Tanums kommun

Tanums kommun
Kommun
Vapen för Tanums kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Land	Sverige
Län	Västra Götalands län
Landskap	Bohuslän
Läge	58°43′0″N 11°19′0″Ö
Centralort	Tanumshede
Areal	954,84 km² (2015-01-01) 124:e största (av 290)
- land	917,21 km²
- vatten	37,63 km²
Folkmängd	12 865 (2023-12-31) 179:e största (av 290)
Befolkningstäthet	14,03 invånare/km² 208:e högsta (av 290)
Geonames	2669414
Kommunkod	1435
Tätortsgrad (%)	44 (2015)
Antal anställda	1 325 (2014-11)
Webbplats: www.tanum.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal. Lantmäteriets kommunavgränsning

Tanums kommun är en kommun i Västra Götalands län (före 1998 i Göteborgs och Bohus län). Centralort är Tanumshede.

Kommunen är belägen i de norra delarna av landskapet Bohuslän med Skagerrak i väster. I norr gränsar kommunen till Strömstads kommun i före detta Göteborgs och Bohus län och Haldens kommun i Østfold fylke i Norge. I öster finns Dals-Eds kommun i före detta Älvsborgs län och Munkedals kommun i före detta Göteborgs och Bohus län. I söder finns Sotenäs kommun, också i före detta Göteborgs och Bohus län.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna Botna, Kville, Lur, Mo, Naverstad, Svenneby och Tanum. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Grebbestads municipalsamhälle inrättades i Tanums landskommun 30 maj 1890 och upplöstes 1929 när Grebbestads köping bildades genom en utbrytning ur landskommunen. Fjällbacka municipalsamhälle inrättades 28 juli 1888 och upplöstes vid utgången av 1964. Havstenssunds municipalsamhälle inrättades 25 november 1927 och upplöstes vid utgången av 1957. Sannäs municipalsamhälle inrättades 1 december 1911 och upplöstes vid utgången av 1954.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området tre storkommuner: Bullaren (av de tidigare kommunerna Mo och Naverstad), Kville (av Bottna, Kville och Svenneby) samt Tanum (av Grebbestad, Lur och Tanum).

Tanums kommun bildades vid kommunreformen 1971 av landskommunerna Tanum, Bullaren och Kville.

Kommunen ingick från bildandet till 2004 i Strömstads domsaga och kommunen ingår sedan 2004 i Uddevalla domsaga.

Kommunvapnet

Blasonering: Av guld och rött delad sköld, i övre fältet hällristning en plöjande man med två oxar, allt av rött, i nedre fältet hällristning ett skepp av guld.

Vapnets olika delar symboliserar enligt kommunen:

”	Den plöjande mannen med oxarna: Kommunens inland samt jord- och skogsbruket. Skeppet: Kommunens kustland, sjöfarten och fiskerinäringen. Hällristningarna: Dels hällristningarna som sådana men även som symboler för forntiden samt det rika kulturarv bygden innehar. Färgerna guld och rött: Den norska bindningen, som tidigare fanns i laga form men, som numera sker på frivillig basis.	„
– Tanums kommun, [1]

Efter kommunbildningen 1971 fanns ett vapen, det som 1948 fastställts för Fjällbacka municipalsamhälle. Dock valde man att skapa ett nytt vapen för kommunen och motiv hämtades från de många hällristningarna. Vapnet registrerades hos PRV 1986.

• 
  Fjällbacka municipalsamhälle
  (1948–1964)
• 
  Kville landskommun

Etymologi

Tanums kommun har fått namn efter Tanums socken. Namnet skrevs 1317 Tuneims sokn. Socknen har i sin tur fått namn av byn kring kyrkan, Tuneim. Förledet tun är fornnordiska och betyder inhägnad. Till utvecklingen av tun till tan finns paralleller i andra norska ortnamn. Efterledet är hem, som betyder boplats eller gård och som senare försvagats till um.

Historia

Tidigt

Liksom i resten av Norge svarade jakt och fiske för försörjningen av de första bohusläningarna. Långt senare växte jordbruket fram. Då var det inte lerjordarna nere i dalbottnarna som odlades, utan de mer lättbearbetade högre belägna jordarna. Att det skapats ett visst överskott visas av de fynd av ädlare metaller, som befolkningen har bytt till sig.

Sillfiske var länge en viktig näring i skärgården.

Under sillperioderna har omfattande sillfiske bedrivits i skärgården, kanske redan på 1400-talet. Detta visas bland annat av de tomtningar, rester av husgrunder, som hittats på flera öar.

Under 1500-talet och första halvan av 1600-talet har kustbefolkningen bedrivit småskalig sjöfart, så kallad bondeseglation.

Periodvis fick Bohuslän goda inkomster från export av timmer och sågade trävaror. Mycket av skogsprodukterna nådde marknaden via Idefjorden. Vid flera tillfällen ansträngde de danska myndigheterna sig för att begränsa trävaruexporten. Dels hade skogen utarmats, dels behövdes den för internt danskt bruk. Avskurna från den internationella handeln blev intäkterna kraftigt begränsade.

Första svensktiden

Den småskaliga sjöfarten fick ett abrupt slut, då den helt förbjöds när Bohuslän blev svenskt år 1658. Handel skulle bedrivas med utgångspunkt från stapelstäderna (Uddevalla och Göteborg). Kronan ansåg sig på det sättet bättre kunna kontrollera och driva in avgifter och tullar. Bohuslän skulle ju självt bidra till betalningen av krigskostnaderna för sitt införlivande med Sverige.

Myndigheterna ansåg att även skogsvarorna skulle gå omvägen över Uddevalla och Göteborg. Smugglingen av timmer till sågarna vid Idefjorden blev den enda vägen att få ut timmer från Bullaren. För att i någon mån begränsa denna olagliga handel, som berövade Kronan inkomster, upphöjdes den lilla strandsittarebyn Strömmen först till köping och sedan till stad, Strömstad, med stapelrättigheter. Troligen har detta i realiteten haft liten påverkan på timmersmugglingen från Bullaren till Idefjorden.

Sillperioderna under 1700- och 1800-talen gav ett visst uppsving i skärgården, dock i betydligt mindre omfattning än i södra Bohuslän. Dock lyckades ortsbor ackumulera ett visst kapital under dessa sillperioder, bland annat genom att anlägga sillsalterier och trankokerier. Under 1800-talet släpptes det på begränsningarna för sjöfarten utanför stapelstäderna. Flera handelsmän i Fjällbacka-trakten drog nytta av detta och startade rederier med omfattande fart.

Från mitten av 1800-talet

Från mitten av 1800-talet uppstod en ny marknad där i första hand världens storstadsområden efterfrågade spannmål. Västsveriges jordbruk kunde möta denna efterfrågan. I första hand odlades havre. Stora utskeppningshamnar blev givetvis Göteborg och Uddevalla, men även mindre hamnar i norra Bohuslän, som Grebbestad, Fjällbacka och Gerlesborg deltog i denna handel. Även de lokala rederierna i norra Bohuslän drog nytta av det ökade transportbehovet.

Stenindustrin var stark under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. En av produkterna var gatsten.

Behovet av transporter ökade ytterligare när stenindustrin expanderade kraftigt de sista årtiondena av 1800-talet. Inom nuvarande Tanums kommun var omfattningen på stenindustrin störst in Heestrand-Hamburgsundsområdet samt i området från Kämpersvik till Grebbestad. Andra områden med stenindustri var Gerlesborg och Havsten utanför Havstenssund. När befolkningen i kustbandet ökade, ökade även behovet av varor för befolkningen, bland annat byggnadsvaror som trä och tegel. Även detta gynnade den lokala sjöfarten.

I slutet av 1800-talet startade även konservindustrier för att vidareförädla sillen. Konservindustrier växte först upp i Fjällbacka och Grebbestad.

1900-talet

Under sillfiskeperioden i slutet av 1800-talet hade fisket enbart haft tillgång till små fartyg. Dessa var i första hand lämpade för kustnära verksamhet. När ångdrift började införas i den engelska trålfiskeflottan inleddes en stor utförsäljning av de äldre segeldrivna trålarna, på svenska benämnda kuttrar. I stort antal inköptes sådana kuttrar till de bohuslänska kustsamhällena. Inom nuvarande Tanums kommun var det Hamburgsund, Grebbestad och Havstenssund som blev stora kutterhamnar. På sommaren användes kuttrarna för dörjfiske efter makrill på Nordsjön och under resten av året gick de i fraktfart, så länge det var isfritt. Många av kuttrarna förbyggdes, man lade på ytterligare några bord, för att öka lastkapaciteten.

När kriserna inom stenindustrin senare kom, först i samband med första världskriget, kunde många kustbor få sin försörjning genom att gå över till fiske och fraktfart. Ytterligare en försörjningskälla öppnade sig inom fisket då trålfisket efter räkor och senare också kräftor ökade i stor omfattning från 1930-talet resp 1970-talet.

Under senare delen av 1900-talet har stenindustrin nästan helt försvunnit i Tanums kommun. Antalet sysselsatta inom jordbruk, fiske och fraktfart har även det minskat. Till del har minskningar i dessa näringar kompenserats av tillverkningsindustri och turistnäringen och kanske främst hantverk (husbyggnation) i anslutning till turismen.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Tanums kommun 1970–2015
År			Invånare
1970			10 837
1975			11 058
1980			11 463
1985			11 473
1990			12 068
1995			12 306
2000			12 105
2005			12 252
2010			12 370
2015			12 455
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Indelningar

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

• Bottna församling
• Fjällbacka församling
• Kville församling
• Lurs församling
• Naverstad-Mo församling
• Svenneby församling
• Tanums församling

Distrikt inom Tanums kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt:

• Bottna
• Fjällbacka
• Kville
• Lur
• Mo
• Naverstad
• Svenneby
• Tanum

Natur

Geologi

Bohusgranit.

Berggrunden består i öster, mot Dalsland, av gnejs. Några mil från kusten ersätts gnejsen av granit, Bohusgranit. Längs kusten och en bit ut i skärgården övergår graniten åter i gnejsartade bergarter. I övergångszonerna mellan gnejs och granit kan man hitta stora gnejsstycken omgivna av granit. Ute längs den kala kusten är det de av inlandsisarna finslipade granitklipporna som är de finaste badhällarna.

Berggrunden har under historien varit utsatt för kraftiga horisontella tryck med två huvudriktningar. Trycken har givit upphov till sprickor i berggrunden. Ett spricksystem går i nord-sydlig riktning ett i nordostlig-sydvästlig riktning. Under nedisningsperioder har bergmaterial ryckts loss i försvagningarna och givit upphov till de korsande dalsystemen. Ute vid kusten är dalgångarna vattenfyllda fjordar. I områden där spricksystem korsas uppstår slättområden, till exempel Gerumslätten (Tanumslätten) söder om Tanumshede.

En kraftig nord-sydlig sprickbildning finns en bit utanför ytterskärgården, passerar innanför Väderöarna och fortsätter norrut innanför Kosteröarna, där största djupet är 240 meter. Sedan fortsätter sprickan in på norskt vatten för att därefter ansluta till Norska rännan. Djuprännan ger Koster- och Väderöfjorden förbindelse med djuphavet.

När den en senaste inlandsisen lämnade området fanns strandlinjen nästan 170 meter högre upp än i dag. Senare, då isen dragit sig tillbaka, höjde sig landet och utsattes för vågornas krafter. Allt löst material transporterades ner i dalbottnarna, grovt material avlagrades vid bergens fötter medan det finare avsattes som lera längre ut. Den med kalkskal uppblandade leran är i dag bördiga åkerjordar. Bergsområden som ligger ovanför högsta kustlinjen är täckta av ett lager morängrus.

I några områden, där isfronten stod stilla under en längre tid, hann isen lagra upp stora mängder moränmaterial. Det finns två tydliga sådana israndlinjer (ändmoräner), som går genom kommunen i nordvästlig-sydostlig riktning. På den västliga linjen (den s.k. Berghemsmoränen) ligger exempelvis Tanumshede och söder därom Huds moar. Den östliga passerar mellan Bullaresjöarna vid Backa.

Under vissa, för blötdjur särskilt gynnsamma perioder, har stora mängder kalkhaltiga skal avsatts och givit upphov till skalbankar. Mäktiga bankar finns bl.a. på Havsten och Otterö.

I ett nord-sydligt spricksystem i östra delen av kommunen ligger Bullaresjöarna. Längs sjöarnas östra stränder stupar högplatån Kynnefjäll brant ner mot vattnet.

Landhöjning

Det är svårt att historiskt beräkna hur snabb landhöjningen varit under olika perioder. Men grovt sett kan man anta att i norra Bohuslän fanns kustlinjen när inlandsisen just dragit sig tillbaka, för ca 12 500 år sedan, ca 170 meter ovanför nuvarande strandlinje. För 2 000 år sedan låg den ca 9 meter högre än nu och för 1 000 år sedan 4,5 meter högre.

I dag anses landhöjningen i norra Bohuslän vara ca 4 mm per år. Vilka effekter på strandlinjens läge klimatförändringarna kommer att få vet vi inte i dag.

I dalgångarna i väster, som är gamla havsbottnar, är sedimenten till stor del av marint ursprung, bl a ingår skalgrus och marint avsatt lera.

Klimat

I Tanums kommun är klimatet maritimt. Det innebär att temperaturskillnaderna över såväl dygnet som året är mindre än i ett område med kontinentalt klimat. Havet fungerar som värmemagasin. Men temperaturskillnaderna är större i inlandet än vid kusten. Under perioder med nordlig till sydostlig vind kan den maritima karaktären minska avsevärt.

I januari är medeltemperaturen vid Väderöbod i väster -0,1 °C, medan den på Kynnefjäll i öster är -3,5 °C. Sett över hela året är medeltemperaturen vid Väderöbod 8,0 °C, medan den på Kynnefjäll är 6,0 °C.

Nederbördsfördelningen i området påverkas kraftigt av att frontpassager med fuktig luft företrädesvis sker från havet från sydväst till väst. Den inpasserade fuktiga luften pressas uppåt när den passerar från Skagerrak mot höjderna i kommunens östra delar. Luften lämnar under stigningen ifrån sig fuktighet som nederbörd, s.k. orografisk nederbörd. Under sommaren uppstår ofta värmeoväder över inlandet vilket ger en ökad nederbörd, så kallad konvektiv nederbörd. Sett över hela året är nederbörden vid Väderöbod 600 mm, medan den på Kynnefjäll är 850 mm.

Huvudsaklig vindriktning är mellan västlig och sydvästlig. Under dygn med kraftig solinstrålning dagar kan sjöbris uppstå på dagen och landbris på natten.

Geografi

Veddö mellan Kämpersvik och Fjällbacka.

Kommunen är en gränskommun med landgräns mot Norge (Halden kommun) i norr. I nordväst gränsar kommunen mot Strömstads kommun, i nordost mot Dalsland (Dals-Eds kommun), i sydost mot Munkedals kommun, i sydväst mot Sotenäs kommun och i väster ligger Skagerrak.

Tanums kommun är till ytan Bohusläns största och geografiskt mycket varierande. I väster finns skärgården, som kännetecknas av kala öar och skär. En bit in på fastlandet ligger slätterna med sina insprängda granitkullar - detta är jordbruksbygden. Slätterna övergår mot öster i en landskapstyp där skog, sjöar och berg dominerar. I öster återfinns kommunens största sjösystem, Bullaresjöarna. Öster om sjöarna finns det höglänta skogsområdet Kynnefjäll.

Kring Bullaresjöarna finns kommunens högsta punkter. Den högsta punkten är Farlighögen drygt 2 kilometer västnordväst om Vassbotten. Farlighögen når 207,2 meter över havet. Flera områden på Kynnefjälls del i Tanum når mer än 190 meter över havet. Kynnefjälls högsta punkt Vaktarekullen, 207 meter över havet, ligger dock cirka 500 meter in i Munkedals kommun.

Sjöar

Se även Lista över insjöar i Tanums kommun

Alnässjön (delvis) Nedre Bolsjön Övre Bolsjön Norra Bullaresjön

Södra Bullaresjön (delvis) Ejgdesjön Norra Kornsjön (delvis) Mellan-Kornsjön (delvis)

Södra Kornsjön (delvis) Lursjön Långvattnet Sör-Vammsjön (delvis)

Havsområden och fjordar

Bottnefjorden (Bottnafjorden) Galtö lera Jorefjorden

Kosterfjorden Sannäsfjorden Sotefjorden

Stridsfjorden Tannamskilen Väderöfjorden

Vattendrag

Anråsälven Enningdalsälven (delvis) Grimån

Hogarälven Joreälven

Kynne älv Skärboälven

Öar

Bissen, obebodd Brurholmen, obebodd Dyngö, bebodd Florö eller Florön Fläskö, numera obebodd Galtö, bro, bebodd Hamburgö, Hamburgsund, färja, bebodd Havsten, bebodd till 1990-talet Hjärterön, bebodd

Hällsö, bebodd Hästvam, bebodd till 2005 Jakobsö (Lilla Hamburgö) Kalvön vid Fjällbacka Kiddön Lindö-Kalvö-Trossö, bebodd Musö, bebodd Otterö, bebodd Pinnö, obebodd

Ramskär, obebodd Resö, bro, bebodd Stora Snixholmen Stora Svangen, tidigare bebodd fyrplats Store Snart, bebodd till 1900-talet Ladholmen, ö mellan Galtö och Resö Valön, Fjällbacka Vattenholmen, bebodd till 1900-talet Väderöarna, tidigare bebodd lots- och fyrplats

Tätorter

Det finns fem tätorter i Tanums kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015.

Nr	Tätort	Befolkning
1	Grebbestad	1 877
2	Tanumshede	1 774
3	Fjällbacka	850
4	Hamburgsund	706
5	Rabbalshede	283

Centralorten är i fet stil

Kommunikationer

Väntkuren vid Tanums station. Stationshuset revs 2005.

Sveriges första motordrivna busslinje invigdes 1911 i Tanums kommun, den gick mellan Grebbestad och Tanums station.

Infrastruktur

Tanum genomkorsas i nord-sydlig riktning av Bohusbanan och Europaväg 6 som är en del i den viktiga motorvägen mellan Oslo och Köpenhamn via Göteborg. Bohusbanan trafikeras av regiontågen Västtågen mellan Göteborg och Uddevalla och Strömstad och med stopp i Rabbalshede och Tanum. Från söder utefter kusten och sedan mot öster från Tanums kyrka går länsväg 163. Utefter Bullaresjöarnas västra strand och upp mot Norge går länsväg 165. Genom kommunen från gränsen mot Strömstad och österut mot Dalsland går länsväg 164.

Lots, fyr och tull

Svangens fyr.

På följande orter eller öar i Tanums kommun har det funnits bemannade lotsplatser, fyrplatser och tullstationer:

Lotsplatser Dyngö Hällsö Storön

Tullstationer Dyngö Hamburgsund Havstenssund Hästvam

Fyrplatser (tidigare bemannade) Svangen Väderöbod

Fyrar (obemannade) Bissen Ramskär Svangen

Lotsplatserna och tullstationerna är indragna och fyrarna är alla automatiserade.

Politik

Kommunfullmäktige 2014–2018

Kommunfullmäktige i Tanums kommun har 41 ordinarie ledamöter. Ordförande i kommunfullmäktige är Rune Hermansson Centerpartiet. Den styrande majoriteten utgörs av Centerpartiet, Folkpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna.

Kommunalråd

Kommunalråd (kommunstyrelsens ordförande) har varit:

• 1971–1985 Raymond Hansson Centerpartiet
• 1986–1988 Henry Carlsson Centerpartiet
• 1988–2000 Bengt Mattsson Folkpartiet
• 2001–2014 Clas-Åke Sörkvist Centerpartiet
• 2015– Liselotte Broberg Moderaterna

Kommunfullmäktige

Presidium 2014–2018
Ordförande	C	Rune Hermansson
Förste vice ordförande	M	Claes G. Hansson
Andre vice ordförande	S	Ronny Larsson

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Omsorgsnämnden	C	Roger Wallentin	M	Birgitta Nilsson
Tekniska nämnden	C	Arne Mörk	FP	Benny Svensson
Miljö- och byggnämnden	M	Hans Schub	C	Karl-Erik Hansson
Barn- och utbildningsnämnden	FP	Paul Carlsson	C	Gerd Johansson
Valnämnden	C	Ann-Marie Olofsson	FP	Ann-Lis Kjellberg Olsson

Mandatfördelning i Tanums kommun, valen 1970–2014

Valår	V	S	MP	MVT	SD	NYD	C	FP	KD	M	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1970		11					15	9		6	11 15 9 6	41	85,2	37
1973		11					17	7		6	11 17 7 6	41	87,4	36
1976		11					16	7		7	11 16 7 7	41	88,3	35 6
1979		11					16	7		7	11 16 7 7	41	86,8	31 10
1982		12	1				14	5	1	8	12 14 5 8	41	87,3	33 8
1985		11	2				11	9		8	11 2 11 9 8	41	86,2	34 7
1988		10	4				10	9	1	7	10 4 10 9 7	41	81,3	30 11
1991		9	3			3	9	7	2	8	9 3 3 9 7 2 8	41	82,2	34 7
1994		12	4			1	9	7	1	7	12 4 9 7 7	41	81,5	29 12
1998	3	10	3				8	7	2	8	3 10 3 8 7 2 8	41	75,66	25 16
2002		10		4			10	7	3	7	10 4 10 7 3 7	41	74,63	27 14
2006		9		5			12	5	1	9	9 5 12 5 9	41	77,12	26 15
2010		8		5	1		11	5	1	10	8 5 11 5 10	41	78,63	24 17
2014	2	9	3		3		9	5	1	9	2 9 3 3 9 5 9	41	82,47	26 15
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Näringsliv

Större företag i Tanums kommun 2011

Företag	Verksamhet	Antal anställda
Tanums Fönster	Fönsterfabrik	160
Sportshopen, Swedemount Sportswear & Fashion AB	Sport- och fritidskläder	110
Tetra Pak Inventering	Plastindustri	81
G Johansson & Co AB	Åkeri/dagligvaruhandel	73
TanumStrand	Konferens- och fritidsanläggning	70
Aven Pallen	Träindustri	55
Strömstad Tanum Buss	Persontransporter	55
Rederi AB Väderö Tank	Tankrederi	55
Bohusbyggarna	Byggverksamhet	40
Sparbanken Tanum	Banktjänster	37
ICA Hedemyrs	Dagligvaruhandel	36
Rabbalshede Kraft AB	Vindkraft	25

Förvärvsarbetande med arbetsplats i Tanums kommun 2009

Näringsgren	Andel dagbef. Tanum %
Jord- och skogsbruk, fiske	7
Tillverkning	13
Energi och miljö	1
Byggnation	10
Handel	12
Transport	6
Hotell och restaurang	7
Information och kommunikation	1
Finans och försäkring	1
Fastigheter	2
Företagstjänster	4
Offentlig förvaltning	3
Utbildning	10
Vård och omsorg	15
Kulturella och personliga tjänster	5
Okänd verksamhet	2

Sevärdheter

Hällristning

Fornlämningar

Tanum har ett av Sveriges märkligaste fornlämningsområden, med bl.a. hällristningar från bronsåldern omkring Tanumshede (som blev världsarv 1994) och ett gravfält från romersk järnålder.

Hällristningarna finns på många olika hällar. Totalt ca 6 000 figurer och 10 000 skålgropar har påträffats men nya fynd görs ständigt. Vanligast är skeppsfigurer (ca 2 700), människo- och djurfigurer samt symboler som hjulkors och fotsulor.

• Greby gravfält
• Hällristningarna i Tanum
• Vitlycke museum

Övriga sevärdheter

• Fjällbacka skärgård
• Kynnefjäll
• Lindö-Kalvö-Trossö
• Tanum Teleport eller Företagsporten
• Väderöarna

Tanums vänorter

Vänorter

Tanum har följande vänorter:

• Capo di Ponte, Italien
• Gustavs, Finland
• Hole, Norge
• Hólmavík, Island
• Merimasku, Finland
• Årslev, Danmark

Se även

• Naturreservat i Tanums kommun
• Lista över fornlämningar i Tanums kommun
• Personer med anknytning till Tanums kommun

Referenser

• Lindner, John (1935). Skogens krönika i Göteborgs och Bohus län. Göteborg 
• Natur i Göteborgs och Bohus län. Norra och mellersta delen. Del 1. Uddevalla: Länsstyrelsen i Gbg & Bohus län. 1979 

Externa länkar

• Tanums kommun
• Tanums kommuns historia

• Wikimedia Commons har media som rör Tanums kommun.
  Bilder & media