Vegetarianism

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Pollotarian)
Hoppa till: navigering, sök
Vegetariska råvaror

Vegetarianism är en diet eller ett förhållningssätt enligt vilken endast vegetabiliska livsmedel bör ätas. En person som är vegetarian äter inte animaliska produkter, av etiska, religiösa, estetiska, miljörelaterade, hälsogrundade eller andra skäl. Vissa undantag kan dock göras för produkter som kan erhållas från levande djur, med vissa definitioner också gällande andra animaliska produkter. I dessa sammanhang ses svamp som ett vegetariskt födoämne.

Begreppet vegetarianism avser främst kosten men det är inte ovanligt att en vegetarian även kan välja att följa vissa veganska ideal, att sträva efter att avstå från att använda vissa animaliska produkter såsom läder, skinn och ull.

Begreppet vegetarian myntades 1847 på ett möte hos den första föreningen för vegetarianer i Ramsgate i England. Ordet är bildat ur latinets vegetabilia, dvs grönsaker.[1]

Klassificering[redigera | redigera wikitext]

Med tiden har det vuxit fram olika varianter av vegetarianism. Olika människor som kallar sig vegetarianer kan därför ha olika kosthållning. Följande begrepp är däremot någorlunda entydiga:

Variant Förhållningssätt till ...
Kött
(inklusive fågel, fisk, skaldjur)
Ägg Mejeriprodukter Vegetabilier
Veganism Nej Nej Nej Ja
Lakto-vegetarianism Nej Nej Ja* Ja
Ovo-vegetarianism Nej Ja Nej Ja
Lakto-ovo-vegetarianism Nej Ja Ja* Ja

*) Många hårdostar innehåller löpe, ett enzym framtaget ur kalvmage. Vissa lakto- och lakto-ovo-vegetarianer äter därför inte vissa ostsorter utan väljer ostar gjorda på mikrobiella eller vegetabiliska ystenzymer[2].

Veganer använder dessutom inte animaliska produkter som läder, skinn och ull.

Dessutom finns det beteckningar för personer som inte fullt ut följer en vegetarisk kost:

  • Semivegetarianer (ibland benämnda flexitarianer) äter ofta vegetarisk kost, men kan även äta kött, oftast kyckling, fisk eller skaldjur.[3][4]
  • Demivegetarianer äter en lakto-vegetarisk eller lakto-ovo-vegetarisk kost, kompleterad med fisk, skaldjur[5] och enligt vissa även fågel[6].
  • Pescetarianer äter en vegetarisk kost samt fisk.[4] Många organisationer, till exempel The Vegetarian Society[7], menar dock att man inte bör kalla sig vegetarian i de fallen man äter exempelvis fisk och fågel.[8]

Utöver dessa huvudlinjer finns ett flertal inriktningar inom vegetarianism. Många av dessa motiveras med teorier om hur man äter nyttigt, andra motiveras med etiska skäl. Till den förstnämnda sorten hör råkostarianer, som menar att man av hälsoskäl enbart bör äta råa grönsaker. Till den sistnämnda typen hör frukterianerna, som endast äter frukt i den biologiska bemärkelsen, vari ingår säd och andra frön. Tanken bakom är att växternas frukter går att förtära utan att skada själva växten.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Enligt en uppskattning finns mer än 70 % av världens vegetarianer i Indien, då många hinduer inte äter kött av religiösa skäl. Dessa är vanligen laktovegetarianer. Uppskattningsvis 20-30 % av Indiens befolkning är vegetarianer, och få av dem som äter kött gör det i större mängder. Vissa äter enbart fisk (vilket dock räknas som kött enligt deras tro).[källa behövs]

Skäl[redigera | redigera wikitext]

Skälen till att man väljer att vara vegetarian skiftar från person till person. Här listas några vanliga anledningar:

  • Religiösa skäl: Med hänvisning till påbudet att leva utan att skada andra är det vanligt att buddhister inte äter kött.
  • Djurrättsliga skäl: Många som blir vegetarianer av etiska skäl syftar på att det är fel att döda och äta djur. Se djurrätt.
  • Djurskyddsskäl: Vissa vegetarianer anser inte att det är fel att äta kött i sig, men motsätter sig den moderna köttprocessen där djur föds upp under, enligt många, tvivelaktiga förhållanden, endast för syftet att ätas.
  • Rättviseskäl: Vissa vegetarianer anser att det är fel att endast en liten del av världens befolkning äter en stor del av det kött som produceras. De anser också att den betesmark/odlingsmark som används till köttindustrin mer effektivt skulle kunna användas för att odla grödor och på så sätt mätta fler människor.
  • Miljöskäl: Köttproduktion bidrar till växthusgasutsläpp, är resurskrävande när det gäller djurföda och vattentillgångar, bidrar till övergödning och kräver omfattande transporter.[9]
  • Hälsoskäl: Vissa äter vegetarisk kost av hälsoskäl, då de anser vegetarisk kost generellt vara nyttigare.
  • Smakskäl: Vissa människor är vegetarianer endast på grund av att de finner kött osmakligt.
  • Naturlighet: En del personer är vegetarianer för att de anser att människan hör till växtätarna, det vill säga att människan är en naturlig vegetarian och inte är menad att äta kött. Biologiskt sett är dock människan allätare.[10][11]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Vegetarianism har funnits i olika varianter i åtminstone 2 000 år. Bland de första uttalade vegetarianerna återfinns Buddha och greken Pythagoras. Forskning tyder på att gladiatorer i antikens romarrike till största delen hade en vegetarisk kost bestående av bönor, torkad frukt och korn.[12]

Bland människans släktingar kan noteras att gorillor är i huvudsak vegetarianer, de äter dock insekter. Schimpanser[13] och orangutanger[14] äter även kött från däggdjur emellanåt. De äldsta beläggen för köttätande bland våra förfäder är mer än tre miljoner år gamla.[15]

Svensk vegetarianism[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Vegetarianism i Sverige

En svensk som betraktas som föregångare var Emanuel Swedenborg (1688–1772), som genom sin religiösa uppfattning betraktade köttätandet som en manifestation av människans förfall ur paradiset, ändå åt han bevisligen fisk. En mer inflytelserik vegetarian var Johan Lindström Saxon (känd som J. L. Saxon; levde 1859–1935) som år 1903 grundade Svenska Vegetariska Föreningen.

Are Waerland fick stor betydelse för vegetarianismen i Sverige och övriga Norden. Fram till sin död 1955 skrev Waerland ett flertal böcker bland annat om hälsoriktig vegetarisk mat, och hans efterföljare vad gäller vegetarisk kost kallades waerlandianer.

Under 1970-talet fick vegetarianismen ett uppsving. Det motiverades både med hälsoskäl och solidaritet med tredje världen genom hushållning med jordens resurser. Sedan 1990-talet har vegetarianismen brett ut sig till större grupper och begreppen har delvis skiftat betydelse.

I en undersökning gjord år 2014, utförd av opinionsundersökningsföretaget Demoskop på uppdrag av Djurens Rätt, svarade 6 % av de tillfrågade att de var vegetarianer och 4 % att de var veganer. 10% av svenskarna är alltså antingen vegetarianer eller veganer.

Andelen vegetarianer och veganer är 10 % både bland kvinnor och män. Åldermässigt finns den största andelen vegetarianer och veganer bland 15-24-åringar (17 %). [16]

År 2009 gjorde Demoskop samma undersökning på uppdrag av djurrättsorganisationen Djurens rätt bland svenskar från 15 år och uppåt där de kom fram till att det fanns ungefär 300 000 vegetarianer (3,5 % av befolkningen) och 150 000 veganer (1,6 % av befolkningen) i Sverige. De kom också fram till att 40% av befolkningen skulle kunna tänka sig att bli vegetarianer.[17] I samma undersökning säger sig 15 % av de mellan 15 och 24 år vara vegetarianer eller veganer.

Andelen vegetarianer i Sverige var enligt en undersökning gjord år 2001 cirka 0,5 %.[18] Om man även räknar med semivegetarianer ökar andelen till 3,5 %. Undersökningen omfattade personer i åldrarna 16–79 år.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalencyklopedin
  2. ^ "Vad är ostlöpe?" Kemikalia Läst 17 februari 2017.
  3. ^ Allt fler blir "semivegetarianer"”. Sydsvenskan. 28 december 2014. https://www.sydsvenskan.se/2014-12-28/allt-fler-blir-semivegetarianer. Läst 14 september 2017. 
  4. ^ [a b] Ingrid Lund (25 januari 2017). ”Vem lever längst – köttätare eller vegetarianer?”. Dagens Hälsa. https://www.dh.se/vem-lever-langst-kottatare-eller-vegetarianer/. Läst 14 september 2017. 
  5. ^ ”Vem äter vad?”. ICA & Findus. https://www.ica.se/recept/grona-och-vegetariska-recept/vem-ater-vad/. Läst 14 september 2017. 
  6. ^ Anneli Hidalgo. ”Så äter en vegetarian”. Bättre Hälsa. (september 2017). http://battre-halsa.se/blog/sa-ater-en-vegetarian/. Läst 14 september 2017. 
  7. ^ Fishconceptions, Vegetarian Society, läst 13 maj 2012.
  8. ^ ”demivegetarian?”. Vegetariskt iFokus (vegitariskt webbforum). http://vegetariskt.ifokus.se/discussions/4d715a20b9cb46222106b892-demivegetarian. Läst 29 juli 2008. 
  9. ^ Steinfeld, Henning; Gerber, Pierre; Wassenaar, Tom; Castel, Vincent; Rosales, Mauricio; de Haan, Cees. ”Livestock's Long Shadow: Environmental Issues and Options”. http://www.europarl.europa.eu/climatechange/doc/FAO%20report%20executive%20summary.pdf. Läst 21 december 2016. 
  10. ^ Haenel H (1989). ”Phylogenesis and nutrition”. Nahrung 33 (9): sid. 867–87. PMID 2697806. 
  11. ^ Cordain, Loren (2007). ”Implications of Plio-pleistocene diets for modern humans”. i Peter S. Ungar. Evolution of the human diet: the known, the unknown and the unknowable. sid. 264–5. ”"Since the evolutionary split between hominins and pongids approximately 7 million years ago, the available evidence shows that all species of hominins ate an omnivorous diet composed of minimally processed, wild-plant, and animal foods.” 
  12. ^ TT-AFP (5 april 2004). ”Gladiatorer - antikens militanta veganer”. Svenska dagbladet. http://www.svd.se/dynamiskt/ettan/did_7254901.asp. 
  13. ^ Mitani,J.C.&Watts,D.P.(2001). Why do chimpanzees hunt and share meat? Anim Behav 61:915-924
  14. ^ Utami, S. S. & van Hoof, J. (1997). Meat-eating by adult female Sumatran orangutans (Pongo pygmaeus abelii). Am J Primatology 43:159-165
  15. ^ McPherron et al. (2010). Evidence for stone-tool-assisted consumption of animal tissues 3.39 million years ago at Dikika, Ethiopia. Nature466:857-860
  16. ^ Djurens Rätt 20 mars 2014, "Var tionde svensk är vegetarian" Arkiverad 6 september 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  17. ^ Alsenius, Lise-Lott. ”Demoskopundersökning: Fyra av tio kan tänka sig äta vegetariskt av hänsyn till djuren”. Djurensrät/Demoskop. http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/djurens_ratt/pressrelease/view/demoskopundersoekning-fyra-av-tio-kan-taenka-sig-aeta-vegetariskt-av-haensyn-till-djuren-394192. Läst 1 januari 2011. 
  18. ^ Becker, Wulf. ”Färre unga äter kött men vegetarianerna blir inte fler”. Livsmedelsverket. http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Matvanor---undersokningar/Barn-och-ungdomar/Farre-unga-ater-kott/. Läst 4 november 2009. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]