Sergej Prokofjev

Sergej Prokofjev i New York 1918.

Sergej Sergejevitj Prokofjev (ryska: Сергей Сергеевич Прокофьев), född 23 april (11 april enl. g.s.) 1891 i Sontsovka (nuvarande Krasne) nära Artemivsk, Donetsk oblast, död 5 mars 1953 i Moskva, var en rysk tonsättare, pianist och dirigent.

Efter den ryska revolutionen lämnade Prokofjev Sovjetunionen i maj 1918 och levde i exil, först fyra år i USA och sedan 13 år i Frankrike. Hans exil berodde dock inte på politiska skäl utan konstnärliga (han ansåg att oron efter revolutionen inte gav honom den arbetsro han behövde), så 1935 återvände han till Sovjetunionen och bosatte sig i Moskva.

Prokofjev var en framstående pianist och hade tidigt framgång med ett antal pianokompositioner. Hans första verk, en pianosonat, skrevs 1907 vid 16 års ålder och redan 1912 premiäruppfördes hans första pianokonsert, som av nutida musikkritiker bedöms som en pärla bland konserter men som av en dåtida kritiker benämndes som "en primitiv kakofoni, som inte förtjänar att kallas musik".

Verkförteckning (litet utdrag)

• 1912 - Pianokonsert nr 1 Dess-dur, op.10
• 1913 - Pianokonsert nr 2 g-moll, op.16
• 1919 - Den brinnande ängeln, opera
• 1921 - Pianokonsert nr 3 C-dur, op.26
• 1926 - Kärleken till de tre apelsinerna, opera och svit
• 1928 - Den förlorade sonen, balett
• 1931 - Pianokonsert nr 4 Bb-dur, op.53 (för vänsterhänt pianist - beställd av Paul Wittgenstein)
• 1931 - Pianokonsert nr 5 G-dur, op.55
• 1935 - Musik för barn, 12 pianostycken
• 1936 - Romeo och Julia, balett
• 1936 - Peter och vargen, symfonisk saga
• 1938 - Alexander Nevsky, filmmusik
• 1944 - Askungen, balett
• 1946 - Ivan den förskräcklige, filmmusik
• 1952 - Krig och fred, opera

Externa länkar

• Sergej Prokofjev i Libris