Paul Éluard
Från Wikipedia
Paul Éluard, (pseudonym för Eugène Émile Paul Grindel), född 14 december 1895 i Saint-Denis, död 18 november 1952 i Paris, var en fransk poet, verksam inom dada- och surrealism.
Innehåll |
Liv och verk[redigera]
Éluard led av tuberkulos och vistades ofta på sanatorier. Ändå deltog han i första världskriget och sårades. I mitten av 1920-talet anslöt han sig till Franska kommunistpartiet men uteslöts 1933. Under andra världskrigets tyska ockupation av Frankrike blev han 1942 åter medlem av partiet och hans diktning politiserades.
Verkförteckning (urval)[redigera]
Svenska[redigera]
- Vithåriga revolvrar, antologi, tillsammans med André Breton, Tristan Tzara, Benjamin Péret och René Char, i svensk tolkning av Artur Lundkvist och Åsa Scherdin-Lambert (Fibs lyrikklubb 1966)
- Smärtans huvudstad; urval och svensk tolkning av Pierre Zekeli (Serie: Tuppen på berget, Coeckelberghs, 1975) ISBN 91-7250-049-2
- Den obefläckade avlelsen, i samarbete med André Breton; svensk tolkning av Jan Berg (Serie: Tuppen på berget, Coeckelberghs, 1977) ISBN 91-7250-502-8
- Elefanter är smittsamma : 152 ordspråk i dagens smak, i samarbete med Benjamin Péret; översättning och inledning: Jonas Ellerström (Sällskapet Bokvännerna (1997) ISBN 91-7022-103-0
Franska[redigera]
- Capitale de la douleur (1926)
- L'immaculée conception (1930), collaboration avec André Breton
- Jean Paulhan och Paul Éluard: Correspondance 1919-1944, (édit. Claire Paulhan, Paris, 2003)
Litteratur[redigera]
- Artur Lundkvist: Poeter i profil (FIB:s lyrikklubb, 1958)
