Slussens vägsystem

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Flygfoto över Slussenområdet 2012 (norr är till vänster).

Slussens vägsystem för fordonstrafik bestod före rivningen 2016 av flera gator, ramper och slingor inom Slussenområdet på norra Södermalm i Stockholm. Vägsystemet skapades i samband med bygget av trafikplatsen Slussen 1931-1935. På en liten yta trängdes ett tiotal ramper och slingor. Samtliga hade egna namn som fastställdes 1935 utom Saltsjöutfarten som fick sitt namn 1967.[1]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Slussens ursprungliga trafikföring med vänstertrafik (norr är till vänster).
Huvudartikel: Slussen

Problemet gällande fordonstrafiken över Slussen som ingenjörer och arkitekter ställdes inför när Slussen planerades var att på ett smidigt sätt koppla ihop Skeppsbron och Munkbron i norr med Katarinavägen och Hornsgatan i syd respektive sydväst, samt Söder Mälarstrand i väst med Stadsgården i öst. Det skulle ske helst planfri och utan reglering genom polisman eller av trafikljus.

Lösningen på problemet blev en partiell klöverbladskorsning med tre slingor. Därmed skapades en tredimensionell trafikrörelse både horisontellt och vertikalt på ett sätt som var helt nytt på 1930-talet.[2] Männen bakom byggprojekt Slussen var arkitekterna Tage William-Olsson och Holger Blom. Förslaget utarbetades i samarbete med stadsplanekontorets ingenjör Gösta Lundborg. Slussen är sannolikt den första klöverbladslösning i Europa som genomförts i stadsmiljö.[3]

Vägsystem före rivningen[redigera | redigera wikitext]

När Slussens trafikapparat invigdes 1935 var den planerad för vänstertrafik, men kunde utan större problem anpassas till högertrafik 1967. Sedan dess har viss trafikreglering med trafikljus tillkommit och några vägar har fått ändrad utformning och nya namn. Exempelvis kallades Katarinavägens avsnitt över Karl Johansslussen för Västra Uppfarten och Skeppsbrons avsnitt för Östra Uppfarten. Östra Slussgatan och Västra Slussgatan fanns redan när Nils Ericsons sluss anlades, och var då den östra respektive västra huvudförbindelsen över Slussenområdet. Båda gatunamn återkom 1935, men nu som underordnade sidostråk.

I början av 2000-talet bestod Slussens vägsystem av följande gator, ramper och slingor, fördelade på tre plan där plan 1 ligger längst ner i anläggningen:[4][5]

Slussenområdet på Stadsingenjörskontorets karta från 1940 och Slussenområdet på Open street map 2014 Slussenområdet på Stadsingenjörskontorets karta från 1940 och Slussenområdet på Open street map 2014
Slussenområdet på Stadsingenjörskontorets karta från 1940 och Slussenområdet på Open street map 2014

Huvudvägar[redigera | redigera wikitext]

Slingor[redigera | redigera wikitext]

  • Norra slingan går från plan 2 till plan 3 och förbinder Katarinavägens norrgående trafik med Skeppsbrons västgående trafik.
  • Södra slingan går från plan 3 till plan 2 och förbinder Skeppsbrons östgående trafik med Katarinavägens norrgående trafik.
  • Pelikanslingan (ursprungligen Västra slingan) går från plan 3 till plan 2 och förbinder Skeppsbrons västgående trafik med Katarinavägens sydgående trafik.

Ramper, utfarter[redigera | redigera wikitext]

  • Mälarrampen ligger på Slussens Mälarsida och förbinder Munkbroleden med Norra Järngravens västgående trafik.
  • Västra Slussgatan går parallellt (utanför) med Pelikanslingan och förbinder Katarinavägens södergående trafik med Södermalmstorg.
  • Västra Terrassrampen ligger vid Slussterrassens västra sida och förbinder Norra Järngraven med Katarinavägens norrgående trafik mot Munkbroleden.
  • Östra Terrassrampen ligger vid Slussterrassens östra sida och förbinder Skeppsbrons södergående trafik med Norra Järngraven.
  • Östra Slussgatan går i nordlig riktning från Katarinavägen, förbi KF-huset och Katarinahissen till Skeppsbron.
  • Saltsjörampen ligger på Slussens Saltsjösida och förbinder Stadsgårdsledens västgående trafik dels med Södra och Norra Järngraven och dels med Skeppsbrons norrgående trafik.
  • Saltsjöutfarten tillkom 1967 och går från Pelikanslingan och Katarinavägens sydgående trafik till Stadsgårdsledens östgående trafik.

Övriga passager[redigera | redigera wikitext]

  • Slussplan ligger i norra delen av Slussenområdet på Gamla stans sida och förbinder trafiken mellan Munkbroleden och Skeppsbron.
  • Södermalmstorg ligger på Södermalmssidan och förbinder trafiken mellan Hornsgatan och Skeppsbron.

Körexempel[redigera | redigera wikitext]

De rakaste passagerna genom Slussenanläggningen var mellan Stadsgårdsleden – Söder Mälarstrand, Munkbroleden – Katarinavägen och Skeppsbron – Hornsgatan. Den mest omständliga vägen genom Slussens trafikkarusell är den från Hornsgatan österut ner till Katarinavägen i södergående riktning mot Södermalm. För att ta sig däremellan måste trafikanten köra genom samtliga tre slingor (Södra, Norra och Pelikanslingan) och befinner sig stundtals visserligen på Katarinavägen, men åt fel håll, norrut. Här får smeknamnet ”trafikkarusell” sin praktiska tillämpning.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Stahre, Nils-Gustaf; Fogelström, Per Anders (1986). Stockholms gatunamn: innerstaden. Monografier utgivna av Stockholms stad (återtryck av del av 1:a upplagan). Stockholm: Liber/Allmänna förlaget. sid. 227. Libris 7269073. ISBN 91-38-90777-1 
  2. ^ Slussen, 1935 års anläggning av Mari Lorentzi och Per Olgarsson, s. 33
  3. ^ Slussen, 1935 års anläggning av Mari Lorentzi och Per Olgarsson, s. 32
  4. ^ Vägnamn enligt Stockholms stads officiella karta.
  5. ^ Vägnamn enligt Lantmäterikartan.