Sergej Prokofjev

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Prokofjev på sovjetiskt frimärke 1991.

Sergej Sergejevitj Prokofjev (ryska: Сергей Сергеевич Прокофьев), född 11 april (enligt g.s.; 23 april enligt n.s.) 1891 i Sontsovka (nuvarande Krasne) nära Artemivsk, guvernementet Jekaterinoslav, död 5 mars 1953 i Moskva, var en rysk tonsättare, pianist och dirigent.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Prokofiev var son till en agronom. Han lärde sig pianospel av modern och blev en framstående pianist. Han började komponera i sexårsåldern och fick tidigt framgång med ett antal pianokompositioner. Hans första verk, en pianosonat, skrevs 1907 vid 16 års ålder och redan 1912 premiäruppfördes hans första pianokonsert, som av nutida musikkritiker bedöms som en pärla bland konserter, men som av en dåtida kritiker benämndes som "en primitiv kakofoni, som inte förtjänar att kallas musik".

Han studerade 1904–1914 vid Musikkonservatoriet i Sankt Petersburg. Efter den ryska revolutionen lämnade Prokofjev landet i maj 1918 och levde i exil, först fyra år i USA och sedan 13 år i Frankrike. Hans exil berodde dock inte på politiska skäl utan konstnärliga; han ansåg att oron efter revolutionen inte gav honom den arbetsro han behövde.[1] År 1922 flyttade han till Paris och började där samarbeta med Sergej Djagilev. Under Paristiden tillkom tre baletter, tre symfonier och pianokonsert nr. 5. Han besökte Sovjetunionen 1927 och 1929 och bosatte sig permanent i Moskva 1936.

Verkförteckning (urval)[redigera | redigera wikitext]

Sergej Prokofjev i New York 1918.

Opera[redigera | redigera wikitext]

Baletter[redigera | redigera wikitext]

  • 1915/1920 - Buffon
  • 1925 - Le pas d'acier
  • 1928 - l'enfant prodigue
  • 1930 - Sur le Borysthène
  • 1935 - Romeo och Julia, op. 64
  • 1940-44 - Cinderella, op. 87
  • 1948-53 - Sagan om stenblomman, op. 118

Orkesterverk[redigera | redigera wikitext]

  • 1917 - Klassiska symfonin, D-dur, op. 25
  • 1924 - Symfoni nr. 2, op. 40
  • 1928 - Symfoni nr. 3, op. 44
  • 1924-30 - Symfoni nr. 4, op. 47
  • 1944 - Symfoni nr. 5, op. 100
  • 1945-46 - Symfoni nr 6, op. 111
  • 1909/1929 - Sinfonietta, op. 5
  • 1910 - Drömmar, symfonisk dikt, op. 6
  • 1914 - Skytiska sviten, op. 20
  • 1925-26 - Divertimento, op. 43
  • 1933-34 - Symfonisk svit Löjtnant Kizje, op. 60
  • 1936 - Peter och vargen, symfonisk barnsaga för berättare och orkester, op. 67
  • 1936 - Rysk ouvertyr, op. 72
  • 1941 - Symfonisk vit 1941, op. 90
  • 1945 - Ode till krigets avslutning, op. 105

Konserter[redigera | redigera wikitext]

  • 1911 - Pianokonsert nr. 1, Dess-dur, op. 10
  • 1913/1923 - Pianokonsert nr. 2, g-moll, op. 16
  • 1917 - Pianokonsert nr. 3, C-dur, op. 26
  • 1931 - Pianokonsert nr. 4 för vänster hand, op. 53
  • 1932 - Pianokonsert nr. 5, G-dur, op. 55
  • 1953 - Pianokonsert nr. 6, op 134 (ofullbordad)
  • 1913 - Violinkonsert nr. 1, D-dur, op. 19
  • 1935 - Violinkonsert nr. 2, g-moll, op. 63
  • 1935-38 - Violoncellkonsert, op. 58
  • 1952 - Violoncellkonsert, g-moll, op. 132 (en version fullbordad av Dmitrij Kabalevskij, en annan av Vladimir Blok)
  • 1950-52 - Symfoni-konsert för violonell och orkester, e-moll, op. 125

Vokalmusik med orkester[redigera | redigera wikitext]

  • 1910 - Den gula svanen och vågen för två damkörer och orkester, op. 7
  • 1917 - De äro sju kantat för tenor, kör och orkester, op. 30
  • 1937 - Kantat till 20-årsdagen av oktoberrevolutionen för blandad kör, symfoni-, milität-, slagverks- och folkinstrumentorkester, op. 74
  • 1938 - Alexander Nevskij, kantat för mezzosopran, blandad kör och orkester, op. 78 (filmmusik)
  • 1942-43 - Balladen om pojken, som förblivit okänd, kantat för soli, kör och orkester, op. 93
  • 1950 - Fredens väktare, oratorium

Kammarmusik[redigera | redigera wikitext]

  • 1930 - Stråkkvartett nr. 1, op. 50
  • 1941 - Stråkkvartett nr. 2, op. 92
  • 1938-47 - Violinsonat nr. 1, f-moll, op. 80
  • 1942-44 - Violinsonat nr. 2, D-dur, op. 94b
  • 1912 - Ballad för violoncell och piano, op. 15
  • 1949 - Violoncellsonat, C-dur, op. 119
  • 1919 - Ouvertyr över hebreiska temata för klarinett, piano och stråkkvartett, op. 34
  • 1942-44 - Sonat för flöjt och piano, op. 94
  • 1924 - Kvintett för oboe, klarinett, violin, viola och kontrabas, op. 39

Verk för piano[redigera | redigera wikitext]

8 sonater, 2 sonatiner, Réminiscences, Èlan, Désespoir, Suggestion diabolique, Toccata, cykeln Sarcasmes, Visions fugitives, danssviter, etyder, stycken för barn med mera.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Prokofiev, Sergei (2000) [1960]. Sergei Prokofiev: Autobiography, Articles, Reminiscences. The Minerva Group, Inc. Sid. 50. ISBN 0898751497 

Sohlmans musiklexikon: nordiskt och allmänt uppslagsverk för tonkonst, musikliv och dans. Stockholm: Sohlman. 1948-1952. Sid. 249-251 (Del 4). Libris 8198860 


Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Abraham, Gerald (1947). Åtta sovjetkomponister. Gebers musikböcker. Stockholm: Geber. Libris 907465 
  • Axler, Olof (2006). ”Prokofjev går i fällan.”. Opus (Malmö) "2006 :3,": sid. 50-53. 1653-2619. ISSN 1653-2619.  Libris 10340068
  • Engström, Bengt Olof (1991). ”Prokofjev och hans orkestermusik.”. Musikrevy (Svedala  : Musikrevy, 1946-1994) "1991 (46 :5),": sid. 237-240. ISSN 0027-4844. ISSN 0027-4844 ISSN 0027-4844.  Libris 8194295
  • Jacobsson, Stig (1989). ”Sergej Prokofjev : den ryska musikens svarta får”. SON (Norrköping  : Symfoniorkestern Norrköping, 1971-1994) "1989/90(19 :okt.),": sid. 15-17.  Libris 9476611
  • Longman, Richard (1991). ”Sergej Prokofjev : fantasi och realism”. Operan. Spelåret ... (Stockholm  : Kungl. teatern, [19--]-) "1990/91 :13  : ill.,": sid. 6-14.  Libris 2236750
  • Schnittke, Alfred (1991). ”Perspektiv på Sergej Prokofjev : inledningsföredrag till den internationella Prokofjev-festivalen i Duisburg den 16 september 1990”. Musikrevy (Svedala  : Musikrevy, 1946-1994) "1991 : (46 :5),": sid. 233-236  : ill.. ISSN 0027-4844. ISSN 0027-4844 ISSN 0027-4844.  Libris 2245504
  • Sjöqvist, Gunnar (1991). ”Prokofjevs kammarmusik.”. Musikrevy (Svedala  : Musikrevy, 1946-1994) "1991 (46 :5),": sid. 241-243. ISSN 0027-4844. ISSN 0027-4844 ISSN 0027-4844.  Libris 2245762

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]