Nya sakligheten

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Nya sakligheten (ty. Die Neue Sachlichkeit), begrepp för en stilriktning inom konst, litteratur, filmkonst och arkitektur som hade betydelse framförallt under 1920-talet.

Nya sakligheten inom konsten[redigera | redigera wikitext]

Termen myntades 1923 för att beskriva målningar av de tyska konstnärerna Max Beckmann, Otto Dix och George Grosz.

Det rör sig om tydliga, detaljerade, starkt realistiska, ibland groteska, satiriska målningar och teckningar med ett starkt desillusionerat uttryck och är en form av socialrealism.

I Sverige företräddes rörelsen av bland andra Arvid Fougstedt och Otte Sköld.

Nya sakligheten inom arkitekturen[redigera | redigera wikitext]

Inom arkitekturen är Nya sakligheten en gren av den modernistiska arkitekturen. Det var de tyskspråkiga arkitekterna av Neue Sachlichkeit som var de mest tongivande. Det fanns en stark socialistisk dimension i deras arbete[källa behövs] och frågan som man fokuserade på var hur man kunde upprätta en minimumstandard för bostäder.