Röda sten
Röda sten är ett område i stadsdelen Sandarna[1] i Göteborgs hamn. Det ligger under Älvsborgsbrons södra fäste på Södra Älvstranden i direkt anslutning till området Klippan. Området har postadressen "Röda Sten".[2]
I det tidigare industriområdet på platsen, som fram till Älvsborgsbrons tillkomst 1966, bland annat innehöll stenindustri och anläggningar för Svenska Sockerfabriks AB (tidigare Carnegieska bruken),[3] finns två byggnader kvar, pannhuset som byggdes 1940[4] och som numera är en konsthall som kallar sig Röda Sten Konsthall. I byggnaden finns också en restaurang och en bar med uteservering. Dessutom finns en före detta smedja som nu tillhör Transportstyrelsen. Kajavsnittet mellan Röda sten och Älvsborgsbron heter Carnegiekajen.[5]
Kring sekelskiftet 1700/1800 fanns här ett glasbruk, ett grytgjuteri, några salterier samt flera krogar, bland annat den omtalade "Hylan". Nya Reparebanan tillkom under tidigt 1800-tal. Den fick sitt namn som särskiljning från den gamla banan, längs nuvarande Bangatans sträckning. Fabrikör Sven Wennerblad († 1869) var den siste att tillverka rep här.[6]
Innehåll |
[redigera] Historik
Området har fått sitt namn efter en i området mytomspunnen, rödmålad sten. Stenen ligger vid strandkanten en bit väster om det öppna området, vid gångvägen Lindbergska strandvägen till Nya Varvet. Det finns flera teorier om ursprunget till den röda stenen; en är att en svensk officer, i samband med en dansk landstigning dödats där och att hans blod hamnat över stenen. En annan att ett fartyg räddades undan en storm, genom att angöra vid stenen. En tredje att stenen endast utgjort ett sjömärke för navigering. Stenen har under många år regelbundet rödmålats. Namnet Röda sten är känt sedan 1758.[7][8]
Enligt en tradition från mitten av 1700-talet skulle stenen ha markerat stadens vattenområde i väster. I krigstid spändes nattetid grova kättingar över älven, fastgjorda i kraftiga järnringar och inslagna i berget på båda sidor, för att förhindra olovlig insegling. För att sjöfararna skulle veta var spärren fanns, målades stenen röd. I berget strax ovanför Röda sten finns fortfarande en mycket stor järnring. Den lär ha använts under första världskriget, då man inte vågade låta den nybyggda pansarbåten Sverige gå ut till sjöss bland minor och torpeder utan förankrade fartyget i de båda älvstränderna för att kunna provköra maskineriet i älvmynningen.[9]
Det före detta pannhuset stod under 1980- och 1990-talen övergivet och användes då bland annat för svartklubbar, konserter (Thåström på röda sten spelades in 2002) och ravefester.[4] Men redan på 1700-talet fanns här en smugglarkrog längst ut på udden, då platsen var en tilläggsplats för smugglare.[10] Lokalen nyttjades även av graffitikonstnärer och delar av vissa målningar finns fortfarande kvar, främst i det största rummet, som idag kallas katedralen. Traditionen med graffiti i området har resulterat i att den ena av pannhusets väggar brukar anses som en vägg där det är tillåtet att måla,[11] men i Göteborg finns idag inga lagliga graffitiväggar.[12]
Gångstigen längs vattnet, den Lindbergska strandvägen, bekostades av donatorn Charles Felix Lindberg och sträcker sig mellan platsen för Älvsborgs slott, vidare ut över Nya varvet. Stigen anlades 1933 till en kostnad av 35 000 kronor.[13]
En "Röda stensvägen" i Majornas 1:a Rote 32 finns omnämnd i 1895-års Adresskalender för Göteborg.[14]
[redigera] Rödastensmotet
Rödastensmotet är ett trafikmot som tillkom 1961, cirka 400 meter söder om Röda sten. Motet knyter samman Västerleden, Götaleden och Hisingsleden, strax före uppfarten till Älvsborgsbron.[15]
[redigera] Röda sten kulturförening
Röda Sten Konsthall drivs av en ideell förening, Röda Sten Kulturförening, som består av cirka 1 200 medlemmar. Föreningen driver och är ansvariga för verksamheten på Röda Sten Konsthall. Man förvaltar även fastigheten vilken ägs av Fastighetskontoret i Göteborg. 2007 valde Göteborgs kommun att ge uppdraget att arrangera Göteborgs Internationella Konstbiennal till kulturföreningen Röda Sten, vilket de gjort vid tre tillfällen; 2007[16], 2009[17] och 2011[18] Det tidigare pannhuset har då använts som en av flera utställningslokaler.
[redigera] Referenser
[redigera] Noter
- ^ Statistisk Årsbok för Göteborg 1959, red. Alvar Westman, Göteborgs stads statistiska byrå 1959, s. 8f
- ^ 414 51 Röda sten, enligt eniro.se
- ^ Bilden av Göteborg II : färgfotografier 1910 - 1970 : västerut - södra Älvstranden, Robert Garellick, Göteborg 2008 ISBN 978-91-633-2988-3, s. 203ff
- ^ [a b] Historik www.rodasten.com, läst 2011-09-15
- ^ Göteborgs Hamn, [+ Älvsborgsfjorden, Rivöfjorden, Hakefjorden], Skala 1:10 000, Sjöfartsverket, Norrköping 1982. Rättad till och med 1994-08.
- ^ Längs Göteborgs kuster, kajer och kanaler, [Brännöarna-Västra Frölunda-Askim-Älvstränderna-Göteborgs hamn-Vallgraven-Rosenlundskanalen], Ted Knapp, Tre Böcker, Göteborg 2009 ISBN 978-91-7029-671-0, s. 204
- ^ Det gamla Göteborg - staden i väster, (del I) C R A Fredberg, Bröderna Weiss Boktryckeri, Göteborg 1921 s. 33
- ^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II - ortnamnen på Göteborgs Stads område, Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri, Göteborg 1925 s. 41
- ^ Stadsdel i väster : skisser från Majorna, Ronald Ryheden, Cirkelförlagets Tryckeri, Göteborg 1966 s. 8
- ^ Strövtåg i Göteborg, Vidar Hammarstrand & Bertil Lundgren, Hindås Tryckeri 1957, s. 72
- ^ Graffiti, www.zenitkultur.com, läst 2011-09-15
- ^ Mia Christersdotter Norman (2011-05-18) En laglig graffitivägg bättre än nolltolerans, Göteborgs-Posten
- ^ Charles Felix Lindbergs Donationsfond : Utdelningar ur Donationsfonden 1912 - 1937, Axel L Romdahl, Henning Beyer, Göteborg 1937, s. 18 samt bilaga.
- ^ Göteborgs Adress- och Industrikalender år 1895, [Adertonde Årgången], utgiven från Fred. Lindbergs Kalenderexpedition, Göteborg 1895, s. 21
- ^ Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, [4:e uppl.], red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7, s. 244
- ^ Göteborgs Internationella Konstbiennal - historik/2007
- ^ Ordförandeskapet i EU - What a Wonderful World - Göteborgs Internationella Konstbiennal 2009
- ^ Göteborgs Internationella Konstbiennal - Välkommen till vernissage för Göteborgs Internationella Konstbiennal 2011
