Jean Anouilh

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Jean Anouilh, född 23 juni 1910 i Bordeaux, Frankrike, död 3 oktober 1987 i Lausanne, Schweiz, var en fransk författare och dramatiker. Han är mest känd för sitt drama Antigone, en bearbetning av Sofokles antika tragedi. Anouilh skrev Antigone 1942 i syfte att angripa Pétains Vichyregim.

Motivet i de flesta av hans dramer är den unga människans renhetslängtan och ljusa förhoppningar, som brutalt tillintetgörs vid kontakten med verkligheten och de vuxna med deras krossade drömmar och desillusioner. Ett huvudmotiv är också kärlekens omöjlighet. I dramerna Eurydice och Antigone har Anouilh behandlat ämnen från grekisk myt och dramatik insatta i modern miljö.[1]

Jean Anouilh nominerades till Nobelpriset i litteratur 1961 och var året därpå en av de tre slutkandidaterna till priset.[2]

Verk[redigera | redigera wikitext]

Dramatik (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • L'alouette
    • Lärkan
  • Antigone
    • Antigone (översättning Greta Salenius, Wahlström & Widstrand, 1947)
    • Antigone (översättning Greta Salenius, radioversion Olof Molander, Radiotjänst, 1953)
  • Ardèle ou la marguerite
  • Le bal des voleurs
    • Tjuvarnas bal (otryckt översättning C. G. Bjurström och G. Planthaber för Stockholms parkteater 1952)
  • Le boulanger, la boulangère et le petit mitron
    • Bagaren, bagerskan och den lille bagarpojken (otryckt översättning av Martin Söderhjelm för Helsingborgs stadsteater 1969)
  • Colombe
  • La culotte
    • Böksan
  • Eurydice
    • Eurydike (översättning C. G. Bjurström och Tuve-Ambjörn Nyström, Wahlström & Widstrand, 1948)
    • Eurydike (översättning C. G. Bjurström och Tuve-Ambjörn Nyström, radiobearbetning av Herbert Grevenius, Radiotjänst, 1952)
  • La grotte
    • Grottan (otryckt översättning av Bengt Söderbergh för Stockholms stadsteater 1973)
  • L'hermine
  • L'hurluberlu ou Le reactionnaire amoureux
    • Generalen på skolbänken (otryckt översättning av Erik Lindegren för Helsingborgs stadsteater1959)
  • L'invitation au château
    • Dans under stjärnorna (otryckt översättning av Lennart Lagerwall)
  • Léocadia
    • Leokadia (översättning C. G. Bjurström och Tuve-Ambjörn Nyström, Radiotjänst, 1952)
  • Médée
    • Medea (översättning C. G. Bjurström och Tuve-Ambjörn Nyström, radiobearbetning av Ingmar Bergman, Radiotjänst, 1953)
  • Monsieur Barnett
    • Monsieur Barnett: TV-pjäs (otryckt översättning av Lennart Lagerwall för TV-teatern 1968)
  • L'orchestre
  • Ornifle ou Le courant d'air
    • Ornifle eller Luftgästen (översättning av Erik Lindegren, Wahlström & Widstrand, 1956)
  • La repetition ou L'amour puni
    • Repetitionen eller Kärlekens tuktan (otryckt översättning C. G. Bjurström och Tuve Ambjörn Nyström, tv-bearbetning Lars-Levi Laestadius, för Sveriges radio 1966)
    • Så tuktas kärleken
  • Romeo et Jeanette
    • Romeo och Jeanette
  • La sauvage
    • En vildfågel (radioversion av Stig Torsslow, övers. av C. G. Bjurström och Tuve-Ambjörn Nyström, Radiotjänst, 1952)
  • La valse de toréadors
    • Toreadorvalsen
  • Le voyageur sans bagage
    • Resande utan bagage
Oidentfierade svenska översättningar
  • Stycke för liten orkester (otryckt översättning Lennart Lagerwall)

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bra böckers lexikon, 1973
  2. ^ ”Candidates for the 1962 Nobel Prize in Literature”. Nobelprize.org. http://www.nobelprize.org/nomination/literature/1962.html.