Konfirmation i Sverige
Konfirmation, ordagrant bekräftelse, är i Romersk-katolska kyrkan och de ortodoxa kyrkorna ett av de sju, av Kristus instiftade sakramenten.
Inom bland andra Svenska kyrkan är konfirmationen ett speciellt slag av kyrklig gudstjänst som avslutar en tid av barns eller ungdomars utbildning i den kristna tron. Konfirmationsgudstjänsten är i Svenska kyrkan det tillfälle då konfirmanden dels redovisar sina kunskaper, dels själv offentligt får bekänna den kristna tro som givits i dopet.
Beteckningen konfirmation har i modern tid också övertagits av icke-religiösa livsåskådningskurser för ungdomar i fjorton-femtonårsåldern. Se sekulär konfirmation.
Svenska kyrkans konfirmationsundervisning genomförs vanligen som en period av kursartade möten, till exempel två timmar i veckan under ett läsår, samt deltagande i ett visst antal gudstjänster. Man går igenom berättelser ur Bibeln och kyrkans troslära och diskuterar dess tillämpning i vardagslivet. Det förekommer även intensiva konfirmationskurser som sommarläger, då konfirmanderna kan vara inackorderade i en prästgård, på en stiftsgård eller någon annan form av internat, ibland utomlands à la språkresa.
Förr innehöll konfirmationsgudstjänsten ett regelrätt förhör. Den har idag ett friare ritual som möjliggör en aktivare medverkan av konfirmanderna i gudstjänstens utformning. Det är en ganska vanligt spridd missuppfattning att genomgången konfirmation är en förutsättning för att man skall få delta i nattvard. Så var det förut i Svenska kyrkan, men nu förutsätts för nattvardsfirande endast att man är döpt.
Konfirmationsstatistiken inom Svenska kyrkan visar att 32% av alla 15-åringar konfirmerade sig år 2009. Detta är en kraftig minskning från 51% av 15-åringarna 1995 och hela 80% år 1970.
