Kazimir Malevitj

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hamsa hand.svg Konstportalen
Kasimir Malevitj - "Suprematism: Rött och svart kors" (cirka 1918). Stedelijk Museum, Amsterdam.

Kazimir Severinovitj Malevitj (ukrainska: Казими́р Севери́нович Мале́вич, Kazymyr Malevytj), född 23 februari 1878/1879 i Kiev, död 15 maj 1935 i Sankt Petersburg, ukrainsk-rysk målare, grundare av suprematismen.

Barndom och uppväxt[redigera | redigera wikitext]

Malevitj bodde under sin barndom i den ukrainska södern långt från alla storstäder. Hans föräldrar härstammade från det katolska Polen. Fadern arbetade i en sockerfabrik och modern tog hand om hemmet.

I huset fanns endast ikoner på väggarna precis som i de flesta andra hus i Ryssland vid den tiden, men föräldrarna hade för länge sedan övergett tron. Vid 15 års ålder fick Malevitj sitt första målarskrin. I sin självbiografi från 1923 skrev han att han en gång gick till en affär i Kiev med sin mor; en affär där det fanns flera bilder som påverkade honom starkt. Det var första gången han såg naturalismen på väggen: "Den dagen glömmer jag aldrig."

Utbildning och tidiga verk[redigera | redigera wikitext]

Under sin ungdom var Malevitj betagen av Ivan Sjisjkins och Ilja Repins realistiska målningar (båda var med i konstnärsgruppen "Vandringsmålarna"). I Kursk 1896 bildade Malevitj tillsammans med andra konstnärer ett ateljékollektiv, där han lärde känna akademiskt utbildade konstnärer. Här tillkom de första bilderna direkt ur naturen.

Malevitj blev missnöjd och förstod att det krävs akademisk skolning för att bli professionell målare. 1904 flyttade han som 26-åring till Moskva och tog målarlektioner i konstnären Fjodor Rerbergs privata ateljé. Hans tidiga verk är målade i den samtida stilen, alltså traditionella, symbolistiska och neoimpressionistiska verk. Men då Malevitj kom till Moskva hade han redan lärt känna impressionismen genom olika tidskrifter och han hade med sig ett par egna impressionistiska bilder i bagaget.

Utställningar som inspirerade[redigera | redigera wikitext]

Mellan 1904 och 1907 blev han mycket inspirerad av Moskvas sjudande verksamhet samtidigt som han gick på olika utställningar med Monets och Cézannes franska originalverk. Malevitj fick ut sina ungdomsintryck av naturen genom den sena impressionismen och symbolismen de kommande åren. I motsats till de franska konstnärerna lade inte Malevitj ner tid på att fånga ljusfenomen i sina bilder. Han förlitade sig helt och hållet på färgernas effekter. Han försökte förmedla ljuset genom färgerna vilket han gjorde genom att kombinera färgerna i en djärv brokighet.

1908, ett år efter Moskvas Konstnärsförenings 14:e utställning där Malevitj ställde ut 12 skisser, tillsammans med dem som senare kommer betraktas banbrytande för den moderna konsten, såsom Vladimir Burljuk, Vasilij Kandinskij, Michail Larionov och Natalia Gontjarova, visades utställningen "Gyllene Skinnet" med postimpressionistisk konst: Nabis och Fauves, verk av Pierre Bonnard, Maurice Denis, Henri Matisse, Vincent van Gogh, Paul Gauguin och Georges Braque.

Malevitj tog djupt intryck av utställningen, man kan se spår av hans kritiska inställningar mot de ledande konstnärerna i väst.

Självporträtt[redigera | redigera wikitext]

När Malevitj var runt 30 år gammal, 1907-1909, sökte han sig själv i olika självporträtt. Bland annat målade han Studier av freskmåleri och sedan Självporträtt. Den första är mycket inspirerad av den ryska traditionella symbolismen och ikonmålningar. Självporträtt är däremot något mera neoprimitiv men samtidigt djup.

Kubism och futurism[redigera | redigera wikitext]

1912 blev förändringarna i Malevitjs konst intensiva. Han gick från naturalismen och impressionismen mot kubismen och futurismen. Här fann han nya sätt att återge rum och tid. Malevitj, i motsats till kubisterna, inte bara sönderplockade och segmenterade rummet utan förflackade det också. Han använde olika geometriska figurer för att återge föremål från olika perspektiv samtidigt som rummet förflackades och vertikaliserades på olika sätt.

Mot modernismen[redigera | redigera wikitext]

1913-1914 påbörjade Malevitj resan mot modernismen men han visste inte om det själv. Malevitj, Krutjonych och Matjusjin gjorde en opera, Seger över solen. Operan framfördes i kostymer, kulisser och annan rekvisita ritade av Malevitj. En av bakgrundskulisserna var en diagonalt delad fyrkant med en vit och en svart triangel.

Det viktigaste året i Malevitjs liv blev 1913. Han skapade då målningen Svart kvadrat. I slutet av året ville han hitta ett nytt radikalt motsatsförhållande till all dittillsvarande konst. Han utvecklade två nya konstnärliga strategier. Först sönderdelades hela bilden och organiserades om. Den realistiska, linjära perspektivframställningen, kompositionen, var inte längre det man ska följa. Engelsman i Moskva, Soldat ur första divisionen, Dam på annonspelare, Delvis mörker, komposition med Mona Lisa blev alla till 1914. Här använde sig Malevitj av en kubo-futuristisk, collageartad och lite surrealistisk stil. Det finns olika föremål, former och bokstäver utan någon logisk ordning.

Suprematism[redigera | redigera wikitext]

1915-1918 utvecklades suprematismen. Huvudrubriken på ett titelblad ljöd 1915 Från Kubism och Futurism till Suprematism. På den sista futuristiska utställningen 0,10 ("noll-tio") 1915 i Petrograd ställde Malevitj ut 39 suprematistiska verk. Malevitj var nu inne i en föremålslös fas. Det var en värld med tyngdlösa och gestaltade, strukturerade och forminnehavande element, en föreställningsvärldens konst.

men det var inte allt. Malevitj lärjungar och andra anhängare av suprematismen började använda den som totalkonst. Man gjorde till exempel tekannor och tekoppar i suprematistisk stil 1923. Det första tyget med suprematistiskt mönster kom 1919.