Wikipedia:Bybrunnen

ak:Wikipedia:Community Portal

Commons

Wiktionary

Wikinews

Wikisource

Wikibooks

Wikiquote

Wikiversity

Meta

Incubator

Deltagarsidor

Grundprinciperna

Policy och riktlinjer

Kontakt och frågor

Introduktion

Handbok

Lägga till bilder

Att göra

Deltagarsidor
Viktigt Grundprinciperna Policy och riktlinjer
Kontakt och frågor Bybrunnen Anmäl ett fel Vanliga frågor Wikipediafrågor Wikidatafrågor Bildfrågor Wikipedia i media Faddrar Faktafrågor Översättningsfrågor Kontakt / Press Begäran om åtgärder Bilder från Commons i svensk press Byte av användarnamn Volontärer Wikiträffar
Skriva och redigera Introduktion Redigera Att skapa en ny artikel Introduktion till formatering Introduktion till wikilänkar Introduktion till källhänvisningar
Lägga till bilder Introduktion till illustrationer Teknisk manual för illustrationer Månadens nyuppladdade bilder Årets nyuppladdade bild
Att göra Önskelista Veckans tävling Veckans översättning Månadens artiklar Månadens uppdrag Projektkontoret Projekt Kvalitetskontroll Artikelgranskningar

      Genväg WP:BB

Bybrunnen Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida

Deltagarsidor

Grundprinciperna

Policy och riktlinjer

Kontakt och frågor

Introduktion

Handbok

Lägga till bilder

Att göra

Deltagarsidor
Viktigt Grundprinciperna Policy och riktlinjer
Kontakt och frågor Bybrunnen Anmäl ett fel Vanliga frågor Wikipediafrågor Wikidatafrågor Bildfrågor Wikipedia i media Faddrar Faktafrågor Översättningsfrågor Kontakt / Press Begäran om åtgärder Bilder från Commons i svensk press Byte av användarnamn Volontärer Wikiträffar
Skriva och redigera Introduktion Redigera Att skapa en ny artikel Introduktion till formatering Introduktion till wikilänkar Introduktion till källhänvisningar
Lägga till bilder Introduktion till illustrationer Teknisk manual för illustrationer Månadens nyuppladdade bilder Årets nyuppladdade bild
Att göra Önskelista Veckans tävling Veckans översättning Månadens artiklar Månadens uppdrag Projektkontoret Projekt Kvalitetskontroll Artikelgranskningar

Välkommen till Bybrunnen! Här förs diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer.

Starta ett nytt diskussionsavsnitt

Automatiskt postade meddelanden ("massmeddelanden") läggs på Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages and mass messages should go to Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Wikipedia:Begäran om åtgärder.

Bybrunnen arkiveras automatiskt av en robot efter 14 dygn. Samtliga arkiv hittar du här: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv

Wiktionary

Wikinews

Wikibooks

Wikiversity

Meta

Incubator

Wikidata

Pågående diskussioner

Namngivning av norska kommuner, fylken etc.

Se även Wikipediadiskussion:Namngivning av geografiska artiklar#Namn på administrativa enheter. --LPfi 23 juni 2011 kl. 22.03 (CEST)

Jag har på sistone ägnat en del tid åt Norge, och snavat över en tämligen inkonsekvent namngivning bland landets kommuner, fylken, stift, kyrkor och dylikt. På norska heter det X kommune, X fylke, X bispedømme och X kirke, men i de flesta fall har efterleden översatts till svenska (X kommun osv.). Det jag retar mig på är att det blir lite "halvöversatt", eftersom svenskan gärna vill ha ett genitiv-s i så fall. Detta har genomförts ibland, men ibland inte (exempel: Kåfjords kommun men Kvænangen kommun; Sør-Hålogalands stift men Tunsberg stift). Vissa kommuner saknar dessutom helt efterleden "kommun", och heter bara exempelvis Drangedal. Det är ett monstruöst arbete att flytta tusentals artiklar, så innan jag börjar så smått undrar jag vad folk säger i frågan. Ska det heta X kommun som det gör i de flesta fall nu, X:s kommun eller kanske X kommune, som på norska? (NE har som jämförelse uppslagsorden Buskerud fylke utan genitiv-s och i kommunfallet Kvænangen utan "kommun".) /jssfrk (d|b) 22 juni 2011 kl. 22.20 (CEST)

Antingen korrekt norska eller korrekt svenska tycker jag. Så översätter vi kommune till svenska ska det också vara genitiv-s. --Ankara 22 juni 2011 kl. 22.23 (CEST)

Jag föredrar svenska för Norge. J 1982 22 juni 2011 kl. 22.26 (CEST)

Finns det inte förresten motsvarande inkonsekvens för nationalparker, många skriver vi nationalpark (hopskrivet som på svenska) men utan -s.--Ankara 22 juni 2011 kl. 22.27 (CEST)

Finns alltid "nationalpark" (på ländernas språk) med i namnet? J 1982 22 juni 2011 kl. 22.29 (CEST)

Jag tycker definitivt att kommuner skall namnges med s-genitiv. Samma problem fanns i Danmark för några år sedan. Då gick jag igenom kommunerna där och flyttade dem som saknade s-genitiv. Men det gäller enbart kommuner vars namn slutar på konsonant. Namn som slutar med vokal skall inte ha s-genitiv. --// jorchr 22 juni 2011 kl. 23.52 (CEST)

Instämmer med föregående! Svenska språkregler bör gälla. Fernbom2 23 juni 2011 kl. 06.15 (CEST)

Vi bör inte lägga genitiv-s på kommuner på egen hand om det inte finns tydliga källor som visar att det är så just dessa kommmuner brukar skrivas på svenska. Kollar man på Svenska kommuner så ser man ju att en mycket stor del av dem inte heller skrivs med genitiv-s t.ex Ale kommun, Alvesta kommun, Aneby kommun, Arboga kommun, Arvika kommun, Avesta kommun, Borlänge kommun, Botkyrka kommun, Bromölla kommun, Bräcke kommun, Dorotea kommun, Eda kommun, Ekerö kommun, Emmaboda kommun, Eskilstuna kommun, Fagersta kommun, Habo kommun, Haninge kommun, Haparanda kommun, Heby kommun, Hedemora kommun, Herrljunga kommun, Huddinge kommun, Härryda kommun, Högsby kommun etc så jag tycker inte att vi automatiskt bör sätta genitiv-s på norska kommuner när kanske nån tredjedel av de svenska kommunerna inte heller har det. Finns det ett etablerat namn på svenska bör det användas, annars bör man använda det etablerade begreppet på ursprungspråket. / Elinnea 23 juni 2011 kl. 09.49 (CEST)

Regeln i svenska är, som Jorchr skriver ovan, att geografiska namn som slutar på vokal inte tar genitiv-s. Samma sak gäller Uppsala län, Blekinge tingsrätt, Ale gymnasium osv. Självklart ska samma regel följas för de norska kommunerna om vi bestämmer oss för en ändring. /jssfrk (d|b) 23 juni 2011 kl. 10.33 (CEST)

Håller med Elinnea. Wikipedia skall spegla världen inte göra om den. --NERIUM 23 juni 2011 kl. 10.56 (CEST)

Som Jssfrk, det är helt i sin ordning att vi använder svenska namn på de administrativa enheterna, när sådana finns. För amerikanska counties är det dock bäst om de inte översätts, eftersom det svenska ordet för county antyder något feodalt. Angående genitiv-s stämmer den regel som Jssfrk hänvisar till, med ett undantag som bekräftar regeln: Kalmar. Detta eftersom det ursprungligen ska ha hetat Kalmare län osv. /Grillo 24 juni 2011 kl. 04.50 (CEST)

Står lite om det i Myndigheternas skrivregler, sida 14. /Grillo 24 juni 2011 kl. 05.00 (CEST)

Bättre version utan begränsningar i innehåll (pdf). /Grillo 24 juni 2011 kl. 05.09 (CEST)

Men varför använder vi norska bokstäver i rubriker och texter i ett svenskspråkigt uppslagsverk, t ex i Sør-Trøndelag? Den norska bokstav som skrivs ø motsvaras i det svenska språket av ö. Janders 23 juni 2011 kl. 11.06 (CEST)

Eftersom det är ett namn? Vi skriver även Constanţa, Diyarbakır och München, trots att de innehåller bokstäver som inte finns i det svenska alfabetet. /jssfrk (d|b) 23 juni 2011 kl. 11.17 (CEST)

Så här står det på TT-språket: "Tecken för ä och ö som används i egennamn från det nordiska språkområdet bör återges med sina utländska tecken i svensk text. Undantag görs för namn som har en inarbetad svensk form. Hur många sådana namn det finns kan diskuteras, men vi anser det lämpligt att följa Nationalencyklopedin, som gör undantag för de geografiska namnen Köpenhamn och Själland." 81.232.127.31 23 juni 2011 kl. 11.21 (CEST)

I detta fall anser jag inte att vi bör följa äldre encyklopedisk tradition utan vi bör följa moderna svenska skrivregler. Man kan tänka sig fler undantag vad gäller geografiska namn (Tröndelag skulle kunna vara ett, Helsingör definitivt ett annat) men NE:s begräsningar vad gäller Norden ser rimliga ut. Inte heller beträffande "Venedig" följer jag Ugglan, som faktiskt använder "Venezia", vilket i mina ögon ser märkligt ut i en svensk text. Fernbom2 23 juni 2011 kl. 14.51 (CEST)

Vänta lite, varför ens överväga att använda 100 år gamla språkregler framför dagens? Och jag ser inte varför just Helsingör skulle vara ett undantag. De enda etablerade svenska namn på platser i Danmark och Norge är väl just Själland och Köpenhamn, plus Kattegatt, men det känns inte relevant i sammanhanget. Bara för att ändelsen -ör förekommer även i Sverige (i gamla danskbygder då...) så betyder inte det att de orter som heter något på -ör i Danmark ska använda sig av svenska tecken. Se även Talk:Dragör. /Grillo 24 juni 2011 kl. 04.42 (CEST)

Jag instämmer i Grillos resonemang. Vad gäller personnamn anser jag det vara självklart, vad gäller ortnamn ser jag fler undantag som möjliga, men jag förespråkar dem inte. Vad som är etablerat svenskt språkbruk ser jag dock inte som fastställbart utan vidare. Jag vill hävda att det alltjämt är vanligt att ersätta "ø" med "ö". Fernbom2 29 juni 2011 kl. 10.40 (CEST)

Så vad tycker vi?

Jag gör en ny rubrik här, eftersom diskussionen har avstannat och till stor del kom att handla om något annat än ursprungsfrågan. Det verkar vara en viss övervikt för att ändra X kommun till X:s kommun, vilket jag tror är riktigt, men i fråga om fylken, stift, kyrkor och andra liknande företeelser har ingen uttalat sig.

Jag skickade en förfrågan till Språkrådet om saken, och fick detta till svar:

Rekommendationen är att översätta namnen på förvaltningsenheter och geografiskt baserade administrativa enheter i andra länder.

Det kan finnas sådana enheter i andra länder som avviker mycket i funktion och uppdelning från svenska enheter. Det går därför inte alltid att använda en namnet på en motsvarande svensk enhet i översättningen. Men för norskans kommune, fylke, och bispedømme kan man använda namnen på motsvarande svenska enheter i översättningen och skriva t.ex. Drammens kommun, Telemarks län och Tunsbergs stift.

• Bör Årdal gamle kirke bli Årdals gamla kyrka? Jag tycker spontant att det vore mer tydligt. Alla vet inte att kirke betyder 'kyrka'.
• Bör Telemark fylke bli Telemarks fylke/Telemarks län? NE har Telemark fylke, och jag tycker nog att de norska formerna är bättre.
• Bör Tunsberg stift bli Tunsbergs stift? Det tycker jag. Det heter Tunsberg bispedømme på norska, så samma regler som för kommunerna bör tillämpas.

/jssfrk (d|b) 2 juli 2011 kl. 10.34 (CEST)

Jag ställer mig bakom förslag ett och tre. Vad gäller fylkena är det knivigare. Vi bör inte använda ordet "län", eftersom det norska ordet har gammal hävd i svenskan. Men jag tycker nog att vi borde ha genitiv-s efter de vanliga reglerna. Fernbom2 2 juli 2011 kl. 11.11 (CEST)

Fylke är inte bara etablerat på svenska, ordet är också med i SAOL och därmed är formen Telemarks fylke helt oantastlig språkligt sätt. --Ankara 2 juli 2011 kl. 11.40 (CEST)

Ja, det torde vara den bästa svenska översättningen av "Telemark fylke". Fernbom2 2 juli 2011 kl. 11.43 (CEST)

Orden stift och biskopsdöme/bispedømme finns på både svenska och norska och samma betydelse på de båda språken. Fram till 1919 användes stift även i Norge men till skillnad från Danmark och Sverige bytte man ut det i Norge 1919 och ändrade till biskopsdöme (samtidigt som man ersatte Amt med Fylke). Så ska det försvenskas här borde det kanske vara biskopsdöme och inte stift.--Ankara 2 juli 2011 kl. 11.52 (CEST)

Det vore tänkbart, men ordet är synnerligen ålderdomligt på svenska. Jag skulle dock inte motsätta mig förslaget utan ställer mig neutral. Fernbom2 2 juli 2011 kl. 11.59 (CEST)

Diskussionen här tycks tyvärr inte anknyta till den nyligen förda på Wikipediadiskussion:Namngivning av geografiska artiklar#Namn på administrativa enheter trots länk. Jag lägger därför in mitt inlägg från den 28 april 2011 också här på Bybrunnen.

• Några synpunkter vad gäller norska kommuner och fylken. Först kommuner. Det finns tre alternativa namnformer: a) Utan kommun Bærum - som de gör på bokmåls-wp mfl wikier. b) Norsk nammform - Bærum kommune som på nynorsk-wiki eller c) svensk namnform med genitiv - Bærums kommun. Den för stunden vanliga varianten Bærum kommun är alltså inte lämplig. Fall a) får problem när kommun och stad/tätort har samma namn. Se exempelvis no:Halden där det är svårt att veta vad i artikeln som gäller staden. För min del står därför valet mella b) och c). Om vi väljer svensk namnform, är det då alltid klart hur kommuner som slutar på vokal ska hanteras? Exempelvis Sandøy eller Nore og Uvdal.
• Vad gäller fylkena är det mycket enklare. Ända sedan de bildades 1919 har norsk namnform använts i svenska uppslagsverk som Nordisk familjebok, Svensk uppslagsbok och Nationalencyklopedin. Jag föreslår att vi fortsätter i den traditionen.

Det var allt. Hoppas slippa se en ändring av fylkesnamnen. Varken till Telemarks län enligt någon på Språknämnden, eller Telemarks fylke enligt några användare ovan. /rrohdin 4 juli 2011 kl. 15.09 (CEST)

Inastämmer med rrhodin beträffande fylkena. Det norska skrivsättet får här anses så välkänt och etablerat även i svenskan att det följer POMMF att använda det. /FredrikT 4 juli 2011 kl. 16.08 (CEST)

Det verkar som att det enklaste vad gäller vokaländelser är att göra som i svenskan och låta bli genitiv-s. "Nore og Uvdal" ser jag inte riktigt problemet med, eftersom vi sedan ett antal år tillbaka normalt sätter genitiv-s på hela enheten, dvs "Nore og Uvdals kommun" (og bör vi inte översätta eftersom det är en del av namnet). Vad gäller fylken kan man mycket väl behålla ordet "fylke", men jag ser inte riktigt varför man skulle låta bli genitiv-s där. Vad är resonemanget bakom det? Att behålla fylke är ju för att det även är ett vanligt svenskt ord. Jag ser dock inget större problem att ersätta fylke med län, eftersom Språkrådet verkar rekommendera det. /Grillo 4 juli 2011 kl. 16.43 (CEST)

Hellre "Telemark fylke" än "Telemarks län" är min uppfattning. Men jag förstår fortfarande inte varför vi skall avstå från genitiv-s på svenska. Är det verkligen allenarådande i alla svenskspråkiga källor? Fernbom2 8 juli 2011 kl. 11.16 (CEST)

Förslag 1 och 3 tycks vi vara överens om, så jag ska se om jag får tid att flytta enligt dessa snart. Kommunerna blir ett styvare jobb, och fylkena får ligga kvar så länge. /jssfrk (d|b) 22 juli 2011 kl. 10.23 (CEST)

Fotosugen?

Har precis i helgen uppdaterat coordwithoutpic med den senaste databasdumpen. Utmärkt om man vill ut i sommarsolen och fotografera lite för Wikipedia eller söka på Commons efter matchande bilder medan regnet smattrar utanför. Kartan visar artiklar som har koordinater men inte bilder. Just nu är det ca 30k artiklar som saknar bilder i nowp och svwp. Dock är inte nowp helt korrekt ännu. Jobbar på det till nästa dump. /^Fluff?_Fluff! 28 juni 2011 kl. 00.23 (CEST)

Tack för det, kommer komma väl till pass. :) GameOn 28 juni 2011 kl. 09.04 (CEST)

På så vis blev jag också medveten om att nowp litar för mycket på Google Earth! Tack för det! -- Lavallen 28 juni 2011 kl. 09.53 (CEST)

Jag vill också uppmuntra att utnyttja sommaren till att ta bilder från era olika närområden. Själv har jag ambitionen att under vintern arbeta med geografiartiklar från Småland, Halland, Öland och kanske Östergötland. Så om ni passerar kyrkor, märkvärdigheter eller tätorter där ta bilder av dessa, så kan vi hjälpas åt att skapa fullödiga artiklar som socknar, församlingar och tätorter etc i denna del av Sverige.Yger 28 juni 2011 kl. 10.50 (CEST)

Ungefär som det fungerade här, det är ju inte alltid den som har kameran har kunskap och källor nog att skriva en artikel så det var ett väldigt bra uppmuntrande tycker jag. GameOn 28 juni 2011 kl. 10.56 (CEST)

Varför är Norge med? Då får man ju en massa blindträffar på bilder som finns, men som nowp inte lagt in. Går det inte att skapa en kryssruta för vilka wikier man vill visa? /jssfrk (d|b) 28 juni 2011 kl. 11.58 (CEST)

Det kommer inom kort! /^Fluff?_Fluff! 29 juni 2011 kl. 13.01 (CEST)

Tack, det låter jättebra! Ursäkta om jag lät sur och otacksam, jag gör visst det ibland... /jssfrk (d|b) 30 juni 2011 kl. 00.39 (CEST)

Nu finns det två checkboxar, en för varje språk som man kan bocka ur om man inte vill att bilder från en viss språkversion skall visas. /^Fluff?_Fluff! 17 juli 2011 kl. 18.32 (CEST)

Det här är en jättebra karta, men vissa artiklar visas trots att de har bilder. T.ex Östra Vemmenhögs kyrka, Östra Tommarps kyrka och Öja kyrka, Ystad. Kan det ha något samband med att namnet börjar med Ö? --// jorchr 28 juni 2011 kl. 20.27 (CEST)

Skall kika på detta! /^Fluff?_Fluff! 29 juni 2011 kl. 13.01 (CEST)

Vad bra! För enwp och dewp kan man också använda iPhone-appen "Wikihood" (som dock inte finns for svenska wikipedia). /Pieter Kuiper 30 juni 2011 kl. 13.52 (CEST)

Jag lyckas inte få coordwithoutpic att fungera idag. Jag får upp är raden "Wiki articles missing illustrations Last update: 2011-06-26 with 30603 articles without illustration.", men ingen karta. /Esquilo 6 juli 2011 kl. 17.49 (CEST)

Så går det för mig också, men att koppla på Javascript hjälpte. --LPfi 6 juli 2011 kl. 21.24 (CEST)

Kvalitetmätningen - juli

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %
2024-06-02	31	112	63	13	51	1	58	319	370	0	187	341	428	2 140	45	4 159	62 706	66 865	2,59 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

/ Elinnea 1 juli 2011 kl. 12.16 (CEST)

Nu finns det
12 artiklar
kvar att göra begripliga!

Wikipedia:Projekt städa lyckades minska från 203 till 74, vilket bör ses som ett gott resultat. Den här månaden är Wikipedia:Projekt förvirrande månadens kvalitetsprojekt. Är du kunnig inom medicin? Många av de förvirrande medicinartiklarna är fackspråkligt skrivna, och obegripliga för gemene man, där kanske du kan hjälpa till? Eller vet du vad som avses med "bröt de därvarande bro" och kan formulera det begripligare i artikeln Meijenkrebsskansen. Blev Apocalypse (seriefigur) dödad eller är han odödlig, kan du göra den meningen begriplig? Ta gärna en titt på Kategori:Förvirrande-samtliga, du kanske begriper det andra upplever som förvirrande och kan agera tolk och förbättra dessa artiklar? / Elinnea 1 juli 2011 kl. 17.33 (CEST)

Bra att språkvård också gått nedåt! Jag vill även passa på att nämna det viktiga i att motivera mallar, det är ibland uppenbart vad som behöver göras men inte alltid. Det underlättar om man vill åtgärda ett problem om det är tydligt vad det är. Många gamla mallar saknar motivering, att de inte har åtgärdats/mallen tagits bort kan nog i vissa fall bero på att andra användare är lite osäkra på vad den som mallade upp artikeln ansåg att problemet var eller om den användaren kommer anse problemet åtgärdat efter försöket till förbättring. Höstblomma 1 juli 2011 kl. 18.31 (CEST)

Uppdatering verkar ha ökat med många artiklar om valkretsar i Finland, om det finns någon källa att gå efter så borde det kunna åtgärdas, var hittar man det som ändrats 2011? Höstblomma 1 juli 2011 kl. 19.00 (CEST)

Jag hade trott att Veckans tävling Åtgärdsmallar skulle ha medfört att kvalitetsmätningen utvecklats positivt, men istället har kvalitetsproblemen ökat jämfört med föregående månad. Anmärkningsvärt stor ökning av relevanskategorin och alldeles för många icke-wiki, som är enkelt att åtgärda. Tyvärr sammanfaller ofta icke-wiki med relevansproblem.--Historiker 1 juli 2011 kl. 21.20 (CEST)

Det var ju mycket tråkigt att höra, även om problem som "Ugglan" och "Städa" har minskat rejält. Förhoppningsvis kan Veckans tävling: Åtgärdsmallar 2 vända på steken. - (d) Green Yoshi (b) 1 juli 2011 kl. 21.44 (CEST)

Åtgärdstävlingen var mycket bra, tänk på hur siffrorna skulle sett ut utan den! Tycker att minskandet av uggle- och städartiklar är något att glädjas över. Relevanskoll och ickewiki-artiklar brukar vi kunna få ordning på ganska snart, de ligger ju inte i flera år, som många andra artiklar. Det är även positivt att se att Förvirrande har minskat med 6 artiklar första dan. Fortsätter vi i den takten så är kategorin snart tömd! Instämmer i det Höstblomma säger ovan, det är väldigt viktigt att man är tydlig i sin motivering i vad man vill ha gjort när man lägger in en mall. För den som lägger in mallen kan det verka självklart, men svårt för den som tittar på artikeln ett par år (och flera mellanliggande redigeringar) senare, att veta vad som bör göras och vad som har gjorts. Så var gärna övertydliga och ge exempel i motiveringarna, antingen i mallen eller på diskussionssidan. / Elinnea 1 juli 2011 kl. 22.44 (CEST)

Att en del kategorier har ökat behöver inte betyda att att det har skapats fler sådana sedan sist. Det kan ju också bero på att fler (gamla?) "dåliga" artiklar har upptäckts och mallats upp i avvaktan på åtgärdande och på så sätt kommit upp till ytan. --MagnusA 1 juli 2011 kl. 22.51 (CEST)

Resultatet för "städa" är mycket bättre än det ser ut. Många artiklar har både mallats och förbättrats under juni månad som t.ex. artiklar med hårdkodade mallar. --NERIUM 1 juli 2011 kl. 23.24 (CEST)

Jag instämmer med Elinnea om att det sett mycket värre ut utan åtgärdstävlingen. Och som antytts, så kanske det är så att det är fler som är uppmärksamma på kvalitetsproblemen och nu mallar upp artiklar i en sådan takt att åtgärderna släpar efter. Under maj månad skedde en stor genomgång av Ugglan-artiklar, vilket gjorde att Ugglanspråk-kategorin då växte, men den rensades rejält under juni. Det är bara att ta nya tag!--Historiker 2 juli 2011 kl. 19.15 (CEST)

Under den första veckan som kvalitetsprojekt har kategorin minskat från 117 till 86, alltså 31 artiklar (+artiklar som har tillkommit under månaden som har åtgärdats) Det måste ses som en bra start! / Elinnea 8 juli 2011 kl. 10.50 (CEST)

Nu närmar sig mitten på månaden, antalet förvirrade artiklar har minskat till 80 stycken. Tips, de tre äldsta artiklarna är motförhör, bomförband och Monty Pythons galna värld. Den som känner att det vet jag precis vad det är, ta gärna och kontrollera artikeln så hjälps vi åt med att bli av med förvirrandemallar! Höstblomma 13 juli 2011 kl. 19.53 (CEST)

Call for image filter referendum

Förslaget som visas i Wikipedia Signpost från 4 juli 2011.

The Wikimedia Foundation, at the direction of the Board of Trustees, will be holding a vote to determine whether members of the community support the creation and usage of an opt-in personal image filter, which would allow readers to voluntarily screen particular types of images strictly for their own account.

Further details and educational materials will be available shortly. The referendum is scheduled for 12-27 August, 2011, and will be conducted on servers hosted by a neutral third party. Referendum details, officials, voting requirements, and supporting materials will be posted at Meta:Image filter referendum shortly.

Sorry for delivering you a message in English. Please help translate the pages on the referendum on Meta and join the translators mailing list.

For the coordinating committee, Philippe (WMF), Cbrown1023, Risker, Mardetanha, PeterSymonds and Robert Harris EdwardsBot (diskussion) 3 juli 2011 kl. 11.06 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det gäller alltså att Wikimedia Foundation, som äger och förvaltar Wikipedias servrar, överväger möjligheten för läsare att filtrera bort bilder som betecknats som möjligen stötande. En omröstning skall äga rum i augusti och därefter skall man fundera på hur det skulle genomföras tekniskt, men förslag till tekniska lösningar finns från tidigare.

Det verkar som att man i första hand tänkt införa "taggar" för våld, sexualitet och några till kategorier av "problematiska" bilder. Projektet är kontroversiellt eftersom klassificeringen knappast kan göras neutralt och eftersom självvald filtrering trots allt kan ligga nära censur.

Se också Commons:Bybrunnen. Borde diskussionen föras på endera sidan?

--LPfi 5 juli 2011 kl. 14.37 (CEST)

Meddelandet har gått ut på varenda svensktalande projekt utom Wikiversity och jag ser inte riktigt poängen med att diskutera saken på fler än ett ställe. -- Lavallen 5 juli 2011 kl. 15.12 (CEST)

Ja. Eftersom detta är det största och Commons det där bilder diskuteras mest torde endera vara det mest lämpade. --LPfi 5 juli 2011 kl. 16.17 (CEST)

Vad är det som säger att denna censur genom en omfattande uppmärkning kommer begränsas till "strictly for their own account". Om inte annat kan jag tänka mig framtida 3:e-parts-produkter som marknadsförs med Parental control mot skolor och bibliotek som utnyttjar märkningen, eller finns kanske redan något liknande? --I99pema 5 juli 2011 kl. 15.24 (CEST)

"Strikt personligt" tolkas av många som "själv, vårdnadshavare eller lärare". "Strictly" skall alltså, som du noterar, tas med en nypa salt. Bland annat tolkas det så i den redogörelse för tekniskt genomförande som styrelsen/whatever för WMF beställde i våras. [Jag borde inte ha litat på mitt minne, det var den andra föreslagna implementeringen det gällde]

Beroende på den tekniska implementeringen är det också fullt möjligt att åtminstone oinloggade användare med okrypterad förbindelse kan få filtreringen aktiverad av en server på vägen (preferenserna föreslog lagras i ett kex, som vad jag förstår är lätt att lägga till). Eftersom censur ogillas så skarpt är det möjligt att detta beaktas, men jag har inte sett någon diskussion om det.

Själva uppmärkningen kan säkert användas av andra (tredjepartsprodukter och iranska och kinesiska regeringen), också om själva filtret skulle kontrolleras av en själv. Uppmärkningen måste ju vara offentlig, dels för att ingen annan än de frivilliga har resurser att genomföra den, dels för att allt annat skulle väcka ett ramaskri.

--LPfi 5 juli 2011 kl. 16.18 (CEST)

Det låter som gjort för vissa grupper att göra sig till talespersoner för andra i sitt dömande om vad som vad som anses som exempelvis sexuellt, politiskt eller religiöst stötande för vissa grupper. Snacka om subjektivt. --I99pema 5 juli 2011 kl. 16.35 (CEST)

Instämmer med I99pema, det här är som gjort för POV-pushande och redigeringskrig i commons-kategoriseringen. Behöver vi verkligen fler arenor för pov-pushare? Det är är också som gjort för att på sikt undergräva Wikipedias princip om icke-censur. Menar vi allvar med icke-censur så ska vi inte införa verktyg som underlättar censur. Jag är orolig för tredjepartscensur med hjälp av det här verktyget, men också för att censurförespråkare är en icke försumbar minoritet i Wikipedias ledning. Ett sådant här verktyg kan missbrukas även inifrån Wikipedia. Det är kanske fler än jag som minns hur Wikipedias grundare förra året försökte censurera nakenbilder ur Commons (se här). Lsj 5 juli 2011 kl. 16.56 (CEST)

Jag är också starkt mot denna typ av censur, eftersom jag redigerar en del artiklar som har "stötande" material typ raphe men ändå är informativa. All typ av censur här blir fel. Bilderna i fråga på en artikel måste vara relevant, annars tas de bort, men är de relevanta och en person söker på det sökordet så ger de information som är viktig. Sedan är tredjehandsparten ännu mer oroväckande. Adville 5 juli 2011 kl. 17.19 (CEST)

Jag rekommenderar en titt på den diskussion som pågår på Meta (åtminstone meta:Talk:Image filter referendum), på WMF:s syn på kontroversiellt material och på utredningen som WMF lät göra. Jag klarar inte av att sammanfatta argumenten neutralt och balanserat.

Ett förslag till filter sattes på begäran ihop av IT-folket på WMF i våras. Det är inte säkert att det kommer att användas, utan de tekniska aspekterna kommer att diskuteras senare. Men att de kommer att diskuteras, inte att de kommer att diskuteras om gemenskapen tycker filtret är en bra idé, låter oroande. Jag ser nu att styrelsen i maj beslöt (länken ovan) att filtret skall utvecklas. Omröstningen i augusti är tydligen ett led i utvecklingsarbetet.

--LPfi 5 juli 2011 kl. 18.22 (CEST)

Jag märker att jag skrev om fel implementation ovan. Föräldrakontroll ingick inte i förslaget. Jag är mycket ledsen för att ha givit en felaktig bild. --LPfi 5 juli 2011 kl. 18.43 (CEST)

Tycker inte det är WP:s sak att fixa någon form av "censur" åt de användare som inte vill se "stötande bilder" - de som har något problem med bilderna får allt skaffa/göra någon egen mjukvara som hindrar bilderna från att visas i deras webbläsare.--~In Donaldismo Veritas 5 juli 2011 kl. 21.33 (CEST)

Lynx, kanske? 0nomato 5 juli 2011 kl. 21.36 (CEST)

Nja, det skulle väl vara om man anser ALLA bilder vara stötande, vilket jag inte tror är sannolikt.--~In Donaldismo Veritas 5 juli 2011 kl. 22.03 (CEST)

Varför skall "det fria wikipedia" ens diskutera censur. De regeringar som tycker att vissa bilder är stötande tycker antagligen även att vissa artiklar är stötande med och lägger in sina egna filter mot sina undersåtar. De som bor i mer eller mindre fria länder, som kallas demokratier, skall väl få välja själv vilka bilder de vill se i ett uppslagsverk? (undantaget ex barnpornografi). Adville 5 juli 2011 kl. 22.23 (CEST)

Vad folk använder internet till är upp till var och en. Den som vill censurera sitt datoranvändande kan gott skaffa ett tredjepartsprogram som filtrerar bort olämpliga sidor. Yttrandefriheten är något jag vill värna om. Att censurera bort bilder på krig, koncentrationsläger, porr, politiska dissidenter eller vad man nu tycker är stötande ska vara upp till var och en. Den som bränner böcker bränner till slut även människor... Nasko 5 juli 2011 kl. 22.24 (CEST)

Om jag har fattat det rätt så kommer det i defaultläget (och för oinloggade) att visas alla bilder. Om man vill välja att inte få upp en "stötande" bild i ansiktet så får man göra ett aktivt val genom att skapa en användare, logga in och ändra sina inställningar. Varför ska vi vi inte ge den möjligheten till våra läsare? --Ainali 5 juli 2011 kl. 23.34 (CEST)

Så har jag också fattat det och vill citera en norrman à propos samma fråga: "helt greit for min del om folk vil slippe å se bilder av elefanter, granatkastere, epler eller hva det måtte være". /Diupwijk 5 juli 2011 kl. 23.39 (CEST)

Problemet är ju själva klassificeringen av bilderna. Jag misstänker att jag skulle tagga bilder på ett annat sätt än en genomsnittslig kristdemokrat... 0nomato 6 juli 2011 kl. 00.08 (CEST)

Jo, det är väl problemet. Jag har hittat ett par bilder på Commons som jag bedömmer skulle kunna bli fällda i en svensk domstol för barnporr. Problemet är att det inte finns en enda fläck med naken hud i bilderna, vilket gör att våra amerikanska vänner inte betraktar dem som pornografiska alls. En raderingsbegäran skulle sannolikt inte gå igenom, utan bara skapa ytterligare uppmärksamhet, och därigenom skulle jag själv bidra till att sprida filerna genom att uppmärksamma dem på det sättet. -- Lavallen 6 juli 2011 kl. 07.48 (CEST)

På det kan jag bara svara att de som vill bry sina huvuden med att klassificera bilder i grader av olämplighet får göra det så mycket de gitter; mig kommer det ändå inte att beröra. /Diupwijk 6 juli 2011 kl. 00.32 (CEST)

(svar till Ainali) Visst kan man väl ge folk rätten att självcensurera sig så mycket de vill, men det går väl redan idag med hjälp av diverse filterprogram. Att vi ska sitta och märka upp bilder med olika filter baserat på en subjektiv åsikt om bildens potentiella stötbarhet (jippi, jag hittade på ett ord) tycker jag är mindre bra. Jag kan redan nu se redigeringskrigen som kommer att uppstå exempelvis kring satiriska bilder, bilder som kan uppfattas som propaganda, bilder som kan uppfattas som erotiska (gränsdragningen mellan nakenhet och erotik börjar som bekant bli mer och mer absurd när personer som fotograferat sina barn i badkar blivit anmälda för barnpornografibrott) osv. Sedan ser jag verkligen ingen anledning till att indirekt hjälpa totalitära stater att filtrera nätet för sina medborgare. Tyvärr är jag väl inte förvånad över att WMF kommer med ett sådant här förslag. Den föreningen verkar mer och mer gå i den amerikanska tokhögerns ledband, något som man tydligt kunde se av förra årets panikslagna agerande av Jimmy Wales angående "pornografiska bilder". /Grillo 6 juli 2011 kl. 05.24 (CEST)

En av mina främsta drivkrafter att vara en aktiv bidragsgivare är att jag är besjälad av visionen om "fri, ocensurerad" encyklopedi. Samtidigt har jag förståelse för frågan om frivilligt filter, och kan respektera om vissa läsare skaffar sig filter. Jag är dessutom inte förvånad frågan har dykt upp i styrelsen där finansiering och accept av wp i "society" kommer upp. Men besviken att medan styrelsen står stadigt emot censur propåer från Kina och där kommunistkina själv får implementera sina "filter", så är man öppen för propåer från extremislamister och "tokhögern" i USA och då även villig att tänka i banor att själv aktivt medverka i skapandet av filter. WMF får sina pengar för att jag gör värdefulla redigeringar, och att mina insatser används för att att finansiera en sak som motverkar min drivkraft och vision, kan jag aldrig ge stöd. Jag bidrar hellre till ett mindre läst verk än att resultatet av mina insatser används för att begränsa spridningen. Jag kommer självklart rösta emot, inte för att förslaget är idiotiskt utan för att WMF skulle finansiera och stödja det. Dessutom är jag övertygat flertalet röstande resonerar som jag, och det kommer bli ett rungande NEJ till förslaget. Kanske styrelsen vet detta och vill gömma sig bakom detta nej för att bemöta kritiker, vilket jag då tycker är ynkligt.Yger 6 juli 2011 kl. 08.11 (CEST)

Det kan hända att det blir ett rungande nej, men inte alls säkert. Det är jobbigt att sätta sig in i vad det handlar om, vilket leder dels till en låg röstningsprocent, dels att många röstar "på känn". Det kan dyka upp grupper från ingenstans, som röstar enligt hur eller var man raggat upp dem, och en låg röstningsprocent ger sådana grupper stort genomslag.

Som jag skrev ovan har styrelsen redan beslutat utveckla ett filter (enligt länken om WMF:s syn ovan) och omröstningen handlar om att få stöd för detta och respons om hur filtret skall se ut. Så skulle beslutsgången knappast sett ut om styrelsen inte trodde på filtret (åtminstone i våras). Det måste bli ett rungande nej för att planerna skulle överges.

--LPfi 6 juli 2011 kl. 08.47 (CEST)

Får inte riktigt klart för mig hur detta kommer att fungera? Om det är tänkt så att Wikipedia skulle sitta och märka upp vissa bilder som anstötliga, vilket jag anser strider fullständigt mot WP:NPOV, så är jag definitivt emot. Men om det är så att användarna själva får bestämma vad de anser är anstötligt och slippa se dem, så är det en annan sak. Är det en inställning där man anger typ "Jag vill slippa bilder från Commons:Category:..." så tycker jag det är ok. Vi ska inte skriva folk på näsan vad som är anstötligt eller ej, det får var och en ta ställning till själv. / Elinnea 6 juli 2011 kl. 09.45 (CEST)

Såvitt jag tolkar diskussionen på Commons, så är det ännu inte avgjort hur det skulle fungera. Att särskilt märka upp "anstötliga" bilder är ett förslag som finns i omlopp, ett annat är att användare får välja kategorier att filtrera, ett tredje är att man sätter upp några "standardfilter" med en bunt kategorier i varje, som användare får välja mellan. De olika alternativen skiljer sig avsevärt i hur NPOV de är, och även i hur stor risk de medför för censurspridning. Att vi ska rösta på grisen i säcken på det här sättet oroar mig. I övrigt vill jag säga att Yger skriver kloka ord ovan. Jag känner ungefär likadant. Lsj 6 juli 2011 kl. 11.40 (CEST)

Ja. Yger skriver väl.

Wikimedia har ju nu över tio miljoner bilder, varav några tusen uppfattas som sexuella i den ovan nämnda utredningen. Att särskilt märka upp anstötliga bilder lyckas inte manuellt, annat än då man upptäcker sådana bilder i t.ex. artiklar. Ett sådant system skulle alltså främst påverka vilka bilder som syns i enskilda artiklar, inte vad man stöter på på Commons. Sannolikt skulle någon köra bot för att massmärka bilder om det inte explicit förbjuds.

Det sannolika är att man använder kategorier, antingen i sig själv eller med hjälp av en bot. Men kategoriträdet är inte ett träd, så man kan inte automatiskt märka upp alla underkategorier. Det blir alltså mycket jobb också då.

Kategoriträdet har nu ingen information om hur anstötlig en bild är. En naken man är en naken man oberoende av om han sitter i bastun, dansar med nymfer eller uppträder på en porrgala. Man måste alltså märka upp bilderna enkom eller acceptera att man antingen filtrerar väldigt mycket oskyldigt eller släpper igenom en massa verkligt anstötligt. Att utöka kategorisystemet att beakta anstötlighet har väckt kraftigt motstånd i tidigare diskussioner.

WMF tekniker förslog ett hanterligt antal klasser av anstötligt material, vilket betyder att någon centralt besluter om vad som skall filtreras (eventuellt gemenskapen genom ett riktlinjeliknande dokument). Den andra ytterligheten torde vara systemet där envar fritt kan räkna upp kategorier och filer som skall filtreras och användaren väljer att använda någon av listorna. I praktiken måste det bli sammarbetsprojekt där listmakarna väljer att inkludera andra listor i sin.

--LPfi 6 juli 2011 kl. 12.24 (CEST)

Är det bara jag som har fått för mig att detta bara skulle beröra inloggade som ändrar i sina personliga inställningar? Eller är det någon som har sagt att detta borde vara defaultläget för oinloggade? --Ainali 6 juli 2011 kl. 20.14 (CEST)

På officiellt håll har man uttryckligen velat möjliggöra filtrering också för oinloggade, men för dessa gäller inställningarna bara tillfälligt (beroende av kakor). Det är också meningen att inget filtreras förrän filtret aktiveras av användaren. --LPfi 6 juli 2011 kl. 21.18 (CEST)

Mycket överreaktioner och direkta konstigheter ovan tycker jag. Förslaget gäller alltså en möjlighet för den som vill att slippa se bilder av en typ som denne själv valt bort. Hur en del kan få det till ett minskande av demokratin förstår jag inte alls. Är i så fall demokrati massans rätt att bestämma över individen även i sammanhang där individens avvikande val inte skulle påverka massan? Det är inte demokrati, det är majoritetens diktatur. Själv skulle jag aldrig välja att aktivera ett sådant filter, men tycker gott att det kan få finnas för dem som vill. /Dcastor 13 juli 2011 kl. 18.18 (CEST)

Ja, Ellineas Nanjing-filter aktiverade jag så snart jag blev varse funktionen. Problemet är väl att det ändå inte är jag som väljer, utan de som kategoriserar bilderna. Jag tror inte amerikanar som tycker allt naket är porr, kan avgöra vad jag upplever som stötande. -- Lavallen 13 juli 2011 kl. 18.44 (CEST)

Och då slår du inte på den filterkategorin, men låter dem som vill göra det. Enkelt. /Dcastor 13 juli 2011 kl. 19.10 (CEST)

Behovet av filtrering

Ovan diskuteras främst nackdelar. Hur är det med det genuina behovet av filtrering? Är det så att vi på svenskspråkiga Wikipedia tycker att det är ofarligt att barn stöter på porrshower och bilder av blodbad? Och att den som inte vill se anstötligt material helt enkelt får byta till lynx för att titta på Gonorré. Och att detta bör gälla också i Bibelbältet och i Iran? --LPfi 6 juli 2011 kl. 12.24 (CEST)

Den artikel och de bilder som diskuterats på sv:wp är ejakulation som där löstes med "klickbara" bilder, dvs med god vilja så går sådana gränsfall att hantera utan att ta till "tunga" lösningar som filter.Yger 6 juli 2011 kl. 13.49 (CEST)

Jag tror att de barn som söker på wikipedia inte söker efter porrshower eller liknande (finns det ens bilder på det på wiki?). När de är så stora att de söker efter sådant så kan de utan problem hitta den typ av bilder på nätet utan wikipedias hjälp. Här däremot diskuteras och behandlas ämnena ur ett informations och fakta baserat förhållningssätt. Bilder som inte passar i en artikel sätts inte in där. När det sedan gäller blodbad, och bilder på det-Tyvärr har det hänt allt för många gånger, och det skadar inte att även wikipedia belyser det även om det inbegriper en hemsk bild. Skall vi dölja det och sedan glömma allt som hände i andra världskriget, fd Jugoslavien eller Chile med fler diktaturer som torterade? Nej, det tycker inte jag, och då kan bilder ge information om dessa hemskheter. De som har ett behov av att filtrera är olika religioner och statsmakter som inte vill att folket skall se sanningen, sedan använder de barnen som ett vapen för det. Föräldrarnas roll som vuxna som kan hjälpa och stödja barnen vid sina sökningar på nätet glöms bort. Adville 6 juli 2011 kl. 14.52 (CEST)

Jag tycker nog bilder på sprutande hjärnsubstans ger motsatt effekt. Det får mig inte att intressera mig för vad som händer i Inbördeskrigistan, utan snarare får det mig att låta bli att titta på nyheterna öht. -- Lavallen 6 juli 2011 kl. 15.06 (CEST)

Jag tycker inte heller att det är Wikipedias ansvar att "tänka på barnen". Det har alltid varit föräldrarnas. Är man vuxen nog att söka på "stötande" termer som onani eller lista över sexställningar är man vuxen nog att se bilderna i de artiklarna. Exempelvis Sverige har ju en lång tradition av sexualkunskap långt ner i åldrarna. Sådant här har varje 13-åring i Sverige redan fått information om genom skolan, ofta där också ackompanjerat av bilder. Visst vill jänkarna gärna tro att svenskar av den anledningen är degenererade sextokar, men så vet vi ju inte är fallet... /Grillo 6 juli 2011 kl. 15.11 (CEST)

Det är en sak att söka efter sex eller våld, en annan att stöta på bilderna utan att söka, t.ex. då man försöker kolla ett ord man inte förstod eller via Special:Senaste ändringar. Bilderna kan också finnas i överraskande kategorier (på Commons). Små barn läser knappast Wikipedia på egen hand, men våra yngsta redaktörer är överraskande unga (läsares ålder vet man väl inget om). Har någon en kvalificerad gissning?

Jag har förstått att man i en del kretsar "vet" att vissa typer av bilder är skadliga för barns utveckling, medan jag har för mig att annan forskning konstaterat att sådant inte kunnat visas. Om vi lutar oss på det senare vore det skönt med trovärdiga källor. Kanske man borde skriva en artikel om bilders (o)skadlighet för barn på en-wp och kolla vad som händer :-)

--LPfi 7 juli 2011 kl. 23.17 (CEST)

Enwp har något som heter Bad image list. Är det en bättre form av filtrering? Att vissa bilder bara kan användas i vissa specifika artiklar? /Esquilo 6 juli 2011 kl. 19.34 (CEST)

Jag tycker inte att Wikipedia ska klassa vissa bilder som "Bad". Vilken bild som helst är dålig om den placeras i fel artikel (t.ex när ett knippe morötter placerades i artikeln Barack Obama), eller det är inte bilden i sig som är dålig, utan bildvalet. Har en bild som inte passar i en artikel placerats där, så byter man ut den eller tar bort den, men vi bör inte klassificera vissa bilder som dåliga, oavsett om det är i listform eller om det är i kategoriform. Den som vill slippa att se bilder i en viss artikel kan lägga in det i sina egna inställningar, det har man kunnat göra i flera år, som exempel, se här Användare:Elinnea/vector.css hur jag gjort med bilderna i artikeln Nanjingmassakern. / Elinnea 7 juli 2011 kl. 19.19 (CEST)

Det är en annan fråga, skulle jag vilja säga. Den listan har ett mycket enkelt och konkret syfte: vandalbekämpning, genom att se till att bilder som tjänar sitt syfte i vissa artiklar kan vara där utan att hela tiden användas av vandaler i andra. Vad vi talar om här är ju ett filter för personer som vill slippa se en bild på en erigerad penis även om de går in på artikeln penis. /Julle 8 juli 2011 kl. 00.17 (CEST)

Gissar att det är vid uppladdning av bilder och filmer till commons som klassificeringen är tänkt att ske? Isåfall är det ett vettigt förslag. Däremot kan jag inte komma på något exempel på en text som föräldrar borde kunna filtrera. Viktigt är också att klassificeringen kan utnyttjas av innehållsfilterprogram, och stämmer med deras klassificering. Mange01 13 juli 2011 kl. 19.15 (CEST)

Svenskspråkiga Wikipedia på Twitter

Det här är bara en idé som flög i mig för tio sekunder sedan. Jag vet inte hur många wikipedianer här som twittrar, men jag satt och tänkte att det saknas en hashtag för svenskspråkiga Wikipedia. Det skulle vara kul att läsa korta kommentarer från läsare och skribenter. Och så tänkte jag vidare och insåg att vi ju även skulle kunna skapa ett officiellt Twitter-konto. Fördelarna tänker jag mig skulle vara att 1) det är kul, 2) det skulle ge uppmärksamhet, 3) det skulle skapa en ny kanal för oss att nå ut med information och 4) det skulle skapa en ny kanal för folk att nå oss på. Det finns redan ett officiellt Wikipedia-konto men det är på engelska och verkar mest ta upp torra tekniska saker och sådant som har med den engelska upplagan att göra. Jag ser framför mig tweets som "Nu har vi nått 1000 utvalda artiklar", "Nu finns det en halv miljon svenska artiklar att läsa på Wikipedia" eller "Artikeln om argentinsk backhoppning har blivit utsedd till en utmärkt artikel". Så vad tycker ni? Popperipopp 6 juli 2011 kl. 03.27 (CEST)

Angående sidofrågan om hashtag föreslår jag #svwp. Popperipopp 6 juli 2011 kl. 03.34 (CEST)

Vore kul, men jag ser vissa fällor. A) Vem bestämmer vad som ska stå i "vår" twitter? Är det en representant från wp, ett projekt på wp, en omröstning likt wp:aab? B) Vem har tillgång till inloggningen (användarnamn & lösenord)? En admin, en byrokrat, en/flera i det eventuella projektet? Kan man lita på den personen? SVWP kan ta stor(?) skada om kontot kommer i fel händer. – GeMet [diskussion] 6 juli 2011 kl. 03.59 (CEST)

Wikisource har (hade) en twitterbot. (Död sedan januari.) Den fungerade genom att en mall med "nya texter" fylldes med material, varur twitterboten hämtade material att publicera. Mallen med nya texter på förstasidan uppdateras fortfarande, även om boten somnat in. -- Lavallen 6 juli 2011 kl. 08.20 (CEST)

Wikimedia Sverige finns redan på @WikimediaSE 81.232.127.31 6 juli 2011 kl. 12.04 (CEST)

Se där ja! Då var det väl inget då :) Vet någon vem det är som sköter det kontot? Popperipopp 6 juli 2011 kl. 12.27 (CEST)

Kan tänka mig att det är Ainali som sköter wmse:s twittrande. En bot som twittrade ut "visste du att", "aktuell artikel" och "utvald artikel" hade iofs varit fint. Kanske skulle orka plita ihop något sådant. /^Fluff?_Fluff! 6 juli 2011 kl. 12.42 (CEST)

Ja till vardags är det oftast jag som twittrar på det kontot. Brukar försöka få med alla artiklar som blir utnämnda på olika sätt (även i FB-gruppen som alla kan skriva i). Jag brukar använda #wikipedia (som i övrigt är rätt skoj att följa). Jag skulle istället för att ha ett svwp konto föreslå att man twittrar som sig själv och taggar med antingen #svwp eller #wikipedia, det är ju lika lätt att följa sökningar som konton. --Ainali 6 juli 2011 kl. 19.44 (CEST)

Skulle gjort min research först. OK, bra att veta om det här i alla fall. Tackar! Popperipopp 7 juli 2011 kl. 01.10 (CEST)

Problemet med att göra någonting som Wikipedia, snarare än som wikipedian, är att det är så lite vi faktiskt är överens om. Däremot tycker jag att det är väldigt bra om fler wikipedianer pratar Wikipedia på andra ställen. /Julle 7 juli 2011 kl. 01.12 (CEST)

Wikipedia har ju en Facebooksida, hur fungerar den? Borde det inte vara samma sak med twitter då? MVH Vit Platina ^(B) _(D) 7 juli 2011 kl. 10.39 (CEST)

Jag ogillar webbsidor där det är oklart vem som ligger bakom och vem som ansvarar för dem. Vad jag ser (som facebook-okunnig) kunde det vara någon enskild person som (i ärligt uppsåt) satt upp sidan. Vem kan uppleva sig ha befogenhet att grunda sidan? Jimbo? WMF? Någon grupp på meta eller på en-wp? --LPfi 8 juli 2011 kl. 05.31 (CEST)

På infosidan talas det om WMF i vi-form. Wikipedias nätvaro överlag has hand om av stiftelsens PR-avdelning, tänker jag mig - inget konstigt i det (det är ju också stiftelsen som äger varumärket). Plrk 22 juli 2011 kl. 01.27 (CEST)

Vision svenskspråkiga Wikipedia 2016

I augusti kommer WMSE har en strategi workshop där en vision för 2016 är tänkt diskuteras. Vissa av frågorna är av mer generell natur som Material som skapas med hjälp av statliga medel ska vara tillgängligt under en fri licens., men jag tycker också det kunde vara intressant se vad WMSE kan bidra med för att ge stöd till en bättre sv:wp (utan att trampa oss bidragsgivare på tårna). Och kanske det då vore bra om det fanns en strategi för just sv:wp 2016, vilket jag börjat skissa på nedan, där jag medvetet inte tagit med det rena kvalitetsarbetet, då jag ser det mer självklart vara en fråga för oss, inte föreningen. Återkoppla gärna på mina lösa tankar.Yger 8 juli 2011 kl. 14.53 (CEST)

---

• Mission statement, evig
• Svenskspråkiga Wikipedia är en tillförlitlig källa till kunskap, överlägsen alla andra encyklopedier

• Vision 2016
  • Fullödiga artiklar. På Wikipedia skall artiklarna vara fullödiga. Med det avses att artiklarna skall vara korrekta, fullt källförsedda, och innehålla det som är väsentligt och relevant för uppslagsordet. Det innebär inte att de behöver vara kompletta eller fullständiga, då målet är tillförlitlighet
  • Utnyttja det globala Wikipedia till fullo. På svenskspråkiga Wikipedia skall på ett transparent sätt de mest fullödiga artiklarna från de olika språkversionerna vara tillgängliga. Att sv:wp har mest fullödiga artiklar om svensk geografi och svenska personligheter etc, kan vara rimligt, men på samma sätt är det naturligt no:wp har de mest fullödiga om norska fenomen. Genom att bygga ut en automatisk translatefunktion och iw länkfunktion, borde det gå att vid sökning på en norsk älv, få fram den norska artikeln, automatöveratt, vid sidan av den som finns på sv:wp. På detta sätt får läsaren tillgång till bästa möjliga info, och vi kan släppa ambitionen att Alla artiklar på sv:wp skall vara fullödiga, det räcker med de vi bör vara bäst på att skriva om ett ämne, Och om det blir en form av "tävling" vilken artikel från de olika språkversionerna som skall ses som mest fullödig, blir det en sporre till att göra bättre artiklar.
  • Kompletta ämnesområden. De ämnesområden som finns skall ha komplett innehåll av artiklar. Alla fåglar som förekommer i Sverige skall ha en artikel, alla personer i svenskt biografisk lexikon etc. Vår bristande kompletthet är en svag punkt jämfört med andra Encyklopedier.

• Hur åstadkommer vi detta?

1. sök samförstånd i visionen med andra språkversioner (OBS antagligen har en:wp mindre behov varför det är bra börja med andra, som i den strategigrupp som nu skapats)
2. Driv på att WMF tar fram den behövliga translate/iwfunktionen som skapar (nästan) transparant utseende oberoende av språkkälla
3. Påverka arbetet med sv:wp, så att det som är i fokus blir kompletthet i ämnesområden och fulllödighet i de artiklar där vi bör kunna vara bäst över språkversionerna

• Vad kan svenska Wikmedias roll i detta vara
  • lobbying mot lokala chapters och WMF i punkterna 1 och 2 ovan.
  • Sätta ihop/Stödja en grupp som formulerar något likande som Hannibals 10 punkter för den inriktning som anges i punkt 3

---

Att släppa ambitionen att alla artiklar på svenskspråkiga Wikipedia ska vara av hyfsad kvalitet, och i framtiden börja inrikta oss "på att vara bäst på att skriva om ett ämne" och förlita oss på maskinöversättningar låter inte som en bra idé alls i mina ögon. / Elinnea 8 juli 2011 kl. 15.02 (CEST)

Att koncentrera oss på det vi är bäst på, kan jag se en poäng med. Men vad är vi bäst på? Svenska författare, svenska filmer, svensk geografi, ja. Men sedan beror det helt på vilka författare vi lyckas locka hit. Dyker det upp någon här som vet allt om jakuppfödning, så kan vi inte hänvisa henne till tibetanska Wikipedia bara för att det hör hemma just där.

Sedan kan man fråga sig om WMF klarar av att skapa en robot för maskinöversättning, Google med alla sina resurser har ju hittills inte lyckats... -- Lavallen 8 juli 2011 kl. 15.18 (CEST)

@elinnea. Jag menade inte att någon info som finns idag skulle tas bort, eller att förbättringar inte skulle uppmuntras, utan att om man söker på en kinesiskt distrikt/by så kunde den svenska stubben visas men i samma fönster (högra halvan) en autmatöversatt version syntes, alt det fanns en knapp som tydligt sa, vill du se en mer fullödig artikel i ämnet, automatöversatt, tryck här. För mig är det numera självklart att när jag som idag vill läsa om Adam Savage, att jag först läser den svenska texten, men sedan går över till den engelska. Och då som en tjänst för de som har problem läsa engelska den också kunde finnas i automatöversatt form.Yger 8 juli 2011 kl. 15.32 (CEST)

Översätningsverktygen blir bara bättre och bättre...men jag håller med om att vi bör ha bra skrivna artiklar på svenska. Sedan tycker jag att det låter väldigt intressant att man skulle få upp den "bästa" artikeln maskinöversatt under. Det är ungefär så jag studerar. först läser jag den svenska artikeln, och sedan fördjupar jag mig via enwp.(blev redigeringskonflikt med Yger... jag menar som han skrev) Adville 8 juli 2011 kl. 15.34 (CEST)

Wikipedia bör definitivt inte visa automatöversatta texter!!! Det lär skrämma bort läsare. Läsare vill ha genomarbetade och välskrivna artiklar på Wikipedia. De som nöjer sig med automatöversatt kan själva använda verktyget. Är vi ett uppslagsverk eller en hobbysida där lite vad som helst står med och där kvalite är skitsamma? Uppslagsverk, säger jag! 95.209.63.115 8 juli 2011 kl. 15.50 (CEST)

Jag tror du läser in mer än jag menar. Jag ser detta som en vision och start på en diskussion. Om det är fler som ogillar synliga maskinöversatta texter, så går det för visionens skulle lika bra med en knapp till bästa artikel, där man begär ej-översatt eller maskinöversattt text. Och om WMF lägger ner några års jobb på detta kanske de kan göra bättre än Google, tex känna igen ett antal mallar och översätta dess parametrar rätt. Yger 8 juli 2011 kl. 15.58 (CEST)

Jag tycker inte vi ska visa automatöversatta texter på Wikipedia på något sätt, inte i något hörn och heller inte länka eller ha knappar för att se automatöversatta texter. Hellre lite, och kvalitativ, information än mycket och mindre bra och strukturerad sådan. Det behöver inte gå fort. Rom byggdes inte på en dag och inte heller Wikipedia. Låt det ta tid, låt oss istället manuellt översätta artiklarna så att de blir bra och kan jämföras med andra uppslagsverks artiklar. Vi bör med tiden höja kvalitetskraven och inte tvärtom. Jag har som vision att Wikipedia ska bli det absolut bästa uppslagsverket någonsin vad gäller kvalitet, mängd information och tillgänglighet. Ingen av de nämnda grenarna behöver vi rubba på för att klara någon av de andra. Vi behöver bara ha tålamod. Obelix 8 juli 2011 kl. 18.24 (CEST)

En:wp har snart 4 miljoner artiklar detsamma har den kinesiska en:Baidu Baike. Min spekulation över vad de är för mängd de har som inte finns på sv:wp, är att det är artiklar om kinesiska byar, lokala kändisar i Australien etc. Och om man följer utvecklingen över tiden såkan man se att sv:wps avstånd till dessa ökar, även procentuellt sett. Däremot har jag sett att geografiartiklar om tex gator i Gamla stan, där en:wp förut hade bättre artiklar, nu passerats av sv:wp. Så när det gäller artiklar om det artikelsortiment som ligger närmast oss, så har vi inte bara kommit i kapp utan också passerat. Wikipedia är ett globalt uppslagsverk inte 277 separata, varför inta satsa mer på att ta tillvara det. Om du inte gillar det exempel jag nämner, så måste det finans mycket annat som kan göra i den andan. hanteringen av coord är ju ett sådant positivt exempel, det måste finns mer som går att göra, även om inte exakt det jag nämner.Yger 8 juli 2011 kl. 19.18 (CEST)

Hellre att vi har 100 000 välskrivna artiklar än att vi har en miljard. Läsare av Wikipedia förväntar sig genomarbetade och granskade artiklar och inte automatöversatta. Dessutom kan det ofta bli direkta sakfel i automatöversatta artiklar och det är ett starkt argument för att vi inte ska visa sådana texter eller ha speciella funktioner för att visa sådana texter alls. Vi tar tillvara på varandra i de olika språkversionerna genom iw-länkar så att vi kan översätta (manuellt givetvis) artiklarna till andra språkversioner. Men kvalite och välskrivna texter går före allt annat. I övrigt ser jag inget behov av några förändringar i det avseendet alls utan tycker det är bra som det är, som den envetne wikikonservative wikipedianen brukar säga. Obelix 9 juli 2011 kl. 17.06 (CEST)

jag ser faktiskt inte att vi har någon åsiktsskillnad i detta. Jag har aldrig haft en tanke på att skapa automatöversatta artiklar tvärtom är jag lika negativ som du till detta. Men jag tror på att det finns möjligheter att utveckla detta att vi är en global encyklopedi som i sig inte handlar om automatöversatta artiklar. Yger 9 juli 2011 kl. 17.17 (CEST)

Men visar vi automatöversatta versioner på Wikipedia på något sätt blir de ju en integrerad del av encyklopedin. Obelix 9 juli 2011 kl. 17.20 (CEST)

jag har bara nämnt exempel i denna vision, som inte är ett förslag. Om exemplet anses olämpligt skall det naturligtvis inte implementeras. Det jag vill lyfta fram är att globaliteten rymmer fler möjligheter än vi tar tillvara idag. Tänk på geoboxen tex, kanske går det att gör smart automatöversättning av de parametervärderna i en mall med översatta basnamn som då kan ge en korrekt översatt infobox. Mycket skulle vara vunnit på det (om jag inte är ute och cyklar tekniskt).Eller bara att man på sv:wp artikeln anger inte bara iw-mallar utan den spårversion av artikeln man tycker är bäst (nu måste man se igenom många iw-länkar för att veta om det finns något bättre på andra språkversioner).Yger 9 juli 2011 kl. 17.29 (CEST)

Om dessa erbjudna automatöversättningar leder till att vi slipper fler exempel på att svenska originalartiklar ersätts av översättningar från engelskan ser jag det som ett utmärkt förslag! Fernbom2 8 juli 2011 kl. 18.34 (CEST)

Jag vet inte vilka slutsatser man kan dra av exemplen, de är i så hög grad knutna till enstaka personer snarare än till något kollektivt arbete eller val av från fokus från Wikipediagemenskapens sida. Artiklarna om Gamla stan på engelskspråkiga Wikipedia är i väldigt hög grad skriven av en enskild användare: Mängden Stockholmsartiklar är i hög grad knutna till någon/några enstaka skribenter som började skriva, och sedan också inspirerat användare som mig som kommit in senare. Ingen bestämde någonsin att nu ska vi fokusera på att skriva artiklar om Stockholm, och vi har inte heller gett Vivo uppdraget att skriva och fotografera så mycket om Hedemora. Jag tror att motsvarande kluster lika väl hade kunnat uppstå kring andra städer eller ämnen, det hade lika gärna kunnat finnas en grupp som skrev om London eller om Antarktis.--Ankara 8 juli 2011 kl. 20.40 (CEST)

Håller med, men nog är det inte bara en slump att XX(Glömt användarnamnet)s ansträngningar att skapa artiklar om distrikt i Kina, inte fick efterföljare och gjorde att även XX tappade sugen. Medan när Lavaller gräver i att få bättre tätortsartiklar, strömmar det till både en och två handfull efterföljare som också medfört att dessa artiklar på sv:wp nu blivit bättre än på andra språkversioner (från att bara för tre månader sedan, inte alls alltid varit det). Att komplettera tätorter med postnummer är betydligt enklare för en ny bidragsgivare än att förstå korrekt stavning på ett Kina distrikt.Yger 8 juli 2011 kl. 20.57 (CEST)

Det är väl en självklarhet att det bör finns artiklar om alla större svenska djur och växter tidigare än 2011? (då räknar jag bort olika såm typer av insekter och encelliga djur mm) Finns det någon lista över alla svenska fåglar, däggdjur blomväxter mm, typ denna Lista över bilmärken efter ursprungsland som jag skall försöka färdigställa nu under sommaren? Adville 8 juli 2011 kl. 15.34 (CEST)

svenska-djur.se kanske kan vara till hjälp om man vill göra en lista över djur. Själva informationen om djuren kräver dock abonnemang, men vet man bara djuren så kan man nog hitta informationen någon annanstans. 81.232.127.31 8 juli 2011 kl. 15.44 (CEST)

Vad är ett svenskt djur? Är det Jämthund och Västgötaspets som avlats fram just i Sverige eller alla djur som finns eller nångång funnits i Sverige? Jag tycker att vi bör ha så bra artiklar om djur som möjligt, oavsett var i världen de finns. Jag tror att det skulle bli otydligt för läsaren om det kom upp två fönster när man sökte, en med en stubartikel och en på konstig maskinsvenska. Jag är starkt emot den här typen av vision, tycker att den leder till en försämring, både språkligt sett och intrycksmässigt. Det är bättre att läsaren själv avgör vilka fönster eller flikar man vill ha upp och vad man vill ha översatt och inte. Vill man kolla den bästa artikeln så kan man kolla i iw-listan i kanten efter utvald-stjärnor och om mbättre artiklar än sv:wp ine an vill ha den maskinöversatt så kan man ta google translate./ Elinnea 8 juli 2011 kl. 16.39 (CEST)

Ygers vision är väldigt radikal, i en mening omdefinierar den vår uppgift från att skriva ett globalt uppslagsverk på svenska till att att skriva ett uppslagsverk om primärt ämnen med anknytning till Sverige (eller ämnet där svenskspråkiga skribenter förväntas ha de största kunskaperna). Det globala perspektivet i visionen, räddas av tekniska lösningar för automatöversättningar och interwikilänkar. Om vi antar att Yger har rätt, att det 2016 kommer att finnas en automatöversättning av tillräcklig kvalité är då visionen bra och realistisk?

Den praktiska sidan:

Hur ska arbetet på ett sådan anarkistisk plats som Wikipedia kunna styras, hur styr vi användarna åt ett visst håll och dessutom utan att många de skribenter som exempelvis skriver om glasskaféer i Damaskus inte tappar sugen.Redan nu finns det en obalans mellan antalet aktiva användare som regelbundet skriver artiklar, och antalet aktiva användare som huvudsakligen sysslar med annat (IRL-saker, underhåll, administrativa saker på Wikipeda). Och jag är absolut inget undantag på den punkten, jag skrev mycket fler artiklar under min första tid här men ägnar nu större delen av min Wikitid åt andra saker. Jag ser en risk att punkt 3 blir en pappersprodukt, som inte kommer leda till fler artiklar (kanske till och med färre om den avskräcker några av de alltför få aktiva skribenterna).

Är visionen önskvärd:

Bortsett från den praktiska frågan om huruvida det ens går att styra användarna; är det önskvärt? Vilka effekter kommer det ha för rekryteringen av nya skribenter till svenskspråkiga Wikipedia, Sverige har stora invandrargrupper exempelvis. Där finns en enorm potential för välskrivna artiklar om städer och länder utanför Sverige. Många av våra mest aktiva skribenter är också specialintresserade i ett enda område, som inte nödvändigtvis ryms inom några geografiska gränser.

En kanske ännu viktigare aspekt är; om vi antar att artikeln i ett visst ämne är bäst på franskspråkiga Wikipedia medan den svenska är en stubb så alla läsare kommer då att gå till automatöversättningen av den franska artikel. Nu tänker vi oss att en användare här tycker att något saknas där (bäst betyder ju inte fullständig) och vill förstås komplettera artikel, men tyvärr kan han inte franska så han kan inte redigera artikeln. Grundidéen med Wikipedia är att göra så mycket kunskap tillgänglig för så många människor som möjligt. Även om den franska versionen är den bästa, kan det finnas information och perspektiv i andra språkversioners artiklar som saknas där.

Sammanfattning: En hel del av Ygers praktiska förslagen är goda, gärna mer tävlingar och jämförelser mellan språkversionerna och mer uppmärksamhet åt bra artiklar på andra språkversioner men jag har svårt att köpa punkt tre; både av praktiska skäl men också för att jag långt ifrån är säker på att det är önskvärt.--Ankara 8 juli 2011 kl. 19.51 (CEST)

Jag tycker Ygers förslag innehåller en viktig bit: En av wikipedias styrkor är att någon särskilt intresserad av jämtländska författare som skriver på Swahili skapar utförliga artiklar om dessa och deras verk. Det är inget vi behöver ändra på. Vad wikipedia skulle behöva är fler som går igenom nobelpristagare i litteratur - vilka saknar artiklar (det är förvisso inga vad jag vet), vilka saknar helt källor (det är däremot väldigt många, fotnoter kanske kan bli en ambition till wikipedia 2031), vilka är stubbar (många). På samma sätt skulle romerska kejsare, världsarv, ja en rad ämnen behöva gås över. Det behövs bättre översikt över var de verkliga luckorna finns.--FBQ 8 juli 2011 kl. 20.12 (CEST)

En annan sak som är direkt kopplad. Det behövs övergripande diskussioner även i fråga om annat. När vi diskuterar införande av kategorier behöver frågan ställas hur kategorin förhåller sig till andra kategorier, och vad effekten blir när man inför dem i alla artiklar som bör ha dem. När man diskuterar relevans behöver man fundera över hur det förhåller sig till relevanskriterierna, och hur en omskrivning påverkar förhållandet med relavansen för övriga artikar. "Brukar du fiska?" är ett väldigt improduktiv syftning. Självklart är det inget argument att det finns andra lika irrelevanta artiklar i en relevansdiskussion, men man behöver motivera att om man anser även dessa vara irrelevanta och lämpliga för radering, eller om det finns en uppenbar skillnad mellan denna och andra artiklar. Över huvud taget behövs det fler användare som ser wikipedia som en helhet. Självklart har ingen någon skyldighet här, men att åtminstone vissa gör det tror jag är helt nödvändigt för att wikipedias kvalitet skall fortsätta utvecklas.--FBQ 9 juli 2011 kl. 08.42 (CEST)

Vision: att wikipedia är ett uppslagsverk med stor bredd - artiklar om många olika ämnen - och djup - att artiklarna är fylliga och väl källbelagda. Allt kring översättningar gör mig förvirrad här på wikipedia. Så en tydlig vision kring detta vore fint. (När jag försöker skaffa mig en bild av vad som anses lämpligt kan det vara allt från att allt kan översättas inklusive alla källhänvisningar och att man måste få med artikelhistoriken (men hur???) till att det är okej att göra utdrag och att man ska använda källor som är tillgängliga för läsaren av den aktuella språkversionen. Detta senare känns inte helt bra för då blir ju inte all information tillgänglig till så många som möjligt. I bland läser jag också att artiklarna på olika språkversioner gärna får skilja sig och att hela översättningar inte är det bästa. Förvirrande enligt mig.)B.Odins 9 juli 2011 kl. 10.08 (CEST)

Jag tror att jag skriver jag på wikipedia för att jag gillar att läsa uppslagsverk. Att bläddra i slumpmässigt. På samma sätt redigerar jag. Jag upptäcker något som saknas, letar upp material kring det ämnet för att jag vill läsa det eller tror att andra vill läsa det och skapar en artikel. Mitt mål med wikipedia är egentligen inte att skapa ett uppslagsverk och att ge alla fri tillgång till den samlade kunskapen, jag gillar bara att vara en besserwisser, skaffa kunskap och förmedla den. Däremot tror jag att om tillräckligt många människor agerar i wikipedia som jag gör under tillräckligt lång tid når vi det uppslagsverket.

Jag gillar alltså anarkin på wikipedia och vill behålla den. Min feedback på Ygers tre punkter:

• • Fullödiga artiklar; självklart!
  • En automatöversättningsknapp till en fullödigare version tycker jag låter jättebra. Inte bara för att få översättningen enkelt serverad utan också som ett stöd och inspiration för att kompletera eller ersätta svenska, lite sämre, "originalversioner". Jag ser ingen av fernbom2:s sentimentalitet när det gäller dessa alltså. Det förutsätter att översättningsprogrammen blir bättre och att normal granskning vid översättning görs. Men som service skulle en sån knapp gå att lägga in idag om det fanns fria program t.o.m av Google-translate-nivå.
  • Här studsar jag eftersom anarkidelen tog slut och visionen om det globala perspektivet rök. Jag vill inte att hela wikipedia ska drivas som ett projekt som ska göras så effektivt som möjligt. Det är fantastiskt att det finns användare som "betar av" stora sjok, som Yger själv med sockenartiklar, AHA med fåglar och Holger.Ellgard med Stockholm. Till och med jag har varit in på projektkontoret och varit med i ett "race" för att nå 100%. Men så vill inte jag jobba jämt och jag har sett en del av poängen med wikipedia att man inte behöver det; ingen användare har plikter till exempel. Jag förstår att Yger med sin vision inte menar att någon ska tvingas till något och att alla är välkomna att även på svenska skriva utvalda artiklar om alla eller valfria kommuner i Provence. Men om visionen inte är "Låt tusen blommor blomma", (som jag sett på någon användarsida) utan istället "Fortsätt fylla på med artiklar i det här ämnet" eller "på svenskspråkiga wikipedia fokuserar vi på..." så går något för mig förlorat.

--LittleGun 9 juli 2011 kl. 11.35 (CEST)

När jag slår vakt om svenska originalversioner handlar det inte om sentimentalitet. Givetvis är det bra om de kompletteras med material från andra språk. Min poäng är endast att en av de bästa sakerna med Wikipedia är interwikin, men den blir tämligen värdelös om alla artiklar har exakt samma innehåll. Fernbom2 9 juli 2011 kl. 18.23 (CEST)

Det är detta jag inte förstår. Jag kan inte japanska och har ingen glädje alls av en utmärkt artikel på japanska. Om den översattes till svenska som jag förstår skulle jag bli mycket mer hjälpt av wikipedia. Interwiki måste ju betyda något mer än att man kan "läsa mer" någon annanstans. Eller har jag helt missförstått? B.Odins 9 juli 2011 kl. 18.58 (CEST)

Just automatöversättningen erbjuder ju en hjälp att ta del av den japanska artikeln, om den anses bäst. Vad skulle interwiki annars betyda? Fernbom2 9 juli 2011 kl. 20.06 (CEST)

Men automatöversättning var ju inte helt optimalt? Ja jag vet inte vad interwiki betyder överhuvudtaget verkar det som. Jag och varje enskild användare har ju bara användning för de språkversioner vi behärskar. Det ska inte vara ett krav att användaren ska kunna alla möjliga tänkbara språk. Jag anser nog att artiklar om samma ämne kan vara väldigt lika på de olika språkversionerna. Översättningarna görs av kollektivet precis som nu och bör stödjas. B.Odins 9 juli 2011 kl. 20.18 (CEST)

Översättningar bör givetvis inte förbjudas, men de bör heller inte uppmuntras som universallösning för att få en utmärkt artikel. Fernbom2 9 juli 2011 kl. 20.27 (CEST)

Självklart är det upp till var och en att engagera sig i vad den vill. Jag tror däremot inte på att om tillräckligt många människor engagerar sig slumpmässigt på wikipedia så kommer till slut att alla områden vara täckta. Jag har tagit byartiklar som exempel, det finns strax under 15 socknar där de flesta byar fullödigt täckts in av envetna wikipedianer. Efter 2000 år med nuvarande engagemang skulle 3000 motsvarande redigerare dykt upp. Om dessa engagerat sig slumpmässigt skulle vissa fått flera redigerare medan andra helt skulle sakna artiklar. Efter ungefär 10.000-15.000 år kanske vi skulle kunna räkna med att alla socknar var täckta. Efter 50.000-60.000 år skulle förmodligen den slumpmässiga spridningen vara sådan att man skulle kunna börja tala om ett jämnt utfall. Då skulle alltså vissa av artiklarna vara 50.000 år gamla. Ganska många områden ser ut ungefär på det sättet.

Sedan vet jag inte om det finns något problem med det. Är det ett problem att uppslagsordet Börje Karsson leder till en kulkastare från Skövde medan mer kända Börje Karlsson saknas. Är det ett problem att Dalby omdirigerar till en lite by i Nordöstra Värmland medan 52 både större, äldre och mer kulturhistoriska Dalbyn saknas? Kanske är wikipedias uppgift främt att artikeln om Dalby skall läsas som en liten artikel, utan betydelse för andra områden på wikipedia? Det gör ju att vi inte kan fungera som ett uppslagverk. Många är ju pigga på att jämföra Wikipedia med Nationalencyklopedin. Kanske är inte en jämförelse särskilt eftersträvansvärd?--FBQ 9 juli 2011 kl. 15.36 (CEST)

@Fernbom2, jag håller med om att interwikin är fantastisk just för att olika språk har olika mognad och har sina specialiteter. Man kan gissa att en dansk ort beskrivs mest utförligt på danskspråkiga wikipedia till exempel, men det måste inte var så. Jag tycker däremot att det är eftersträvansvärt att alla artiklar på alla språk ska bli identiska och därmed göra interwikin överflödig. Det är en vision som sträcker sig till cirka år 2 000 000 027 och åtminstone fram tills dess både behövs interwikin och är fantastisk.

@B.Odins, jag tycker inte du har missförstått. För mig är interwikin en kul grej för att kolla andra språk, se andra synvinklar och ett sätt att utöka informationen på svenskspråkiga wikipedia. Att däremot eftersträva eller förespråka skillnader mellan språkversionerna förstår jag inte.

@FBQ, det är lite min poäng: Om det är självklart att det är upp till var och en att engagera sig i vad den vill borde just det synas i visionen. Att ditt exempel sen tar femti-sextitusen år med nuvarande takt betyder bara att vi är för få (å andra sidan har vi inte bråttom:)). Om visionen säger att vi ska fokusera på vissa områden motsäger visionen till exempel "var djärv" och "ingen användare har plikter".

Jag tycker absolut vi kan och ska jämföra oss med NE och jag tycker redan att wikipedia är ett fungerande uppslagsverk. Det är inte komplett och inte klart men jag ser inte wikipedia som något som blir klart. Det har heller aldrig funnits något uppslagsve´rk som varit komplett, men jag tror att räknar man in samtliga språkversioners artiklar så har mänskligheten heller aldrig varit närmare ett komplett uppslagsverk.

--LittleGun 9 juli 2011 kl. 19.48 (CEST)

@LittleGun Jag tycker inte det finns någon motsättning att man låter de människor som så vill arbeta med att skriva om estniska skospännemodeller under 1760-talet, och samtidigt försöka få fler intresserade över att se över var de stora bristerna i artiklarna om kläder och dräkthistoriska ligger. Jag tycker det är problematiskt att många användare ser wikipedia som ett traditionellt uppslagsverk. Min uppfattning efter att ha pratat med oerfarna wikipediaanvändare är att de inte förstår problemen. Jag tror annars inte på visionen om att det fria ordet skulle vara självreglerande utan styrning. Tvärtom har erfarenheten visat att det har behövts strukturer för att wikipedia inte skall urarta i kaos. Detta regelverk skulle behöva förbättras för att bli mer rättsäkert och mindre styrt av godtycke, men det är en annan fråga. Wikipedia är ju faktiskt inte det mest kompletta "uppslagsverket" om man nu skall räkna artiklar, en googlesökning ger ju fler träffar. Tanken med wikipedia är ju att ge något mer, något tillförlitligare. Då är det ju viktigt att Arne Nilsson presenterar den mest kände Arne Nilsson eller är en förgreningssida mellan några av de mest kända, att Dalboda leder till det mest kända Dalboda eller är en förgreningssida mellan några av de mest kända. Sedan är ju "känd" inte någon objektiv sanning, och att skapla någon fullständig rättvisa är omöjligt. Det finns dock möjlighet att arbeta i den riktningen. Tron på att det finns viss information som är mer tillförlitlig än annan är ju en av grundtankarna med wikipedia - jag har svårt att tro att en fullständig värderelativist skulle finna någon mening att delta i wikipediaprojektet.--FBQ 9 juli 2011 kl. 23.04 (CEST)

Jag kan inte ö h t se det eftersträvansvärda i att artiklarna liknar varandra mer än i direkta faktauppgifter. Givetvis vore det bra om födelse- och dödsdagar med mera överensstämde. Fernbom2 9 juli 2011 kl. 20.27 (CEST)

Jaha. Men då blir ju artiklarna väldigt lika varandra, för det är väl fakta artiklarna ska innehålla. Nå väl. Jag avslutar detta nu. Tror inte att jag har något mer att tillägga i denna tråd. Tack för svar. B.Odins 9 juli 2011 kl. 20.57 (CEST)

Givetvis skall de innehålla fakta, men urvalet kan se olika ut. Däremot finns det vissa uppgifter som måste finnas med exempelvis i en biografi. Det var dessa jag syftade på. Fernbom2 9 juli 2011 kl. 21.07 (CEST)

Vi var nog mer systematiska förr när det fanns fler listor att beta av. Interwikilänkar tycker jag är viktigare än en "översättningsknapp". Att artiklar sammanfogas och tappar interwikilänkar är däremot ett stort problem eftersom det gör det betydligt svårare att hitta motsvarande artikel på annat språk. Omdirigeringar är ett gissel. Ämnet i en omdirigerad artikel är mer död än en raderad. --NERIUM 9 juli 2011 kl. 20.50 (CEST)

Jag håller med om att sammanslagningar av artiklar med interwiki sällan är bra. Omdirigeringar är däremot något jag uppskattar, men oftast snarare som ett första steg på vägen mot en artikel än som ersättning för en som tagit bort. Fernbom2 9 juli 2011 kl. 20.54 (CEST)

Jag kan bara kommentera Ygers text med - En utmärkt vision!

• Utnyttja det globala Wikipedia ... de mest fullödiga artiklarna från de olika språkversionerna vara tillgängliga.

Det är ju redan vad som sker, i praktiken. De jag frågat sökert först i engelska Wikipedia, för där finns mer material än i svenska, en del tittar även i tyska. Själv tittar jag oftare i engelska än i svenska, för jag vet att jag får bättre info i eng. Att sedan det praktiska, automatöversättningen, troligen inte kommer att fungea bra till 2016, det är en annan sak. Visionen är fortfarande utmärkt!

Söker man information vill man lätt kunna få veta vilket språk den bästa informationen finns på. Ibland automateröversätter jag t.ex. japanska, för att texten inte finns på engelska, visserligen förstår jag oftast bara 30% men det är bättre än inget. Ett steg fram mot visionen skulle väl kunna vara att man får veta längden på inter-wiki-artiklar, så man ser om t.ex. serbokroatiska har en mer omfattande text än den på engelska. Eller vilka språk texten fått Utmärkt som omdöme på.

En annan vision för mig som söker information, skulle vara att kunna se en låst, granskad av expert version, som säkert inte innehåller vandalism. Minskar kanske möjligheten för alla att redigera, men söker jag information om Obamas födelseplats och tid är jag personligen mer intresserad av en stabil auktoritativ version, än andras frihet att redigera och få det synligt. Jag tänker i termerna sprida information till folk, inte bygga traditionellt uppslagsverk.

En svårare vision är att svara på aktuella frågor - idag sökte jag efter sjöar i Stockholms-området som det aldrig varit algblomning i. Den informationen finns troligen inte på Sv:Wp, och tydligen inte heller google. Fåglar, fiskar, traditionella artiklar - men att kunna besvara mitt behov av inte fullt traditionell information vore super-bra. --Janwikifoto 9 juli 2011 kl. 21.42 (CEST)

Kul! Du berör också den första punkten, som jag egentligen avser innehåller betydligt mer än vad som syns. Tex skulle jag vilja diskutera att utveckla ett tillförlitlighetsbegrepp (fullödighet). Tänk om vi kunde definiera ett sådant begrepp i fler nivåer och sedan klassa artiklarna enligt det (där källkraven är betydligt mer detaljerade än idag - har primärkällor använts eller sekundära eller tertiära, har alla påståenden en direkt fotnot etc - är alla aspekter på ämnet belyst etc). Och sedan om vi kunde gå vidare och säga att en tillförlitlighetsklassad artikel för inte ändras vilt i, utan föregående diskussion. Och detta ser jag inte som dagens utmärktklassning som jag ser mer betona läsvärdheten (vilket i sig är värt belöna). Jag anser tex artikeln Sverigedemokraterna och göteborgskravallerna (även med några kbmallar) vara fullödiga medan Gustav V (saknar detaljerade fotnötter, behöver fler primärkällor och belysas ur fler aspekter) inte är det.Yger 10 juli 2011 kl. 07.00 (CEST)

Intressanta tankar, även om jag inte delar dem i dagsläget. De skulle i mina ögon fjärma Wikipedia ännu mer från ett traditionellt uppslagsverk. Jag är inte helt emot fotnoter, men jag anser fortfarande att de bör höra till undantagen i de flesta artiklar. Vill någon prioritera arbetet med att ytterligare bygga ut och källbelägga artiklar som redan finns hör det till den frihet vi har och bör ha. Att förbjuda bearbetning av vissa ser jag inte som önskvärt, även om jag förstår vad som ligger bakom. Det skulle begränsa djärvheten för mycket! Personligen anser jag att det fortfarande är alldeles för många uppslagsord som saknas för att vi skall kunna koncentrera arbetsinsatserna på kvalitetshöjning av de befintliga. Jag vågar inte sia om ett årtal när detta kan vara möjligt. Men det roliga med projektet är ju stt vi kan välja själva var vi lägger vår kraft. Ygers vision kan fungera som inspiratíon, men jag hoppas att vi inte får några dokument som styr utvecklingen i en viss riktning. Kreativiteten är en viktig del av motivationen för många av oss. Fernbom2 10 juli 2011 kl. 07.31 (CEST)

> tillförlitlighetsbegrepp (fullödighet): När jag skriver att jag kanske vill se en låst godkänd version så är det ju egentligen fel av mig, vad jag menar är ju just att jag vill se en "tillförlitlig" version! Inser jag som användare att Wikipedia innehåller otillförlitlig information, tvingas jag ju googla vidare, och efter tillräckligt många gånger kommer jag då att ignorera Wikipedia. Ungefär som jag idag gör med answers.yahoo. Sedan behöver inte "tillförlitlig" eller "låst" betyda att endast vissa kan redigera, bara att jag som info-konsument skall kunna välja den stabila versionen, eller bleeding edge. Precis som när jag laddar ned ett linux. Just jag personligen kanske klarar att mentalt filtrera bort djärvheten av någon att sätta in "bög" i en artikel, men jag har nog svårare att upptäcka om någon politiker eller företag med djärvhet filtrerat bort information om skandaler de egentligen är inblandade i. Det betyder alltså inte att folk inte får redigera, bara att jag som konsument kan välja version. I artiklar om om socknar, fiskar, etc kanske problemen inte finns, men i Obama eller Littorin finns problemen helt klart.

Det är lätt att fastna i att Wikipedia skall vara ett "traditionellt uppslagsverk", men det är det ju nu inte! Det är inte auktoritativa experter som skriver, och folk måste inte betala för att få verket hem. Så min vision - en jag nu tillför diskutionen - vore att wikipedianerna släpper begreppet "traditionellt uppslagsverk", och istället fokuserar på att "göra information tillgänglig för allmännheten". Visst kan man ha med typ att "grunden är ett traditionellt uppslagsverk, som utökats med mer information och fler möjligheter". På så sätt slipper man diskutioner om relevans, vilka grundskolor som skall få vara med, och vilka grundskolor som skall diskrimineras bort (tänk att kunna be eleverna skriva om sin skola, de kanske producerar mer artiklar då!). Man behöver bara fundera på hur informationen skall presenteras, vad som skall vara med, hur man skall hitta det. --Janwikifoto 10 juli 2011 kl. 15.06 (CEST)

Intressant infallsvinkel! Dvs att om vi utvecklade ett koncept för klassning av artiklar utifrån tillförlitlighet, kunde vi kanske skrota relevans begreppet och ersätta det med ett en mycket låg klassning vad avser tillförlitlighet.Yger 10 juli 2011 kl. 15.22 (CEST)

Egentligen är det väl tillförlitlighet och komplett-het (fullödighet) som är mest intressant för en användare. Får man svaret på frågan, och kan man lita på informationen. Sen kan man skippa källor (om tillförlitligheten kan styrkas på annat sätt!!), relevans (för artikeln var komplett!). Alltså som en sorts vision. --Janwikifoto 10 juli 2011 kl. 15.43 (CEST)

Även om jag är inklusionist skulle jag se det som mycket olyckligt att släppa relevansbegreppet och endast arbeta med tillförlitlighet. Visst finns möjlighet till större bredd p g a det praktiskt taget obegränsade utrymmet, men min vision är alltjämt ett uppslagsverk och inte en portal för allsköns information. Fernbom2 10 juli 2011 kl. 20.05 (CEST)

Tillförlitligheten, att det som står i artikeln är till 100% korrekt, är högsta prioritet för läsaren. Om en artikel betraktas som relevant för wikipedia är fullständigt oväsentligt för läsaren. --NERIUM 13 juli 2011 kl. 09.34 (CEST)

Ja, om den är relevant för just Wikipedia saknar intresse. Däremot har det med läsarnas uppfattning om seriositeten att göra om alltför mycket som inte hör hemma i ett uppslagsverk anses platsa här. Fernbom2 13 juli 2011 kl. 10.50 (CEST)

Lätt att tänka, svårt att få till - Tillförlitlighet och bra svar på frågan. I väntan på det, vill jag tillföra en punkt till visionen - glpolske eu-ministern Mikolaj Dowgielewicz var här tog jag bilder av honom. Men inget fanns på hans namn på engelska, svenska.. men på polska. Nu visste jag ju att han var från Polen. Men - kan man söka efter ett namn, begrepp, i obal (internationell) sökbarhet. Det kanske finns, men jag förstår det i alla fall inte. När alla wiki-språk, på en gång? Om inte, så är min vision att det snart införs, det borde ligga inom tekniskt görbara önskemål. Då kunde man även kanske få med om artikeln anses 'utmärkt', samt längden (så jag vet om jag först skall auto-översätta den långa artikeln på polska, istället för att kanske välja den korta på ryska). --Janwikifoto 14 juli 2011 kl. 12.45 (CEST)

Mycket bra idé, eftersom det redan nu vid sökning kan väljas "artikelnamn" eller "finns i texten" borde det gå att få in "artikel finns i ett annat språk" (Går det inte redan nu att göa ett sådant java-script?) Adville 14 juli 2011 kl. 13.53 (CEST)

Det går i alla fall att ta hjälp av Google för sökningar på samtliga språkversioner samtidigt. Ḇọⅳⅰḙ 14 juli 2011 kl. 14.07 (CEST)

Det går också att använda Global Wikipedia Article Search. Thoasp 14 juli 2011 kl. 14.52 (CEST)

> Global Wikipedia Article Search: - Jag provade, sökte på just 'Mikolaj Dowgielewicz', fick Not Found. Även på polska. "W Wikipedii nie ma jeszcze artykułu pod taką nazwą. Możesz wykonać jedną z poniższych czynności:", det betyder säkert typ "Polspråkiga Wikipedia har inte någon artikel om "Mikolaj Dowgielewicz" ännu.". Asså, Global Search var inte lösningen... Polska WP klarar nämligen att klura ut att jag inte använder de konstiga polska tecknen, första l har en kråka på sig. Så stoppar man in den stavning mitt kbd klarar att skapa i Polska WP, så får man (troligen) 'det finns inte en artikel med exakt det namnet, men menar du...' och det bra förslaget till hans 3 kb, plus en annan artikel som jag inte orkat försöka maskinöversätta för att begripa vad det handlar om. Alltså träff, om än aningen mödosamt. Men WP skall klara mindre felstavningar i sökningen, det är väl inte alltid jag vet om statsministern i sverige stavar Person eller Persson, och det skall inte vara det viktiga. Så den Global sökmotorn måste bli mycket bättre på att klura ut stavning, innan den kan användas. Men tack för tipset, den kan säkert användas till något nu när man känner till att det finns en hel del begränsningar! Att gå via google... visst... men det här är väl en tillräckligt enkel vision för att WP skall klara att fixa det. --Janwikifoto 14 juli 2011 kl. 15.24 (CEST)

Jag skulle vilja ha att man kan bevaka vissa trådar på en sida, tex bybrunnen, eftersom det är lätt att tappa bort sig när man börjat en diskussion om det dröjer några dagar innan man får svr och det svaret sedan "försvinner" från bevakningssidan eftersom någon annan har skrivit på en annan tråd. Adville 14 juli 2011 kl. 13.53 (CEST)

(Reindenterar) Det är möjligen ett stickspår, men på Manypedia kan man slå upp två versioner av samma artikel. Jag är ingen anhängare av automatöversättningar, och denna sajt ger vatten på min kvarn, men den finns för dem som vill. Möjligen kan man göra en länk i verktygsfältet dit, men min tes är att sådant ger mindre trovärdighet. Angående byar, som FBQ tog upp, hoppas jag på den nya vågen av lokalpatriotism som börjar växa i asfalten här och var. Det ger inte 10 000 redigerare på en gång, men alltid något. Själv ska jag hålla ett föredrag om Wikipedia och hembygden den 10 september, varför inte satsa på liknande exempel? Vivo 16 juli 2011 kl. 22.15 (CEST)

Mycket bra förslag, vivo. Jag har själv satt ut blänkare till personer på min facebook som har anknutning till min fd hembygds lokalföreningar och frågat om inte de vill försöka skriva mer om historia och geografi om det som finns lokalt (men är av intresse för gemene man). gjorde det i förgår, så inget svar än.. men att lyfta fram så man kan fånga skribenter är viktigt. Adville 16 juli 2011 kl. 23.28 (CEST)

Sidospår om Google Translate

(Mindre poäng: Google translate kommer försvinna snart.)//Hannibal 8 juli 2011 kl. 16.54 (CEST)

Var har du läst det? Hur snart är snart? B.Odins 8 juli 2011 kl. 17.06 (CEST)

Det eneste dette gjelder er Googles Translate API som har vært åpent tilgjengelig. Ifølge denne artikkelen hos CNET jobber de med å se om de kan utarbeide en betal-versjon. Translate som tjeneste, og som gadget som kan legges på websider, skal såvidt jeg kan se fortsette å være tilgjengelig. Mvh, Nettrom 8 juli 2011 kl. 17.40 (CEST)

En allmän reflektion: allt på nätet börjar kosta pengar, utom Wikipedia. När jag slog på ett ord på ord.se för några dagar sedan fick jag veta att det ordet bara fanns i betalversionen av sidan. Tyda.se har sedan något år åtminstone varit en betalsajt om man söker på mer än 30 ord i månaden och nu finns alltså planer på att göra åtminstone delar av Google Translate till en betalsajt (vilket väl är en början på ett sluttande plan). Snart finns alltså inga vettiga gratis översättningstjänster kvar, och man får förlita sig till Wiktionary och interwikilänkar. Snart är det väl dags att köpa en svensk-engelsk pappersordbok igen... /Grillo 9 juli 2011 kl. 07.26 (CEST)

http://tyda.se/news, 8 mars 2010: "Använder du Tyda privat eller i undervisning? Nu kan du åter slå upp obegränsat (i alla fall 1000/dag) antal ord gratis."--~In Donaldismo Veritas 10 juli 2011 kl. 13.34 (CEST)

Okej bra. Jag bojkottade Tyda när de började ta betalt för användande av andra personers gratisarbete. /Grillo 11 juli 2011 kl. 00.09 (CEST)

Då kanske vi slipper massa maskinöversättningar här? J 1982 11 juli 2011 kl. 00.15 (CEST)

Ja, om nu inte WMF använder en del av de donerade pengarna till att ta fram en egen automatöversättningstjänst för att kunna visa automatöversatta versioner vid sidan av den vanliga sidan eller i en ny sida via en knapp som finns på den vanliga sidan....Obelix 11 juli 2011 kl. 00.19 (CEST)

Lite förenklat, men på ett ungefär: vi har inte lyckats plocka fram särskilt bra verktyg för att semantiskt automatöversätta text (annat än inom mycket avgränsade områden). Det som har gjort Google Translate så framgångsrikt är att den använder sig av en statistisk metod, som går ut på att samla in väldigt stora mängder översättningar (och Wikipediaöversättnignar duger inte. Vi förändrar för ofta när vi översätter). Man har kommit nästan skrämmande långt mellan engelska och franska, till exempel. Det är dock ingenting som går att lätt och snabbt konkurrera med genom att tillsätta ett par skickliga programmerare. Det finns mycket pengar att hämta i en välfugnerande maskinöversättningsprogramvara. Hade det varit enkelt att göra hade det varit gjort. Däremot är det väl möjligt att tänka sig att man skulle kunna använda Googles API (vad det än kommer att kosta), och kombinera med egen översättning av mallar. (Jag är inte programmerare och vet inte hur Google Translates API ser ut. Jag vet inte alls hur rimligt det är) Resultatet mellan de flesta språk blir dock fortfarande undermåligt. Exemplet som gavs ovan var norska; är det verkligen så att svenskar i allmänhet har svårare att förstå norska än det som Google Translate hävdar är betydelsen? Jag blir åtminstone långt mer förvirrad av det sistnämnda.

Att WMF med de resurser man har skulle plocka fram en automatöversättningstjänst som skulle översätta hela artiklar lika bra, eller bättre, än Google Translate finner jag fullständigt osannolikt. /Julle 11 juli 2011 kl. 00.40 (CEST)

Når det gjelder betal-versjoner av tjenester på nett: såvidt jeg har forstått argumentasjonen til Google, så sluttet de med gratis tilgang til APIet grunnet misbruk av tjenesten. I og med at den har stor nytteverdi for allmenn bruk er det synd, men samtidig kan jeg forstå at de har en grense for hvordan slike skal drives. For øvrig har Microsoft en konkurrerende tjeneste tilgjengelig, Bing Translator, og tilbyr et (såvidt meg bekjent) fritt tilgjengelig API (inntil videre, ihvertfall).

Det kan dog være at maskinoversettelse ikke nødvendigvis er fremtiden for de mest brukte språkene. Luis von Ahn (enwp har artikkel om ham) har et prosjekt på gang som heter Duolingo, hvor en kan lære språk og oversette webben samtidig. I denne YT-videoen fra TEDxCMU (jeg har linket direkte til der han begynner å snakke om Duolingo, hele videoen er for øvrig verdt å se) forteller han om hvordan det fungerer, og nevner noen beregninger om hvor fort de kan oversette engelsk Wikipedia til spansk. Jeg hadde en interessant diskusjon med Brent Hecht (Ph.D-student ved Northwestern University, han har publisert endel vitenskapelige artikler om hvordan de forskjellige språkversjonene av Wikipedia fungerer) rundt dette og relaterte problemstillinger for et par uker siden. Jeg er ikke nødvendigvis sikker på at slik direkteoversetting er veien å gå, for eksempel tror jeg at det kan føre til at viktige perspektiver i beskrivelsen av emner forsvinner. Det er kanskje ikke foreløpig en aktuell problemstilling for de mindre språkene som norsk og svensk, men i og med at debatten om visjonen her har delvis handlet om disse emnene er det nok en ganske interessant problemstilling uansett. Mvh, Nettrom 11 juli 2011 kl. 03.21 (CEST)

Ja, google translate baserar sin översättningsmotor på enorma mängder översättningar. Problemet är att deras korpus till största delen består av prosa, vilket gör att facktext, och i synnerhet fackuttryck, ofta blir vansinnigt felöversatta. Problematiskt om man ska översätta ett uppslagsverk. Dessutom har jag noterat att Google translate inte har något stöd för meningsbyggnad. Resultatet av en översättning blir ibland en inkomplett mening där satsdelar saknas. /Esquilo 11 juli 2011 kl. 10.01 (CEST)

Många klagar på maskinöversättning, men jag ska erkänna att jag använder Google translate ganska ofta både på svwp och enwp, men hittills har nog ingen märkt det. Det kräver ju ganska mycket handpåläggning, men jag tror ändå att jag tjänar tid på det.

Jag trodde att Google translate främst var baserad på fackprosa, nämligen EU:s och FN:s utredningar och juridiska texter. Jag har nämligen märkt att det kan bli nästan perfekt översättning när jag har översatt kursplaner eller en EU-utredning om lönestatistik. Vid tyska verkar Google ha problem med att flytta predikatet till rätt ställe, därför att Google jobbar på ett fönster av en handfull ord i taget, och tyskarna lägger predikatet i slutet av satsen, utanför det fönstret om satsen/meningen är lång. Dessutom funkar inte Google som äldre AI/dataorlingvistikbaserade översättningsprogram (som SYSTRAN/Altavista bablefish) som identiferade satsdelar och ordklasser, utan Google translate jobbar vad jag vet enbart med dum datamining (statistisk mönsterigenkänning), och förlitar sig istället på en mycket stor korpus. Mange01 11 juli 2011 kl. 15.43 (CEST)

Ja, använder Google translate gör jag också. Det ger mig ett hum om vad det står på wikipedier och andra websidor på språk som jag ibland inte ens behärskar alfabetet för. Men den automatöversatta texten går inte att använda, även om det går att förstå största delen av den. /Esquilo 11 juli 2011 kl. 18.13 (CEST)

Att texten inte går att använda är en sanning med modifikation. Från nordiska och andra germanska språk har jag aldrig tagit den i bruk, men vid överförande från romanska språk har jag också vid enstaka tillfällen lagt en maskinöversättning till grund för en artikel. Jag tror, precis som Mange01, att jag därmed sparat tid, även om det sedan krävts en ordentlig bearbetning för att få en läsbar sida. Mina kunskaper i italienska och spanska är bristfälliga, men dock tillräckliga för denna arbetsmetod. Min erfarenhet av tolkningar beträffande finskan är däremot synnerligen negativ. De blir sällan ens hjälpligt begripliga. Fernbom2 13 juli 2011 kl. 16.40 (CEST)

Jag klagar inte på att Google Translate används som hjälpmedel för att översätta vissa ord, om man sedan läser och kollar vad som stämmer och inte, utan de som bara tar en text på enwp, dewp eller något annat språk, ser till att Google Translate maskinöversätter och sedan bara kopierar in texten på svwp. J 1982 13 juli 2011 kl. 20.23 (CEST)

Det är givetvis minst lika olämpligt som att kopiera text från Ugglan rakt av! Fernbom2 14 juli 2011 kl. 21.58 (CEST)

Grammatiska uppslag

Sajten Grammatiska uppslag verkar ha dött men finns kvar hos Internet Archive. Jag förtecknade i höstas sajtens uppslagsord på Diskussion:Grammatik och som synes finns det många rödlänkar där. Det är Arne Olofsson vid Göteborgs universitet som skapat denna kunskapsresurs. På en fråga om innehållet får spridas fritt, svarade han "Jag har inga personliga kommersiella intressen att bevaka för "Grammatiska uppslag" - projektet finansierades av Högskoleverket. Du kan ta mina formuleringar rakt av, men det är inte fel om du anger källan." Jag bad honom att CC-licensiera verket och sätta ut en logotyp, men detta blev kanske inte av och just nu verkar sajten alltså ha gått på semester. Kanske för gott?

Är det någon här som har tid och lust att gräva igenom Internet Archive och kopiera innehållet till Wikipedia? Om inte, hur ska vi då ta vara på en sådan här resurs? Ska föreningen Wikimedia Sverige utlysa ett pris till den som gör jobbet? Ska vi försöka få fas3-arbetslösa att göra sådana uppgifter? Eller ska jag bara anteckna det under "att göra" på Projekt språk och lämna ärendet där? --LA2 9 juli 2011 kl. 13.30 (CEST)

Det verkar vara en rätt bra resurs att använda som källa, men inget som lämpar sig för masskopiering (för övrigt undrar jag om medgivandet verkligen räcker för att materialet ska anses omfattas under den CC-licens vi använder; t.ex. sägs inte att förändring av materialet är tillåtet). Om en är bevandrad inom ämnet skulle en säkert kunna bygga artiklar med hjälp av Grammatiska uppslag, och det kan säkert läggas in som en källa på flera redan existerande grammatikartiklar, men som sagt, det lämpar sig nog tyvärr inte för masskopiering. Calandrella 9 juli 2011 kl. 14.53 (CEST)

Det finns klara problem i den akademiska världens sangviniska inställning till upphovsrätt... Alltför många tycks tro, att bara materialet har gjorts tillgängligt, så är det fritt, om det inte står något uttryckligt upphovsrättsförbehåll. (Det gäller i och för sig inte bara akademika. Jag kan påminna om artikelinnehåll som raderats därför att det hämtats från den svenska Anarkopedia, som såvitt jag förstår är motståndare till copyright, alltså inte strev någon 'copyleft', alltså behöll alla rättigheter.)

Den citerade URLen ligger under GU, som också tydligen är Arne Olofssons arbetsgivare. Om han har skrivit materialet i tjänsten, kanske även GU kan tänkas ha latenta upphovsrättsanspråk. Jörgen B 9 juli 2011 kl. 15.10 (CEST)

Svenska universitet har, vad jag vet (och jag arbetar på ett universitet), inga upphovsrättsliga anspråk på det anställda lärare framställer. /FredrikT 9 juli 2011 kl. 17.08 (CEST)

Jag arbetar också på ett universitet, visserligen i Stockholm (ej i Lund); och vi har faktiskt fått några otydliga men dock signaler om att vårt universitet har vissa sådana intressen. (Mest tror jag att det handlade om att man ville förhindra anställda att råka förhandla bort sin publiceringsrätt; men det hela var rätt oklart.) Jörgen B 9 juli 2011 kl. 18.11 (CEST)

Den senare aspekten känner jag också igen, men det handlar inte om att universitetet vill ha rättigheterna utan om att man har ett problem med externfinansierad forskning där privata företag vill hindra publicering av forskningsresultat de hoppas på att exploatera. /FredrikT 9 juli 2011 kl. 19.09 (CEST)

Ja. Det påstås ryktesvis att vi någon gång någonstans haft en doktorand som inte kunde disputera, därför att externfinansiären vägrade publicering t. o. m. i en doktorsavhandling, av affärshemlighetsskäl.

Emellertid: Även om syftet är gott, både här och i instruktionerna för sidosysselsättningar (där det bland annat gäller att förhindra alltför rå kommersialisering av forskaren av resultat eller t. ex. läromedelel framtagna i tjänsten), så är skrivningarna liksom deras juridiska konsekvenser oklara. Åtminstone har jag inte blivit klok på dem. Jörgen B 9 juli 2011 kl. 20.28 (CEST)

Min fråga gällde inte upphovsrätten, utan hur vi får jobbet gjort? Tydligen var Bybrunnen inte rätt svar på den frågan. Ännu en gång har Bybrunnen misslyckats att bevisa sin relevans. --LA2 9 juli 2011 kl. 20.58 (CEST)

Nej, Bybrunnen är inte rätt ställe att fråga om att få saker gjorda på. Prova på Wikipedia:Projektkontoret i stället. /Esquilo 9 juli 2011 kl. 21.18 (CEST)

Det kan kanske vara ett botgöra (Wikipedia:Robothjälp) att få över informationen till wp? --NERIUM 9 juli 2011 kl. 21.32 (CEST)

Det kanske finns en poäng att reda ut om det är möjligt att få jobbet gjort innan man gör det. Jag vet att du inte kommer att ge någon eftersom du inte kan uppföra dig på nätet, men FredrikT, Calandrella och JörgenB är värda en ursäkt. /Grillo 11 juli 2011 kl. 00.08 (CEST)

Skrota TV- och F-mallarna

Något vi borde försöka göra för att göra Wikipedia mer användarvänligt är att inte krångla till artikelskapandet mer än nödvändigt. TV- och F-mallarna ser jag bara som onödigt krångliga och jag tycker det går lika bra att skriva det för hand, dvs, [[Bananens underbara stig]] ([[Filmåret 2011|2011]]) istället för mallningen.

Ju fler mallar som man måste hålla reda på desto svårare är det att skapa artiklar inom nya ämnesområden och mallar bör inte ersätta vanlig text när vanlig text är lika smidigt, enligt min mening. Jag skulle vilja att vi raderar dessa mallar och åtgärdar artiklarna med bot. Obelix 9 juli 2011 kl. 17.00 (CEST)

Nej. F- och TV-mallarna är bra mallar för att få ett enhetligt utseende inklusive kursivering och tankstreck. De verkar vara tämligen mogna och inarbetade. Dessutom ganska lätta att lära sig. Till och med själva koden blir mer lättlast och överskådlig. --MagnusA 9 juli 2011 kl. 17.19 (CEST)

Den enskilde användaren som skapar en artikel behöver inte malla den. Det kan göras i efterhand. Fernbom2 9 juli 2011 kl. 18.15 (CEST)

Jag kanske överdrev något ovan. Jag har skrivit något hundratal skådespelarartiklar och har aldrig använt mallarna, men med just dessa mallars simpla tillämpning är det inte så svårt att vänja sig. Värre med större mallar och särskilt tabletter, något jag hoppas vi använder så lite som möjligt. Obelix 9 juli 2011 kl. 19.01 (CEST)

Dessa mallar är väldigt praktiska och det blir snyggare rader med årtalet först. Det är betydligt krångligare och rörigare att skriva detta för hand. Dessa mallar bör absolut inte skrotas! / Elinnea 9 juli 2011 kl. 20.45 (CEST)

Jag vet inte ens vad tabletter är - bortsett från medicin och underlägg, men ingendera kan jag förstå hur man använder här! Fernbom2 9 juli 2011 kl. 20.50 (CEST)

tabeller skulle det stå, men den bjuder jag på. Obelix 9 juli 2011 kl. 20.54 (CEST)

Jag håller med Obelix i den allmänna ambitionen (överbruk av mallar är dåligt då det försvårar redigering för nybörjare; om inte annat för att massor av konstig kod riskerar skrämma bort), men eftersom just dessa mallar dels fyller ett syfte (standardisering av utseendet hos ett i minst sagt annars varierande område) och dels är tämligen lättförstådda/enkla, anser jag att de bör behållas. Calandrella 11 juli 2011 kl. 16.42 (CEST)

Commonsbilder i Sveriges historia

Jag har redan uppmärksammat denna fråga här, men eftersom jag misstänker att betydligt färre personer bevakar den sidan än Bybrunnen så lägger jag en blänkare här också. Vad det handlar om är att det nya stora översiktsverket Sveriges historia i stor skala plockar bilder från Commons (företrädesvis tagna/uppladdade av användare på svwp) men inte på något sätt följer reglerna om att den fria licensen måste framgå. /FredrikT 9 juli 2011 kl. 17.14 (CEST)

Veckans tävling: Källor

Måndagen den 11 juli kl. 00.00 börjar veckans tävling för vecka 28: Källor. Tävlingen har som mål att källbelägga, fotnöta, verifiera och källbelägga lite till. Du kan välja att gräva fram nya källor, dubbelkolla gamla källor eller skapa fotnoter i artiklar som endast innehåller allmänna källförteckningar och allt däremellan.

Förutom evig ära och berömmelse^{[källa behövs]} finns även ett antal vackra rosetter i prispotten, samt förstås den härliga känsla som endast en rättmätigt borttagen {{källa behövs}} kan väcka.

När detta skrivs är det mindre än en timme kvar till startskottet. Så, vad väntar du på? Anmäl dig redan nu!

Må bäste wikipedian vinna! Niklas R (D^#) 10 juli 2011 kl. 23.05 (CEST)

Nu är tävlingen igång! Än så länge har en deltagare anmält sig och källbeläggandet har redan börjat – men det är inte försent att komma ikapp! Niklas R (D^#) 11 juli 2011 kl. 00.31 (CEST)

Själva tävlandet var för krångligt för mig, men jag tar och källbelägger lite om växters giftighet i alla fall. IdaBokmal 14 juli 2011 kl. 14.02 (CEST)

Det är källorna som räknas förstås, men fråga gärna om du undrar något.Niklas R (D^#) 14 juli 2011 kl. 16.35 (CEST)

Är det tillåtet att utöka artiklar och använda källorna man lagt in i artikeln i tävlingen. Tänker främst på att jag håller på att utöka Malmö FF från enwp och källorna kommer troligtvis att bli 50+. Så är det tillåtet? --Fredde^✔ 14 juli 2011 kl. 16.43 (CEST)

Visst. Varje tillagd källa räknas, oavsett om texten är ny eller ej. Att bara flytta över källor utan att kolla dem känns däremot lite oetiskt, men det är upp till de tävlandes heder, jag har ingen möjlighet att veta om de läst källan eller ej. Hoppas du kommer med! Niklas R (D^#) 14 juli 2011 kl. 16.58 (CEST)

Tävlingen är avgjord. Vinnare med god marginal är Mercurial med otroliga 28490 poäng. Bravo!

• Resultat:

1. Mercurial 28490 p.
2. Josve05a 6180 p.
3. Adville 2210 p.
4. Dcastor 370 p.
5. Calle 220 p.

Tack till alla som deltagit! Niklas R (D^#) 18 juli 2011 kl. 02.16 (CEST)

Samek eller Samekh?

Dessa två ämnen bör givetvis sammanfogas, men vilken stavning bör anses som den primära? Quintus (diskussion) 11 juli 2011 kl. 23.17 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

En googling antyder att samek är den klart vanligaste stavningen på svenska, och förekommer bl.a. i NE. Tomas e 11 juli 2011 kl. 23.55 (CEST)

Å andra sidan använder NE stavningen samekh i sin artikel hebreiska; och deras redaktioner var oftast rätt noggranna i val av transkribering. NF skriver samek. Det är kanske rimligt att vi skiljer på det "svenska" och det "hebreiska" (transkriberade) namnet. Jörgen B 12 juli 2011 kl. 15.19 (CEST)

Aha, hittade inte alls "samekh" online på NE när jag sökte, bara samek. Tomas e 12 juli 2011 kl. 21.34 (CEST)

Kategorisera fackföreningar

Språkproblem... En gång i tiden började alla typer av arbetstagarorganisationer kategoriseras som fackförbund på svwp. Det börjar ställa till en del problem när man ska kategorisera utländska fackföreningar eftersom termen "fackförbund" först och främst för tankarna till svenska fackförbund organiserade efter principen att samtliga löntagare inom en bransch organiseras inom samma förbund. Jag föreslår att vi döper om kategorin och dess underkategorier till antingen "fackföreningar" eller "arbetstagarorganisationer". Det första alternativet låter nog mest naturligt, men det andra är nog mest neutralt. Vad tycker ni? Vid bifall, har någon lust att slänga ihop en liten robot? Popperipopp 12 juli 2011 kl. 05.54 (CEST)

Även en hel del POV emot tex Nedre Norrlands Fackförening (NNF) om jag förstår ditt resonemang rätt? -- Lavallen 12 juli 2011 kl. 08.48 (CEST)

Redigeringskonflikt Ja, man bör nog vara försiktig med att tala om den svenska organisationsprincipen rakt av. Syndikalisterna är ju sedan sprängningen 1910 organiserade geografiskt i första hand, alltså med "lokala samorganisationer" i stället för "industriförbund" som "grundorganisationer". Det är mycket möjligt att skillnaden mellan den "socialdemokratiska" och den "syndikalistiska" organisationsprincipen återspeglas just i ordet "fackförbund"; men det kan vara värt att undersöka. Använder t. ex. dagens svenska syndikalister termen "fackförening" men inte termen "fackförbund", när de beskriver SAC eller delar därav? Jörgen B 12 juli 2011 kl. 16.10 (CEST)

Precis, det är även problematiskt med svenska fackföreningar som inte gärna kan kallas fackförbund. Popperipopp 12 juli 2011 kl. 16.02 (CEST)

Det kanske inte var jättetydligt vad jag menade ovan förresten. Jag tycker helt enkelt kategorinamnet ska vara så brett som möjligt så man där kan samla alla typer av sammanslutningar av arbetstagare, oavsett hur de organisationerna är uppbyggda. Fackförbund är bara en av flera organisationsformer. Popperipopp 12 juli 2011 kl. 16.04 (CEST)

Förmodar att vi pratar om Kategori:Fackförbund i Sverige (som tydligen egentligen borde heta Kategori:Fackföreningar i Sverige eller liknande)? Detta kanske diskuteras bättre på dess diskussionsida alternativt WP:Problematiska kategorier, men blänkare här. --MagnusA 12 juli 2011 kl. 16.09 (CEST)

"Arbetstagarorganisationer" uppfattar jag vara en mycket "formaljuridisk" term, som används i arbetsrättsliga sammanhang, men knappast i vardagssvenska. Således tycker jag att Kategori:Arbetstagarorganisationer är ett lite olyckligt val. Om det är knepigt att skilja på fackföreningar och fackförbund, och svårt att välja term, varför inte istället kalla hela klabbet för Kategori:Fackliga organisationer? Tomas e 12 juli 2011 kl. 21.40 (CEST)

Jörgen B: enligt min erfarenhet används termen "fackförbund" lite slarvigt i allmänhet och SAC har nog kallats för fackförbund både en och annan gång. Däremot har SAC förbund som är organiserade på sådant sätt att de kan kallas för fackförbund. Det är ju egentligen inte någon jättestor sak, men jag tycker ändå vi ska försöka hitta en så neutral term som möjligt för kategoriträdet. Tomas e: "Fackliga organisationer" låter bra det också tycker jag. Det har även fördelen att passa bättre in på sammanslutningar av fackföreningar, som kanske inte direkt själva kan kallas för fackföreningar. Popperipopp 13 juli 2011 kl. 00.48 (CEST)

"Fackförbund" ger 613.000 träffar på Google, "fackförening" 227.000, "arbetstagarorganisation" 51.400 och "Fackföreningsrörelse" 37.500. Det är bra om kategorinamnen är de begrepp som källor använder mest, och om vi kan harmonisera med enwp. På enwp är en:category:Trade unions ganska stor, men det har vi översatt till det omständliga begreppet kategori:Fackföreningsrörelse.Mange01 13 juli 2011 kl. 14.21 (CEST)

Tomas förslag Kategori:Fackliga organisationer tycker jag verkar bra. Notera att en förening och ett förbund inte är samma sak. Föreningar brukar gå samman i förbund, men ibland gör de inte det. /Esquilo 13 juli 2011 kl. 14.49 (CEST)

Fast kategori:Fackföreningsrörelse har fördelen att man inte bara inskränker sig till organisationer. Här kan man också lägga t ex artiklar om fackföreningsrörelsens historia, personer, teoretiska begrepp etc. /FredrikT 13 juli 2011 kl. 14.55 (CEST)

kategori:Fackföreningsrörelse tänkte jag inte på. Men om vi tänker framåt i tiden så är det väl smidigast om just fackliga organisationer kan kategoriseras under en specifik kategori? Kanske en underkategori till fackföreningsrörelse? T.ex. Fackföreningsrörelse efter land-> Amerikansk fackföreningsrörelse -> Amerikanska fackliga organisationer. Var diskussionen ska hållas har jag ingen åsikt om. Popperipopp 13 juli 2011 kl. 19.14 (CEST)

Så tänkte jag ungefär också, fast jag inte skrev ut det. "Fackliga organisationer" skulle vara en underkategori till "Fackföreningsrörelse", som ju också har underkategorier för personer. Tomas e 14 juli 2011 kl. 17.55 (CEST)

Vad säger ni andra? Jag skulle kunna börja arbetet, men jag har en känsla av att det kan ta ett tag. Ni som kan robotar och sånt, är det enkelt att fixa på det viset? Popperipopp 17 juli 2011 kl. 02.34 (CEST)

Är inte "Arbetstagarorganisationer" bättre? J 1982 17 juli 2011 kl. 17.09 (CEST)

Det föreslogs ovan. Jag instämmer nog i kritiken att det inte är det mest naturliga ordvalet. Svensktalande kopplar nog snabbare om kategorin åtminstone innehåller "fack" på något vis. Det vanligaste vardagsuttrycket är ju trots allt "facket". Jag började, kanske något förhastat, att arbeta om kategoriträdet. Det ser nog lite rörigt ut just nu. Men ska jag fortsätta? Popperipopp 17 juli 2011 kl. 17.15 (CEST)

Jag vet inte hur mycket ledig tid jag kommer att ha framöver så jag fortsätter nu medan jag kan. Vi får åtminstone ett enhetligt kategorisystem till skillnad från i dagsläget. I värsta fall får man helt enkelt byta ut "fackliga organisationer" till ett annat ord. Hojta till om jag ska sluta. Popperipopp 17 juli 2011 kl. 17.26 (CEST)

Ja, fortsätt enligt planerna. "Arbetstagarorganisationer" känns inte som en så vanlig term, om den nu används alls. Obelix 17 juli 2011 kl. 17.33 (CEST)

Nu känner jag mig hyfsat klar med arbetet. Personligen tycker jag att det blev mer lättöverskådligt och att det kommer att förenkla framtida kategoriseringar. Se Kategori:Fackliga organisationer. Popperipopp 17 juli 2011 kl. 19.32 (CEST)

Problematiska kategorier

Diskussionen "uppflyttad" till H2 efter att ha startat som en avknoppning av Wikipedia:Bybrunnen#Kategorisera fackföreningar. --MagnusA 14 juli 2011 kl. 22.04 (CEST)

Borde inte denna diskussion hållas någon annanstans än här, på samma sätt som vi exempelvis håller diskussioner om specifika artiklar på respektive diskussionssida. För problematiska kategorier har vi exempelvis Wikipedia:Problematiska kategorier. En blänkare här, javisst, men själva diskussionen kan väl hållas på något för ändamålet inrättat ställe? --MagnusA 13 juli 2011 kl. 15.01 (CEST)

Diskussioner på WP:PK har en förmåga att dö sotdöden. Vilken plats som helst är bättre än just där. -- Lavallen 13 juli 2011 kl. 15.02 (CEST)

Jag håller med Lavallen. Det bästa vore om den sidan museimärktes och att de viktigaste kategordiskussionerna fördes här och att mindre kategorieträd ändras djärvt eller efter en kortare ordväxling på kategorins diskussionssida. Obelix 13 juli 2011 kl. 19.11 (CEST)

WP:PK är så byråkratiskt/komplicerat uppbyggd. Även de som bevakar sida får inte veta när någon gör ett inlägg eftersom alla diskussioner förs på undersidor. Så man glömmer lätt bort den. AlphaZeta 13 juli 2011 kl. 20.57 (CEST)

SFFR är uppbyggt på samma sätt och det fungerar utmärkt, så det kan inte vara problemet. Förmodligen är intresset helt enkelt för litet för kategorisering. Fernbom2 13 juli 2011 kl. 21.49 (CEST)

Omvänt är det många som klagar på att WP:BB är svåröverskådligt eftersom det är så många diskussioner som förs samtidigt. Om man bevakar WP:PK kan man i alla fall se om det läggs upp en diskussion inom ett område som skulle kunna vara intressant, och då bevaka den undersidan. Om WP:BB är överlastat är det väl bättre att försöka styra bort diskussioner härifrån? Om kategoriseringsdiskussioner hålls på BB för att PK är lågtrafikerat blir det ju bara en ond cirkel. Kategoridiskussionssidorna är för övrigt ännu mindre uppmärksammade... Däremot kan PK behöva reformeras för att få mer fart på det. Men det är en fråga för Wikipediadiskussion:Problematiska kategorier. //Essin 13 juli 2011 kl. 22.03 (CEST)

Jag tillhör dem som följer SFFR mycket mindre sedan den lades om och tror att det ligger mycket i det AlphaZeta skriver. Det funkar ändå hyfsat med SFFR eftersom trafiken där är högre, men det tycks som sagt funka direkt dåligt på PK. /Dcastor 13 juli 2011 kl. 22.06 (CEST)

Jag tror precis som Fernbom2 att diskussionsviljan vad beträffar kategorier är låg. Kategorier är det få som är intresserade av och de som är intresserade av att lägga sin tid på kategorier vill arbeta och inte snacka, snack som varar i evigheter eftersom diskussionerna sällan avslutas efter kortare tid än flera månader och då tappar också de som tycker att kategorier är kul engagemanget eftersom det blir ett så avlägset projekt att slutföra den idé man hade och som man tog upp för diskussion. Obelix 13 juli 2011 kl. 22.09 (CEST)

Med det sättet jag oftast följer vad som händer på WP, bevakningslista och diffar från när jag senast läste, så är det besvärligt att följa sidor som är upplagda enligt SFFR-principen (dvs även PK och AAB). Men med den den mindre trafik som PK har, kanske det kunde vara ide att göra om den så att alla diskussioner hamnar på samma sida, på samma sätt som t ex Bybrunnen? Då skulle den förmodligen synas på min bevakningslista tillräckligt ofta för att få mig aktiverad där. Ḇọⅳⅰḙ 13 juli 2011 kl. 22.44 (CEST)

Ditt förslag understödjes Boivie!

För att få mindre snack och mer verkstad vid kategoriändringar är det en god idé att skriva ihop ett komplett förslag till nytt kategoriträd för ett visst ämne, och säga att om inga synpunkter kommer fram inom x veckor genomförs förslaget. Förslaget kan t.ex. läggas på diskussionssidan för ämnets huvudkategorins, på en undersida till den samma, på en undersida till användarsidan, eller på ett wikiprojekts undersida. Och så kan man informera om förslaget på ämnets wikiprojekt (om sådant finnes) och på WP:PK.

(För övrigt anser jag att kategoriers sidor eller diskussionssidor ist. för artiklars diskussionssidor borde markeras med vilket wikiprojekt eller vilken wikiportal de tillhör.) Mange01 14 juli 2011 kl. 16.35 (CEST)

Det är alldeles hopplöst att redigera här på Bybrunnen. Det blir så många konflikter. Jag ställer mig därför inte bakom Boivies förslag. Oftast är det för övrigt inte ett helt kategoriträd det handlar om utan en ensam kategori vars namn någon inte uppskattar. Vad gäller detta med markering av projekt/portal berör det endast de närmast sörjande. Jag förstår inte heller vad förslaget går ut på. Själv har jag aldrig lyckats bli aktiv i sådana sammanhang, även om jag ett fåtal gånger lockats att anteckna mig. Fernbom2 14 juli 2011 kl. 21.49 (CEST)

Medical evacuation

Hej, artikeln om Medical evacuation har blivit föreslagits för att flyttats till ett svenskt begrepp. I Diskussion:Medical evacuation har det diskuterats att behålla det nuvarande begreppet samt att flytta artikeln till ett svenskt. Dock så har hela diskussionen hamnat i ett dödläge, så skulle vilja ha in fler användare i diskussionen, för att nå någon form av konsensus. //Joshua 13 juli 2011 kl. 20.08 (CEST)

Veckans nyskrivna..

Nu ligger tre veckors artiklar kvar under Wp:Veckans nyskrivna artiklar. Jag har försökt följa instruktionerna för avslut, men går tyvärr bet. V 27 och 28 har heller ingen röstat. Sidan skulle må väl av lite TLC. MVH/--Idunius 15 juli 2011 kl. 10.51 (CEST)

Den fungerade utmärkt när en bot lade in artiklarna. Då kom alla med och det var inspirerande på alla sätt. Nu tror jag att sidan håller på att dö sotdöden. Själv orkar jag inte engagera mig. Fernbom2 19 juli 2011 kl. 10.39 (CEST)

Båtfotograf?

En replika av HMS Bounty som har använts i flera filmer, bl.a Myteriet på Bounty (film, 1962) ligger vid Skeppsbron i Stockholm nu i helgen. Tänkte bara tipsa utifall någon av våra fotointresserade skulle ha vägarna förbi. Bilderna skulle kunna vara användbara i flera olika artiklar. (Länk till Aftonbladet)/ Elinnea 15 juli 2011 kl. 15.47 (CEST)

Bra tips! Jag befinner mig i Stockholm de närmaste dagarna och kan eventuellt fota lite. Gaisjonke 16 juli 2011 kl. 16.12 (CEST)

Jag och Ainali har lite bilder. Jag laddar upp inom kort.//Hannibal 19 juli 2011 kl. 16.57 (CEST)

Trevligt! Jag upptäckte, efter att jag hade tipsat om detta, att det ju redan fanns en hel del bilder på den där båten Commons:Category:Bounty II (ship, 1960) men ju fler desto bättre! / Elinnea 19 juli 2011 kl. 17.03 (CEST)

Succession för drottningar av Sverige?

I artiklarna om diverse svenska drottningar finns nu successionslådor som anger en tid när de var "drottningar av Sverige". Jag tycker detta är missvisande: Drottning av Sverige är i detta fall en titel för en kvinna som är eller har varit gift med en kung av Sverige; det kan alltså finnas mer än en drottning av Sverige vid ett och samma tillfälle (se t.ex. Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp). Enligt min åsikt bör man endast ha successionslådor när det faktiskt finns ett ämbete som man kan ha en följd av innehavare för, även om det kanske kan ha innehafts av mer än en person samtidigt (som påvar eller romerska konsuler).

andejons 16 juli 2011 kl. 17.59 (CEST)

Så det är inte bara att mallen heter {{Successionsbox}} du invänder mot? - För en disk om det här vill jag minnas att vi redan har haft någonstans, men den har väl försvunnit ner i ngt arkiv ngnstans... (För övrigt tror jag det långt tillbaka har funnits mer än en kung av Svedala åt gången också, vid åtminstone ngt tillfälle.) -- Lavallen 16 juli 2011 kl. 18.16 (CEST)

Jo, jag tycker egentligen att sådana mallar överlag tvingar fram en typ av förenklingar som ofta gör våld på en komplicerad verklighet, men när det gäller kungar, universitetsrektorer och liknande så finns det i i alla fall huvuddelen av fallen efter- och företrädare, så där är våldet mildare. Vad gäller drottningar är värre: det kan finnas flera, eller en, eller ingen drottning samtidigt, men de är inte varandra för- eller efterträdare annat än om de varit gifta med samma kung.

andejons 16 juli 2011 kl. 18.31 (CEST)

Kan det vara Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2010/Mars#Konflikt om successions-boxar jag tänkte på?... -- Lavallen 16 juli 2011 kl. 20.29 (CEST)

Den här diskussionen har vi haft här förut. Det här handlar om successionen av en titel. En drottning och en änkedrottning är inte samma sak. Variationerna i titeln finns just för att särskilja dem från varandra. En änkedrottning var drottningens företrädare liksom kronprinsessan var menad att vara hennes efterträdare. Drottningarna var varandras företrädare och efterträdare oavsett hur långt mellanrum som fanns mellan dem. Det var också frågan om en specifik samhällsposition, och den uppfattades och uppfattas fortfarande i termer av företrädare och efterträdare, oavsett hur man vill definiera den. Framför allt är successionsboxarna ett praktiskt hjälpmedel var syfte är att göra det lätt för alla att hitta information. Om dom inte funnits, skulle alla som velat få reda på vem som var drottning under en period först blivit tvungna att leta upp kungen; sedan ta reda på hans regeringsår; därefter år för giftermål; och slutligen båda parters döds- och födelseår. Allt detta tidsödande besvär slipper man med successionsboxar, som klart och tydligt visar vem som var drottning när och vem som var företrädare och efterträdare. Det gör informationen lätt och en enkel och snabbt åtkomlig, och Wikipedia är trots allt ett uppslagsverk vars själva mening är att ge lättillgänglig och korrekt information. Det vore synd att krångla till allt. Successionsboxarna gör ingen skada. De är bara en metod som gör det praktiskt och lätt att hitta information. --Aciram 17 juli 2011 kl. 02.28 (CEST)

Hela poängen är att det inte finns någon "succession av en titel", eftersom titeln "drottning" inte fungerar på samma sätt som en kungavärdighet eller en engelsk adelstitel. Vill man navigera enkelt kan man bygga en mall för ändamålet, inte hålla på och låtsas som att "drottning" skulle vara någon sorts ämbete.

andejons 17 juli 2011 kl. 20.39 (CEST)

Och exakt vad menar du med att "bygga en mall". {{Successionsbox}} ser i mina ögon väldigt mycket ut som just en mall... -- Lavallen 17 juli 2011 kl. 20.47 (CEST)

Jag håller med andejons. Det finns två system som används parallellt här på wikipedia. Dels successionsboxarna (man ser föregående och nästa) och dels navigationsrutor (man ser alla), exempel på det sistnämnda är Mall:Nobelpristagare i fysik. Jag tycker att navigationsrutorna är helt överlägsna. Man behöver inte klicka sida efter sida utan man kan gå direkt till den person som man tycker verkar vara intressant. Så min åsikt är att de borde helt ersätta alla successionsboxar. Om man nu nödvändigtvis ska behålla successionsboxarna så ska de absolut endast användas där det finns ett klart ämbete. AlphaZeta 17 juli 2011 kl. 21.35 (CEST)

Jag har inget emot att successionsboxarna ersätts av en navigationsruta så fort det finns en sådan. Än har vi inte någon navigationsruta, och tills en sådan finns bör boxarna finnas kvar. Diskussionen om huruvida det finns en succession av en titel är lönlös och blir lätt en oändlig diskussion om tidsödande hårklyverier. Det går inte att komma ifrån att det finns en succession, hur irriterande det än är att det inte fungerar på samma sätt som för en kung. Att som andejons säga: "inte hålla på och låtsas som att "drottning" skulle vara någon sorts ämbete" tycker jag är ett onödigt provokativt sätt att uttrycka sig på. Det är en sådan kommunikationsstil som lätt leder till bråk på wikipedia. Drottningpositionen är unik men existerar trots detta. Den har företrädare och efterträdare hur irriterande det än är att det inte fungerar på samma sätt som i andra fall. Succession, om man med detta ord syftar på företrädare och efterträdare, existerar både när en person ärver, väljs till, eller gifter sig till en titel. Oavsett genom vilken metod man får titeln existerar det en succession. Att det kan finnas långa uppehåll mellan en företrädare och en efterträdare förändrar inte saken. Den person som hade titeln före är trots uppehållet företrädare till nästa person som får titeln. Det finns ingen anledning att försvåra sökandet efter information på wikipedia. Låt boxarna vara kvar tills en navigationsmall finns att tillgå. Det gör ingen skada. Tvärtom hjälper de alla som söker information. --Aciram 17 juli 2011 kl. 21.59 (CEST)

Succession har man när det finns en kontinuitet och det i normalfallet finns en enda post. Det gäller inte för svenska drottningar. Hela pratet om succession och liknande är en fiktion för att ursäkta att man inför en typ av navigationsmall som egentligen är helt olämplig för ändamålet och som slutar med att man får en gröt av märkliga konstruktioner och ordval. SW:s inlägg nedan är vällovligt och jag håller i mycket med, men det hjälper inte när personer som innehaft ett ämbete som "Sveriges drottning" redan uteslutits eftersom längden egentligen inte handlar om Sveriges drottningar utan om personer som varit gifta med Sveriges regenter (oavsett omständigheter). Skapa en navigationsmall om ni vill ha kvar funktionen, för nuvarande konstruktion håller inte.

andejons 18 juli 2011 kl. 08.52 (CEST)

Jo, det gäller för svenska drottningar. En efterträdare är en efterträdare oavsett hur lång vakans som funnits sedan företrädarens tid. De är ändå före- och efterträdare. Att detta gäller en unik position är ingen ursäkt för att försvåra tillgängligheten till information. Det har heller aldrig funnits fler än en enda drottning samtidigt. Som redan sagts ovan är en drottning och en änkedrottning inte samma sak. Tyvärr väljer du att ignorera det argumentet. Jag har svårt att argumentera med dig eftersom din argumentationsstil i mitt tycke är väl arrogant för en konstruktiv debatt. Därför kan jag svara på samma sätt: man kan strunta i att titta på dessa artiklar om det stöter ens känsla för spetsfundigheter och man inte får medhåll för sin synpunkt. Att påstå att meningsmotståndare har en agenda genom att säga: "Hela pratet om succession och liknande är en fiktion för att ursäkta-" är oförskämt. Jag vet bättre än du vad jag själv tycker. Nuvarande konstruktion håller. Den har därför mitt stöd. Ingen annan här har uttryckt stöd för att göra drottningartiklarna svårare att hitta. Jag har inget behov av att skapa en navigationsmall. Om någon annan känner behov av att göra en sådan så accepterar jag den. Boxarna har mitt fulla stöd. Om en navigationsruta skapas har även den mitt fulla stöd. Att göra information svåråtkomlig på wikipedia på grund av spetsfundigheter och semantik har inte mitt stöd och kommer aldrig att ha det. Nuvarande konstruktion håller utmärkt. --Aciram 18 juli 2011 kl. 17.26 (CEST)

Jag har inte lusläst varenda millimeter här, men jag tror att det kan saknas en viktig nyans att ta med i åtanke: Sveriges drottning är och har faktiskt alltid varit ett ämbete för sig som haft en viss politisk roll inom det svenska statsväsendet, som den innehavarande kungen/statschefens hustru. Det har aldrig funnits mer än en person som innehaft den positionen samtidigt. Drottning av Sverige är an annan sak, en hederstitel som Sveriges drottning alltid haft men som även änkedrottningar har fått ha kvar tills de avlidit. Det har ofta funnits mer än en sådan, jag tror vi hade så många som fyra som levde samtidigt en gång. Alltså är det helt orimligt att det kan finnas en successionsbox för Drottning av Sverige medan det är fullt rimligt att det kan finnas för Sveriges drottning. Min personliga åsikt är emellertid att vakanserna mellan de år då det funnits en Sveriges drottning (oftast på grund av hon dött så att kungen inte haft en Sveriges drottning "vid sin sida" under de åren) borde finnas angivna som självständiga tidsperioder i den successionsordningen. Hedviga Eleonora efterträddes med andra ord vid makens död egentligen inte som Sveriges drottning av sin sonhustru utan av Platsen vakant 1660-1680 tills sonen gifte sig. Det tycks mig som ordet "efterträddes" alltså har en ganska omedelbar betydelse. Hoppas jag förklarat detta någorlunda tydligt, hur jag ser på saken. mvh SergeWoodzing 18 juli 2011 kl. 00.39 (CEST)

Jag vet inte om man med förslaget ovan menar att man bör skriva "vakant" i successionsboxen. I så fall bryts successionskedjan och boxarna förlorar sitt navigationsvärde. Då kan man lika gärna ta bort dem helt. Succession är succession oavsett mellanrum. Om jag missförstått den saken ber jag om ursäkt. Att det rådde en vakans ser man enklast genom att se till att det alltid finns årtal för titelinnehavet utsatt i boxen, och det gör det ju för det mesta. Om det i något fall saknas bör man förstås se till att sätta ut det--Aciram 18 juli 2011 kl. 17.30 (CEST)

Jag tycker om successionsboxar och tycker inte det är självklart att ersätta dom med en nav-box. Däremot kan man komplettera en successionsbox med en nav-box även om informationen blir redundant. Successionsboxen talar snabbt om vem som kom före och efter och ger möjlighet att vandra genom en succesion utan att söka upp rätt namn i navboxen. Navboxen å sin sida ger överblick och man kan snabbt hoppa till första eller senaste. Finns det "hål" som gör platsen vakant går det bra att markera det i boxen som en not. Och finns det flera går de att lista också. Om succesionsboxar är lämpligt eller olämpligt för Sveriges drottningar eller för drottningar av Sverige har jag ingen uppfattning om, men "problemen" är möjliga att lösa, även om det blir lite spagetti istället för raka led.--LittleGun 18 juli 2011 kl. 19.01 (CEST)

Instämmer helt. SergeWoodzing 20 juli 2011 kl. 14.06 (CEST)

Judar

Hejsan. En fråga här. Är det inte lite registrering av folkslag att skriva ut vilka som är judar? Det görs ju inte på de som exempelvis är kristna i samma utsträckning. Jag tycker det är lite förföljelse över det faktiskt. Är religionstillhörighet verkligen av allmänintresse? - CompuTerror™ 18 juli 2011 kl. 03.43 (CEST)

Först och främst måste man skilja mellan den etniska gruppen judar och religionen judendom. Vidare skulle det vara bra om du kunde ge något konkret exempel på var du menar att det har gått snett. Popperipopp 18 juli 2011 kl. 03.48 (CEST)

Jag såg hur användaren Polardomo raderade från artikeln om Rockefeller att de var judar och fick mig en tankeställare. Jag har varit ganska insyltad i konspirationsträsket, men har tack och lov tagit mig ur det på grund av sin antisemitism bla och för dom räcker det med att bara nämna att någon är jude i många fall för att en massa konspirationsteorier ska bubbla upp. Exempelvis släktet Rothschild sägs vilja ta över världen osv. Det är väl ingenting som gått snett egentligen, men varför måste man påpeka vilka som är judar? Man gör ju som sagt inte det med många kristna. Det är samma sak med Olof Aschberg. Jag kanske är överkänslig här, men jag känner att religion och politik bör man få hålla för sig själv om man inte är framstående inom något av dom eller båda. Nu kanske jag dock ropade varg, för jag gjorde en "jude site:sv.wikipedia.org" sökning på google och kom fram till de inte var så utpekade, men just de exempel jag kollade upp stod det i artikeln. Men som sagt har jag sett hur folk misstror någon bara för att det kommer fram de är judar och tycker därför detta inte ens behövs tas upp. - CompuTerror™ 18 juli 2011 kl. 04.03 (CEST)

Vår policy om nu levande personer, och som i denna del bör appliceras på även avlidna, WP:BLP säger följande i frågan:

Uppgifter om

• religiös eller filosofisk övertygelse,
• politiska åsikter,
• medlemskap i fackförening eller annan politiskt organisation,
• sexuell läggning,
• sexualliv,
• hälsa eller
• könsöverskridande identitet eller uttryck

kan finnas med i artikeln då

1. informationen ifråga har påverkat folks omdöme om personen, i fråga om den verksamhet personen är känd för, OCH
2. personen själv har bekräftat uppgifterna officiellt.

Uppgifter om

• Etniskt ursprung eller etnisk tillhörighet

kan finnas med i artikeln då

1. det etniska ursprunget är relevant i sammanhanget OCH
2. personen själv har bekräftat uppgifterna officiellt.

Det ska alltså ha relevans att nämna det och inte bara för att. Obelix 18 juli 2011 kl. 04.12 (CEST)

Ok. Jag tänker dock vara mycket sparsam med sådan information. - CompuTerror™ 18 juli 2011 kl. 09.49 (CEST)

Se även Wikipedia:Problematiska kategorier/Judar. Mvh JT 18 juli 2011 kl. 14.48 (CEST)

Samtidigt som de säkert är stolta över sitt arv så anser jag det som sagt vara problematiskt. Detta gäller inte bara judar, men jag ser i större utsträckning det står att någon kommer från en judisk familj än från en kristen familj exempelvis. Jag har sett exempelvis på Flashback att listor på svenska judar efterfrågas och ett sånt här exempel (visserligen från engelskspråkiga wikipedia) känns inte som om de följer de riktlinjer som gavs av Obelix i denna diskussion. Nåja. Jag vet vad som gäller nu... Tycker bara det är lite konstigt. - CompuTerror™ 18 juli 2011 kl. 15.29 (CEST)

Nej, engelska wikipedia följer inte svenska wikipedias policies eller vice versa. Tråkigt, ja, men inget vi här kan ha så mycket synpunkter på. -- Lavallen 18 juli 2011 kl. 15.52 (CEST)

Kraftig geografisk obalans i urvalet av Sverige-relaterade artiklar

Jag roade mig med att göra några Google-sökningar på förekomsten av vissa ord i svenskspråkiga Wikipedia (och jag vet att Google-sökningar inte ger några exakta mått utan snarare ett hum om storleksordningen) och upptäckte en kraftig geografisk obalans:

- "i Norrland", ungefär 512 resultat
- "i Svealand", ungefär 100 resultat
- "i Götaland", ungefär 139 resultat

- "Norrlands", ungefär 943 resultat
- "Svealands", ungefär 40 resultat
- "Götalands" -"Västra Götalands", ungefär 34 resultat

- "norrländsk", ungefär 129 resultat
- "svealändsk", 1 resultat
- "götaländsk", 2 resultat

- "Norrlands största", ungefär 42 resultat
- "Norrlands äldsta", 12 resultat
- "Svealands största", 1 resultat
- "Svealands äldsta", 2 resultat
- "Götalands största", 5 resultat
- "Götalands äldsta", 0 resultat

Det verkar som att Wikipedia i långt större utsträckning beskriver norrländska företeelser än svea- eller götaländska företeelser, trots att förhållandet, vissa naturgeografiska företeelser undantagna, borde vara tvärtom. Vad kan detta bero på? Varför kan Wikipedia upplysa oss om en av Norrlands äldsta skofabriker, men inte om en av Svealands äldsta skofabriker? Varför får vi veta vilken som är Norrlands största dagstidning, men inte vilken som är Götalands största? /213.113.120.126 18 juli 2011 kl. 12.05 (CEST)

Kanske för att "Götaland" som landsdel saknar "hemkänsla". Jag är född i Småland, men jag skulle nog aldrig säga att jag kommer från Götaland om jag ombads tala om var jag kom ifrån. Däremot har mina grannar här i Ångermanaland inte det problemet, de är nog minst lika mycket Norrlänningar som de är Ångermanlänningar. -- Lavallen 18 juli 2011 kl. 12.09 (CEST)

Antagligen lite fördomar från skribenter som buntar ihop allt från norra Sverige som "i Norrland". Men om det kommer från andra delar av Sverige så är det "i Västerås", "i Sörmland", "i Göteborg", "i Skåne" etc. AlphaZeta 18 juli 2011 kl. 12.13 (CEST)

Jag tror som Lavallen. Begreppet Norrland används dessemellan som ett begrepp för ett större område. Även inom det berörda området används begreppet Norrland som en identitet. Även invånarna i det berörda området kan säga att de är norrlänningar. I övriga Sverige går man mer efter stad eller landskap. Själv bor jag i Uppsala. Här talar vi ofta om Uppsala eller Uppland. Vi är upplänningar. Men vi pratar aldrig om Svealand eller att vi är svear. Samma sak gäller även övriga landskap i Svealand och Götaland. Det är landskapen som skapar identitet och inte landsdel. Så det bör nog vara därför som man kan läsa om vad som är t ex Norrland största tidningar och inte Svealands största tidningar. Nämns motsvarande som berör Svealand så beskriver man hellre landskapets största tidningar. Görtaland är nog förresten ännu mer splittrat. Skåne, Blekinge och Halland har danskt ursprung medan övriga landskap där är mer det traditionella Götaland. Jag vet att man ibland håller isär de fd danska landskapen från övriga Götaland. Så där är det nog ännu svårare att ha en identitet som götar. Så det viktiga är nog att bara Norrland ser landsdelen som en identitet, medan resten av Sverige håller sig till landskapen--Bruno Rosta 18 juli 2011 kl. 12.23 (CEST)

Det finns också skäl som relaterar till geografin. Norrlands inland och Norrlands kusten är etablerade begrepp som inte har motsvarigheter i Svealand och Götaland, då de har kust på "båda sidorna".Yger 18 juli 2011 kl. 12.32 (CEST)

Som en jämförelse till googleberäkningarna ovan så är exempelvis Stockholm internlänkat i över 18.000 artiklar (se:Special:Mest_länkade_sidor), medan länkningarna till Svealand är färre än 1000. Att hänvisa till städer eller landskap förefaller som redan påpekats mer naturligt för södra Sverige. --I99pema 18 juli 2011 kl. 12.54 (CEST)

Det här är ju inget som är Wikipedia-relaterat egentligen. Svealand och Götaland används ju i i stort sett bara i väderleksrapporter. Jag har aldrig hört någon säga "Jag är svealänning" eller "Jag är götalänning, men det är väldigt många beskriver sig som norrlänningar. Fick 58900 googleträffar på "Jag är norrlänning" men bara 1 vardera på "Jag är svealänning" och "Jag är götalänning". För min del så upplever jag inte heller att landskap känns särskilt identitetsskapande, men jag går inte och tänker att jag, som bor på Kungsholmen, är upplänning, men att nån som bor på andra sidan Västerbron är sörmlänning. Vi är båda stockholmare även om Mälaren skiljer oss åt. Vad man ser som "geografisk identitet" är ju något man själv väljer. / Elinnea 18 juli 2011 kl. 14.03 (CEST)

Sockholmarna identifierar nog sig inte efter landskap men jag tror att ute i landet är det nog annorlunda. Anser mig vara Bohusläning och inte Västragötalandsläning. --NERIUM 18 juli 2011 kl. 14.17 (CEST)

Det skiljer sig väldigt mycket från plats till plats. Jag är skåning men har aldrig varit malmöhusing... /Grillo 19 juli 2011 kl. 15.34 (CEST)

Det är klart jag är Norrlänning, och det oavsett vart jag bor. I de fall jag blir mer geografisk är det länsidentifikation som blir aktuell. "Vi" talar aldrig om landskap. För landskapsidentifikation måste man söka sig söderom Västernorrland skulle jag tro. Det som däremot är vanligt är identifikation med staden: Bodensare, Lulebo, Umebo, Kirunabo, Skeleftebo osv. Det tror jag emellertid är rätt vanligt på de flesta platser. dnm ^{(d | b)} 19 juli 2011 kl. 15.58 (CEST)

Det har gjort försök i flera år på Wikipedia att presentera norrländsk och norrlänning som pejorativa begrepp som norrlänningar inte själva skulle gilla. Se t.ex. [1]. Se Norrland#Norrländsk identitet och kulturell särart för ett försök till mer nyanserad belysning av ämnet. Mange01 20 juli 2011 kl. 23.04 (CEST)

Jag tror att ytterligare ett skäl till skillnaden är storleksberoende. Att tacka den som serverat frukost med frasen "Det var det godaste jag ätit på hela dan" är snarare humoristiskt än smickrande. När man jämför behöver man ha en större jämförelsemängd. När man på motsvarande vis jämför köpcenter, författarproduktion eller idrottsmeriter så behövs det en någorlunda stor befolkningsbas att jämföra med för att det skall bli intressant. Då utgör till exempel Stockholm, Skåne, Västergötland och Norrland ganska likvärdiga storheter (med Stockholm störst och Norrland minst). /Dcastor 20 juli 2011 kl. 23.42 (CEST)

En del av dessa benämningar verkar vara rester från äldre tider, under "ståndstiden". Borgare i städerna var bundna till sina städer, därav stockholmare, malmöit, göteborgare etc. Ute på landet var det annorlunda, där kom man från bygden alternativt landskapet. Grillos exempel på länet Malmöhus visar detta, det är för nytt och indelningen är inte identitetssammanhängande. I äldre litteratur förekommer Norrland som dylik beteckning men avser då Ångermanland och Väster- och Norrbotten tror jag. I Anreps ättartavlor från mitten av 1800-talet nämns t.ex. "Norrland och Lappmarkerna" ang. Henrik Horn af Kanckas 1618, "Grubbsläkten från Norrland" ang. af Grubbens (dock nämns gamla landskapen Hälsingland och Jämtland utan att kallas Norrland) m.m. medan Svea- och Götaland bara nämns i avledningar som Svea/Göta hovrätt, Svea rike etc.90.233.128.243 21 juli 2011 kl. 05.37 (CEST)

Evighetsdebatter och självkritik

Detta är den felaktiga versionen.

Klart att Wikipedia ska vara seriöst.

Som en del säkert sett så har det pågått en enveten debatt om vad slaget vid Ölands södra udde (1676, alltså) ska heta. Egentligen är det en otroligt futtig debatt, men som blivit ofantligt uppblåst och onödigt inflammerad. Jag tänker begå en smula självkritik, även om jag tycker att jag argumenterat för en sakfråga som jag tycker mig haft stöd, inte en personlig åsikt. Däremot kanske det kunde varit mindre irritation från alla håll.

Vad jag inte tycker är särskilt koscher är att när man försöker slänga in lite kollektiv humor i form av bilden till höger, så envisas en rad användare med att kasta bort den; som om det vore ett etikettsbrott! Jag vet inte hur ni ser på er själva, men har vi på Wikipedia slösat bort minst 100 kB diskussion bara på att tjafsa om vad man ska kalla en artikel så är det ett kollektivt misslyckande, oavsett vem som skulle bära mest ansvar. I såna lägen måste man kunna ha ett minimum av humor och självdistans. Inte nog med att en debatt som varit död i 15 månader plötsligt sprattlar till liv, på en dryg vecka har två administratörer nästan lyckats börja redigeringskriga. Skulle någon utomstående eller nybörjare se en sån debatt skulle vi troligen betraktas som lätt idiotiska. Det är liksom inte läge att då fortsätta låtsas som om vi är superseriösa experter.

Det skulle överlag vara kul att se om folk här på sv.wiki kunde hantera debatter om småfrågor lite smidigare och med lite mindre redaktionell fanatism.

Peter ^Isotalo 18 juli 2011 kl. 16.04 (CEST)

Tramsmallar av det slaget är onödigt provocerande när folk är i upprörd stämning och fullt upp med att argumentera för sin ståndpunkt. För att undvika evighetsdiskussioner måste alla parter släppa lite på kampviljan och försöka hitta en kompromiss. Obelix 18 juli 2011 kl. 16.52 (CEST)

(redigeringskonflikt)Jag är säker på att det pågår en rad långa och ofruktbara diskussioner om vad olika artiklar skall heta eller inte heta. Tänk om vi kunde ägna oss åt att skriva artiklar i stället! Nu vet jag inte varnågonstans du stoppade in bilden (jag förmodar själva artikelsidan), men även om det kan tyckas vara roligt, så är det inte så roligt efter ett tag. Kanske skall vi försöka undvika sådana "tvättstugelappar", även om syftet kan vara gott. Men det uppfattas nog inte alltid så. --Xauxa 18 juli 2011 kl. 16.57 (CEST)

Fokus skall ligga på att söka konsensus, inte att propsa på att provokativa mallar skall "pryda" diskussionen. Då debatten verkar vara tillräckligt infekterad, är det IMO onödigt att elda på konflikten ytterligare. IMO är det inte "självdistans" att tvinga tillbaka en mall, som tre användare har avlägsnat. Imperto 18 juli 2011 kl. 17.09 (CEST)

Artikeln verkar nu helt sakna stabilitet, kan den verkligen då fortfarande kallas "bra"? -- Lavallen 18 juli 2011 kl. 17.13 (CEST)

Stabilitetskravet kanske inte behöver tolkas så högt när det handlar bara om utvald-statusen bra? Trots allt är allt innehåll orört, förutom artikelnamnet...Obelix 18 juli 2011 kl. 17.16 (CEST)

Jag är oklar vad du, Peter, vill åstadkomma med detta inlägg på Bybrunnen. Att det finns ett brett motstånd mot tramsmallar borde du redan uppmärksammat, och jag sällar mig till dem som inte anser detta lämpligt. Och att på Bybrunnen lägga upp ett inlägg där du klagar på Folk är heller knappast konstruktivt. Detta att hantera debatter om småfrågor anser jag själv är en av de saker som fungerar väl på sv:wp, och min erfarenhet är att det är lätt och snabbt nå fram till konsensus, så inte heller i detta fråga delar jag inte din uppfattning. Ibland låser det dig som i Löfstad slott, men det är undantag, och jag ser ingen anledning raljera över denna typ av undantag, det är wp tjusning att allt handlar om att komma överens och att ingen bestämmer ensam. Eller om du vill ha fler som engagerar sig i artiklnamnet, skriv då det.Yger 18 juli 2011 kl. 17.25 (CEST)

Det handlar verkligen inte om "tramsmallars" vara eller icke vara. Att jag la tillbaka den är för att jag faktiskt inte trodde att någon kunde ta illa upp över att man belyser att det är fruktansvärt absurt att man trätas om småsaker så länge. Jag har heller ingen erfarenhet av att frustrationshumor anses värre än personangrepp. För det finns hur många exempel som helst på fullt synliga personpikar och gliringar som helst i Ölands-debaclet, och i princip allt har kommit från en enda användare. Alltså "gärna infekterade jättekonflikter över pyttefrågor med personangrepp och överilade flyttar och motredingar, men skämta banne mig inte om det". Jag har faktiskt lagt ner tid på att skriva nästan hela den här artikeln, och gått folk till mötes i artikelnomineringen (utom i just den här enkla detaljfrågan). Jag kräver inte extrakänslig behandling för det, men jag är säker på att jag inte är det första att bli lite frustrerad över envetna jättekampanjer för att få igenom småsaker i ens egna projekt. Och som lök på laxen så blev jag precis blockerad och avblockerad för att jag tog bort den här dolda kommentaren.

Sen får väl folk tolka det här hur man vill och tycka det här är raljerande och icke-konstruktivt och att konflikthanteringen är kanon på Wikipedia, men det jag upplevt är ovanligt dålig konflikthantering. För det är inte som om den här frågan inte märkts.

Peter ^Isotalo 18 juli 2011 kl. 19.20 (CEST)

Det är tråkigt du är frustrerad och besviken. Men om du vill att något konkret skall ske så be om det. Jag uppfattade du startade en generell diskussion om tramsmallar i samband med utdragna diskussioner och sv:wps förmåga hantera debatter om småfrågor vilka två frågor jag försökte besvara utifrån min erfarenhet (och utan att vara insatt i diskussionen runt den specifika artikel du refererar till). Jag b~er om ursäkt om jag missuppfattade vilken respons du önskade på dit första inlägg, men som sagt det är betydligt lättare hjälpa till om du är specifik.Yger 18 juli 2011 kl. 20.07 (CEST)

Eftersom jag är en välvillig person :-) kan jag tänka mig ett annat perspektiv. A och B debatterar en artikelflytt och diskussionens vågor går höga. Mitt i detta skyttegravskrig tänker A: "Men snälla nån, vad pysslar vi med? Jag skall försöka bryta dödläget och den spända stämningen med att lägga in en mall som jag uppfattar som humoristisk i sammanhanget. Kanske kan det få oss att le åt det hela..." Om detta var avsikten med mallen, kan jag begripa redigeringen. Sedan är det så att det som i ett givet ögonblick för en person är dråpligt inte behöver vara det för andra. Imperto 18 juli 2011 kl. 20.31 (CEST)

Efter sex och ett halvt år på Wikipedia förbluffas jag fortfarande att så många tar småsaker så gravallvarligt. Visst eftersträvar vi ett uppslagsverk som är bättre, precisare och mer heltäckande, och vi gör det tillsammans. Så, precis som på andra arbetsplatser där man inte kan välja sina arbetskamrater, måste man försöka ha inkännande för sina med- (eller mot-, höhö) arbetare. Hade jag varit inblandad i en konflikt som den nämnda hade iallafall jag tolkat inläggandet av "tramsmallen" så som Imperto beskriver, flinat lite igenkännande, gått från datorn och tagit en glass istället för att gör en stor pryl av det. Men sån är jag, andra väljer uppenbarligen att bli provocerade. /Knuckles...wha? 18 juli 2011 kl. 21.22 (CEST)

Okej, då känns det som om vi förstår varandra. Det är bra att höra, för jag är inte ute efter att allmänt bråk. Jag tycker om ganska bitig humor, och min erfarenhet är att det funkar rätt okej på Wikipedia. Men uppenbarligen missbedömde jag den här situationen. Min avsikt var aldrig att försöka förolämpa några specifika användare.

Jag blev tidigare uppmanad att posta på Bybrunnen för att få igång bredare diskussion i Ölands-frågan, men jag har nog inte uppfattat BB som den typen av forum. Nu vet jag väl bättre. Jag vet inte om artikeflyttfrågan faktiskt fortfarande är särskilt akut (det har äntligen börjat handla lite mer sakfrågor och källäge). Däremot skulle jag verkligen uppskatta om folk utifrån skulle kunna hjälpa till med kommentarer om pajkastningen drag igång igen. Jag är fantastiskt trött på hur låg nivå debatterna ofta kan ha, och att det verkar helt okej med konstanta gliringar och oprovocerade personpåhopp från erfarna användare.

Peter ^Isotalo 18 juli 2011 kl. 21.25 (CEST)

Jag kan säga att jag tittade som hastigast på den, men tyckte nog att ytterligare en kock bara kommer att göra soppan än osmakligare. Generellt kan jag säga att jag tycker att om det finns minsta tveksamhet vad för artikel en person förväntas komma till på sökning på ett visst ord, så tycker jag att en förgreningssida är bättre. I övrigt tycker jag nog att artikelnamnen är av underordnad betydelse, om man bara tidigt i inledningen klargör arternativa namn. Det är knappast det ända slaget med flera olika namn att bråka om om man nu vill göra det. Hoppas att vi nu kan sätta stopp - den här diskussionen handlar ju inte ens längre om vad slaget skall heta.--FBQ 18 juli 2011 kl. 22.56 (CEST)

Jag tycker personligen att debatten är rätt fånig, men att lägga in den typen av mallar kan nog uppfattas lite som det ökända "nu ska vi alla sjunga We shall overcome"-citatet. Det verkade nog som en bra idé när man gjorde det, men när man förstod att det var en felbedömning så får man helt enkelt acceptera det och inte insistera på att man egentligen hade rätt... Angående artikeln och dess namngivning: om någon nu tjatar ihjäl sig om att artikeln ska ha ett visst namn och vägrar ge sig, så är det mest pragmatiska att ge med sig, åtminstone för tillfället. Tyvärr finns det alltför många småpåvar här som är vana vid att alltid få sin vilja igenom och aldrig någonsin kommer att ge sig för annat än en evighetsblockering. Speciellt kan man låta saken bero när det faktiskt inte har så stor betydelse vilket namn artiklarna har, som här... /Grillo 19 juli 2011 kl. 15.27 (CEST)

Jag håller helt och hållet med Grillo i detta fall. Jag kunde inte i min vildaste fantasi ana att årtalet inom parentes skulle medföra någon som helst upprördhet. Det var en kompromiss och inte ett nytt förslag. Det som sedan har hänt är i mina ögon helt obegripligt. Fernbom2 19 juli 2011 kl. 16.56 (CEST)

Die Wurzel allen Übels

Så här i sommarhettan, har det blåst upp till storm inom den tyska föreningen Wikimedia Deutschland (WMDE). En styrelseledamot avgick igår och ännu en idag. Debattens vågor går höga på föreningens mailinglista. Jag är inte insatt i alla detaljer, men tydligen handlar det om misstankar att styrelseledamöter berikar sig själva på föreningens bekostnad. WMDE har ju varit framgångsrika i donationskampanjerna och samlat in mycket pengar. Bland annat kan wikipedianer ansöka om bidrag till småprojekt (något som även Wikimedia Sverige har börjat med). Men det är när styrelseledamöter ansöker om projektpengar, som rollerna av givare och mottagare blir dubbla och misstankarna om jäv börjar gro. Det har väl hittills inte framkommit några bevis om oegentligheter, men i stället är det misstankarna som föder en otrevlig stämning, där hårda ord slängs omkring, som gör att ideellt arbetande funktionärer tröttnar och ger sig av. (Överskriften betyder "roten till allt ont".)

När det gäller Tyskland, kan vi värma popcorn, luta oss tillbaka och fascineras av skådespelet. Men även för Wikimedia Sverige börjar donationskampanjerna att ge utdelning. Vad ska föreningen göra med alla pengarna? Hur använder man bäst pengar, för att "stödja fri kunskap"? Detta är ingen formell rundfråga från föreningen. Bybrunnen är inte dess debattorgan eller beslutande församling. Jag vill bara att alla wikipedianer funderar över grundfrågan. Var kan pengar göra störst nytta? En enkel lösning vore att skicka alltsammans till Wikimedia Foundation i USA, så är man av med problemet. Men Wikimedia Foundation funderar över samma fråga, och erbjuder nationella lokalföreningar att ansöka om projektbidrag. För Wikimedia Sveriges del handlar det än så länge om storleksklassen 100.000 kr per år (eller "sexsiffriga belopp"), så det räcker knappast till någon heltidsanställd. Men med tanke på att vi hade ont om hundralappar (tresiffriga belopp) vid starten för fyra år sedan, så är det här tusen gånger större. Det är ett mycket glädjande framsteg och jag hoppas vi får behålla glädjen och inte råkar in i osämja. --LA2 18 juli 2011 kl. 23.35 (CEST)

Berlin-baserade die tageszeitung (taz) rapporterar att Geld entzweit Wikipedianer (Pengar splittrar wikipedianer), 22 juli 2011. Nyckelordet är community project budget (CPB) och det separata utskott som bestämmer vilka "community-projekt" som ska få anslag ur den budgeten. Styrelsen ville ha insyn i utskottets arbete, samtidigt som styrelseledamöter hade lämnat in ansökningar. --LA2 22 juli 2011 kl. 19.40 (CEST)

Konkret, kort och koncist med tanke på klockan: Jag ser det som att pengarna skulle göra stor nytta om man försökte utveckla och sprida bergslagssafarit, till andra platser, med nya mål, och så vidare. Det ger massvis med bilder, nyskapade artiklar, utökade artiklar, och det för samman folk som annars bara skriver text till varandra, vilket jag tror kan bidra till ett bättre klimat. Givetvis kan man inte skicka 100 000 kronor till det, men absolut mer.. Tanzania 18 juli 2011 kl. 23.47 (CEST)

Håller med Tanzania. Har nästan precis kommit hem från en dagsutflykt genom Småland. Skulle "bara" lämna några personer på andra sidan landskapet, och tog med mig kameran. Nu har jag kort på en del kyrkor och andra ställen från Sölvesborg till Borås-trakten som saknar bilder på wp. Bilderna kommer, men om fler kunde åka på sådana foto-/skriv-safaris skulle mycket lokalhistoria och många bilder förbättra wp. Sedan kanse en del pengar kunde gå till aktiva wp-skribenter som kan introducera skrivande (hålla små föredrag och workshops) i byggdeföreningar och som rubriken härunders första inlägg säger: i ålderdomshem. Där finns många potentiella skribenter som har mycket tid och kunskap. Använd pengar till att visa dem en meningsfull sysselsättning. Adville 19 juli 2011 kl. 01.59 (CEST)

Instämmer med Tanzania och Adville. Artiklarna som tar upp geografiska saker i Sverige är på väg bli riktigt bra, men de saknar i stor utsträckning illustrationer, vilket är en "onödig" brist i vår strävan att vara en excellent encyklopedi för det ämnesområdet.Yger 19 juli 2011 kl. 08.03 (CEST)

Vi hade ju ett motsvarande safari på Söderslätt förra hösten och det var mycket trevligt. Jag hade mycket väl kunnat tänka mig att upprepa det men möjligen med fokus på Österlen istället (problemet blir väl då att det blir svårare med boendet som Fotevikens museum lånade ut gratis till oss förra året). Om någon är sugen på en sådan träff på nytt i skånetrakterna så skulle jag med nöje hjälpa till att arrangera det. Ett tips är att ha med någon med bra lokalkännedom som kan agera som guide. Sven Rosborn var förra året en gudagåva med sina kunskaper om närområdet och dess historia. /Grillo 19 juli 2011 kl. 15.21 (CEST)

Det verkar kunna vara lättare få till finansiering i år [2]. Efter att gått igenom Blekinge, Möre och Kronobergs län, så har jag funnit att södra och västra Kronoberg verkar vara svagast fotograferat med Markaryd kommun och södra och västra Ljungby som bottennotering. Kanske något för skåningar att bege sig över "gränsen" och lära känna södra Småland?Yger 19 juli 2011 kl. 15.28 (CEST)

Jag har inget emot att åka upp till Markaryd, men det skulle ju kräva att någon med lokalkännedom ställer upp med planering och boende. /Grillo 19 juli 2011 kl. 16.46 (CEST)

Om boendet är en eller två nätter på vandrarhem, så tror jag att en ansökan till Wikimedia Sverige bör ha goda chanser. --LA2 19 juli 2011 kl. 17.09 (CEST)

Har kontakter med folk i Kronoberg, kan se och höra om lokalkännare finns i Markaryd. De är förmodligen inte Wikipedianer, men de kanske går med på det ändå. En förfrågan skadar ju aldrig. Tanzania 19 juli 2011 kl. 17.27 (CEST)

Fast det kräver väl nästan att någon annan planerar allt annat.. Tanzania 19 juli 2011 kl. 17.28 (CEST)

Exempel på områden utan illustration (i en sammanhängande område) Markaryd, Traryd, Hinneryd, Torpa, Vrå, Lidhult, Odensjö, Annerstad, Nöttja, Hamneda, Södra Ljunga etc.Yger 19 juli 2011 kl. 17.46 (CEST)

Den enda bilden idag på commons från hela Markaryds kommun och området norr därom, visar lämpligt nog på den väg en fotosafari kunde ta

Jag har lagt upp en tråd om en sådan fotosafari på Wikiträffsidan.Yger 20 juli 2011 kl. 08.18 (CEST)

Inte riktigt de trakterna, men jag hade en fotograf som tog foton nästan non-stopp på den resan jag skrev om ovan, och det blev en del kyrkar och byar fotade (även interiört om det var öppet). De fotona kommer att laddas upp under sommaren och fylla på vissa artiklar i från Alvesta mot vaggeryd och in i skogen västerut där... (men annars bor jag i Sthlm i vanliga fall...)Adville 20 juli 2011 kl. 01.17 (CEST)

Enligt en idé på danska Landsbybrønden, kan det vara intressant med träffar och safaris som har deltagare från mer än ett nordiskt land. Hur är det wikipedianer i gränstrakterna mot Danmark, Norge och Finland? En fotosafari på Åland, kanske? --LA2 19 juli 2011 kl. 18.55 (CEST)

Skulle ju vara perfekt, och utmynna i bättre samarbete över gränserna. Glöm inte Baltstaterna, färjor går ofta, och det går att ta många fina kort där. Finns säkert mycket "svensk-historia" att skriva om med. Adville 20 juli 2011 kl. 01.17 (CEST)

Visst går det färjor, men exempelvis Klaipeda-Karlshamn (för en safari runt Markaryd) tar 15 timmar och kostar 140 euro för enkel resa. Det blir enklare, snabbare och billigare för eventuella balter att flyga lågprisflyg från Riga till Skavsta (30 euro, 25 minuter) och vara med i en fotosafari i Södermanland. Från Oslo är det däremot realistiskt att åka bil till Karlstad. --LA2 20 juli 2011 kl. 03.39 (CEST)

Jag tänkte snarare att vi kunde åka till dem (från ex Stockholm, där man kan få tag på billiga resor), och fota och skriva ner historia från deras trakter. De har ju haft mycket besök från vårt håll genom tiderna. Adville 20 juli 2011 kl. 03.44 (CEST)

En idé börjar ta konkret form: Finnskogarna i Torsby kommun, den nordliga spetsen av Värmland. Detta ligger inklämt mellan Vansbro och Malung i Dalarna och Kongsvinger och Hamar i Norge. Det är gränstrakt mellan två nordiska länder, men innehåller även ett kulturhistoriskt inslag från ett tredje: Finland. Nästa helg 30-31 juli hålls den årliga Calle Jularbo-festivalen i Järpliden. Det är lite kort varsel för en fotosafari, men någon kanske kunde åka dit och rekognoscera? --LA2 21 juli 2011 kl. 02.01 (CEST)

Hello, I am sorry to write in English. Apart of all the trouble - one of the projects which is going to be funded by the donations is such kind of safari: Wikipedia:Wiki Loves Monuments Mittelhessen. They plan a fotosafari which is part of the European as well as local Wiki loves monuments contest. Thought you might be interested while roasting your popcorn. ;) Liebe Grüße Catfisheye 20 juli 2011 kl. 00.42 (CEST) (from de)

En viss reseersättning till årsmötet kanske skulle främja demokratin (och därmed stämningen) inom föreningen? Plrk 20 juli 2011 kl. 19.55 (CEST)

Jag vill slå ett slag för det som Plrk skriver. Betalar föreningen resan kan jag med största sannolikhet, men knappast annars. Det är mycket pengar att hosta upp med på en gång. Obelix 21 juli 2011 kl. 01.40 (CEST)

Fast om du börjar spara redan nu behöver du ju inte hosta upp allt på en gång. Det är knappast en oförutsedd händelse att det blir årsmöte. Plrk 21 juli 2011 kl. 10.54 (CEST)

Kräv tillbaka friåret

Som utomstående betraktare känns det som om aktiviteten har var mycket större för ett antal årsen och användaren Yger brukar ta fram statistik som visar att antalet aktiva användare sjunker. Jag upplever det som så att det var fler som var aktiva här hela dagarna förr när det så kallade friåret fanns. Om friåret återinfördes tror jag aktiviteten hade ökat och jag tror att många faktiskt vill kunna lägga mer tid åt att redigera här. Kan det vara något er stödförening kan driva gentemot politikerna?

Pensionärer är ju lediga oavsett och ni borde tänka mycket på hur ni ska få fler pensionärer att redigera här, som så ofta har en gedigen livserfarenhet som kommer arbetet här till gagn, mycket kunskap och kanske har många mycket böcker liggandes där hemma. Mitt förslag är att styrelsen tar fram en handlingsplan för att locka pensionärer hit i större utsträckning. Vad behövs? Kanske besök hos olika lokala pensionärsföreningar? 80.170.85.65 19 juli 2011 kl. 01.20 (CEST)

Jag har som ett personligt projekt att locka hit pensionärer. Jag har vid det här laget varit i kontakt med runt 80 lokala hembygdsföreningar, några lokala släktforskningsförbund och hållit några föredrag i SeniorNet. Och inte är det lätt. Kort är min uppfattning att de ute i bygderna som är lite över 70 i allmänhet inte kan datorer, och knappast lärt ens lärt sig läsa mail. Däremot är det en ny generation på gång, 40-talister, som är mer hemtama och nyfikna på datorer, men som är mycket förskrämda över tanken att vem som helst kan redigera. Så jag tror som sagt helt på idén men det krävs en mycket längre och gedignare förberedelse än man kan tro. Just nu har jag som mål att lära hembygdsföreningarna att Wikipedia finns överhuvud taget (Det behövs inte för de som är under 60, men för de över 70). Sedan tror jag själv på att återkomma till dem om något år då kanske en generationsväxling skett. Så visst bör vi satsa men det krävs en helt annat angreppssätt än för yngre. Och de föreläsningar som fungerar för yngre ger mer skrämda äldre än hitlockade...Yger 19 juli 2011 kl. 07.57 (CEST)

Finns någon emeritusförening för akademiker? Deras tänkta medlemmar skulle verkligen behövas. Många mer övergripande och därmed komplexa ämnen behöver intensivvård.--90.233.155.118 19 juli 2011 kl. 08.05 (CEST)

Gällande akademiker: På flera universitet runt om i världen, även Sverige, jobbar kommunikatörer aktivt med att skapa Wikipediaartiklar om anställda professorer, om universitetets forskningsinstitut och centrumbildningar, med mera. Dessa personer kan vara vår kommunikationslänk mot forskarna. Ett infomaterial och en infokampanj kanske skulle kunna ges till universitetens informationsavdelningar. Det kan lätt bli lite reklamkaraktär när kommunikatörer som är nybörjare på wikipedia skapar artiklar, men det är bara löjligt att säga att man inte får skriva om sin arbetsgivare för det gör dom ändå. Det är bättre att utnyttja denna kraft. De är proffs på kommunikation och borde fatta vad vi menar med saklighet och neutralitet om vi bara förklarar, och om vi markerar att man måste vara extra försiktig när man skriver om sin arbetsgivare. Vi skulle kunna uppmana dem att släppa forskarfoton och illustrationer ur forskningsmaterialet under cc-licens. Vi kan uppmana dem att inte bara utgå från forskarnas cv utan även titta i citeringsindex för att identifiera forskarnas mest citerade publikationer. Vi kan uppmana dem att inte bara skriva personartiklar. utan även se till att det skapas artiklar om de teorier, modeller och begrepp som forskarna blivit uppmärksammade för - och främst då på enwp där möjligheterna är större till saklig granskning. Mange01 20 juli 2011 kl. 20.11 (CEST)

Finns de här på svenska Wikipedia? Jag hoppas att de är öppna med vilka de är.--90.233.155.118 20 juli 2011 kl. 20.42 (CEST)

Skoj sak för en IP-adress att skriva! Humor! --LA2 21 juli 2011 kl. 09.45 (CEST)

Tycker du? Jag har inga kort att lägga upp på bordet... --90.233.128.243 21 juli 2011 kl. 09.47 (CEST)

De högskoleinformatörer som jag har sett här har helt ägnat sig åt att försöka göra reklam för sitt lärosätes grundutbildningar. Lsj 20 juli 2011 kl. 20.48 (CEST)

Användare 90: Vissa är lika öppna som du, dvs anonyma, :) andra har angett sitt fulla namn, andra har konton som heter som sin organisation. Men kan man bevisa att man kan skriva sakligt ser jag inga problem med att man är informatör. Det är bättre att en informatör skriver om professorn än att professorn skriver den själv. På senaste Wikimania deltog en projektanställd från LiU.

Lsj: De informatörer som skapar professorssidor kanske har skött sig, och därför har du inte märkt av dem. Min bild är att det är programansvariga snarare än högskoleinformatörer som brukar skriva reklam för utbildningar, och som orutinerade wikipedianer gör de många övertramp. Mange01 20 juli 2011 kl. 21.23 (CEST)

Jag tycker att det är en riktigt dålig idé, åtminstone om det är för att få artiklar om forskarna och deras forskningscentra. Jag har sagt det förr och jag säger det igen: bara för att det skapas artiklar på grund av mer eller mindre svåra intressekonflikter, och vi inte har någon möjlighet att helt eliminera det, betyder det inte att vi behöver ta oss djupare ned i träsket genom att uppmuntra till det! När det gäller naturvetenskap och teknik är svwp otroligt personfixerat redan som det är (jag undrar ibland om det verkligen var en bra idé att eftersträva artiklar om alla IVA-ledamöter och Tham-professorer), och skulle förmodligen översvämmas av antingen stubbiga (utan hopp om utveckling) eller boosteristiska forskarbiografier om vi uppmuntrade universiteten att skriva dem själva. Jag förstår inte varför det ska vara så svårt att tillämpa den enkla principen Om det har skrivits mycket om ämnet utanför Wikipedia kan man skriva om det på Wikipedia också när det gäller företeelser inom universitetsvärlden. Om svenskspråkiga Wikipedia ska ha ambitioner att vara ett brett uppslagsverk som ger ett mervärde jämfört med de egna hemsidorna för det vi skriver om är det etablerade teorier, modeller och begrepp vi behöver artiklar om – inte personer och institutioner. Det är också när man beskriver begreppen som det är särskilt viktigt för förståelsens skull att det finns artiklar på svenska, inte bara på engelska. //Essin 20 juli 2011 kl. 20.45 (CEST)

På enwp blir svenska professorer ibland utslängda för att de itne har tillräckligt många citeringar - något som är komplcierad att värdera. Vårt relevanskriterium är enkelt och bra, att alla svenska professorer förtjänar en artikel.

Vad gör egentligen personfixeringen på svwp? Att börja producera artiklar på löpande band om svenska forskares egna teorier och egenmyntade begrepp är farligt - det kan göra att vi förlorar globalt perspektiv. Däremot skulle det passa utmärkt på enwp, där svensk forskning ofta hamnar i skymundan bakom amerikansk och brittisk forskning av samma dignitet. Jag håller med dig Essin att på svwp passar främst teorier som är välkända och finns omnämna i många läroböcker, i populärvetenskap, med mera. På enwp däremot räcker det att teorin citerats i flera forskningsartiklar. Mange01 20 juli 2011 kl. 21.29 (CEST)

Detta med att locka pensionärer har jag definitivt inget emot. Ju högre medelålder desto mindre klotter proportionellt sett. Däremot finns det en risk att personer som engegerade i sin hembygd driver dess frågor litet väl starkt, men det får vi ta. Det finns andra intressekonflikter som är värre. När detta är sagt beklagar jag detta avsnitts rubrik. Wikipedia som projekt bör definitivt inte ha någon politisk agenda av det slag som föreslås där. Man kan ha olika uppfattningar om värdet av friår och ändå vara engagerad här, precis som man kan ha skilda politiska värderingar för övrigt. Fernbom2 19 juli 2011 kl. 08.07 (CEST)

Wikimedia Sverige är politisk obunden och bör i min mening inte agitera politiskt heller. I övrigt så är det här helt fel plats att diskutera vad Wikimedia Sverige bör eller inte bör göra. Det kanske bör noteras att det här är andra gången på inte alltför lång tid som ett ip-nummer har föreslagit att Wikimedia Sverige ska agera politiskt, så det är något vi bör se upp med att ägna alltför mycket diskussionstid. /Grillo 19 juli 2011 kl. 15.15 (CEST)

Nu tycker jag väl förvisso inte att WMSE bör driva krav på återinförande av friår, men att "politiskt obunden" betyder "inte politisk" kan jag absolut inte gå med på. En stor del av poängen med WMSE som jag ser det är att kunna agera politiskt, det görs redan nu (som remissinstans i vissa frågor som rör upphovsrätt och kulturpolitik) men kan göras ännu mer (lobbying för att statligt producerade bilder ska vara fria från upphovsrätt, t ex). Se även hur politiskt obundna IOGT-NTO arbetar, för ett exempel som ligger mig själv nära. Plrk 20 juli 2011 kl. 19.53 (CEST)

Just friåret riskerar nog att bli partipolitik, och om WMSE ska arbeta politiskt så bör det nog vara någon fråga som förenar flera partier i stället för att splittra. Finns det någon sådan fråga, där vi har en realistisk chans att nå framgång på kort sikt? Riksdagen öppnar 15 september. Nu under sommaren är riksdagsledamöterna hemma och fångar upp nya frågor bland sina väljare. Så det kunde ju vara ett tillfälle om flera av dem kom tillbaka med samma idéer från olika håll. Men "avskaffa upphovsrätten" eller "frisläpp Lantmäteriets kartor" är ju inget som kommer att hända på kort sikt. Vi behöver realistiska och konkreta förslag, vars genomförande inte strider mot några EU-direktiv och helst inte kostar för mycket pengar (eftersom budgetförhandlingar alltid drar ut på tiden). --LA2 20 juli 2011 kl. 20.20 (CEST)

Eller så väljer man en politisk fråga som kan förena oss snarare än partierna. Införande av "public domain lite" borde ligga i många wikipedianers intresse. Myndigheter borde vara skyldiga att släppa bilder och annat material under fri licens, alternativt presentera en motivation av varför man behåller upphovsrätten. Mange01 20 juli 2011 kl. 20.37 (CEST)

Instämmer med Mange01. Det måste vara en fråga som förenar oss i egenskap av wikipedianer, och som inte har minsta partipolitisk laddning. Att myndigheter ska släppa saker under fri licens om inte behovet av copyright kan motiveras, är en tänkbar sådan idé. Lsj 20 juli 2011 kl. 20.48 (CEST)

Jo, givetvis ska wikipedianerna brett kunna stödja förslaget. Det är ju själva poängen. Men hur skulle en riksdagsmotion om detta formuleras? Kravet är att 1) vi ska få riksdagsledamöter, helst från flera partier, att lägga fram den och argumentera för den bland partikamrater och 2) den ska ha en rimlig chans att gå igenom och bli verklighet, helst inom loppet av det här riksdagsåret. --LA2 20 juli 2011 kl. 21.43 (CEST)

Du ställer extremt höga krav på föreningens lobbying. Det är inget fel att börja så smått med ett formulerande av en egen ståndpunkt, sen kanske en debattartikel eller så, måhända ett seminarium på Almedalsveckan nästa år... att på ett års tid gå från idé till genomröstad riksdagsmotion tycker jag mest verkar som en PR-byrås våta dröm. Plrk 21 juli 2011 kl. 10.52 (CEST)

Nej, jag tycker inte kraven är höga, utan att vi ska leta på någon lagom liten fråga som går att genomdriva, fram till ett praktiskt resultat. Det är ju inte så att vi vill införa högertrafik, reformera pensionssystemet eller helt avskaffa upphovsrätten. Vi vill bara det självklara, som att den som vill ta del av kunskap också ska få göra det. Ingen ska kunna vara emot.

I höstas fick jag veta (av Jan Myrdal på bokmässan) att Stockholms stads kulturnämnd ägde upphovsrätten till Alva och Gunnar Myrdals författarskap, så jag kontaktade nämnden och frågade om lov att fritt få sprida en enda bok därifrån. Efter lite diskussioner kom kulturnämnden fram till att alla Myrdals böcker skulle frisläppas under CC-BY-SA (Sammanträde 2011-05-19, beslutspunkt 77). Den bok jag först frågade om, Hur styrs landet? finns nu i Projekt Runeberg, men resten återstår att scanna. Det är ett konkret resultat inom ett år, som kan användas som exempel inför nästa åtgärd. Frågan är om vi kan hitta något liknande, lagom litet projekt som kan genomdrivas i riksdagen i stället för inom Stockholms stad eller något enstaka museum (Wikimedia Sverige samarbetar ju framgångsrikt med Nordiska museet). Jag är trött på debattartiklar som bara blir tomma ord utan handling.

Vi kan begära en lagändring, om det finns någon lagom liten lagändring att göra, som vore till nytta för fri kunskap. Vi kan också försöka frisläppa något innehåll, kanske i första hand sådant som riksdagen själv kontrollerar. Jag läser exempelvis att tidningen "Riksdag & Departement har getts ut sedan 1976. Riksdagen är administrativ huvudman för tidningen, men har inget inflytande över tidningens innehåll. Allt material på Riksdag & Departements hemsida skyddas av upphovsrätt. Innehållet får inte mångfaldigas eller spridas vidare annat än för enskilt bruk." Måste det vara så? Skulle Sverige tjäna något på att RoD blev fritt innehåll? Nämligen vadå? Eller finns det annat innehåll som vore mer angeläget att befria? --LA2 21 juli 2011 kl. 12.24 (CEST)

Finns någon ofri databas med bilder på sjukdomar och medicinska symptom? Det kanske inte är så roligt att be om bilder på färgprov på sjukt urin (i provrör mot vit bakgrund) och bilder på pretibialt myxödem, vanliga rynkor och och torr hud, men det hade förbättrat artiklarna om sådana saker. De flesta medicinska bilderna på Commons är uppenbart hemmagjorda.--90.233.128.243 21 juli 2011 kl. 12.30 (CEST)

Ett intressant uppslag. Det borde kunna finnas sådana samlingar inom Socialstyrelsen, kanske deras arkiv. Vem känner till det området? --LA2 21 juli 2011 kl. 13.02 (CEST)

Känner inte till än, men det borde finnas hos dem eller typ KI. Går det inte att lobba mot universiteten att släppa bilder som finns i deras rapporter mm till CC? (->IP-nummer: Varför ofri datorbas? är det inte bättre med en fri?) Adville 21 juli 2011 kl. 23.23 (CEST)

Vad som skrivs i forskarrapporter är inte centraliserat, utan beslutas av varje forskare för sig. Det som styr är ofta villkoren som sätts upp av konferensen eller tidskriften som tar emot rapporten. Det blir alltså svårt att driva lobbying om en sådan sak. En del högskolor uppmanar sina forskare att använda "open access" (OA), vilket i många fall betyder CC-NC-ND, som visserligen är friare än total copyright men ändå inte tillräckligt fritt för Wikipedia. Lunds universitet driver DOAJ, en världsledande katalog över vetenskapliga OA-tidskrifter. Vi kunde försöka värva fler forskare att bidra med illustrationer till Wikimedia Commons. Kanske via en sitenotice? Men det är i så fall inte lobbying och politik. --LA2 22 juli 2011 kl. 02.26 (CEST)

En sak man kan göra själv är att starta fas 3-verksamhet. Tydligen kan man tjäna pengar på att sysselsätta personer som varit arbetslösa länge. Att förbättra Wikipedia är meningsfullt och utvecklande, utan att konkurrera otillbörligt med kommersiell verksamhet. I Wikipedia finns många olika arbetsuppgifter av olika svårighetsgrad. --Ettrig 22 juli 2011 kl. 09.34 (CEST)

Detta är faktiskt inte en helt dålig idé. Mvh fas 3-hataren Plrk 22 juli 2011 kl. 11.52 (CEST)

En längre diskussion om detta fördes nyligen här på Bybrunnen, se Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2011/Juli#Förslag till Wikimedia Sverige. Jag ska försöka att skriva ihop en projektidé under sommaren som jag skrev i den diskussionen. Jopparn 22 juli 2011 kl. 15.26 (CEST)

Veckans tävling Författare

Hej! Delta gärna i veckans tävling Författare! B.Odins 19 juli 2011 kl. 17.55 (CEST) Wikipedia:Veckans tävling/Författare

Titta gärna in på veckans tävling. Det finns så många intressanta författare som nu får förbättrade eller helt nya artiklar. B.Odins 21 juli 2011 kl. 17.41 (CEST)

Återskapade sidor

Efter lite trixande har jag nu lyckats skapa en sida för Återskapade sidor.

Sidan innehåller sidor som nyligen skapats, och som tidigare raderats, och där de raderade versionerna fortfarande är raderade. Urvalet är sidor som är opatrullerade och inte redigerade av administratörer eller tillbakarullare.

Jag tar gärna emot feedback på om det här är en användbar sida och om det går att förbättra den på ngt sätt. -- Lavallen 19 juli 2011 kl. 21.27 (CEST)

Diskussionssidor behöver nog inte vara med. Blir en diskussionssida raderad är det pga klotter, en senare återskapning behöver inte vara oseriös. Tittade på de raderade versionerna på diskussionssidorna som är med på sidan, alla var klotter. Thoasp 20 juli 2011 kl. 08.20 (CEST)

Håller med Thoasp. Låt listan gälla artiklar så blir det mer överskådligt, annars är det bra. Adville 20 juli 2011 kl. 11.59 (CEST)

Jag har tagit bort ns-1 nu. Min tanke var inte att sådana versioner skulle återställas, (för jag är medveten om att det är bara klotter i raderade diskar) utan att en sida som har samlat på sig en odisk, sannolikt gör det igen. -- Lavallen 20 juli 2011 kl. 20.00 (CEST)

Ett gott initiativ! Calandrella 20 juli 2011 kl. 20.34 (CEST)

Anglosaxisk

Ordet anglosaxisk betyder inte engelskspråkig, utan syftar på de germanska folk som på 400-talet invaderade Storbritannien efter att romarna hade dragit sig tillbaka. Deras språk kallas för anglosaxiska eller fornengelska och övergick i medelengelska efter normandernas övertagande 1066. Att referera till engelska som anglosaxiska eller till engelsk kultur som anglosaxisk är lika logiskt som att referera till svenska som fornnordiska eller till skandinaver som vikingar.

Man kan argumentera för att detta är accepterat och att till exempel (det enligt mig fluffiga) uttrycket "den anglosaxiska världen" är vedertaget. Det finns dock en poäng med att uttrycka sig precist och entydigt i ett uppslagsverk.

Den som har vill får gärna hjälpa till att rensa upp: Special:Länkar hit/Anglosaxisk. –CÆSAR 21 juli 2011 kl. 13.38 (CEST)

Det ligger säkert något i att anglosaxisk ofta används oprecist eller motstridigt, men det behövs ibland ett samlande ord för den kultursfär som består av Storbritannien, dess förra dominier och de länder som delar stadsöverhuvud samt USA, på samma sätt som man kan tala om den frankofona kultursfären. NE skriver f.ö. "anglosaxisk, som avser anglosaxarna eller engelskspråkiga länder", så det får nog anses etablerat. /Ascilto 21 juli 2011 kl. 18.59 (CEST)

Det är ändå problem med att länka till (och för den delen att skriva) anglosaxisk eftersom det inte finns något där som ger intrycket av att det i vissa fall syftar på ett modernt språk- och kulturområde. Det finns en artikel om anglosfären. Är det det som avses när folk länkar till anglosaxisk? –CÆSAR 22 juli 2011 kl. 15.34 (CEST)

Anglosfären var ett nytt ord för mig, men en snabbkoll visar att det bland annat används av Forskning och Framsteg. Det är absolut ett bättre och mer precist ord. En förgreningssida för anglosaxisk skulle vara en bra lösning, samt lite jobb med att ersätta anglosaxisk i betydelserna engelskspråkig, kultur och samhälle under anglofil påverkan osv med anglosfär. /Ascilto 22 juli 2011 kl. 15.56 (CEST)

Förgreningssidan finns nu (tidigare var uppslagsordet anglosaxisk en omdirigering). Förbättra gärna beskrivningarna av alternativen. --LPfi 22 juli 2011 kl. 20.06 (CEST)

Insjöar/VISS

Jag har upptäckt våra artiklar om svenska sjöar är svaga/saknas. Det har nyligen släppts en utmärkt källa för dessa (och vattendrag), VISS, och en bra mall, {{insjöfakta}} finns. En möjlighet och utmaning för den intresserade.Yger 21 juli 2011 kl. 17.57 (CEST)

Fler utvalda artiklar

Svenskspråkiga Wikipedia har idag 619 utvalda artiklar, vilket utgör ungefär 0,15% av alla artiklar. Vi borde ha väsentligt fler bra och utmärkta artiklar och ett långsiktigt mål borde vara att komma upp i 1%. Dit är det långt kvar, men låt oss börja med 0,2%, det vill säga omkring 800 artiklar. För att nå dit behöver fler artiklar nomineras. Just nu är det ganska tomt på nomineringssidan, så jag vill uppmana till att söka efter lämpliga artiklar och nominera dem på WP:Artikelnomineringar. Samtidigt passar jag på att uppmana till röstning på de artiklar som ligger för nominering/avnominering just nu.--Historiker 21 juli 2011 kl. 18.35 (CEST)

Nomineringssidan har verkligen låg aktivitet. Det finns till exempel en kandidat från 19 maj med 3 röster. --Petter 21 juli 2011 kl. 22.51

CommonsNotificationBot

På enwp har de en:User:CommonsNotificationBot. Något sådant borde svwp också skaffa. (Eller: egentligen borde Commons fixa sådana meddelanden, men det är något de aldrig har intresserat sig för.) Någon bot-kunnig som kan fixa det? /Pieter Kuiper 21 juli 2011 kl. 22.58 (CEST)

Finns intresse så kan jag försöka skriva ihop något motsvarande eller prata med botägaren om att låna koden. /^Fluff?_Fluff! 22 juli 2011 kl. 20.02 (CEST)

Bannertesting WMF/WMSE

Wikimedia Foundation och Wikimedia Sverige ska idag mellan kl. 8 och 9 kör en först kort systemtest för nästa årets insamlingskampanj. Det innebär att alla anonyma användare på svensk och engelskspråkig Wikipedia med en svensk IP adress ska se en banner som länkar till WMSEs nytt donationshanteringssystem, för inloggade användare finns ingen sklillnad. Mer information finns på meta och Wikimedia Sveriges Blogg. --Prolineserver 22 juli 2011 kl. 19.04 (CEST)

Faktaomfartyg

Tidigare i somras diskuterades länkröta för källan faktaomfartyg.se under rubriken Fartygsartiklar. Webbplatsen verkar att ha återuppstått med ny adress, www.faktaomfartyg.nu istället för .se (det var många som använt webbplatsen och bett om att den skulle fortsätta).

Det borde alltså gå lätt att med bot få länkarna funktionella igen; då var det tal om att hitta sidorna hos arkiveringstjänster, nu gäller det bara att byta domännamnet. Viss försiktighet krävs väl som alltid så att nya länkar inte går till felaktiga eller icke-existerande sidor, men filträdet verkar att ha bibehållits. På enwiki rättar AvicBot länkarna.

(Och ni som själva grundar webbplatser: se till att domänen registreras i ert, inte webbhotellets namn, så kan ni byta företag utan att byta adress).

--LPfi 22 juli 2011 kl. 19.59 (CEST)

Har uppdaterat alla länkar i huvudnamnrymden. Kvarstår gör åtta länkar från övriga namnrymder. /^Fluff?_Fluff! 23 juli 2011 kl. 01.59 (CEST)

Swedish pricks and rings in English

Far jag kyssa dina lappar Charlotte... Dina ogon ar som himlen, bla, bla, bla skaldade Helmer Bryd en gång i tiden. På enwp av idag finns prickar och ringar för det mesta med i svenskspråkiga namn, men i några fall händer det att de saknas, och jag har vaga minnen av att de i något enstaka fall har plockats bort av bidragsgivare med hänvisning till att engelskspråkiga källor (eller ska det vara engelsksprakiga kallor?) - då oftast gamla eller amatörmässigt skrivna - inte har med "the pricks and the rings". Detta är för all del inget stort problem i de flesta fall, men det kanske ändå intresserar svenskspåkiga att veta att det på enwp just nu pågår en diskussion om att ändra riktlinjen så att det uttryckligen rekommenderas att behålla diakriterna i namn (proper nouns) på ett antal språk, bl.a. svenska. Diskussionen pågår på en:Wikipedia:Naming conventions (use English)/Diacritics RfC. Personligen skulle jag faktiskt uppskatta om jag kunde lita mer än idag på att diakriterna var intakta på enwp även på språk jag inte kan, eftersom det är bra att kunna plocka en korrekt stavad version direkt från den största och oftast mest kompletta språkversionen. Tomas e 23 juli 2011 kl. 12.51 (CEST)