Pearl Buck

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Pearl Buck Mottagare av Nobels litteraturpris
Pearl Buck.jpg
Född 26 juni 1892
Hillsboro i West Virginia, USA
Död 6 mars 1973 (80 år)
Danby i Vermont, USA
Nationalitet Amerikansk
Språk Engelska
Verksam 1932 - 1969
Framstående priser 1932 – Pulitzerpriset
1938 – Nobelpriset i litteratur

Pearl Sydenstricker Buck (även känd under sitt kinesiska namn Sai Zhenzhu (賽珍珠, Sài Zhēnzhū), född 26 juni 1892 i Hillsboro, West Virginia, död 6 mars 1973 i Danby, Vermont, var en amerikansk författare. Hennes föräldrar var missionärer i Kina och bodde större delen av sitt liv före 1934 där. Många av Pearl Bucks romaner handlar om Kina och kinesiskt liv. Romanen Den goda jorden var en bästsäljande roman i USA i början av 1930-talet och vann Pulitzerpriset 1932. Bland hennes mest kända romaner märks Den goda jorden, Kejserlig kvinna och Brevet från Peking. Buck tilldelades Nobelpriset i litteratur 1938 "för sina rika och verkligt episka beskrivning av bondeliv i Kina och för sina biografiska mästerverk".[1]

Efter att hon flyttade tillbaka till USA permanent 1935 fortsatte hon sin karriär som författare och blev även en framträdande förkämpe för kvinnors och minoriteters rättigheter. Hon skrev om asiatiska kulturer och blev särskilt känd för sina insatser för adoption av barn av asitatiskt ursprung.

Uppväxt[redigera | redigera wikitext]

Huset där Pearl Buck föddes i Hillsboro, West Virginia

Buck föddes som Pearl Sydenstricker i Hillsboro, West Virginia. Hennes föräldrar var Caroline Stulting (1857-1921) och Absalom Sydenstrickerm båda missionärer för American Southern Presbyterian Mission som åkte till Kina strax efter sitt giftermål 8 juli 1880. De återvände till USA i och med Bucks födsel. När hon var tre månader återvände familjen till Kina, först till Huai'an och 1896 flyttade de till Zhenjiang i närheten av Nanjing.[2]

Av Bucks syskon som överlevde till vuxen ålder fick Edgar Sydenstricker (1881-1936) en framgångsrik karriär inom epidemiologi vid Milbank Memorial Fund[3] Hennes syster Grace Sydenstricker Yaukey (1899-1994) skrev ungdomsböcker och böcker om Asien under pseudonymen Cornelia Spencer.

Kinesisk man i Zhenjiang, cirka 1900

Buck skrev i sina memoarer att hon levde i "flera världar" där ena var "mina föräldrars lilla, vita, städade presbyterianska värld" och den andra den "stora, älskvärt mundra, men inte allt för rena kinesiska världen", men utan någon egentlig kontakt mellan dem.[4] Boxarupproret hade en påtaglig effekt på familjen; deras kinesiska vänner övergav de och det kom färre västerländska besökare. Bucks far var övertygad om att ingen kines skulle vilja de illa och beslöt sig för att stanna kvar medan resten av familjen åkte till Shanghai, där det var säkrare. Några år senare började Buck på Miss Jewell-skolan i Shanghai och upprördes av den rasistiska inställningen hos sina medstudenter, varav de flesta inte kunde ett ord kinesiska. Föräldrarna hade en stark övertygelse om att kineserna var deras jämlikar (de förbjöd bland annat att de kallades "hedningar") och Buck växte därför upp i en tvåpråkig miljö med privatlektioner i engelska av sin mor, den lokala varianten av kinesiska genom sina lekkamrater, och klassisk kinesiska av en herr Kung, en expert i ämnet. Hon läste också mycket, särskilt Charles Dickens verk (trots faderns ogillande). Senare berättade hon att hon läste igenom dessa en gång om året under resten av sitt liv.[5]

Buck lämnade Kina 1911 för att studera vid Randolph-Macon Woman's College i Lynchburg, Virgina[6] och tog examen Phi Beta Kappa 1914 och var medlem i studentföreningen Kappa Delta. Från 1914 till 1933 arbetade hon som presbyteriansk missionär men hon blev kontroversiell för sina ståndpunkter under en stor konflikt mellan fundamentalistiska och modernistiska fraktioner inom presbyterianska kyrkan i USA under 1920- och 1930-talen, något som ledde till hennes avgång.[7]

Nobelpriset i litteratur[redigera | redigera wikitext]

1938 tilldelades Buck Nobelpriset i litteratur. I hennes tacktal till Svenska Akademien valde hon "Den kineiska romanen" som ämne. Hon förklarade "jag är amerikan till födsel och arv" men tillade också att "mina första kunskaper om berättelser och berättande fick jag i Kina". Efter en längre diskussion om klassisk kinesiska romaner, särskilt Romansen om de tre kungadömena, Berättelser från träskmarkerna och Drömmar om röda gemak, avslutade hon med att konstatera att i Kina "hade romanförfattaren inte till uppgift att skapa konst utan att tala med folket".[8]

Aktivism[redigera | redigera wikitext]

Buck var hängiven aktivist inom en rad frågor som förbisågs av hennes samtida. Hon beskrev flera av sina upplevelser och erfarenheter i romaner, noveller, barnböcker och biografier, bland annat Kämpande änngel, en biografi över sin far, och I fjärran land om modern. Hon skrev en rad olika verk om kvinnors rättigheter, kulturer i Asien, invandring, adoption, missionärsverksamhet och krig.

Bibliografi, urval av böcker översatta till svenska[redigera | redigera wikitext]

Pearl Buck mottar Nobelpriset av Gustaf V.
  • Den goda jorden: en kinesisk folklivsskildring, 1932
  • Den unge revolutionären, 1933 (The young revolutionist)
  • Sönerna, 1933 (forts. på Den goda jorden)
  • Östanvind, västanvind: roman från brytningstidens Kina, 1933
  • Modern, 1934
  • Wang Lungs barnbarn: den nya tiden bryter in, 1935 (A house divided), sista delen i trilogin om Wang Lung, hans söner och hans barnbarn)
  • I fjärran land, 1937 (The exile), biografi över Pearl Bucks mor)
  • Kämpande ängel, 1937 (Fighting angel), biografi över Pearl Bucks far)
  • Den första hustrun, 1938 (The First Wife)
  • Patrioten, 1939 (The Patriot)
  • Draksådd, 1942 (Dragon Seed)
  • Löftet, 1944 (The Promise), fortsättning på Draksådd
  • Porträtt av ett äktenskap, 1946 (Portrait of a Marriage)
  • Kvinnopaviljongen, 1947 (Pavilion of Women)
  • Pion, 1948 (Peony)
  • Fränder, 1950 (Kinfolk)
  • Löftenas stad, 1952 (The Townsman)
  • Den dolda blomman, 1953 (The Hidden Flower)
  • Drakfisken, 1953 (One Bright Day)
  • Barnet som inte växte, 1955 (The Child Who Never Grew)
  • Mina skilda världar, 1956 (My Several Worlds)
  • Kejserlig kvinna, 1957 (Imperial woman), historisk roman om kejsarinnan Cuxi
  • Bambuskottet, 1964 (The Living Reed)
  • Den goda gärningen och andra berättelser om ett Asien förr och nu, 1969 (The Good Deed)

Filmatiseringar[redigera | redigera wikitext]

Flera av Bucks romaner har filmatiserats, t ex:

  • Den goda jorden (1937)
  • Dragon Seed (1944)
  • Kvinnopaviljongen (2001)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nobelprize.org, Pearl Buck - facts, läst 8 mars 2014.
  2. ^ Shavit, David (1990), The United States in Asia: a historical dictionary, Greenwood Publishing Group, s. 480, ISBN 0-313-26788-X, http://books.google.com.au/books?id=IWdZTaJdc6UC .
  3. ^ “Edgar Sydenstricker,” (Obituary) Willford I. King, Journal of the American Statistical Association, 31.194. (Jun., 1936), pp. 411-414. [1]
  4. ^ Pearl S. Buck, My Several Worlds: A Personal Record (New York: John Day, 1954) s. 10.
  5. ^ Peter Conn, Pearl S. Buck: A Cultural Biography, Cambridge: Cambridge UP, 1996) 9, s. 19–23 ISBN 0521560802.
  6. ^ Randolph-Macon Woman's College
  7. ^ Conn, Pearl S. Buck, s. 70–82.
  8. ^ Nobel Lecture (1938) The Chinese Novel

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]