Pearl Buck

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Pearl Buck Mottagare av Nobels litteraturpris
Pearl Buck.jpg
Född 26 juni 1892
Hillsboro i West Virginia, USA
Död 6 mars 1973 (80 år)
Danby i Vermont, USA
Nationalitet Amerikansk
Språk Engelska
Verksam 1932 - 1969
Framstående priser 1932 – Pulitzerpriset
1938 – Nobelpriset i litteratur

Pearl Sydenstricker Buck (även känd under sitt kinesiska namn Sai Zhenzhu (賽珍珠, Sài Zhēnzhū), född 26 juni 1892 i Hillsboro, West Virginia, död 6 mars 1973 i Danby, Vermont, var en amerikansk författare. Hennes föräldrar var missionärer i Kina och bodde större delen av sitt liv före 1934 där. Många av Pearl Bucks romaner handlar om Kina och kinesiskt liv. Romanen Den goda jorden var en bästsäljande roman i USA i början av 1930-talet och vann Pulitzerpriset 1932. Bland hennes mest kända romaner märks Den goda jorden, Kejserlig kvinna och Brevet från Peking. Buck tilldelades Nobelpriset i litteratur 1938 "för sina rika och verkligt episka beskrivning av bondeliv i Kina och för sina biografiska mästerverk".[1]

Efter att hon flyttade tillbaka till USA permanent 1935 fortsatte hon sin karriär som författare och blev även en framträdande förkämpe för kvinnors och minoriteters rättigheter. Hon skrev om asiatiska kulturer och blev särskilt känd för sina insatser för adoption av barn av asitatiskt ursprung.

Uppväxt[redigera | redigera wikitext]

Huset där Pearl Buck föddes i Hillsboro, West Virginia

Buck föddes som Pearl Sydenstricker i Hillsboro, West Virginia. Hennes föräldrar var Caroline Stulting (1857-1921) och Absalom Sydenstrickerm(1852–1931) båda missionärer för American Southern Presbyterian Mission som åkte till Kina strax efter sitt giftermål 8 juli 1880. De återvände till USA med anledning av Bucks födsel. När hon var tre månader återvände familjen till Kina, först till Huai'an och 1896 flyttade de till Zhenjiang i närheten av Nanjing.[2]

Av Bucks syskon som överlevde till vuxen ålder fick Edgar Sydenstricker (1881-1936) en framgångsrik karriär inom epidemiologi vid Milbank Memorial Fund[3] Hennes syster Grace Sydenstricker Yaukey (1899-1994) skrev ungdomsböcker och böcker om Asien under pseudonymen Cornelia Spencer.

Kinesisk man i Zhenjiang, cirka 1900

Buck skrev i sina memoarer att hon levde i "flera världar" där ena var "mina föräldrars lilla, vita, städade presbyterianska värld" och den andra den "stora, älskvärt muntra, men inte allt för rena kinesiska världen", men utan någon egentlig kontakt mellan dem.[4] Boxarupproret hade en påtaglig effekt på familjen; deras kinesiska vänner övergav dem och det kom färre västerländska besökare. Bucks far var övertygad om att ingen kines skulle vilja dem illa och beslöt sig för att stanna kvar medan resten av familjen åkte till Shanghai, där det var säkrare. Några år senare började Buck på Miss Jewell-skolan i Shanghai och upprördes av den rasistiska inställningen hos sina medstudenter, varav de flesta inte kunde ett ord kinesiska. Föräldrarna hade en stark övertygelse om att kineserna var deras jämlikar (de förbjöd bland annat att de kallades "hedningar") och Buck växte därför upp i en tvåpråkig miljö med privatlektioner i engelska av sin mor, den lokala varianten av kinesiska genom sina lekkamrater, och klassisk kinesiska av en herr Kung, en expert i ämnet. Hon läste också mycket, särskilt Charles Dickens verk (trots faderns ogillande). Senare berättade hon att hon läste igenom dessa en gång om året under resten av sitt liv.[5]

Buck lämnade Kina 1911 för att studera vid Randolph-Macon Woman's College i Lynchburg, Virgina[6] och tog examen Phi Beta Kappa 1914 och var medlem i studentföreningen Kappa Delta. Från 1914 till 1933 arbetade hon som presbyteriansk missionär men hon blev kontroversiell för sina ståndpunkter under en stor konflikt mellan fundamentalistiska och modernistiska fraktioner inom presbyterianska kyrkan i USA under 1920- och 1930-talen, något som ledde till hennes avgång.[7]

Nobelpriset i litteratur[redigera | redigera wikitext]

1938 tilldelades Buck Nobelpriset i litteratur. I sitt tacktal till Svenska Akademien valde hon "Den kinesiska romanen" som ämne. Hon förklarade: "jag är amerikan till födsel och arv" men tillade också att "mina första kunskaper om berättelser och berättande fick jag i Kina". Efter en längre diskussion om klassisk kinesiska romaner, särskilt Romansen om de tre kungadömena, Berättelser från träskmarkerna och Drömmar om röda gemak, avslutade hon med att konstatera att i Kina "hade romanförfattaren inte till uppgift att skapa konst utan att tala med folket".[8]

Aktivism[redigera | redigera wikitext]

Buck var hängiven aktivist inom en rad frågor som förbisågs av hennes samtida. Hon beskrev flera av sina upplevelser och erfarenheter i romaner, noveller, barnböcker och biografier, bland annat Kämpande änngel, en biografi över sin far, och I fjärran land om modern. Hon skrev en rad olika verk om kvinnors rättigheter, kulturer i Asien, invandring, adoption, missionärsverksamhet och krig.

Bibliografi (böcker översatta till svenska)[redigera | redigera wikitext]

Pearl Buck mottar Nobelpriset av Gustaf V.
  • Den goda jorden: en kinesisk folklivsskildring (översättning Sven Rosén, Hökerberg, 1932) (The Good Earth, 1931)
  • Den unge revolutionären (översättning Siri Thorngren Olin, Bonnier, 1933) (The young revolutionist)
  • Sönerna (översättning Ragnar Sjöberg, Hökerberg, 1933) (Sons, forts. på Den goda jorden)
  • Östanvind, västanvind: roman från brytningstidens Kina (översättning Siri Thorngren Olin, Bonnier, 1933) (East wind: West wind, 1930)
  • Modern (översättning Sven Rosén, Hökerberg, 1934) (The Mother, 1933)
  • Wang Lungs barnbarn: den nya tiden bryter in (översättning Johan O. Lilliehöök, Hökerberg, 1935) (A house divided, 1935, sista delen i trilogin om Wang Lung, hans söner och hans barnbarn)
  • I fjärran land (översättning Gösta Olzon, Bonnier, 1937) (The exile, 1936, biografi över Pearl Bucks mor)
  • Kämpande ängel (översättning Gösta Olzon, Bonnier, 1937) (Fighting angel, 1936, biografi över Pearl Bucks far)
  • Den första hustrun (översättning Ragnar Sjöberg och Margit Muscat, 1938) (The First Wife, 1933)
  • Du stolta hjärta (översättning Herbert Grevenius, 1938) (This proud heart)
  • Patrioten (översättning Gösta Olzon, Bonnier, 1939) (The Patriot, 1939)
  • Andra gudar (översättning Gösta Olzon, Bonnier, 1940)
  • Draksådd (översättning Gösta Olzon, Bonnier, 1942) (Dragon Seed, 1942)
  • Löftet (översättning Gösta Olzon, Bonnier, 1944) (The Promise, 1943, fortsättning på Draksådd)
  • Män och kvinnor (översättning Viveka Starfelt, Bonnier, 1943) (Of men and women)
  • Porträtt av ett äktenskap (översättning Lisbeth och Lois Renner, Bonnier, 1946) (Portrait of a Marriage, 1945)
  • Kvinnopaviljongen (översättning Gösta Olzon, Bonnier, 1947) (Pavilion of Women, 1946)
  • Pion (översättning Birgitta Hammar och Vanja Lantz, Bonnier, 1948) (Peony, 1948)
  • Fränder (översättning Lisbeth och Louis Renner, Bonnier, 1950) (Kinfolk, 1950)
  • Den stora kärleken (utg. under pseud. John Sedges, översättning Einar Thermænius, Forum, 1951) (The long love)
  • Guds män (översättning Lisbeth och Louis Renner, Bonnier, 1951) (God's men)
  • Löftenas stad (utg. under pseud. John Sedges, översättning Pelle Fritz-Crone, Forum, 1952) (The Townsman, 1945)
  • Den dolda blomman (översättning Lisbeth och Louis Renner, Bonnier, 1953) (The Hidden Flower, 1952)
  • Drakfisken (översättning Stina Hergin, Rabén & Sjögren, 1953). Ny översättning av Birgitta Hammar, Bonnier, 1962 (One Bright Day)
  • Kom, min älskade (översättning Lisbeth och Louis Renner, Bonnier, 1954) (Come, my beloved, XXX)
  • Barnet som inte växte (översättning Lisbeth Renner, Bonnier, 1955) (The Child Who Never Grew, 1950)
  • Mina skilda världar (översättning Nils Holmberg, Bonnier, 1956) (My Several Worlds, 1954)
  • Kejserlig kvinna (översättning Lisbeth Renner, Bonnier, 1957) (Imperial woman, 1956, historisk roman om kejsarinnan Cuxi)
  • Brevet från Peking (översättning Lisbeth Renner, Bonnier, 1957) (Letter from Peking)
  • Bjud dagen att gry (översättning Lisbeth Renner, Bonnier, 1960) (Command the morning)
  • Silverfjärilen och andra noveller (översättning Lisbeth Renner, Bonnier, 1962) (Fourteen stories)
  • Över bron (översättning Lisbeth Renner, Bonnier, 1963) (A bridge for passing)
  • Bambuskottet (översättning Lisbeth Renner, Bonnier, 1964) (The Living Reed, 1963)
  • Kvinnan du gav mig (översättning Majken Cullborg, Bra böcker, 1965) (The angry wife)
  • Döden på slottet (översättning Lisbeth Renner, Bonnier, 1966) (Death in the castle)
  • Livets middagshöjd (översättning Lisbeth Renner, Bonnier, 1967) (The time is noon)
  • Det nya året (översättning Lisbeth Renner, Bonnier, 1968) (The new year)
  • Den goda gärningen och andra berättelser om ett Asien förr och nu (översättning Lisbeth Renner, Bonnier, 1969) (The Good Deed)
  • Madame Liangs tre döttrar (översättning Lisbeth Renner, Bonnier, 1970)
  • Mandala (översättning Lisbeth Renner, Bonnier, 1971) (Mandala)
  • Gudinnan väntar (översättning Lisbeth Renner, Bonnier, 1972) (The goddess abides)
  • Alla under himlen (översättning Britte-Marie Bergström, Bonnier, 1973) (All under heaven)
  • Regnbågen (översättning Lisbeth Renner, Bonnier, 1976) (The rainbow)

Filmatiseringar[redigera | redigera wikitext]

Flera av Bucks romaner har filmatiserats, t ex:

  • Den goda jorden (1937)
  • Dragon Seed (1944)
  • Kvinnopaviljongen (2001)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nobelprize.org, Pearl Buck - facts, läst 8 mars 2014.
  2. ^ Shavit, David (1990), The United States in Asia: a historical dictionary, Greenwood Publishing Group, s. 480, ISBN 0-313-26788-X, http://books.google.com.au/books?id=IWdZTaJdc6UC .
  3. ^ “Edgar Sydenstricker,” (Obituary) Willford I. King, Journal of the American Statistical Association, 31.194. (Jun., 1936), pp. 411-414. [1]
  4. ^ Pearl S. Buck, My Several Worlds: A Personal Record (New York: John Day, 1954) s. 10.
  5. ^ Peter Conn, Pearl S. Buck: A Cultural Biography, Cambridge: Cambridge UP, 1996) 9, s. 19–23 ISBN 0521560802.
  6. ^ Randolph-Macon Woman's College
  7. ^ Conn, Pearl S. Buck, s. 70–82.
  8. ^ Nobel Lecture (1938) The Chinese Novel

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]