Det öde landet
Det öde landet, i original The Waste Land, är en dikt av T S Eliot tryckt 1922. Det är ett av 1900-talets viktigaste och mest omskrivna litterära verk.
Poemet består av 433 rader indelade i fem delar; De dödas begravning, Ett parti schack, Eldpredikan, Döden genom vatten och Vad åskan sade. Det bygger på flera olika, både kristna, grekiska och österländska mytiska motiv och är så fullt av intertexter att Eliot i andra utgåvan bifogade omfattande noter till verket för att det lättare skulle kunna förstås. Dikten ger en slags domedagsskildring i fem delar. En bild av en uttorkad, förfallen värld.
- April är grymmast av månaderna – driver
- Syrener fram ur de döda markerna, blandar
- Begär och minne, kittlar
- Dova rötter med vårregn.
- (Första raderna ur första delen,
- De dödas begravning)
På förstasidan till Det öde landet dediceras dikten till Ezra Pound ("For Ezra Pound il miglior fabbro"), som umgicks i samma kretsar som Eliot vid tiden den skrevs och hjälpte honom med kommentarer.
Dikten finns i flera översättningar till svenska: av Karin Boye och Erik Mesterton (1932), Staffan Bergsten (1990) och senast av Jonas Ellerström.
