommun.[8]

Kommunen ingick från bildandet till 28 januari 2002 i Bodens tingsrätts domsaga och ingår sen dess i Luleå tingsrätts domsaga.[9]

Kommunvapnet

Blasonering: En sköld av silver med en röd krenelerad mur med porttorn.[10]

Vapnet, vars motiv hade föreslagits av en kapten, fastställdes för garnisonsstaden Boden 1919. Efter kommunbildningen registrerades det oförändrat hos Patent- och registreringsverket 1974.

Av de övriga kommunerna på den nuvarande kommunens område hade endast Råneå landskommun ett vapen.

Historia

Forntid

Fornfyndet i Alträsk utanför Boden har tillsammans med andra i Jokkmokk, Vuollerim och Överkalix legat till grund för den nya uppfattningen om den norrländska forntiden. Boplatsvallarna i Alträsk har daterats vara cirka 7 000 år gamla.

Yngre järnålder

I området Heden har även fynd från kommunikation (handel med mera) under yngre järnåldern1000-talet med södra Sverige återfunnits. I Hedens omnejd var även den första kristna kyrkan upprättad, numera i ruiner.

Medeltiden

Första skriftliga benämningen på orten Boden, Bodebyn, är från medeltiden (1539) i en riksskattelängd. Notera att Nordisk familjeboks etymologi är Bodarna, det vill säga fäbodarna eller sjöbodarna efter de bodar som upprättats från strömmingsfisket(?). 1543 hade Bodebyn sju hemman och sedan tidigare fanns samer.

Rödbergsfortet, en del av Bodens fästning, sedd från norr.

Modern historia

Överluleå kyrka började byggas 1827 och därmed var centrum flyttad invid Bodträsket från Heden.

Sedan slutet av 1800-talet går både Stambanan genom övre Norrland (Stockholm-Haparanda) och Malmbanan (Luleå-Narvik) genom kommunen.

I början av 1900-talet började fort och garnison, eller den så kallade Bodens fästning, att etableras för att försvara den viktiga ställning som staden besatt. Den största risken ansågs vara anfall österifrån, från Ryssland. Fram till 1990-talet präglades arbetsmarknaden i Boden främst av arbete i garnisonen inklusive garnisonssjukhuset som byggdes i närheten av kasernerna. Under 1990-talet flyttade hela sjukhuset till Södra Sunderbyn i Luleå kommun.

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Bodens kommun 1970–2015[11]
ÅrFolkmängd
1970
  
27 032
1975
  
27 815
1980
  
28 848
1985
  
29 029
1990
  
29 740
1995
  
30 153
2000
  
28 679
2005
  
28 176
2010
  
27 471
2015
  
27 913
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 740, eller 9,83 % av befolkningen (hela befolkningen: 27 887 den 31 december 2014).[12]

Utrikes födda

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Bodens kommun 27 887 personer. Av dessa var 2 368 personer (8,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[13]

Indelningar

Distrikt inom Bodens kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt:[14]:

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det sju tätorter i Bodens kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Boden &&&&&&&&&&016830.&&&&&016 830
2 Sävast &&&&&&&&&&&03093.&&&&&03 093
3 Trångfors 1860
4 Vittjärv &&&&&&&&&&&&0498.&&&&&0498
5 Harads &&&&&&&&&&&&0496.&&&&&0496
6 Unbyn &&&&&&&&&&&&0449.&&&&&0449
7 Södra Bredåker &&&&&&&&&&&&0203.&&&&&0203

Centralorten är i fet stil.

Politik

Socialdemokraterna har varit det största partiet i kommunen i alla kommunval förutom valet 2006, då Moderaterna fick 46 fler röster och blev kommunens största parti. Socialdemokraterna hade även egen majoritet i kommunfullmäktige i samtliga kommunval från 1970 till och med 1994. I valet 1998 tappade partiet sin egen majoritet.

Det näst största partiet i kommunfullmäktige var i valen 1970 till och med 1979 Centerpartiet. I valet 1982 tog Moderaterna över rollen som kommunens näst största parti, vilken de behöll fram till valet 1998, då Norrbottens sjukvårdsparti blev kommunens näst största. Sjukvårdspartiet var även det näst största partiet i valet 2002 men halverade sitt antal mandat i valet 2006, då Socialdemokraterna blev det näst största partiet. Sedan valet 2010 har Moderaterna återigen varit det näst största partiet.

I kommunvalet 2014 fick Moderaterna 26,80 % av rösterna, den högsta röstandelen inom samtliga kommuner i Norrbottens län. Närmast efter kom Gällivare kommun, där Moderaterna fick 16,80 % av rösterna i kommunvalet. Socialdemokraternas 36,84 % av rösterna var den tredje lägsta röstandelen av kommunerna i Norrbottens län.[15]

Kommunstyrelseordförande / Kommunalråd

Namn Från Till Biträdande kommunalråd
S
Erik Stenberg 1983 1991
S
Vanja Berglund 1992 1996
S
Christian Lindgren 1997 2002
M
Olle Lindström 2003 2010
V
Bosse Strömbäck
S
Torbjörn Lidberg 2011 2014
S
Inge Andersson 2015
NS
Kenneth Backgård
MP
Catarina Ask

Politiska majoriteter i Bodens kommun

År Partier
-2002 S
2003-2006 NS V M L MP C
2007-2009 M V NS C MP L
2009-2010 M NS C KD L
2010-2011 S V MP
2011-2014 S V
2015- S NS MP L KD

Kommunstyrelse

Presidium 2015–2018
Ordförande
S
Inge Andersson
Vice ordförande
MP
Catarina Ask
Vice ordförande
NS
Kenneth Backgård

Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter, varav 5 tillhör Socialdemokraterna, 3 tillhör Moderaterna, 2 tillhör Sverigedemokraterna medan Miljöpartiet, Sjukvårdspartiet, Centerpartiet, Vänsterpartiet samt Liberalerna har alla 1 ledamot vardera.[16]

Kommunfullmäktige

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Eivy Blomdahl
Förste vice ordförande
M
Göran Ahlman
Andre vice ordförande
S
Margit Hannu-Dyrander

Kommunala nämnder

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden
S
Béatrice Öman
NS
Anders Sundström
Kultur-, fritids- och ungdomsnämnden
L
Hendrik Andersson
MP
Mats Nordström
Miljö- och byggnämnden
S
Lars Nilsson
MP
Gösta Eriksson
Fastighetsnämnden
KD
Anders Pettersson
S
Sonia Harr
Överförmyndarnämnden
S
Arne Pettersson
KD
Gunnar Halin
Utbildningsnämnden
S
Britt-Marie Loggert-Andrén
KD
Maria Selin
Valnämnden
S
Michael Engström
NS
Erika Sjöö

Mandatfördelning i Bodens kommun, valen 1970–2014

ValårVSMPSDNSCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19705257525
5257525
4986,9
418
19735259325
5259325
4989,8
418
19764269415
426945
4991,0
3613
19794277416
427746
4991,1
3415
19824286227
4286227
4991,0
3316
19855255518
525558
4989,7
3217
198842624427
42624427
4986,1
3217
199142515428
4255428
4986,3
3316
199443023217
4302327
4988,0
3019
1998622182136
6228236
4982,87
2821
2002620292226
620292226
4981,00
2722
20067161421216
71642216
4981,42
3019
201052111211116
521216
4984,76
3019
201441926211113
41926213
4985,30
3019
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiers starkaste stöd

Parti Starkaste
valdistrikt
Stöd i det
valdistriktet
Stöd i hela
kommunen
M Trångfors 36,26% 26,80%
C Gunnarsbyn 12,24% 2,83%
L Sveafältet 5,25% 2,60%
KD Fagernäs 5,59% 2,59%
NS Heden 6,87% 4,71%
SD Heden 17,48% 11,44%
MP Sävast 7,09% 4,39%
S Centralskolan 47,25% 36,84%
V Ringvägen 11,40% 7,53%

Vänorter

Bodens kommun har fyra vänorter:[17]

Se även

Referenser

Fotnoter

  1. ^ Kommunens officiella webbplats
  2. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  3. ^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024”. Statistiska centralbyrån. 14 maj 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-1-2024/. Läst 14 maj 2024. 
  4. ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
  5. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  6. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  7. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 sida 18 i pdf:en
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Bodens tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  10. ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
  11. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 2 mars 2016. 
  12. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 6 december 2015)
  13. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
  14. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  15. ^ Valmyndigheten: Valresultat, kommunalval 2014. Läst 21 december 2015
  16. ^ Boden.se: Kommunstyrelsen Läst 21 december 2015
  17. ^ Kommunens officiella webbplats

Externa länkar