Hoppa till innehållet

Kultur i Umeå – år för år

Från Wikipedia
Huvudartikel: Kultur i Umeå

Kultur i Umeå – år för år listar kulturhändelser i Umeå, från 1800-talet och framåt. Mer information finns i artikeln Kultur i Umeå.

• 1782 tillträdde Daniel Erik Naezén som ny provinsialläkare i Västerbotten. Som Linnélärjunge uppfattade han Umeå som kulturellt efterblivet, och grundade därför i slutet av 1790-talet ett läsesällskap, som lockade 26 bildningstörstande Umeåbor att bidra med 50 riksdaler vardera för att köpa relevant litteratur.[1] Liksom hustrun Christiana Beata Strotman skrev han modern, förromantisk, poesi. Naezén, som vid sidan av sin medicinska utbildning även studerat vid Kungliga Musikaliska Akademien (MA), utövade också musik, komponerade och fick kammarmusik framförd i Umeå – och invaldes därför i MA.[2]

  • 1847 I september utgavs första numret av Umeås andra tidning, det konservativa Umebladet, som kom att leva i drygt etthundra år. Dess förste redaktör, åren 1847–1880, var Erik Gustaf Lindroth.[5] Samma år bildades, på initiativ av assessor C J F Plagemann, teatersällskapet Thalia.[6][7] Under sommaren besöks staden av Fredrika Bremer.[1]
  • Den 11 september 1853 invigdes Umeås första teater – Teaterladan, eller mer officiellt, Thalias tempel – på kvarteret Gymnastiken vid Badstugatan (senare omdöpt till Skolgatan).[6]
  • 1858 omorganiserades läroverket från fem- till tio-klassigt under namnet Umeå högre elementarläroverk. Från 1865 kunde man där avlägga studentexamen, och 1878 fick skolan rangen av högre allmänt läroverk. Utöver de ordinarie läroämnena stod även sång, gymnastik och teckning på schemat redan från år 1860.[8]
  • 1862 bildades Umeå musiksällskap, som det tredje musiksällskapet i Sverige, och fick redan från start 74 medlemmar – vilket var en hel del i en stad med knappt 2 000 invånare.[9]
  • 1885 övertog Johan Åkerblom kommissionärskapet för bokhandeln i Umeå. Åkerbloms Bok, Musik och Pappershandel huserade till en början i ett gårdshus på Brogatan, men fick redan 1892 bättre lokaler vid Storgatan, mitt emot Westerbottens enskilda banks lokaler i den så kallade "Smörasken".[10]
  • 1899 bildade snickaren J. J. Leufvenius Umeå hantverkares manskör, som senare kom att uppgå i Umeå sångarförbund under ledning av musikhandlare Thure Melander.[12]
Umeå Nya Teater invigdes 1 oktober 1907 med 416 platser, och brann ned till grunden 1 januari 1913.

Storsatsningen på ett nytt, stort teaterhus kunde ha varit epokgörande, om inte huset brunnit ned så snart. Väntan på ett nytt teaterhus skulle vara i 70 år.

  • 1901 invigdes Ordenshuset på Skolgatan 48, som kom att bli en samlingsplats för nykterhetsföreningar och andra folkrörelser. [16]
  • 1902 flyttade Åkerbloms bokhandel till sin nuvarande plats vid Rådhuset, där den fram till 1966 huserade i ett vackert trähus.[10][17]
  • 1903 bildades den opolitiska folkbildningsföreningen Minerva på initiativ av regementsintendenten Max Schürer von Waldheim, för att befordra öppen föreläsningsverksamhet och bokutlåning.[18]
  • 1905 inrättade Minerva ett bokskåp i Rådhuset, vilket kan ses som början på biblioteksverksamheten i Umeå.[19]
  • 1922 I samband med firandet av Umeås 300-årsjubileum som stad uppfördes en stor festkantat med ord och musik av Peterson-Berger och under dennes ledning,[29] vilket ledde till Musiksällskapets återupplivande.
  • 1925 utkom Folke och Frida, första delen av Frida Åslunds självbiografiska barnbokstrilogi om uppväxten i Umeå.[30]
  • 1927 flyttade folkskollärarinneseminariet ut från den byggnad som idag rymmer Hovrätten för Övre Norrland, som sedan under en tioårsperiod kom att fungera som stadens kulturhus, med bland annat museum, bibliotek och en aula som användes för teaterföreställningar och konserter.[32]
  • 1949 Stiftelsen Vetenskapliga biblioteket instiftades i Umeå och knöts organisatoriskt till stadsbiblioteket.[44] Dess uppgift var att skapa ett bibliotek för de högre utbildningar som man hoppades kunna få förlagda till Umeå.[45] Genom anslag från grannkommunerna, donationer från bland annat Kempestiftelserna, samt gåvor och köp kunde man förvärva stora och värdefulla boksamlingar. Skivbutiken Burmans Musik öppnade (och lever fortfarande 2022, som Sveriges äldsta i sitt slag).[46]

Grundandet av Shakespearesällskapet, det nya stadsbiblioteket och flera nya biografer ökade utbudet för de ännu rätt få umeborna – knappa 20 000 personer vid 1950-talets början.

  • 1952 På våren var det premiär för Shakespearesällskapets första uppsättning; ett antal scener från bland andra Romeo och Julia, En midsommarnattsdröm och Macbeth. Under de följande 20 åren skulle de många hundra barn och ungdomar som engagerades i sällskapet sätta upp ett 40-tal pjäser som spelades mer än 300 föreställningar – inklusive två gästspel i England. Umeå Folkets hus stod värd för en nordisk kulturvecka.[48]
  • 1953 omfattade stadsbibliotekets bokbestånd totalt närmare 75 000 band.

Musiklivet växte, både genom allt fler gästspel och unga rockgrupper. Men den sten som sattes i rullning när Jazzfestivalen startade 1968 ska inte underskattas.

  • 1960 I mars nådde Rock-Boris, norske Per-Elvis och danske Rock-Finn Umeå med sin Nordiska Rockgala. I augusti kopplades Vännäs-sändaren på och Umeå med omnejd kunde hädanefter se televisionen.[50]
  • 1963 Det var utsålt och närmare 900 personer i publiken när lokala skämtmagasinet Grisbacka-Bladet arrangerade Umeås första lokala rockgala i Läroverkets aula; på scenen hördes bland andra Zettlers, Trappers och Cliftons.[50]
  • 1964 grundades amatörteatergruppen Umeå Studentteater, som under 1970-talet kom att hålla till i ett bergrum under Döbelns park under det nya namnet Grotteatern. Det första utländska popbesöket var när Swinging Blue Jeans kom på besök till sporthallenGammlia i oktober[50] (då polisen sägs ha ingripit för att åskådarna tog sig friheten att utföra så kallad "spontan dans", vilket inte var tillåtet...)
  • 1965 fick Margreta Söderwall Umeå kommuns kulturpris för sitt arbete med Shakespearesällskapet. Umeås första diskotek öppnade.[50]
  • 1966 Teaterhuskommitténs arkitekttävling lockade mer än etthundra bidrag. Det vinnande förslaget skissade en flexibel byggnad för teater, musik, kongresser, dans, utställningar med mera. Förslaget förverkligades inte, denna gång, men flexibiliteten var ledstjärna även för det nya Folkets hus som invigdes 1986.[37] Umeås första konstsalong, Lilla Galleriet, öppnar.[53]
  • 1967 invigdes Umeå universitetsbibliotek, som också övertog granskningsexemplaret.[43]

Ett gryende krogliv ökade möjligheterna för musikaliska gästspel. Proggrocken dominerade och hade stor publik bland det växande antalet studenter vid "det röda universitet". Lite i skymundan grodde det unga musiklivet i allt fler riktningar, från folkmusik till hårdrock.

  • 1971 Restaurang Krogen, som öppnat i november 1971 på Ålidhem, började med viskvällar på tisdagarna, vilket blev inledningen till Tisdagskrogen, som därefter under många år gästades av oräkneliga rockband från när och fjärran.[50]
  • 1978 utkom Pigan och härligheten, den första i en serie om fyra romaner där Lars Widding skildrade livet i barndomsstaden Umeå, åren 1920–45. I september öppnade Per Sörlin Umeås första inspelningsstudio, Tonteknik. Samma månad gjorde Stonesinfluerade Nasty Music sin första spelning på Ålidhemsgården (och de håller på än, 2022).[50] Folkmusikföreningen Gnid & Drag bildades. Sara Lidman, som på sin ålders höst bosatt sig i Umeå, promoverades i oktober till filosofie hedersdoktor vid Umeå universitet.
  • 1979 Flera stora musikfester utomhus i Döbelns park och på Mariehemsängen. Umeåfödde författaren Stig Larsson debuterade med romanen Autisterna. I december lades musikföreningen Stacken ned. Filmstudio Röda Rummet grundades och inledde visningar i en hörsal på Umeå universitet.[57]

Nya kulturinstitutioner som Bildmuseet, Konsthögskolan, Norrlandsoperan och – så centralt i staden som det bara går – det nya stadsbiblioteket och Idunteatern i nya Umeå Folkets hus. Institutionerna och lokalerna gav möjligheter till fler och större gästspel. Kommunen satsade också medvetet på festivaler, och utöver den redan etablerade Jazzfestivalen tillkom nu folkmusikfestival, kammarmusikfestival, filmfestival och – sedan Umeå av radions P3 utsetts till "Årets Popstad" – även en popfestival, och det mesta ägde rum på de många scenerna i nya Folkets hus.

  • 1983 utkom Göran Häggs roman Doktor Elgcrantz eller Faust i Boteå; en högst satirisk och delvis självbiografisk berättelse som hämtat näring ur Häggs gästspel som föreläsare i litteraturvetenskap vid Umeå universitet. Chick Corea, Georgie Fame och Bobo Stenson var några höjdpunkter på jazzfestivalen. Första uppsättningen av det därefter årliga Medicinarspexet betitlades Aladdin.
  • 1986 fick Umeå äntligen, efter mer än 70 års väntan, en fullstor teaterscen när Idunteatern invigdes i det nybyggda Umeå Folkets hus, vars scener under många år kom att rymma såväl jazz-, folkmusik- och filmfestivaler som Teaterföreningens många gästspel och mycket annat. I september var det premiär för Umeå filmfestival, som då var landets andra stora filmfestival vid sidan av Göteborgs filmfestival. Och Sara Lidman upprördes över årets filmfestivaltema: "Amerikansk film över sju decennier".

Indiepopscenen växte med skivbolaget NONS och band som Komeda i spetsen. Än mer ryktbar blev "Hardcorescenen", och band som Refused. Visfestivalen på Holmön, Umedalens skulpturpark och musikfestivalen Umeå Open ser dagens ljus.

  • 1994 I mars började NCC bygga om Sagabiografen till teaterlokal med 376 sittplatser, tänkt för Revybolaget och Ögonblicksteatern. Fjortonde upplagan av Kammarmusikfestivalen hade Frans Helmersson som konstnärlig ledare. I juli arrangerade Visum första upplagan av Visfestival Holmön, med bland andra Ewert Ljusberg, Stefan Demert och Jeja Sundström på scen. 28 september 1994, samma dag som Estoniakatastrofen, invigdes Sagateatern med Ögonblicksteaterns premiärföreställning "Goda grannar", byggd på historierna om Kung Ubu. Dessvärre gick Revybolaget kort därefter i konkurs och Ögonblicksteatern fick driva Saga själva. Sommaren detta år arrangerades för första gången utställningen Umedalen Skulptur på det gamla sjukhusområdet i stadens västra utkanter. Utställningen förnyades fram till 2012 med nya tillskott vartannat år. Hardcorebandet Final Exit bildades av medlemmar från Refused och Abhinanda. I oktober uruppförde Norrlandsoperan Bengt Malmros Grabbhalvan, med musik av Umeåsonen Björn Linnman.
  • 1995 bildades Umeå R&B (som senare bytt namn till Umeå Bluesförening) som sedan dess arrangerat hundratals bluesspelningar på bland annat Droskan, Umeå Folkets hus och restaurangbåten Sjöbris, samt Harrys Pub.
  • 2002 utkom Vladimir Oravskys dagboksanteckningar om hans tid som kulturchef i Umeå, boken Kulturen bakom kulturen – ett hållbart alternativ till myter, lögner och förtal . The Perishers släppte sitt första album, From Nothing to One. Solja Krapu fick Sveriges barn- och ungdomsboksförfattares pris Slangbellan för texten till bilderboken Jag behöver lillbrorsan. Ungdomsteaterföreningen Teater Mirakel satte upp sin första föreställning, Tagg i hjärtat. Stadsbiblioteket återinvigdes efter en utökning med 500 m² och en ny våning.[43] Norrlandsoperans nybyggda teater och konsertsal invigdes, båda i direkt anslutning till det gamla operahuset. I huset inryms även utställningslokalen Vita kuben.[68] Guldäpplet gick till filmaren Jens Jonsson som på våren detta år fått en Silverbjörn vid filmfestivalen i Berlin för kortfilmen Bror min. Lisa Miskovsky belönades med två Rockbjörnar, som Årets svenska nykomling och Årets svenska kvinnliga artist.
  • 2005 arrangerade Nya Studentteatern Sveriges första nationella studentteaterfestival, med gästspel både från sydsvenska och internationella studentteatrar. I maj samlades drygt 1 200 teaterarbetare i Umeå och Skellefteå för Teaterbiennalen. I juli sade kulturchefen Monica Sparby upp sig efter samarbetssvårigheter med stadsdirektören och kulturnämndens ordförande. Kommunen drog in stödet till folk- och Kammarmusikfestivalerna till förmån för det nya konceptet MADE-festivalen (Music, Art, Dance etcetera). Kulturföreningen Moonshake bildades och arrangerade följande år hundratals konserter och evenemang långt vid sidan av den "breda vägen".[69] Metalfestivalen Demons of the Opera arrangerades på Norrlandsoperan, med band som 6th Awakening och Nocturnal Rites – och förstås Symfoniorkestern. Carolina Miskovsky fick årets Guldäpple. Sånggruppen Kraja släppte sitt första album, Vackert väder. I augusti var det premiär för P3-programserien Mammas nya kille, i huvudsak producerad och befolkad av Klungan-medlemmar.
  • 2007 I januari sålde dåvarande ägarna Astoria Cinemas sina landsortsbiografer till SF Bio, som omedelbart lade ned biografen Royal efter 64 års verksamhet,[41] vilket lämnade Umeå med endast en kommersiell biograf, Filmstaden. I februari arrangerades första upplagan av tvådagarsfestivalen House of Metal i Umeå Folkets hus. Entombed, Satyricon och Soilwork var några av de 25 band som lockade totalt cirka 4 000 besökare.[70] Isolation Years gav ut skivan Sign, Sign. I maj utsågs Fredrik Lindegren även till posten som kulturchef; en delad befattning där han blev konstnärlig ledare samtidigt som en ny tjänst som kanslichef inrättades. I november stod det klart att kommunen inte skulle skjuta till mer pengar till Filmfestivalen, som efter 22 år tvingades ställa in verksamheten. Dockteater Månstjärnan arrangerade den nordiska dockteaterfestivalen Dockor i Norr. Årets Guldäpple gick till musikern David Sandström. Den fria kulturföreningen Verket bildades och startade verksamhet i kooperativ form i lokaler som fick samma namn som föreningen. Genom etablerandet av Verket fick Umeå Hardcore en nytändning och stadens hardcorescen levde upp på nytt.
  • 2008 I februari anordnades för andra gången hårdrocksfestivalen House of Metal, den här gången med bland andra Candlemass, Meshuggah, Easy Action och Nocturnal Rites på scenen. Umeå Nya Studentteater lade ner sin verksamhet. Den tionde punkfesten ordnades.
  • 2020 medförde Covid-19-pandemin att de flesta större evenemang ställdes in; Littfest så sent som dagarna innan festivalen i mars, Holmöns Visfestival i maj, och Brännbollsyran efter att första ha flyttats från maj till september.[87] I slutet av oktober genomfördes ändå en nedbantad jazzfestival.[88] Galleri OS:s tog över Lilla galleriets verksamhet och lokaler,[53] men tvingades lägga ned verksamheten redan våren 2023.[89]
  • 2021 flyttades Samiska veckan från mars till början av november.[90] Littfest genomfördes digitalt, men Visfestivalen ställdes in för andra året. Jazzfestivalen i slutet av oktober kunde liksom Filmfestivalen i november åter fylla salongerna utan större restriktioner.
  • 2022 firades 400-årsjubileet sedan Umeå fått stadsprivilegier, 1622. I mars var Littfest åter i fysiskt format och gästades av bland andra Vigdis Hjort, Dmitri Plax, Jonas Gardell och Susanna Alakoski.[91]
  • 2024 prisades William Spetz vid Kristallen-galan för bästa komedi och humor samt bästa manliga huvudroll i den egna Netflix-serien Tore.[92]
  • Steckzén, Birger (1981[1922]). Umeå stads historia 1588–1888. Norrländska skrifter, 0349-3202 ; 6 (Facs.-utg.personreg. har utarbetats av Saga Edstedt och ortreg. av Gun och Kurt Boberg ; med en efterskrift av Erik Thelaus). Umeå: Två förläggare. Libris 7753338. ISBN 9185920053 
  • Olofsson, Sven Ingemar; Eriksson Karin (1972). Umeå stads historia 1888–1972. Umeå: Umeå kommunfullmäktige. Libris 88277 
  • Hugoson, Rolf (2016). Umeå stads historia: 1950–2010 (Första upplagan). Umeå: Kommunfullmäktige. Libris 19886681. ISBN 9789188445995 
  • Olsson Lars Gunnar, Haugen Susanne, Edlund Lars-Erik, Tedebrand Lars-Göran, red (2013). Umeå 1314–2014: 100 berättelser om 700 år. Skrifter / utgivna av Johan Nordlander-sällskapet, 0348-6664 ; 30. Skellefteå: Artos & Norma. Libris 14803107. ISBN 9789175806686 
  1. ^ [a b c d] Anders Wynne (11 februari 2022). ”En tidsresa genom händelser under 400 år”. Västerbottens-Kuriren. https://www.vk.se/2022-02-11/en-tidsresa-genom-handelser-under-400-ar. Läst 16 september 2022. 
  2. ^ Daniel E Næzén, urn:sbl:8754, Svenskt biografiskt lexikon (art av Henrik Sandblad), hämtad 2022-09-16.
  3. ^ Åkerlund, Niklas (1 oktober 2019). ”När det tryckta ordet kom till Umeå”. Umeå universitetsbibliotek. https://trycktochotryckt.ub.umu.se/2019/10/01/nar-det-tryckta-ordet-kom-till-umea/. Läst 31 mars 2022. 
  4. ^ ”Historik över Åkerbloms universitetsbokhandel” (pdf). Västerbottens museum. sid. 11. http://forum.vbm.se/data/texter/pdf/foretag-hist/historik-over-akerbloms-bokh.pdf. Läst 19 april 2022. 
  5. ^ Lars-Erik Edlund, red (1996). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. [Regio-Övre]. "Band 4". Tore Frängsmyr. Umeå: Norrlands universitetsförlag. sid. 263. Libris 1610874. ISBN 91-972484-2-8 
  6. ^ [a b] Eriksson, Karin (1975). ”Studier i Umeå stads byggnadshistoria”. Umeå universitet. sid. 65, 127f. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:399942/FULLTEXT01.pdf. Läst 19 april 2022. 
  7. ^ Marcus Österström (24 maj 2022). ”Familjen som förde kulturen till Umeå”. Umeå 400. https://www.umea.se/web/umea400/historienomumea/arkiv/historienomumeaarkiv/arkivhistoria/familjensomfordekulturentillumea.5.475b215d180a74221c014f3.html?fbclid=IwAR3dR3tc8s7Dv0quuWiSJnY0GCjXwSPXPw7_i_zHGuCgaNVoXMZOJL5FWc4. Läst 1 juni 2022. 
  8. ^ Eriksson, Karin (1975). ”Studier i Umeå stads byggnadshistoria”. Umeå universitet. sid. 106. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:399942/FULLTEXT01.pdf. Läst 19 april 2022. 
  9. ^ Historik – Umeå musiksällskap - 150 år! Arkiverad 16 maj 2010 hämtat från the Wayback Machine. Hämtad 26 juni 2017
  10. ^ [a b] ”Historik över Åkerbloms universitetsbokhandel” (pdf). Västerbottens museum. 3 oktober 2003. http://forum.vbm.se/data/texter/pdf/foretag-hist/historik-over-akerbloms-bokh.pdf. Läst 8 april 2022. 
  11. ^ Bengt Hultman. ”Historik. Umeå Musiksällskap - klassisk musik sedan 1862”. Umeå Musiksällskap. https://www.umeamusiksallskap.se/historik-1. Läst 28 mars 2022. 
  12. ^ Olofsson (1972), sid 199
  13. ^ Lars-Erik Edlund, red (1996). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. [Regio-Övre]. "Band 4". Tore Frängsmyr. Umeå: Norrlands universitetsförlag. sid. 337. Libris 1610874. ISBN 91-972484-2-8 
  14. ^ Lars-Erik Edlund, red (1996). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. [Regio-Övre]. "Band 4". Tore Frängsmyr. Umeå: Norrlands universitetsförlag. sid. 22. Libris 1610874. ISBN 91-972484-2-8 
  15. ^ Olofsson (1972), sid 617
  16. ^ Olofsson (1972), sid 190
  17. ^ Åkerbloms universitetsbokhandel, 1885–1995. Nyheternas Tryckeri, Umeå (1995)
  18. ^ Olofsson (1972), sid 199
  19. ^ Olofsson (1972), sid 198
  20. ^ Tidningen Västerbotten, nr. 4 1974, s 202
  21. ^ Kari Marklund, red (1993). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. [A-Gästg]. "Band 1". Lars-Erik Edlund, Tore Frängsmyr. Höganäs: Bra böcker. sid. 1. Libris 1610871. ISBN 91-7133-187-5 
  22. ^ Anders Wynne (11 februari 2022). ”En tidsresa genom händelser under 400 år”. Västerbottens-Kuriren. https://www.vk.se/2022-02-11/en-tidsresa-genom-handelser-under-400-ar. Läst 16 september 2022. 
  23. ^ Åke Boström (10 december 2001). ”Gamla Biografer” (pdf). Västerbottens museum. http://forum.vbm.se/data/texter/pdf/foretag-hist/gamla-biografer--i-umea.pdf. Läst 27 april 2022. 
  24. ^ ”Biografen Röda Kvarns sista dagar”. Facebook-gruppen "Umeå stad – gamla fotografier". Totalt Umeå. 13 april 2017. https://www.facebook.com/groups/126219130735745/posts/1521898717834439/. Läst 27 april 2022. 
  25. ^ Sjögren, Anders (1994). ”Från Raffles till Splendor”. i Lars Böhlin. 40 år med Filmstudion i Umeå. Filmstudions medlemsblad. Umeå: Filmstudion i Umeå. sid. 36–37. Libris 1920144. Läst 19 april 2022 
  26. ^ [a b] Rosén, Gull-Marie (2005). ”Stickan från Umeå”. Västerbotten (Umeå: Västerbottens läns hembygdsförbund) (2): sid. 3f. ISSN 0346-4938. Läst 31 mars 2022. 
  27. ^ Hans Forsman (12 juni 2019). ”Här är det historiska första numret av Folkbladet”. Folkbladet. https://www.folkbladet.nu/2016-12-22/har-ar-det-historiska-forsta-numret-av-folkbladet. Läst 8 april 2022. 
  28. ^ ”Den gamla liden blir Gammlia”. Västerbottens museum. Arkiverad från originalet den 11 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220311121708/https://www.vbm.se/gammlia/. Läst 8 april 2022. 
  29. ^ ”Kantat vid Umeå stads 300-jubileum”. Kungl. Musikaliska akademien – Levande musikarkiv. 3 oktober 2022. https://www.levandemusikarv.se/tonsattare/peterson-berger-wilhelm/SMH-W3017-Kantat_vid_Umea_stads_300-jubileum?action=tonsattare&composer=peterson-berger-wilhelm&workid=3017. Läst 27 april 2022. 
  30. ^ Elisabeth Eriksson (4 november 2011). ”Folke och Frida – två västerbottniska busungar”. Norran. Arkiverad från originalet den 27 april 2022. https://web.archive.org/web/20220427113453/https://archive.ph/2013.04.18-093923/http://norran.se/2008/11/folkeochfridatvavasterbottniskabusungar/. Läst 27 april 2022. 
  31. ^ Stadsbiblioteket fyller 20 år! Arkiverad 31 oktober 2019 hämtat från the Wayback Machine. Pressmeddelande från Umeå kommun Hämtat 14 juli 2009
  32. ^ Tidningen Västerbotten, nr. 4 1974, s 230
  33. ^ Anders Sjögren (1994). ”Från Raffles till Splendor”. i Böhlin Lars. 40 år med Filmstudion i Umeå. Filmstudions medlemsblad ; 1994:3. Umeå: Filmstudion. sid. 43. Libris 1920144 
  34. ^ [a b] Lars-Erik Edlund, red (1994). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. [Gästr-Lantz]. "Band 2". Tore Frängsmyr. Umeå: Norrlands universitetsförlag. sid. 243. Libris 1610872. ISBN 91-972484-0-1 
  35. ^ ”Umeås historia 1900–1999”. Umeå kommun. 2 mars 2022. https://www.umea.se/kommunochpolitik/kommunfakta/umeashistoria/19001999.4.5bc0956b1719ab0ae7fbf.html. Läst 3 maj 2022. 
  36. ^ Annica Burman (2008). Ola Kellgren. red. ”Det teaterglada Västerbotten” (pdf). Västerbotten (Umeå: Västerbottens museum) (4): sid. 3. ISSN 0346-4938. Arkiverad från originalet den 21 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220621180451/https://www.vbm.se/wp-content/uploads/2017/09/2008_4.pdf. Läst 6 augusti 2022. 
  37. ^ [a b] Birgit Pettersson, Umeå Folkets hus och dess historia (Umeå 1986)
  38. ^ ”Smörasken”. Västerbottens museum. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100821103340/http://www.vbm.se/avdelningar/byggnadsvard1/byggnadsminnen/umea-kommun1/smerasken-umea.html. Läst 14 mars 2022. 
  39. ^ Karlsson, Gerhard; Wikner, Mikael (2019). Så bygger man en stad: OF Bygg – lokalproducerat sedan 1937. Umeå: OF Bygg KB. sid. 49. Libris 7mflg0rc5p2cg0k9. ISBN 9789197109130 
  40. ^ ”Att flytta historien”. Tidskriften Västerbotten (Umeå) (3): sid. 2. 95. ISSN 0346-4938. Arkiverad från originalet den 8 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160308012457/http://www.vbm.se/assets/files/Pdf/Vbn_history_69f/1995_3.pdf. Läst 21 juni 2016. 
  41. ^ [a b] ”Sista föreställningen för biograf Royal i Umeå”. SR P4 Västerbotten. 18 januari 2007. https://sverigesradio.se/artikel/1152561. Läst 3 maj 2022. 
  42. ^ ”I som här inträden ..”. Kungliga biblioteket – Libris. http://libris.kb.se/bib/758020. Läst 3 maj 2022. 
  43. ^ [a b c d e f] Mina bibliotek – Umeå stadsbibliotek förr och nu Hämtat 26 juni 2017
  44. ^ ”Umeå stadsbibliotek förr och nu”. Umeå stadsbibliotek. https://www.minabibliotek.se/sv/content-page/umeå-stadsbibliotek-förr-och-nu. Läst 3 maj 2022. 
  45. ^ ”Stiftelsen Vetenskapliga biblioteket i Umeå”. Umeå universitetsbibliotek. 3 oktober 1969. https://arken.kb.se/stiftelsen-vetenskapliga-biblioteket-i-umea. Läst 27 april 2022. 
  46. ^ Eriksson, Kerstin (30 november 2017). ”Målet med skivbutiken: "Det lokala musiklivet ska synas"”. Västerbottens-Kuriren. Arkiverad från originalet den 14 december 2017. https://web.archive.org/web/20171214182955/https://www.vk.se/plus/2154532/malet-med-skivbutiken-det-lokala-musiklivet-ska-synas. Läst 14 december 2017. 
  47. ^ Söderwall, Margreta (1973). Barn och ungdom i skapande verksamhet.. Umeå: Sällsk. Libris 1536678 
  48. ^ Nordebo, Ola (9 december 2021). ”Nordebo: Ända sedan andra världskriget har Västerbotten brottats med samma problem”. Västerbottens-Kuriren. https://www.vk.se/2021-12-09/nordebo-anda-sedan-andra-varldskriget-har-vasterbotten-brottats-med-samma-problem. Läst 9 december 2021. 
  49. ^ Lisa Lundström; Esa K Marttila (1994). ”Filmstudions historia”. i Böhlin Lars. 40 år med Filmstudion i Umeå. Filmstudions medlemsblad ; 1994:3. Umeå: Filmstudion. sid. 7f. Libris 1920144 
  50. ^ [a b c d e f g h i j k] Hofverberg, Jan (1985). Rock i Umeå 1958-1983. Umeå: Förf. Libris 7666810. ISBN 91-7810-274-X 
  51. ^ [a b] Umeå Teaterförening, Sagateaterns historia Arkiverad 2 juni 2014 hämtat från the Wayback Machine. Läst 21 april 2022
  52. ^ [a b] Mikael Wikner (15 november 2015). ”1959 var Saga stans bästa bio”. Västerbottens-Kuriren. https://www.vk.se/2015-11-15/1959-var-saga-stans-basta-bio. Läst 20 december 2022. 
  53. ^ [a b] ”Historien om OSs”. Galleri OSs. Arkiverad från originalet den 5 september 2022. https://web.archive.org/web/20220905124005/https://gallerioss.se/om-oss/. Läst 5 september 2022. 
  54. ^ Umeå Jazzfestval - 1970–79 Arkiverad 18 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine. Hämtad 14 juli 2009
  55. ^ Lars-Erik Edlund, red (1996). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. [Regio-Övre]. "Band 4". Tore Frängsmyr. Umeå: Norrlands universitetsförlag. sid. 393. Libris 1610874. ISBN 91-972484-2-8 
  56. ^ Lars-Erik Edlund, red (1995). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. [Lapp-Reens]. "Band 3". Tore Frängsmyr. Umeå: Norrlands universitetsförlag. sid. 328. Libris 1610873. ISBN 91-972484-1-X 
  57. ^ [a b] Maria Domellöf (1989). ”Röda Rummet slår av projektorn”. Västerbottens-Kuriren. Läst 14 september 2021. 
  58. ^ ”Spelet om den stora branden 1888”. web.archive.org. 17 januari 2005. Arkiverad från originalet den 17 januari 2005. https://web.archive.org/web/20050117005146/http://web.telia.com/~u90112985/branden/branden.htm. 
  59. ^ Umeå filmfestival – historik Arkiverad 13 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  60. ^ Harald Bergius (1 februari 1997). ”Popstad 97: Lokala band ger lyft. Med P3:s hjälp hamnar Umeå i fokus i dagarna tre”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/teater/popstad-97-lokala-band-ger-lyft-med-p3-s-hjalp-hamnar-umea-i-fokus-i-dagarna-tre/. Läst 22 april 2024. 
  61. ^ Leif Zern (18 januari 1998). ”Djärvt och omskakande. Lars Noréns "Personkrets 3:1" är en exceptionell teaterhändelse”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/teater/djarvt-och-omskakande-lars-norens-personkrets-3-1-ar-en-exceptionell-teaterhandelse/. Läst 28 oktober 2022. 
  62. ^ Kerstin Smeds (3 oktober 2012). ”Holmöns Båtmuseum och tingens mening”. Utstälningskritik. https://utstallningskritik.se/2012-1/holmons-batmuseum-och-tingens-mening/. Läst 22 april 2024. 
  63. ^ ”Konstvägen sju älvar”. Konstvägen sju älvar. https://konstvagen.se. Läst 14 april 2022. 
  64. ^ Lars Böhlin (19 april 2024). ”25 år sedan Umeå var en spelplats för nazister”. Västerbottens-Kuriren. https://www.vk.se/2024-04-19/25-ar-sedan-umea-var-en-spelplats-for-nazister-9a2c5. Läst 22 april 2024. 
  65. ^ Pressmeddelande från Umeå universitet Hämtad 27 juli 2009
  66. ^ Pressmeddelande från Umeå universitet Hämtad 27 juli 2009
  67. ^ ”Info”. Galleri Verkligheten. http://verkligheten.net/aktuellt/info/. Läst 5 september 2022. 
  68. ^ ”20 år med Vita kuben”. Norrlandsoperan. 3 oktober 2022. https://norrlandsoperan.se/vita-kuben-20/. Läst 5 september 2022. 
  69. ^ Moonshakes sida på Myspace Hämtad 14 juli 2009
  70. ^ House of Metal, webbplats Arkiverad 3 april 2009 hämtat från the Wayback Machine. Hämtat 14 juli 2007
  71. ^ ”Om FATTA | FATTA”. fatta.nu. http://fatta.nu/om-fatta/. Läst 27 oktober 2017. 
  72. ^ ”"La Boheme" av Puccini på Norrlandsoperan”. Sveriges Radio – Kulturnytt i P1. 1 mars 2013. https://sverigesradio.se/artikel/5455032. Läst 2 augusti 2022. 
  73. ^ ”MADE-festivalens program 2013”. madefestivalen.se. Arkiverad från originalet den 29 juni 2013. http://archive.is/2013.06.29-173551/http://www.madefestivalen.se/program/2013/. Läst 27 juni 2013. 
  74. ^ ”Calle Hård”. Boktugg. https://www.boktugg.se/forfattare/305309/. Läst 2 augusti 2014. 
  75. ^ ”Täfteåfestivalen läggs ned”. SVT Västerbotten. 22 maj 2013. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/taftefestivalen-laggs-ned. Läst 2 augusti 2022. 
  76. ^ ”Guldäpplet till serietecknaren Armita Ghazinezam”. P4 Västerbotten. 4 december 2013. https://sverigesradio.se/artikel/5723517. Läst 2 augusti 2022. 
  77. ^ ”Gitarrmuseet skruvar upp volymen”. Umea2014.se. 29 augusti 2013. Arkiverad från originalet den 23 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140323003125/http://umea2014.se/2013/08/gitarrmuseet-skruvar-upp-volymen/. Läst 22 mars 2014. 
  78. ^ ”Sune Jonsson Centrum för dokumentärfotografi invigt i Umeå”. Svensk Fotografers Förbund. 12 februari 2014. https://www.sfoto.se/nyheter/sune-jonsson-centrum-for-dokumentarfotografi-invigt-i-umea/. Läst 2 augusti 2022. 
  79. ^ ”Rapport Littfest 2013”. Föreningen Littfest. Arkiverad från originalet den 15 september 2013. https://web.archive.org/web/20130915092848/http://littfest.se/wp-content/uploads/2013/04/Rapport-2013.pdf. Läst 10 maj 2013. 
  80. ^ Evelina Åberg (16 april 2014). ”Punkinstitutionen Punkfest återuppstår”. Västerbottens-Kuriren. https://www.vk.se/2014-04-16/punkinstitutionen-punkfest-aterupplivas. Läst 2 augusti 2022. 
  81. ^ ”Elektra - monumental utomhusopera i Umeå”. Norrlandsoperan. 13 februari 2014. https://www.mynewsdesk.com/se/norrlandsoperan/news/elektra-monumental-utomhusopera-i-umeaa-77403. Läst 2 augusti 2022. 
  82. ^ SR P4: Kvinnohistoriska museet invigt med pompa och ståt. Läst: 23 november 2014.
  83. ^ Joakim Silverdal (29 augusti 2018). ”Umeå Open lägger ner”. Sveriges Radio – Kulturnytt i P1. https://sverigesradio.se/artikel/7031413. Läst 12 april 2022. 
  84. ^ Karin Wiechel (7 mars 2019). ”Folkets hus tar över Jazzfestivalen i Umeå”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/folkets-hus-tar-over-jazzfestivalen-i-umea. Läst 12 april 2022. 
  85. ^ ”Littfest 2019 i siffror” (pdf). Littfest. 31 mars 2022. https://static1.squarespace.com/static/5992fbdcd2b8572bae2fe842/t/5ea16912bc77342600c78af1/1587636499458/Littfest+i+siffror+2019.pdf. Läst 1 december 2021. 
  86. ^ ”Välbesökt när Guitars hade nyinvigning”. Västerbottens-Kururen. 11 maj 2019. https://www.vk.se/2019-05-11/valbesokt-nar-guitars-hade-nyinvigning. Läst 12 april 2022. 
  87. ^ ”Brännbollsyran ställs in”. Västerbottens-Kuriren. 26 juni 2020. https://www.vk.se/2020-06-26/brannbollsyran-stalls-in. Läst 1 december 2021. 
  88. ^ Lina Wahlnemo (7 oktober 2020). ”Så blir Umeå jazzfestival 2020”. Umeå X. https://umeax.se/32156/sa-blir-umea-jazzfestival-2020. Läst 1 december 2021. 
  89. ^ Sara Meidell (14 mars 2023). ”Galleri Oss avslutar sin utställningsverksamhet”. Västerbottens-Kuriren. https://www.vk.se/2023-03-14/galleri-oss-avslutar-sin-utstallningsverksamhet. Läst 16 maj 2023. 
  90. ^ Lena-Maria Nilsson (29 oktober 2021). ”Fortsatt engagemang när samiska veckan flyttas till höstlovet”. Umeå universitet. https://www.umu.se/nyheter/fortsatt-engagemang-nar-samiska-veckan-flyttas-till-hostlovet-_11048347/. Läst 12 april 2022. 
  91. ^ Anders Hörmark (16 mars 2022). ”Umeå Littfest är tillbaka i verkligheten”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur/umea-littfest-ar-tillbaka-i-verkligheten/. Läst 16 maj 2023. 
  92. ^ ”William Spetz blev tv-kung på Kristallengalan”. Aftonbladet. 5 september 2024. https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/Jb6R27/william-spetz-fick-pris-pa-kristallengalan. Läst 6 september 2024.