Objektivism (Ayn Rand)

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
Om den politiska ideologin:
Liberalism
Riktningar
Klassisk liberalism
Socialliberalism
Nyliberalism
Frisinne
Objektivism
Anarkokapitalism
Nationalliberalism
Neolibertarianism
Paleolibertarianism
Geolibertarianism
Liberojuvenilism
Ordoliberalism
Marknadsliberalism
Organisationer
Liberala internationalen
ELDR
ALDE
Liberala partier
Teoretiker
John Locke
Montesquieu
Anders Chydenius
Adam Smith
Immanuel Kant
Thomas Paine
Benito Juárez
John Stuart Mill
Karl Popper
Ayn Rand
John Rawls
Relaterade ämnen
Kapitalism
Frihet
Naturrätt
Laissez faire
Den osynliga handen
Nattväktarstat
Frihandel
Individualism
Denna tabell: visa • diskussion • ändra

Objektivism är det namn som Ayn Rand gav sin egen filosofi.

Sammanfattningsvis menar objektivismen att mänskliga varelser är medvetna om en oberoende verklighet genom sina sinnen, att förnuft är det väsentliga för att bearbeta denna data, att det lämpliga moraliska syftet av ens liv är att sträva efter att uppnå ens eget rationella egenintresse, och att det enda moraliska sociala systemet är full laissez-faire-kapitalism med en stat strikt begränsad till domstol, polis och militär.

Rand karaktäriserar objektivismen som en filosofi "för att leva på Jorden", med utgångspunkt i verkligheten och målet att förenkla kunskap om den naturliga världen och harmoniska, ömsesidigt gynnsamma interaktioner mellan mänskliga varelser. Ett huvudsakligt inslag i objektivismen är ett fokus på en mänsklig individs potential. Rand skrev:

My philosophy, in essence, is the concept of man as a heroic being, with his own happiness as the moral purpose of his life, with productive achievement as his noblest activity, and reason as his only absolute. ("About the Author", efterord till Atlas Shrugged)

Objektivismens namn härstammar från begreppet att kunskap och värden är "objektiva", snarare än "intrinsikala" eller "subjektiva". Enligt Rand är varken begrepp eller värden "intrinsikala" i extern verklighet, men inte heller är de blott "subjektiva" (med vilket Rand menar "godtyckliga" eller "skapade av [ens] känslor, begär, 'intuition', eller nycker"). Istället är riktigt formade begrepp och värden objektiva i betydelsen att de möter de specifika (kognitiva och/eller biocentriska) behoven av en individuell mänsklig person. Sanna begrepp och värden är, som hon skrev, "determined by the nature of reality, but to be discovered by man's mind".

Innehåll

[redigera] Objektivistiska principer

[redigera] Metafysik: objektiv verklighet

De grundläggande lärosatserna i den objektivistiska metafysiken är (1) Tillvarons Företräde, (2) Identitetslagen (Aristoteles "A är A"), och (3) Medvetandets Axiom. Dessutom, (4) Kausalitetslagen som är en naturlig följd av Identitetslagen. Tillvarons Företräde gör gällande att verkligheten (Universum, det som är) existerar oberoende av mänskligt medvetande. Identitetslagen gör gällande att det som existerar är kvalitativt bestämt, det vill säga, har en bestämd, begränsad natur. Medvetandets Axiom är påståendet att man är medvetande. Kausalitetslagen gör gällande att saker handlar i enlighet med sin natur. Samtliga dessa påståenden är enligt objektivismen axiomatiska. Enligt objektivismen är beviset för ett påstående att det både (a) är själv-evident och (b) inte sammanhängande kan förnekas, eftersom alla argument mot påståendet skulle behöva anta att påståendet är sant.

[redigera] Kunskapsteori: förnuft

Objektivismens kunskapsteori, likt objektivismens andra grenar, fanns alla tillgängliga i någon form sedan Och världen skälvde publicerades. Dock blev den fullast förklarad i Rands Introduction to Objectivist Epistomology (1967). Rand såg kunskapsläran som central i hennes filosofi, en gång påpekandes, "I am not primarily an advocate of capitalism, but of egoism; and I am not primarily an advocate of egoism, but of reason. If one recognizes the supremacy of reason and applies it consistently, all the rest follows".

Enligt den objektivistiska kunskapsteorin kan en människa, genom sensorisk perception och processen resonerande, nå absolut kunskap om sin omgivning. Objektivism tar avstånd från skepticism. Vidare hävdar den att inget som inte har nåtts med objektiva, förnuftiga metoder kan vara sann kunskap, och tar avstånd från tro som en metod för att nå kunskap.

Vid en boksignering blev Rand en gång tillfrågad att sammanfatta sin filosofi. Många använder denna som den officiella 'förenklade' beskrivningen. http://www.aynrand.org/site/PageServer?pagename=objectivism_intro

[redigera] Etik: rationellt egenintresse

Huvudartikel: Rationell egoism

Den objektivistiska etiken är baserad på teorin att varje person är ansvarig för att uppnå sitt eget förnuftiga egenintresse. Den säger också att det är moraliskt riktigt att vara självisk, och att ingen kan kräva av andra människor att de ska bortse från sitt egenintresse.

[redigera] Politik: individuella rättigheter och kapitalism

Övergången från den objektivistiska etiken till den objektivistiska teorin om politik bygger på begreppet rättigheter. En "rättighet", enligt objektivismen, är en moralisk princip som både definierar och sanktionerar en varelses frihet att handla inom ett socialt eller samhälleligt sammanhang. Objektivismen anser att endast individer har rättigheter; det finns, i den objektivistiska synen, inget sådant som "kollektiva rättigheter" som inte kan reduceras till en uppsättning individuella rättigheter. Vidare är objektivismen mycket specifik beträffande uppsättningen "individuella rättigheter" som finns; som sådan, är den objektivistiska listan på individuella rättigheter avsevärt olik de som antas av de flesta stater, till exempel.

Trots att objektivismen inte använder begreppet "naturrätt", är de rättigheter den erkänner baserade direkt på den natur mänskliga varelser har som beskrivna i objektivismens kunskapslära och etik. Eftersom mänskliga varelser måste fatta beslut för att kunna överleva som mänskliga varelser, är det grundläggande kravet på en mänsklig varelse frihet att fatta, och handla efter, sitt eget oberoende, förnuftiga omdöme i enlighet med sitt egenintresse.

För att säkra dessa rättigheter till liv, frihet och egendom förespråkar objektivismen en nattväktarstat. För att kunna finansiera denna utan beskattning föreslog Ayn Rand att individer och företag mot en liten avgift skulle kunna försäkra sina affärskontrakt så att staten skulle garantera deras genomförande. Som bieffekt skulle staten då även få nödvändiga resurser till att beskydda alla andras rätt till liv, frihet och egendom.

Alltså, sammanfattar objektivismen, är den grundläggande rättigheten för en mänsklig varelse rätten till liv. Med denna fras menar objektivismen att agera i förmån för ens eget liv - inte rätten att ha ens liv skyddat, eller att ha ens överlevnad garanterad, genom ofrivilliga ansträngningar från andra mänskliga varelser. Detta leder oss, enligt objektivismen, vidare till rätten till egendom, vilken alltid är antagen representera produkten av ens egna ansträngningar; enligt detta synsätt, kan en persons rätt till liv inte innefatta rätten att förfoga över en annan persons privata egendom, under några som helst omständigheter. Enligt objektivismen har man rätt att överföra sin egen egendom till vem helst man vill för vad helst för anledning man finner, men en sådan överföring är enbart etisk ifall den är utförd under sådana villkor att båda parter frivilligt medger en sådan transaktion, utan tvång och av båda parter med förväntningen att transaktionen gynnar dem.

Objektivismen förespråkar även guldmyntfot.

[redigera] Konst: romantisk realism

Ayn Rand definierade sina egna romaner som romantisk realism (en term som hon själv myntat). Hon betraktade romantiken som den främsta skolan inom litteraturen, därför att romantiken implicit utgår från premissen att människan har fri vilja (och inte från premissen att hon är en "lekboll för gudarna" eller blott och bart en "produkt av arv och miljö"). Hon avvisade därför naturalismen som litterär skola (även om hon ibland uttryckte viss uppskattning för enskilda naturalistiska författare, som t.ex. Sinclair Lewis). Hennes favoriter och föredömen som författare var Victor Hugo och (med vissa förbehåll) Fjodor Dostojevskij.

[redigera] Objektivister

[redigera] Capitalism Magazine

är en webbtidning som underhålls av Mark Da Cunha och ägnad åt att rekommendera oreglerad kapitalism. Principen han förespråkar kommer från ortodox tolkning av Ayn Rands filosofi objektivismen. Flera relaterade webbplatser drivna av magasinet, som Capitalism.org, ägnas åt att förklara hennes idéer genom icke-objektivister som Daniel Pipes, Thomas Sowell, Walter Williams och andra som bidrar med artiklar till deras publikationer. Capitalism Magazine sponsrar också andra webbplatser som AbortionIsProLife.com baserade på sakfrågor. Magasinet är vänligt inställt till Ayn Rand Institute, och flera av medlemmar av Ayn Rand Institute som Leonard Peikoff, Harry Binswanger, Andrew Bernstein och Yaron Brook bidrar med material till Capitalism Magazine och anknutna sajter. De två gruppernas positioner överlappar varandra i hög grad.

Webbplatsen säger sig representera en kapitalistisk ideologi och använder termen "kapitalism" med en väldigt specifik mening: enligt sidan, är många som beskriver sig som kapitalister (nämnsvärt amerikanska konservativa), inte "kapitalister" därför att de inte stödjer en helt oreglerad (laissez faire) kapitalistisk ekonomi och motsätter sig rätt till abort. Capitalism.org pekar också ut libertarianer som antikapitalister på grund av deras anarkistiska vinge och upplevt förakt för filosofi.

Magazinet finansieras delvis via gåvor från Paypal, vilket är frivilligt för läsarna. Ytterligare inkomster kommer från Google-reklam.

[redigera] Se även

[redigera] Externa länkar

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Objektivism_%28Ayn_Rand%29
Personliga verktyg