Melodifestivalen
 |
|
| TV-station | SVT |
|---|---|
| Nationell uttagningstävling | Melodifestivalen |
| Framträdanden | |
| Antal framträdanden | 51 (2011) |
| Debutår | 1958 |
| Bästa resultat | 1:a, 1974, 1984, 1991, 1999 |
| Sämsta resultat | 26:e, 2010 |
| Har fått flest poäng från |  Norge |
| Har gett flest poäng till |  Irland |
| Poäng genom tiderna | 2 926 (endast finalpoäng) 435 (semi-poäng) |
| Externa länkar | |
| Melodifestivalens hemsida | |
| Sveriges sida på Eurovision.tv | |
Melodifestivalen är Sveriges uttagning till Eurovision Song Contest. Sverige var för första gången med 1958, vilket var den tredje omgången. Sedan debutåret 1958 har Sverige deltagit alla år utom 1964, 1970 och 1976. Uttagningen har kallats Melodifestivalen sedan 1967.
Sverige är ett av Eurovisionens mest framgångsrika länder, och är också det land där tävlingen är mest populär [källa behövs], och Sverige har vunnit tävlingen fyra gånger och kommit bland de fem främsta sjutton gånger. Sveriges första vinst var år 1974 då ABBA vann med låten Waterloo. Övriga tre vinster skedde år 1984, 1991 och år 1999, vilket var landets senaste vinst. Sverige har åren efter sina vinster (1975, 1985, 1992 och 2000) varit värdland för Eurovisionen. Två gånger var Stockholm värdstad, medan Göteborg och Malmö stod som värdstad vid varsitt tillfälle.
Sedan år 2005 har Sveriges resultat varit dåliga, då landet alltid placerat sig i botten av finalresultatet. Undantagen var dock åren 2006, då man placerade sig på en femteplats och 2011, då man kom 3:a. Sedan år 2005 har landet i snitt kommit på plats 16[1] i finalen. År 2010 blev det allra första gången i landets 50-åriga historia som Sverige inte lyckades kvalificera sig från semifinalen till finalen. Efter att tävlingen avgjorts visade sig senare att landet kommit på elfte plats i den andra semifinalen, endast fem poäng från att gå till finalen. Detta är landets sämsta placering någonsin. År 2008 lyckades inte Sverige kvalificera sig till finalen via telefonrösterna, men blev utvalda av jurygrupperna att ta sig till finalen.
Sverige var ett av de första fem länderna som började att använda telefonröstning i Eurovision Song Contest, vilket skedde år 1997[2].
Innehåll |
[redigera] Melodifestivalen
[redigera] Tävlingsupplägg
- För 2012 års upplaga av Melodifestivalen, se Melodifestivalen 2012.
Melodifestivalen är en tävling för populärmusikaliska låtar som årligen genomförs i Sverige och direktsänds i Sveriges Television och Sveriges Radio. Melodifestivalen är Sveriges uttagning till Eurovision Song Contest.
Tävlingen brukar avgöras någon gång under perioden januari-mars, men exakta datum skiftar något med åren. I mediesammangang brukar Melodifestivalen kallas för Schlagerfestivalen, Schlager-SM eller Schlagern. Ibland kallas den också för "Svenska Melodifestivalen", för att skilja den från "Europeiska" eller "Stora Melodifestivalen", dvs. Eurovision Song Contest.[källa behövs]
Officiellt är det låtarna som tävlar, och inte deras låtskrivare eller framförare, eftersom detta är en regel i Eurovision Song Contest. Sånginsatserna från huvudartisten ska framföras live, körernas röster kan från 2009 vara förinspelad, medan musiken sedan 2001 ligger förinspelad på skivor och band. Redan 1997 tilläts dock fullt förinspelad musik.[3]
Mellan starten år 1959 fram till år 2001 hölls tävlingen endast under en kväll. Det vill säga, det var endast ett antal bidrag som tävlade och det avgjordes under en finalkväll. År 2002 gjordes stora förändringar i upplägget, då SVT införde fyra deltävlingar, Andra chansen och slutligen en stor finalkväll. Antalet bidrag ökade dramatiskt: från ca tio till trettiotvå.Den stora förändringen föreslogs redan under 1980-talet, men avvisades eftersom det troddes att publiken skulle tröttna på festivalen [4]. Sedan omgörningen har Christer Björkman varit programmets tävlingsproducent/exekutiv producent. Sedan år 2010 får även tittarna vara med och påverka att få med ett-två bidrag som ska vara med och tävla, detta via SVT:s webbjokertävling som sedan en regeländring 2011 är den enda möjligheten för icke etablerade låtskrivare att delta i tävlingen.
Melodifestivalerna är det genom tiderna mest sedda underhållningsprogrammet i Sveriges Television. Det är mycket vanligt att populära bidrag från Melodifestivalen dyker upp på Svensktoppen strax efter Melodifestivalen, och under 2000-talets första decennium har de blivit allt vanligare även på Trackslistan och försäljningslistan.
För att kora vinnaren har man tidigare använt jurygrupper indelade antingen efter bostadsort eller ålder, men sedan 1999 får tittarna bestämma genom en telefonomröstning, dock i kombination med en juryomröstning. Juryn och tittarna har sedan dess i finalen lika mycket att säga till om, dvs. de har 50% makt vardera att dela ut poäng till bidragen i finalen. Som en engångsföreteelse avgjordes Melodifestivalen 1993 helt genom telefonomröstning, något som avslöjades mitt under sändning.
[redigera] Historia
Den svenska uttagningen till Eurovision Song Contest har sänts sedan 1959. Året innan, 1958, utsågs den melodi som skulle tävla i Eurovision Song Contest av SKAP. Tre år, 1964, 1970 och 1976 har festivalen varit inställd; 1964 på grund av en artiststrejk, 1970 som protest mot att europeiska radio- och TV-unionen lät fyra låtar vinna i den internationella finalen året innan, 1976 både för att spara pengar, och för att politisk kontrovers rådde då många ansåg festivalen vara "alltför kommersiell".[källa behövs]
Melodifestivalen har varit det stora genombrottet för många artister och grupper, bland annat ABBA, Carola Häggkvist, Kikki Danielsson (med Wizex), Lena Philipsson, Lotta Engberg och Anders Glenmark, men även för låtskrivare som Lasse Holm, Ingela 'Pling' Forsman, Torgny Söderberg och Monica Forsberg, samt skivbolagsdirektörer som Bert Karlsson.
Liveorkester användes sista gången i Melodifestivalen 2000, medan den användes i Eurovision Song Contest sista gången 1998. Dock användes förinspelad musik i Melodifestivalen 1985 och 1986, och 1986 visades även en video för varje bidrag. 1985 och 1986 handlade det om att spara pengar, medan en stor anledning numera är att många moderna pop- och discolåtar har starka elektroniska inslag och därmed inte alltid kan återges korrekt av en traditionell orkester med instrument som blås, stråkar och slagverk.
Under åren som Sverige har tävlat i ESC har det svenska namnet på uttagningstävlingen varierat. År 1958 kallades tävlingen för Schlagertävling, för att året därpå istället heta: Säg det med musik: Stora schlagertävlingen. Mellan 1960-63 hette tävlingen istället Eurovisionsschlagern, svensk final, 1965-66 Svensk sångfestival och 1967-96 kallades tävlingen kort och gott för Melodifestival. År 1997 lades det till ett en efter Melodifestival, men det var borta till tävlingen året därpå och kallades kort och gott för Melodifestival fram till 2001. Från det att turnéerna med deltävlingar, Andra chansen och final började år 2002 ändrades namnet till sitt nuvarande namn: Melodifestivalen.
[redigera] Språkregler
Tidigare fick artisterna bara framföra bidrag på svenska, men man kunde lägga till några enstaka ord från något annat språk (som "Decibel, you're gonna be a star" eller "We are all the winners, we are all the best"). I Eurovision Song Contest fick bidragen framföras på valfritt språk under större delen av 1970-talet och de svenskspråkiga vinnarna av Melodifestivalen översattes då till engelska, exempelvis när ABBA:s "Waterloo" vann i Brighton 1974. Reglerna ändrades vid 1970-talets slut och varje land skulle framföra landets modersmål. De svenska bidragen förblev då svenskspråkiga i Europafinalen fram till 1999 då regeln om valfritt språk återinfördes och sedan dess har de svenska bidragen sjungits på engelska i Eurovision Song Contest.
Sedan 2002 års tävling får artisterna till följd av denna regeländring sjunga på valfritt språk även i Melodifestivalen. Det vanligaste språket i Melodifestivalen är sedan dess, förutom svenska, engelska.
[redigera] Genrer och inriktning
Melodifestivalens bidrag har ofta utgjort en lokal definition av begreppet "schlager", med lättaktig pop, som gick i en glidning från inspiration av jazz och swing under 1960-talet över till inspiration av disco under 1970-talet. Efter att melodin Waterloo av Abba vann 1974 gick trenden för resten av decenniet mot långsammare popballader, som de av Lars Berghagen och Björn Skifs. Även dansband och dansbandsartister deltog med framgång. Under 1980-talet dominerades tävlingen av lättsmälta dansbands- och poplåtar, likt de av Kikki Danielsson och Lotta Engberg, medan framgångarna under 1990-talet huvudsakligen gick till popballader. I samband med att telefonomröstningarna infördes 1999 blev det allt tuffare för balladerna, och musiken började gå mot "ren" pop och disco. Vissa kritiserar att dansen och övrig show, i bland även de uppträdandes utseende, numera många gånger går före låtarnas slagkraft.[källa behövs]
En viss konformism (det samtida svenska "schlager"-begreppet) fanns länge, men den började brytas vid tävlingens upplägg förändrades 2002 och fler artister, grupper och bidrag som tidigare betraktats som för tävlingen alltför "udda" började nå större framgång och uppmärksamhet, bland annat Brandsta City Släckers med sin trallvänliga och humoristiska rock och Sarek och Nordman med sin etnopop samt The Ark med sin glamrock. I början av 2000-talet har även andelen elektroniska instrument i låtarna ökat, då liveorkestern avskaffats.
[redigera] Ekonomi
Eva Hamilton avböjde i Sveriges Radios Ekots lördagsintervju i P1 den 15 mars 2008 att avslöja vad Melodifestivalen kostar, men sade att det kunde jämföras i storlek med Expedition Robinson eller en dramaserie i tre delar.[5]
Tidningen Resumé uppskattade i februari 2010 omsättningen till 100-115 miljoner kronor:[6]
- 20 mnkr (Omsättning i sponsring)
- 5 mnkr (kommunernas satsningar)
- 40 mnkr (100 000 besökare på 18 galor, två genrep och sändning på varje ort)
- 30-40 mnkr (telefonröstandet)
- 10 mnkr (SVT:s satsning av licensmedel)
Delar av intäkterna från telefonröstningen går till välgörande ändamål. Melodifestivalen 2009 sågs av 3,59 miljer tittare, det inkom 1,75 miljoner röster och 3,46 miljoner gick till Radiohjälpen. Uppgifterna har använts för att uppskatta att Idolfinalen 2008, som sågs av 1,6 miljoner tittare, inbringade 4,4 miljoner kronor att fördela mellan teleoperatören och TV4.[7]
SVT licensierar den årliga Melodifestivalskivan till det bolag som haft med flest låtar i det årets tävling. En stor del av inkomsterna för licensen går tillbaka till programverksamheten.[8]
[redigera] Skivor
- Absolute Schlager (2007)
- Singstar Svenska Hits Schlager Karaoke-TV-spel med Melodifestivallåtar (2007)
- Svenska Schlagervinnarna 1958-2000 (2000)
Varje år ges en samlingsskiva ut med årets låtar av det bolag som haft med flest låtar i det årets tävling. Sedan 2003 har det varit Bert Karlssons och Bobby Ljunggrens bolag M&L Records. Skivan säjer i storleksordningen 200,000 exemplar med en inkomst till skivbolaget på omkring 25 kronor per såld skiva.[8]
[redigera] Melodifestivalstäder
Städerna nedan har stått som värd för Melodifestivalen och Eurovision Song Contest.
[redigera] Deltävlingar och Andra chansen
Följande städer har stått värd för minst en deltävling och/eller Andra Chansen.
| Stad | Plats | År |
|---|---|---|
| Göteborg | Scandinavium | 2003-2012 |
| Malmö | Malmömässan | 2004 |
| Malmö Arena | 2009-2012 | |
| Leksand | Tegera Arena | 2006, 2009, 2012 |
| Växjö | Växjö Tipshall | 2002, 2005 |
| Vida Arena | 2012 | |
| Sundsvall | Nordichallen | 2002-2003, 2011 |
| Linköping | Cloetta Center | 2005, 2008, 2011 |
| Nyköping | Rosvalla Eventcenter | 2007, 2012 |
| Luleå | Arcushallen | 2003 |
| Coop Arena | 2011 | |
| Örnsköldsvik | Fjällräven Center | 2007, 2010 |
| Norrköping | Himmelstalundshallen | 2003, 2009 |
| Skellefteå | Skellefteå Kraft Arena | 2005, 2009 |
| Karlskrona | Telenor Arena | 2006, 2008 |
| Karlstad | Löfbergs Lila Arena | 2004, 2006 |
| Jönköping | Elmiahallen | 2003 |
| Kinnarps Arena | 2007 | |
| Sandviken | Göransson Arena | 2010 |
| Örebro | Conventum Arena | 2010 |
| Västerås | ABB Arena | 2008 |
| Kiruna | Arena Arctica | 2008 |
| Gävle | Läkerol Arena | 2007 |
| Umeå | Umeå Arena | 2004 |
| Falun | Lugnet | 2002 |
Fotnot: Sedan år 2007 är Andra Chansen utlokerad på andra orter än i Stockholm och har fått ett spelupplägg likt en tennisturnering.
Mellan åren 2002-2006 sändes Andra chansen dagen efter fjärde deltävlingen ägt rum, från Stockholm.
[redigera] Finaler och Eurovision Song Cong Contest
Följande tre städer har stått som värd för finalerna och Sveriges hittills fyra värdtillfällen i ESC:
| Stad | Plats | År | ESC |
|---|---|---|---|
| Stockholm | Cirkus | 1959-1963, 1965-1969, 1972, 1977-1979, 1981, 1986, 1992 | |
| TV-huset | 1971, 1973-1974, 1980, 1994 | ||
| Globen | 1989, 2002-2012 | 2000 | |
| Stockholmsmässan | 1996, 1999 | 1975 | |
| Göteborg | Lisebergshallen | 1982, 1984, 1987, 1993 | |
| TV-huset | 1975 | ||
| Rondo | 1990 | ||
| Eriksbergshallen | 1997 | ||
| Göteborgsoperan | 2000 | ||
| Scandinavium | 1985 | ||
| Malmö | Malmö Musikteater | 1988, 1991, 1995, 1998, 2001 | |
| Palladium | 1983 | ||
| TV-huset | 1985 | ||
| Malmö Isstadion | 1992 |
[redigera] Kritik mot festivalen
Den kritik som framförts mot tävlingen har många gånger handlat om urvalsprocessen.[9][10][11][12] Att skivbolagen fått besök av Christer Björkman och fått förslag på vilka låtar som bör skickas in och vilka artister som bör sjunga på demoversionerna.[13] Deltagare i urvalsjuryn beskriver hur Christer Björkman har bett dem lyssna om på låtar som de röstat bort, och de menar att han på så sätt påverkar urvalsprocessen.[13]
En regel som väckt misstankar är hanteringen av de inskickade bidragen. Bidragen från allmänheten delas ut bland musikförlag som själva skickat in egna bidrag direkt till Sveriges Television. Dessa förlag väljer sedan ut låtar ur allmänhetens hög som ska få konkurrera med deras redan inskickade bidrag. En del av de tävlande väljer alltså bland andra tävlandes bidrag vilka som får gå vidare. 2009 utgjorde ungefär hälften av de 3400 bidragen verk från allmänheten. "Ett par hundra" av dessa passerade musikförlagens gallring och gick vidare i tävlingen tillsammans med musikförlagens egna bidrag.[14] SVT:s ansvariga kontrollerar sedan att valet har gått rätt till genom att lyssna igenom de låtar som har valts bort. Efter sållningen får SVT:s handplockade jury välja bland bidragen. Den opartiska juryn får således endast tillgång till de av förlagen redan sållade låtarna[15].
Många tidningar och personer (bland andra låtskrivaren och producenten Henrik Bie) anklagar Melodifestivalen för att det förekommer fusk. Det som poängteras då är att artistansvarig Christer Björkman är signad av musikbolaget Lionheart International. En av delägarna i Lionheart är Bobby Ljunggren, som har fått med 30 bidrag sedan deltävlingarna och Andra chansen infördes år 2002. Tävlingen har beskrivits som inskränkt och vänskapskorrumperad.[16][17]
Ytterligare kritik är valet av jokrar som helt avgörs av Christer Björkman och hans redaktion.[15]
Lionheart har (tillsammans med Mariann Grammofon) de senaste åren haft ensamrätt på att sälja den officiella Melodifestivalsskivan, med alla aktuella års bidrag på, efter festivalen, eftersom de har varit det bolag som ägt det största antalet av de deltagande låtarna.[källa behövs]
En del bidrag, däribland Dannys låt "In the Club" har blivit anklagade för att använda inspelad sång på huvudartisten (i detta fall Danny), fastän det i Melodifestivalen inte är tillåtet med förinspelad sång/playback på huvudartisten.".[18]
Sara Lumholdts låt "Enemy" har också blivit anklagad efter ett klipp som sades komma ifrån SVT hade släppts, där man hörde att hon hade använt inspelat sång från henne under framförandet i direktsändningen.[19]
[redigera] Fansajter
Ingen Melodifestival eller Eurovision Song Contest är utan dess största beundrare, de inbitna fansen[källa behövs]. Med Internets tillkomst fullkomligt exploderade speciella sajter med fokus på tävlingen. En av de allra första internationella var Esctoday.com, som är alltjämt en av de mest besökta[källa behövs]. Dess grundare holländaren Sietse Bakker, arbetar numera för EBU och ansvarar för såväl för huvudtävlingen och barntävlingen, Junior Eurovision Song Contest. I Sverige finns webbsajterna bl.a. Escsweden och Poplight (före detta Gylleneskor) som dagligdags och året runt rapporterar om vad som händer kring dessa evenemang. Poplight fokuserar dock inte bara på ESC och Melodifestivalen, utan även andra evenemang och tv-program.
[redigera] Sveriges placeringar i Eurovision Song Contest
| Förklaring | |
|---|---|
| 1 | 1958 arrangerades ingen svensk tävling, utan låten "Samma stjärnor lysa för oss två" utsågs att representera Sverige. Alice Babs fick förfrågan att framföra bidraget men tyckte inte om den befintliga texten. En medarbetare på Sveriges radio, Gunnar Wersén, skrev då en ny text, vilket fick upphovsmannen Åke Gerhard att förbjuda skivinspelning av låten med denna text. |
| 2 | En artiststrejk gjorde att Sverige inte deltog 1964. |
| 3 | Året före (1969) fick fyra länder samma slutpoäng, vilket gav fyra vinnare i Eurovision Song Contest. De nordiska länderna ansåg att detta var fel, varpå man i protest avstod att delta i tävlingen år 1970. |
| 4 | Efter vinsten med Abba 1974 arrangerade Sverige Eurovision Song Contest 1975. Detta tog på Sveriges Radios ekonomi (Sveriges Television existerade inte som ett bolag utan var ett med Sveriges Radio). Man fattade då beslutet att helt enkelt inte delta i 1976 års tävling. En annan lite självsäker förklaring är att man var rädd att Sverige skulle vinna igen och därmed få arrangera tävlingen så snart igen, men detta är tveksamt som den officiella förklaringen. |
| 5 | Melodin "Fyra Bugg & en Coca Cola" fick byta text på grund av att Sveriges Television inte får göra reklam och gynna enskilda företag. Låten fick istället heta "Boogaloo". Detta blev tredje gången som Sverige ställde upp med ett ord i titeln som slutade på loo, vilket på engelska betyder dass eller toalett. Först ut var Abba med "Waterloo" 1974, sen Herreys med "Diggi-loo Diggi-ley" 1984 och 1987 Lotta Engberg med "Boogaloo". |
| 6 | Melodin "Hero" lyckades inte i semifinal 2 av Eurovision Song Contest 2008 ta sig till finalen med hjälp av telefonrösterna. Istället blev Sverige juryns wildcard och tävlade således i alla fall i finalen. Hade juryn inte valt Sverige, hade Charlotte slutat på totalt tjugosjunde plats. |
| 7 | Melodin "This Is My Life" blev Sveriges första bidrag någonsin som inte tog sig till finalen av Eurovision Song Contest. Sverige slutade på totalt tjugosjätte plats, och blev det land som placerade sig bäst bland de länder som inte tog sig till finalen. Dess slutplacering är landets hittills sämsta placering i Eurovision Song Contest. |
[redigera] Se även
[redigera] Referenser
- ^ (19+5+18+18+21)/5
- ^ http://www.escfans.com/news/read/5067
- ^ Melodifestivalen genom tiderna, Premium förlag 2006 (utkom första gången 1999), sidan 256 - Melodifestivalen 1997, Sjukdomsförfall...
- ^ ESC Sweden 2007 - Sverige 50 år i ESC
- ^ "Vi brukar ju aldrig tala om exakt vad ett program kostar. Det är en princip vi hållit i många, många år. [...] Det här är småpengar jämfört med kvalificerad drama. [...] Jämför det med en dramaserie på tre avsnitt." sade Eva Hamilton i Sveriges Radios Ekots lördagsintervju 15 mars 2008.
- ^ Leif Holmkvist "100 Mkr prislappen på årets Melodifestival", Resumé, 3 februari 2010. Läst den 2 januari 2011.
- ^ Johan Heimer. "Idol en ekonomisk hit för TV4", Upsala Nya Tidning den 12 december 2009. Läst den 21 februari 2011.
- ^ [a b] Berit Nygren. Ljunggren & co vinner oavsett hur det går, Mitt i musiken, 25 maj 2010. Läst den 7 mars 2012.
- ^ Jon Forsling, Martin Söderström, Zandra Lundberg, Christoffer Röstlund Jonsson. "SVT ratade vinnarlåtar", Aftonbladet den 24 februari 2010. Läst den 17 oktober 2010.
- ^ Helena Trus, Martin Gustafsson. "'Björkman måste avgå'", Aftonbladet den 28 maj 2010. Läst den 17 oktober 2010.
- ^ Helena Trus, Martin Gustafsson, Lotta Glimstedt. "Planen: Europa får mer makt", Aftonbladet den 29 maj 2010. Läst den 17 oktober 2010.
- ^ Torbjörn Ek, Martin Gustafsson. "'Lyssna på oss, SVT' Låtskrivarna fruktar att juryn ska missa bidrag", Aftonbladet den 11 oktober 2010. Läst den 17 oktober 2010.
- ^ [a b] Torbjörn Ek, Martin Gustafsson. "Succé i Oslo – ratad i Sverige", Aftonbladet, den 30 maj 2010. Läst den 30 maj 2010.
- ^ Berit Nygren. "Samma låtskrivare trots ny festival", Mitt i musiken, 17 februari 2009. Läst den 10 mars 2012.
- ^ [a b] http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article3783413.ab
- ^ Johanna Hagström. "Johanna Hagström: Den osunda schlagerfamiljen", GP den 12 mars 2011. Läst den 14 mars 2011.
- ^ Johan Lindqvist. "Johan Lindqvist: Saade firar, men festivalen ruttnar inifrån", GP den 13 mars 2011. Läst den 14 mars 2011.
- ^ ””Danny hade sången inspelad””. Aftonbladet. 9 mars 2011. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/melodifestivalen2011/article12656285.ab. Läst 9 mars 2012.
- ^ Okänd (7 mars 2011). ”Skandalläckan”. SR Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3762&artikel=4387112. Läst 9 mars 2012.
[redigera] Externa länkar
- Officiell webbplats för Melodifestivalen
- Poplight.se (fram till 2009 "Gyllene skor")
- Escsweden.com
- Melodifestivalklubben
|
|||||||||||
