Tjerkasy

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med Tjerkassk.
Koordinater: 49°25′N 32°4′Ö / 49.417°N 32.067°Ö / 49.417; 32.067
Tjerkasy
(ukrainska: Черкаси; ryska: Черкассы,

Tjerkassy; engelska: Cherkasy; tyska: Tscherkassy)

Stad
Coat of Arms Cherkasy.PNG
Stadsvapen
Land  Ukraina
Delstat Tjerkasy oblast
Koordinater 49°25′N 32°4′Ö / 49.417°N 32.067°Ö / 49.417; 32.067
Folkmängd 286 163[1]
Borgmästare Sergej Odaritj
Postnummer 18000-499
Riktnummer +380 472
Tscherkassy-Ukraine-Map.png

Tjerkasy [tʂɛrˈkɑsɪ] (ukrainska: Черкаси; ryska: Черкассы, Tjerkassy; engelska: Cherkasy; tyska: Tscherkassy) är en stad med cirka 286 000 invånare i centrala Ukraina. Staden är huvudstad i Tjerkasy oblast (län) liksom administrativt centrum för det omgivande Tjerkasy rajon (distrikt) inom Tjerkasy oblast. Staden själv är två separata administrativa områden (rajon), Sosnivskiy (med Orshanets by) och Pridniprovskiy, inom Tjerkasy oblast.

Staden är belägen på stranden av Krementjukdammen i floden Dnepr (Dnipro) cirka 160 kilometer sydost om den ukrainska huvudstaden Kiev. Järnvägslinjen mellan Moskva och Odessa går genom Tjerkasy och passerar här Dnepr på en 12 km lång kombinerad tåg- och vägbro som löper på en fördämning, som är Ukrainas längsta av sitt slag.

"Tjerkasy" var den ryska benämningen på kosackerna.[1]

Stadens namn[redigera | redigera wikitext]

Efter den ukrainska självständigheten 1991 har många städer bytt namn från ryska till ukrainska namnformer. Stadens officiella namn är i dag Черкаси, med svensk translittering från ukrainska blir stadens namn Tjerkasy. Under Ryska imperiets och sovjettiden var det ryska namnet Черкассы mest utbrett som med svensk translittering från ryska skrivs Tjerkassy. De ökade kontakterna med väst har gjort behovet av translittering från det kyrilliska alfabetet nödvändigt; man ser därför ofta ukrainska företag, universitet, idrottsklubbar med mera använda engelsk translittering av namnet. Черкаси eller Черкассы blir då Cherkasy respektive Cherkassy.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Storfurstendömet Litauen
Gyllene horden, 1389.
Tjerkasyborgen

Arkeologiska fynd visar att området där Tjerkasy ligger idag var bebott av skyterstammar för över 4 000 år sedan.

Staden Tjerkasy grundades under Kievrikets tid. Orten omnämns första gången i bevarade skriftliga källor 1286. Det gamla Tjerkasy nämns i gamla ryska annaler och i brev från Krims khan Meñli I Giray. Under 1300-talet och fram till 1600-talet utsattes området flera gånger för fientliga anfall. Först från Gyllene horden sedan från turkar och krimtatarer. Som ett försvar mot fiender byggdes en träborg, Tjerkasyborgen, som ersattes av ett slott 1549. Slottet finns inte längre utan på platsen ligger idag ett stort monument över segern i Stora fosterländska kriget.

Staden fortsatte att växa runt borgen. Från 1400-talet bodde kosacker i Tjerkasyområdet. Staden hamnade på 1300-talet under Storfursten av Litauen och förblev så framtill 1569 då Ukraina hamnade under polskt styre. Under det polska styret började zaporozjjekosackerna utgöra en del av den kungliga kronarmén. Kosackernas första hetman var Ostap Dasjkevytj, vilken bistod Polen stort. Den polske kungen och storfursten av Litauen Stefan Batory som ville trygga landets södra delar mot krimtatarerna, skapade en arméorganisation runt zaporozjjekosackerna och hans efterföljare på posten som polske kung Sigismund III Vasa, som även var svensk kung, överlämnade därför bland annat Tjerkasy till zaporogerna.

Bogdan Chmelnitskij

Från 1589 inleds en period av konflikter inom Polsk-litauiska samväldet mellan kronan och kosackerna. Polackerna försökte med bestraffningar avstyra kosackernas anfall mot tatarerna och turkarna vilka vid den tidpunkten hade fredsavtal med det polsk-litauiska samväldet. Vidare infördes en kyrklig union mellan de katolska och ortodoxa kyrkorna. Följden av detta blev många militära konflikter mellan kosackerna och den polsk-litauiska armén, vilket utmynnade i det Ukrainska frihetskriget (1648- 1654). Under frihetskriget hade Tjerkasy en viktig roll i försvaret mot den polsk-litauiska kronans styrkor. Ett försvar som leddes av nationalhjälten Bogdan Chmelnitskij. Han står numera staty på Sjevtjenko-boulevarden. Frihetskriget ledde till att det polsk-litauiska samväldet förlorade kontrollen över området. I stället skedde en förening mellan stora delar av det område som nu kallas Ukraina och Ryssland. 1793 blev staden en del av det ryska imperiet och fick sina stadsrättigheter 1795. Staden var 17961923 en del av Guvernementet Kiev.

William Hasties stadsplanering från 1826 är utformad som ett rutmönster med breda raka gator och offentliga parker.

Den norra stadsdelen var planerad 1826 av den skotska arkitekten William Hastie.[2] Stadsplaneringen är utformad som ett rutmönster med breda raka gator och offentliga parker. Staden Tjerkasy utvecklades mycket tack vare järnvägen som kom till staden 1912 samt ångfartygen som trafikerade Dnepr. I staden byggdes bland annat Brodesky’s sockerraffinaderi som 1854 var Ukrainas första, Zeresky’stobaksfabrik 1878 och en mekanisk fabrik. Tjerkasy blev en av de viktigaste omlastningsplatserna för timmer som hade transporterats på Dnepr från flodens norra grenar. Tillgången på virke bidrog till etableringen av stadens många möbelfabriker.

Under perioden 1922-1991 var Tjerkasy officiellt en del av Sovjetunionen, men kom under sovjetisk kontroll redan 16 januari (29 januari enligt gregorianska kalendern) 1918. Under inbördeskriget övergick kontrollen över staden under en kort tid till tyska trupper och lokala antikommunister. Röda armén återtog staden i december 1919. Från 1932 var staden en del av Kiev oblast. Under andra världskriget var staden ockuperad av nazityska trupper från 22 augusti 1941 till 14 december 1943. 1943-1944 blev ett antal tyska divisioner inringade och praktiskt taget förintade av två sovjetiska fronter vid staden (se Korsun-Tjerkassy-fickan). 1954 blev Tjerkasy huvudstad i ett nybildat oblast (Tjerkassy oblast), det yngsta oblastet i Ukraina. Sedan dess har invånarantalet ökat till det fyrdubbla. Den relativa levnadsstandarden ökade for stadens invånare under 1950-, 60- och 70-talet. Under denna tid byggdes nya bostadsområden och offentliga byggnader. Även många kulturinstitutioner inrättades. Exempel på offentliga byggnader är Sovjethuset (1959) Tjerkasy järnvägsstation (1965), Tjerkasy centralstadion (1957), Sjevtjenko musik- och dramateater (1964) samt inomhusmarknaden (1971). Även nya företag inom kemisk industri startades.

1954 påbörjade man bygget av Krementjukdammen och Krementjuks vattenkraftverk i Krementjuk som var färdigbyggda 1959. Detta betydde samtidigt att de delar av staden som låg lågt och nära floden fick utrymmas för att göra plats för den nya dammen. 9 november 1965 fick staden sina första trådbussar. I november 1986 tilldelades Tjerkasy den sovjetiska orden Arbetets röda band efter ett dekret av presidiet i Sovjetunionens högsta sovjet.

Tjerkasys judar[redigera | redigera wikitext]

Det har bott judar i Tjerkasy i nästan 500 år; de första bosatte sig i staden på 1500-talet, men judar har funnits i staden tidigare då de återfinns i källor från 1487-1488 och 1500. I 1581 blev judiska vinhandlare överfallna av kosacker. I 1647-1648 fick stadens judar fly från Chmelnitskijs massakrer. Massakerna började i juni 1648, då kosackledaren kom till staden. 1664 mördade lokalbefolkningen flera judar och polacker. Därefter bodde inga judar i Tjerkassy fram till slutet av 1600-talet. Judarna börjar åter att dyka upp i staden i början av 1700-talet, men de fick lida mycket av attacker från Haidamaka. Katarina den stora tillät judarna att bosätta sig i Tjerkasy 1762. När Maksim Zhelezniaks styrkor intog staden under andra halvan av maj 1768, dödades många judar och resten av dem blev utvisade. Detta orsakade återigen en stor nedgång i stadens judiska befolkning. [[Fil:Map showing the percentage of Jews in the Pale of Settlement and Congress Poland, The Jewish Encyclopedia (1905).jpg|miniatyr| 300px|Bosättningsområdet för judar i Kejsardömet Ryssland (röd linje) och den ryska lydstaten Kongresspolen. Karta från Jewish Encyclopedia 1901-06. Markeringarna anger den judiska befolkningen i procent av hela befolkningen i varje län. Det ljusaste betyder omkring 5%, det mörkaste över 17%. Från 1791 var judar förbjudna att bo i staden samt förbjudna att arbeta inom handeln och äga fast egendom. Kort därefter blev staden en del av det ryska imperiet.[3] Den judiska församlingen började därefter att blomstra och 1910 fanns det 13 000 judar i staden, vilket motsvarade 30 procent av stadens befolkning. På den tiden hade staden en judisk skola, en judisk klinik, en Talmud-Torah och 13 synagogor. Tjerkasy låg i det judiska bosättningsområdet i Kejsardömet Ryssland, som sträckte sig som en bred korridor från Lettland i norr till Ukraina i söder. Endast med särskilda tillstånd kunde judar bo och verka utanför området. Under två perioder, 1881-84 och 1903-06, skakades bosättningsområdet och då även Tjerkasy av våldsamma pogromer. Judar misshandlades och dödades, judiska hem plundrades och byggnader sattes i brand (se artikeln Pogrom). Förföljelser och trakasserier ledde till att många ryska judar emigrerade mellan 1881 och 1914. Majoriteten emigrerade till USA.[4] Tjerkasys judar drabbades hårt under inbördeskriget i Ryssland (1917-1921). I början av 1917 blev Torahn förbjuden och myndigheterna begränsade rabbinernas aktiviteter och den judiska undervisningen. 700 av stadens judar massakrerades i pogromer i april och maj 1919 av hetmanen Nikifor Grigorievs soldater från Symon Petljuras Ukrainian National Army (UNA) som leddes av Volodymyr Oskilko. Omkring 250 blev dödade av Anton Denikins Vita armé i augusti samma år. Runt 2000 judar lämnade Tjerkasy under inbördeskriget.[5]

Den 22 augusti 1941 erövrade tyskarna staden, och i september-oktober 1941 dödades mellan 300 och 900 judar. Den 12 oktober skapade tyska trupper ett getto för alla Tjerkasys judar. Många judar drunknade i Dnepr, medan andra sköts och mördades på andra sätt. Inne i gettot dödades de flesta judar i november 1941, resten 1942. I skogarna utanför Tjerkasy deltog därför många judiska partisaner i att understödja de sovjetiska soldaterna som återerövrade staden den 14 december 1943. I slutet av 1950-talet hade Tjerkasy en judisk befolkning på runt 5 000, en halvering inom loppet av 35 år.

Efter Sovjetunionens kollaps grundades ett judiskt kulturcentrum i Tjerkasy, vilket omedelbart lockade cirka 300 judar. 1991 bildades i Tjerkasy en judisk förening godkänd av myndigheterna. En judisk församling grundades 1994 och 2003 invigdes en ny synagoga, Tjerkasys första på 40 år. En judisk förskola startades, likaså en judisk skola, den första sedan revolutionen. Ett stort antal judar lämnade Tjerkasy åren omedelbart efter Ukrainas självständighet, i synnerhet till Israel och USA som hade frikostiga visumbestämmelser för det forna Sovjetunions judar.[6]

Geografi och klimat[redigera | redigera wikitext]

Satellitbild

Tjerkasy ligger på västra stranden av Krementjukdammen och Ukrainas viktigaste flod Dnepr, som flyter söderut från Ryssland via Kiev i norr och hela vägen ner till Svarta havet. I Tjerkasy råder ett tempererat kontinentalklimat vilket medför heta somrar och kalla vintrar. De varmaste månaderna är juni, juli och augusti då temperaturen ligger mellan 25 och 30 °C. Den absolut lägsta lufttemperatur som uppmätts -35,3 °C noterades i januari 1935, medan den absoluta högsta 37,4 °C. noterades 30 juli 1936. På sommaren är åskväder mycket vanliga. Snö är vanligast mellan november och mars då temperaturen kan sjunka till under -20 °C. När man bortser från de områden som ligger alldeles intill floden Dnepr är terrängen i och kring Tjerkasy en slätt. Landskapet består mestadels av platta, fruktbara och bördiga områden med svartjord och området har således en betydande jordbruksproduktion.

Politik[redigera | redigera wikitext]

BilousovVF.JPG

Vid borgmästarevalet i november 2006 vann Fria demokraternas kandidat Serhij Olehovytj Odarytj med 35,8 procent av rösterna. Kommunistpartiets kandidat Viktor Belousov fick 20,6%, Boris Raikova - 15,7%, Anatolij Kalentjuka - 8% och Igor Kalasjnik - 7,9%. Resten av kandidaterna fick mindre än 2 procent av rösterna.[7]

Viktor Belousov från Kommunistpartiet har varit Tjerkasys borgmästare sedan 29 april 2013.[8] Tjerkasy kommunfullmäktige består av 60 ledamöter valda för en period av fem år. Från och med valet 2010 är Tjerkasys kommunfullmäktige sammansatt av åtta politiska partier: [9]

Fria demokraterna Regionernas parti Moderlandets försvarsparti Front för förändring Ukrainas kommunistiska parti UDAR Ekologi och social trygghet Oeroende
27 14 10 5 3 2 2 2

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Tjerkasy hade 286 163 invånare i början av 2012.[10]

Huvudgatan i Tjerkasy ca 1910
Samma byggnad det fd ”Slavjanskaja Hotel”, nu ”Ukrainian bank” ca 2005
  • I början av 1800-talet var invånaretalet ca 4 000.
  • 1897 - 29 600 invånare
  • 1910 - 39 600 invånare
  • 1926 - 39 500 invånare
  • 1939 - 51 600 invånare
  • 1959 - 85 000 invånare
  • 1970 - 158 000 invånare
  • 1977 - 229 000 invånare
  • 1984 - 267 000 invånare
  • 2001 - 295 414 invånare
  • 2004 - 291 708 invånare
  • 2005 - 293 000 invånare
  • 2007 - 290 700 invånare
  • 2009 - 287 741 invånare
  • 2011 - 286 000 invånare
  • 2012 - 286 163 invånare

1926 folkbokföring:

1959 folkbokföring:

Språk[redigera | redigera wikitext]

Trots att ukrainska är Ukrainas enda officiella språk kan större delen av befolkningen i Tjerkasy även ryska. Detta ser man bland annat på att många parabolantenner i Tjerkasy är riktade mot satelliter med ryskspråkiga tv-kanaler. Många invånare talar så kallad surzjyk en blandform av ukrainska och ryska.

Transport[redigera | redigera wikitext]

Tjerkasy har ett slitet men fungerande nät med 135 trådbussar på 15 linjer. Tillsammans med ett stort antal privat drivna minibusslinjer (marsjrutki) gör de det lätt att ta sig runt i staden på dagtid. Nattetid upphör all kollektivtrafik och man är hänvisad till att åka taxi.

Minibusslinjer och vanliga bussar har täta avgångar till andra orter i Tjerkasy oblast. Det finns även busslinjer med avgångar från terminalen nära kulturpalatset "Druzjba narodov" flera gånger dagligen till Kiev, Charkiv, Poltava, Krementjuk och Dnipropetrovsk.

Staden ligger på järnvägslinjen mellan Moskva och Odessa, med dagliga avgångar åt båda hållen. Det finns även järnvägsförbindelser till andra städer i närheten som Smila och Zolotonosja.

Tjerkasy har en flygplats, men den är numera stängd för persontrafik. Närmaste flygplatser är Boryspils internationella flygplats och Kiev Zjuljany flygplatsen i Kiev som har både inrikes- och utrikestrafik.

Tidigare fanns en omfattande persontrafik på floden Dnepr. Den har numera minskat. Hamnterminalen, som under en period var stängd, har nu åter öppnat efter en omfattande renovering. Härifrån utgår bland annat kortare nöjeskryssningar på Dnepr.

Den ökande privatbilismen har på senare år medfört brist på parkeringsplatser samt ett ökade antal olyckstillbud. Vägnätet är slitet och omodernt och det finns inga motorvägar som passerar Tjerkasy. Däremot finns två större landsvägar, N16 Uman - Zolotonosja (nationell väg) och R15 Kaniv - Krementjuk (regional väg) som passerar Tjerkasy. Respekten för trafikregler är allmänt låg.

Utbildningsinstitutioner[redigera | redigera wikitext]

Nationella Bogdan Chmelnitskij-universitetet i Tjerkasy

I Tjerkasy finns flera högre läroanstalter.

Universitet

Högskolor

  • Sjevtjenkos lantbrukshögskola (namngivet efter diktaren Taras Sjevtjenko)
  • Tjerkasy nationella handelshögskola
  • Tjerkasy polytekniska högskola
  • Tjerkasy medicinska högskola
  • Tjerkasy institut för förvaltning
  • Institutet för socialförvaltning, ekonomi och juridik
  • Volhynia-institutet för ekonomi och förvaltning
  • Tjerkasy högskola för brandförsvar

Detaljerad lista över Tjerkasys Universitet och högskolor. (engelska)

Sport[redigera | redigera wikitext]

[[Fil:Палац спорту Будівельник.JPG|thumb|Hemmaplan för alla elitklubbar i basketboll och volleyboll är Sport Palace Budivelnyk.]]

Basket[redigera | redigera wikitext]

BK Tjerkasy Monkeys (ukrainsk: "БК Черкаські Мавпи / Cherkassy Monkeys) spelar i den ukrainska högstaligan Superleague. Laget spelade i Europe Cup Challenge 2006/7. Hemmaplan är Sport Palace Budivelnyk med en publikkapacitet på cirka 1 500. I 2007 NBA Draft, blev Tjerkasy Monkeys center Kyrylo Fesenko vald som nr 38 av Philadelphia 76ers, som överlämnade rättigheterna till Utah Jazz.

Volleyboll[redigera | redigera wikitext]

Krug Tjerkasy och Zlatogor Zolotonosha Tjerkasy (kvinnor) samt Impexagro Sport Tjerkasy (män) spelar i högsta ukrainska serien. Säsongen 2008/2009 spelade Krug Tjerkasy [2] i CEV Europa cupen, Impexagro Sport Tjerkasy [3] och Zlatogor Zolotonosha Tjerkasy [4] i Europa Challenge cupen. Hemmaplan för alla tre elitklubbar är Sport Palace Budivelnyk.

Fotboll[redigera | redigera wikitext]

Tjerkasy centralstadion

Stadens elitklubb är FK Slavutytj Tjerkasy (ukrainska: Футбольний клуб «Славутич») som spelar i tredje högsta ukrainska serien Druha Liha. Staden hade tidigare en elitklubb, FK Dnipro Tjerkasy (ФК Дніпро Черкаси), men klubben uteslöts ur PFL och klubben avvecklades under andra halvan av säsongen 2008/2009 på grund av att laget lämnade walk over för andra gången. Lagens hemmastadion Tjerkasy centralstadion (Черкассы Центральный стадион), byggdes 1957 och kan ta 10 321 åskådare.[11] Numera är amatörlaget Hodak FC Tjerkasy stadens näst bästa fotbollslag.

Landhockey[redigera | redigera wikitext]

Tjerkasy-SHVSM tidigare "Spartak Tjerkasy" och Lex-navigator-SHVSM(män) spelar i högsta ukrainska landhockeyserien. Lex-navigator-SHVSM vann bronsmedaljer 2007 och 2008.

Gymnastik[redigera | redigera wikitext]

Staden haft har haft flera gymnaster av internationell klass.

Kanot[redigera | redigera wikitext]

Klubbarna Dynamo Tjerkasy och Avangard Tjerkasy hade tidigare en stor träningsanläggning vid Dnepr och har haft flera idrottare av internationell klass.

Arkitektur[redigera | redigera wikitext]

Bröllopspalatset i Scherbinys herrgård
Vattentornet

Staden har förstörts ett flertal gånger och byggts upp på nytt. I dag finns bara några få byggnader från 1800-talet. Dagens stadsplanering utgår från ett rutsystem med breda långa gator. Den övergripande planen utformades 1826 av den skotske arkitekten William Hastie.

Scherbinys herrgård[redigera | redigera wikitext]

I korsningen mellan Chresjtjatykgatan och Leningatan ligger den föra detta affärsmannen A Scherbinys herrgård. Huset byggdes i jugendstil 1892. Från 1907 till 1912, var byggnaden Zemskajas regeringsbyggnad. Byggnaden hade under sovjettiden flera funktioner. Bland annat var den i början av 1930-talet den statliga ungdomsorganisationen Pionjärernas palats. Sedan 1970 används byggnaden som ”bröllopspalats”.

Det gamla "Slavjanskaja-hotellet"[redigera | redigera wikitext]

I korsningen av Chresjtjatykgatan och O Dasjkevitjagatan finns en byggnad, uppförd i slutet av 1800-talet i neoklassisk stil. Husets fasad är utsmyckad med många dekorativa detaljer, som kupoler och graciösa kolumner. I huset låg tidigare hotellet "Slavjanskaja". I januari 1919 blev byggnaden de röd styrkornas lokala högkvarter. Efter oktoberrevolutionen och fram till mitten av 1970-talet låg hotellet "Dnepr" här, därefter övertogs byggnaden av olika myndigheter. I dag är byggnaden nyrenoverad och inrymmer "Ukrsotsbank".

Vattentornet[redigera | redigera wikitext]

I staden finns en unik byggnad, nämligen det 34 meter höga hyperboloida vattentornet byggd 1914. Det är en av världens första hyperboloida konstruktioner. Tornet ritades av ingenjören och vetenskapsman Vladimir Sjuchov. Då det byggdes fanns det endast några få liknande konstruktioner i världen. Det mest kända är Sjuchovtornet i Moskva. Hyperboloidtekniken har senare använts av bland andra de kända arkitekterna: Gaudi, Le Corbusier och Oscar Niemeyer.

Kultur, underhållning och sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Teatrar och konsertsalar[redigera | redigera wikitext]

  • Sjevtjenko musik- och dramateater spelas skådespel av bland annat den lokala författaren Taras Sjevtjenko. Här håller man också den årliga teaterfestivalen. Teatern ligger passande nog på Sjevtjenko-boulevarden. Här håller man också den årliga jazzfestivalen.
  • Kulturpalatset "Druzjba narodov" är Tjerkasy konsertsal som besöks av många av de största ukrainska och ryska artisterna på sina turnéer. Den ligger på Sjevtjenko-boulevarden.
  • Tjerkasy filharmoni och kammarorkester har en egen nyrenoverad konsertsal i centrala Tjerkasy.

Museer[redigera | redigera wikitext]

Monument[redigera | redigera wikitext]

  • Leninstatyn var en 15 meter hög staty av sovjetledaren Vladimir Lenin (1870-1924) av skulptören K A Kuznetsov från 1969. Efter flera års diskussioner för och emot beslutade de lokala myndigheterna att ta bort statyn, vilket verkställts natten till 29 november 2008.[13]
  • Bogdan Chmelnitskij-monumentet är ett stort monument till minne om nationalhjälten Bogdan Chmelnitskij på Sjevtjenko-boulevarden. (Bild)
  • Ivan Pidkova-monumentet till minne om den kosackiska hetmanen Ivan Pidkova.
  • Sjevtjenko-monumentet framför Sjevtjenko musik- och dramateater av skulptörerna M K Vronskyj och A P Olejnik från 1964.
  • Ärans berg; ett stort krigsmonument, med en evig låga, till minne av de människor som dog under det Stora fosterländska kriget. Monumentet byggdes 1975 där Tjerkasyborgen tidigare låg. (Bild)
  • Afghanistan-monumentet till minne av de 98 av Tjerkasy-regionens 3453 soldater som dog i Afghanistankriget (1979–1989). Det är tradition att nygifta par lägger blommor vid monumentet.

Religiösa byggnader[redigera | redigera wikitext]

TV[redigera | redigera wikitext]

Det finns fem lokala TV-stationer i Tjerkasy: Antenna-Plus[5], Vikka[6], Ros [7] , Media-Center och Expo-TV.

Inomhusköpcentrum[redigera | redigera wikitext]

  • Lubava på Sjevtjenko-boulevarden
  • Chresjtjatik-Citi
  • Dnepro Plaza
  • Plazma på Sjevtjenko-boulevarden
  • City Center

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

  • Tjerkasy zoopark; ett mindre omodernt zoo på 4 hektar byggd 1979. Har ca 200 djur fördelad på 100 arter. Tjerkasy zoopark finns ca 4 km från centrum. I Parken till minne av 30-årsjubileet for segern i Stora fosterländska kriget intill zooet finns ett minitivoli för små barn. På området finns en av stadens cirkusplatser där omkringresande cirkusar håller sina föreställningar.
  • Cirkus; Tjerkasy har ingen egen cirkus men besöks ofta av omkringresande cirkusar. Cirkusplatser finns bland annat intill Tjerkasy centralstadion, i Kemiparken och i strandpromenad-området vid Hamnterminalen.
  • Parken till minne av 50-årsjubileet for Oktoberrevolutionen. Tjerkasys stora gröna oas. I parken finns ett minitivoli för små barn. Parken ligger i den nordvästra ändan av Sjevtjenko-boulevarden.
  • Tjerkasys planetarium.

Kända kulturpersoner från Tjerkasy[redigera | redigera wikitext]

Taras Sjevtjenko

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Tjerkasy har nio vänorter:[15]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Anton Meiser: Die Hölle von Tscherkassy. Ein Kriegstagebuch 1943-1944, Verlag Siegfried Bublies, Koblenz 1998, ISBN 3-926584-56-4. (tyska)
  • Ткаченко О., Найдем С. Черкаси. - К., 1956. (ukrainska)
  • Кілессо С. Черкаси. - К. 1966 (ukrainska)
  • Ястребова Л. Пам'ятні місця Черкас. - Дніпропетровськ, 1971. (ukrainska)
  • Icтopiя мicт i ciл Укpaїнcькoї РCP - Черкаськa область (svenska:Ukrainska SSRs städer och byars historia - Tjerkasy Oblast), Kiev. 1972. (ukrainska)
  • Енциклопедія українознавства: В 10 томах / Головний pедактор Володимир Кубійович. — Париж, Нью-Йорк: Молоде Життя, 1954—1989. (ukrainska)
  • Большой Советской Энциклопедии (Den stora Soviet Encyclopedian) On-line (ryska)
  • Boguslavskij V.V., "Slavjanskaja entsiklopedija. Kijevskaja Rus'-Moskovija", Moskva, Olma-Press, 2005 (i 2 band), band 2, sid. 356. ISBN 5-224-02249-5, ISBN 5-224-02251-7. (ryska)
  • Nordisk familjebok (1904-1926) On-line (svenska)

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kosacker i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
  2. ^ ”JSTOR: Proceedings of the American Philosophical Society, Vol. 114, No. 3 (Jun. 18, 1970), pp. 226-243”. http://www.jstor.org/pss/985700. 
  3. ^ Cherkassy - Ukraine Jewish Heritage
  4. ^ Sorkin, 1997, p. 161-162
  5. ^ Jewishgen research
  6. ^ Federation of Jewish Communities - Cherkassy
  7. ^ На виборах міського голови Черкас переміг самовисувань Сергій Одарич / Новини / НРКУ (ukrainska)
  8. ^ Наступником Одарича в Черкасах став 60-річний комуніст
  9. ^ officiella webbplatsen för Tjerkasy kommunfullmäktige
  10. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet Ukraina120101
  11. ^ ”Bild”. http://www.ukrsoccerhistory.com/sources/stadion_cherkasy.jpg. 
  12. ^ Bild
  13. ^ [1]
  14. ^ Go2KIEV - Cherkassy (engelska)
  15. ^ Міжнародна співпраця м. Черкаси із закордонними містами-партнерами

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Flag of Ukraine.svg Ukrainaportalen