Tjerkasy

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tjerkasy - Tjerkassy
Черкаси - Черкассы
Stadsvapen
Lägeskarta
Namn Tjerkasy
Land  Ukraina
Oblast Flag of Cherkasy Oblast.png Tjerkasy oblast
Befolkning
2011		 287 583
Yta 69 km²
Befolkningstäthet 4 170 inv/km²
Geografiska koordinater 49°25' N, 32°04' Ö
Tidszon UTC+3
Postnummer 18000-499
Riktnummer +380 472
Borgmästare Serhij Olehovytj Odarytj

Tjerkasy [tʂɛrˈkɑsɪ] (ukrainska: Черкаси; ryska: Черкассы, Tjerkassy; engelska: Cherkasy; tyska: Tscherkassy) är en stad med nästan 288 000 invånare (2009) i centrala Ukraina. Staden är huvudstad i Tjerkasy oblast (län) liksom administrativt centrum för det omgivande Tjerkasky rajon (distriktet) inom Tjerkasy oblast. Staden själv är två separata administrativa områden (rajon), Sosnivskiy (med Orshanets by) och Pridniprovskiy, inom Tjerkasy oblast.

Staden är belägen på stranden av Krementjukdammen i floden Dnepr (Dnipro) cirka 160 kilometer sydost om den ukrainska huvudstaden Kiev. Järnvägslinjen mellan Moskva och Odessa går genom Tjerkasy och passerar här Dnepr på en 12 km lång kombinerad tåg- och vägbro som löper på en fördämning, som är Ukrainas längsta av sitt slag.

"Tjerkasy" var den ryska benämningen på kosackerna.[1]

Innehåll

[redigera] Stadens namn

Efter den ukrainska självständigheten 1991 har många städer bytt namn från ryska till ukrainska namnformer. Stadens officiella namn är i dag Черкаси, med svensk translittering från ukrainska blir stadens namn Tjerkasy. Under sovjettiden var det ryska namnet Черкассы mest utbrett som med svensk translittering från ryska skrivs Tjerkassy. De ökade kontakterna med väst har gjort behovet av translittering från det kyrilliska alfabetet nödvändigt; man ser därför ofta ukrainska företag, universitet, idrottsklubbar med mera använda engelsk translittering av namnet. Черкаси eller Черкассы blir då Cherkasy respektive Cherkassy.

[redigera] Historia

Storfurstendömet Litauen
Gyllene horden, 1389.
Tjerkasyborgen

Arkeologiska fynd visar att området där Tjerkasy ligger idag var bebott av skyterstammar för över 4 000 år sedan.

Staden Tjerkasy grundades under Kievrikets tid. Orten omnämns första gången i bevarade skriftliga källor 1286. Det gamla Tjerkasy nämns i gamla ryska annaler och i brev från Krims khan Meñli I Giray. Under 1300-talet och fram till 1600-talet utsattes området flera gånger av fientliga anfall. Först från Gyllene horden sedan från turkar och krimtatarer. Som ett försvar mot fiender byggdes en träborg, Tjerkasyborgen, som ersattes av ett slott 1549. Slottet finns inte längre utan på platsen ligger idag ett stort monument över segern i Stora fosterländska kriget.

Staden fortsatte att växa runt borgen. Från 1400-talet bebodde kosacker i Tjerkasyområdet. Staden hamnade på 1300-talet under Storfursten av Litauen och förblev så framtill 1569 då Ukraina hamnade under polskt styre. Under det polska styret började zaporozjjekosackerna utgöra en del av den kungliga kronarmén. Kosackernas första hetman var Ostap Dasjkevytj, vilken bistod Polen stort. Den polske kungen och storfursten av Litauen Stefan Batory som ville trygga landets södra delar mot krimtatarerna, skapade en arméorganisation runt zaporozjjekosackerna och hans efterföljer på posten som polske kung Sigismund III Vasa, som även var svensk kung, överlämnade därför bland annat Tjerkasy till zaporogerna.

Bogdan Chmelnitskij

Från 1589 inleds en period av konflikter inom Polsk-litauiska samväldet mellan kronan och kosackerna. Polackerna försökte med bestraffningar avstyra kosackernas anfall mot tatarerna och turkarna vilka vid den tidpunkten hade fredsavtal med det Polsk-litauiska samväldet. Vidare infördes en kyrklig union mellan de katolska och ortodoxa kyrkorna. Följden av detta blev många militära konflikter mellan kosackerna och den polsk-litauiska armén, vilket utmynnade i det Ukrainska frihetskriget (1648- 1654). Under frihetskriget hade Tjerkasy en viktig roll i försvaret mot den polsk-litauiska kronans styrkor. Ett försvar som leddes av nationalhjälten Bogdan Chmelnitskij. Han står numera staty på Sjevtjenko-boulevarden. Frihetskriget ledde till att det Polsk-litauiska samväldet förlorade kontrollen över området. Istället skedde en förening mellan stora delar av det område som nu kallas Ukraina och Ryssland. 1793 blev staden en del av det ryska imperiet och fick sina stadsrättigheter 1795.

William Hasties stadsplanering från 1826 är utformad som ett rutmönster med breda raka gator och offentliga parker.

Den norra stadsdelen var planerad 1826 av den skotska arkitekten William Hastie.[2] Stadsplaneringen är utformad som ett rutmönster med breda raka gator och offentliga parker. Staden Tjerkasy utvecklades mycket tack vare järnvägen som kom till staden 1912 samt ångfartygen som trafikerade Dnepr. I staden byggdes bland annat Ukrainas första sockerraffinaderi, en tobaksfabrik och en mekanisk fabrik. Tjerkasy blev en av de viktigaste omlastningsplatserna för timmer som hade transporterats på Dnepr från flodens norra grenar. Tillgången på virke bidrog till etableringen av stadens många möbelfabriker.

Under perioden 1922-1991 var Tjerkasy officiellt en del av Sovjetunionen, men kom under sovjetisk kontroll redan 16 januari (29 januari enligt gregorianska kalendern) 1918. Under inbördeskriget övergick kontrollen över staden under en kort tid till tyska trupper och lokala antikommunister. Röda armén återtog staden i december 1919. Från 1932 var staden en del av Kiev oblast. Under andra världskriget var staden ockuperad av nazityska trupper från 22 augusti 1941 till 14 december 1943. 1943-1944 blev ett antal tyska divisioner inringade och praktiskt taget förintade av två sovjetiska fronter vid staden (se Korsun-Tjerkassy-fickan). 1954 blev Tjerkasy huvudstad i ett nybildat oblast (Tjerkassy oblast), det yngsta oblastet i Ukraina. Sedan dess har invånarantalet ökat till det fyrdubbla. Den relativa levnadsstandarden ökade for stadens invånare under 1950-, 60- och 70-talet. Under denna tid byggdes nya bostadsområden och offentliga byggnader. Även många kulturinstitutioner inrättades. Exempel på offentliga byggnader är Sovjethuset (1959) Tjerkasy järnvägsstation (1965), Tjerkasy centralstadion (1957), Sjevtjenko musik- och dramateater (1964) samt inomhusmarknaden (1971). Även nya företag inom kemisk industri startades.

1954 påbörjade man bygget av Krementjukdammen och Krementjuks vattenkraftverk i Krementjuk som var färdigbyggda 1959. Detta betydde samtidigt att de delar av staden som låg lågt och nära floden fick utrymmas för att göra plats för den nya dammen. 9 november 1965 fick staden sina första trådbussar. I november 1986 tilldelades Tjerkasy den sovjetiska orden Arbetets röda band efter ett dekret av presidiet i Sovjetunionens högsta sovjet.

[redigera] Tjerkasys judar

Katarina den stora tillät de första judarna att bosätta sig i Tjerkasy 1762. Den judiska församlingen blomstrade och 1910 fanns det 13 000 judar i staden vilket motsvarade 30 procent av hela stadens befolkning. På den tiden hade staden en judisk skola, en judisk klinik, en Talmud-Torah och 13 synagogor. I början av den kommunistiska revolutionen 1917, blev Torahn förbjuden och myndigheterna begränsade rabbinernas aktiviteter och den judiska undervisningen. Runt 2000 judar lämnade Tjerkasy under denna period.

Den 22 augusti 1941, erövrade tyskarna staden, och i september-oktober 1941 dödades cirka 300 judar. Den 25 oktober skapade tyska trupper ett getto för alla Tjerkasys judar. Många judar drunknade i Dnepr, medan andra sköts och mördades inne i gettot. I skogarna utanför Tjerkasy, deltog därför många judiska partisaner i att understödja de sovjetiska soldaterna som återerövrade staden den 14 december 1943. I slutet på 1950-talet hade Tjerkasy en judisk befolkning på runt 5 000, en halvering inom loppet av 35 år.

Efter Sovjetunionens kollaps grundades ett judisk kulturcentrum i Tjerkasy som omedelbart lockade cirka 300 judar. 1991 bildades i Tjerkasy en judisk förening godkänd av myndigheterna. En judisk församling grundades 1994 och 2003 invigdes en ny synagoga, Tjerkasys första på 40 år. En judisk förskola startades, likaså en judisk skola, den första sedan revolutionen. Ett stort antal judar lämnade Tjerkasy åren omedelbart efter Ukrainas självständighet, i synnerlighet till Israel och USA som hade frikostliga visumbestämmelser för det forna Sovjetunions judar.[3]

[redigera] Politik

Vid borgmästarevalet i november 2006 vann Fria demokraternas kandidat Serhij Olehovytj Odarytj med 35,8 procent av rösterna. Kommunistpartiets kandidat Viktor Belousov fick 20,6%, Boris Raikova - 15,7%, Anatolij Kalentjuka - 8% och Igor Kalasjnik - 7,9%. Resten av kandidaterna fick mindre än än 2 procent av rösterna.[4]

Satellitbild

[redigera] Geografi och klimat

Tjerkasy ligger på västra stranden av Krementjukdammen och Ukrainas viktigaste flod; Dnepr, som flyter söderut från Ryssland via Kiev i norr och hela vägen ner till Svarta havet. I Tjerkasy råder ett tempererat kontinentalklimat vilket medför heta somrar och kalla vintrar. De varmaste månaderna är juni, juli och augusti då temperaturen ligger mellan 25 och 30 °C. Den absolut lägsta lufttemperatur som uppmätts på -35,3 °C noterades i januari 1935, medan den absoluta högsta 37,4 °C. noterades 30 juli 1936. På sommaren är åskväder mycket vanligt. Snö är vanligast mellan november och mars då temperaturen kan sjunka till under -20 °C. När man bortser från de områden som ligger alldeles intill floden Dnepr är terrängen i och kring Tjerkasy en slätt. Landskapet består mestadels av platta, fruktbara och bördiga områden med svartjord och området har således en betydande jordbrukproduktion.

[redigera] Demografi

Huvudgatan i Tjerkasy ca 1910
Samma byggnad det fd ”Slavjanskaja Hotel”, nu ”Ukrainian bank” ca 2005

Enligt folkräkningen år 2011 hade Tjerkasy 287 583 invånare.

  • I början av 1800-talet var invånaretalet ca 4 000.
  • 1897 - 29 600 invånare
  • 1910 - 39 600 invånare
  • 1926 - 39 500 invånare
  • 1939 - 51 600 invånare
  • 1959 - 85 000 invånare
  • 1970 - 158 000 invånare
  • 1977 - 229 000 invånare
  • 1984 - 267 000 invånare
  • 2001 - 295 414 invånare
  • 2004 - 291 708 invånare
  • 2005 - 293 000 invånare
  • 2007 - 290 700 invånare
  • 2009 - 287 741 invånare
  • 2011 - 287 583 invånare

1926 folkbokföring:

1959 folkbokföring:

[redigera] Språk

Trots att ukrainska är Ukrainas enda officiella språk kan större delen av befolkningen i Tjerkasy även ryska. Detta ser man bland annat på att många parabolantenner i Tjerkasy är riktade mot satelliter med ryskspråkiga tv-kanaler. Många invånare talar så kallad surzjyk en blandform av ukrainska och ryska.

[redigera] Transport

Tjerkasy har ett slitet men fungerande nät med 135 trådbussar på 15 linjer. Bild Tillsammans med ett stort antal privat drivna minibusslinjer (marsjrutki) gör de det lätt att ta sig runt i staden på dagtid. Nattetid upphör all kollektivtrafik och man är hänvisad till att åka taxi.

Minibusslinjer och vanliga bussar har täta avgångar till andra orter i Tjerkasy oblast. Det finns även busslinjer med avgångar flera gånger dagligen till Kiev, Charkiv, Poltava, Krementjuk och Dnepropetrovsk.

Staden ligger på järnvägslinjen mellan Moskva och Odessa, med dagliga avgångar åt båda håll. Det finns även järnvägsförbindelser till andra städer i närheten som Smila och Zolotonosja.

Tjerkasy har en flygplats, men den är numera stängd för persontrafik. Närmaste flygplatser är Boryspils internationella flygplats och Kiev Zhulyany flygplats i Kiev som har både inrikes- och utrikestrafik.

Tidigare fanns en omfattande persontrafik på floden Dnepr. Denna har numera upphört. Hamnterminalen som tidigare var stadens stolthet har fått förfalla.

Den ökande privatbilismen har på senare år medfört brist på parkeringsplatser samt ett ökade antal olyckstillbud. Vägnätet är slitet och omodernt och det finns inga motorvägar som passerar Tjerkasy. Däremot finns två större landsvägar, N16 Uman - Zolotonosja (nationell väg) och R15 Kaniv - Krementjuk (regional väg) som passerar Tjerkasy. Respekten för trafikregler är allmänt låg.

  • Marsjrutki i Tjerkasy

  • Trådbuss i Tjerkasy

[redigera] Utbildningsinstitutioner

Nationella Bogdan Chmelnitskij-universitetet i Tjerkasy

I Tjerkasy finns flera högre läroanstalter.

Universitet

Högskolor

  • Sjevtjenkos lantbrukshögskola (namngivet efter diktaren Taras Sjevtjenko)
  • Tjerkasy nationella handelshögskola
  • Tjerkasy polytekniska högskola
  • Tjerkasy medicinska högskola
  • Tjerkasy institut för förvaltning
  • Institutet för socialförvaltning, ekonomi och juridik
  • Volhynia-institutet för ekonomi och förvaltning
  • Tjerkasy högskola för brandförsvar

Detaljerad lista över Tjerkasys Universitet och högskolor. (engelska)

[redigera] Sport

[redigera] Basket

BK Tjerkasy Monkeys (ukrainsk: "БК Черкаські Мавпи / Cherkassy Monkeys) spelar i den ukrainska högstaligan Superleague. Laget spelade i Europe Cup Challenge 2006/7. Hemmaplan är Sport Palace Budivelnyk med en publikkapacitet på cirka 1 500. I 2007 NBA Draft, blev Tjerkasy Monkeys center Kyrylo Fesenko valt som nr 38 av Philadelphia 76ers, som överlämnade rättigheterna till Utah Jazz.

[redigera] Volleyboll

Krug Tjerkasy och Zlatogor Zolotonosha Tjerkasy (kvinnor) samt Impexagro Sport Tjerkasy (män) spelar i högsta ukrainska serien. Säsongen 2008/2009 spelade Krug Tjerkasy [3] i CEV Europa cupen, Impexagro Sport Tjerkasy [4] och Zlatogor Zolotonosha Tjerkasy [5] i Europa Challenge cupen. Hemmaplan för alla tre elitklubbar är Sport Palace Budivelnyk.

[redigera] Fotboll

Tjerkasy centralstadion

Stadens elitklubb är FK Slavutytj Tjerkasy (ukrainska: Футбольний клуб «Славутич») som spelar i tredje högsta ukrainska serien Druha Liha. Staden hade tidigare en elitklubb, FK Dnipro Tjerkasy (ФК Дніпро Черкаси), men klubben uteslöts ur PFL och klubben avvecklades under andra halvan av säsongen 2008/2009 på grund av att laget lämnade walk over för andra gången. Lagens hemmastadion Tjerkasy centralstadion (Черкассы Центральный стадион), byggdes 1957 och kan ta 10 321 åskådare. ([5]) Numera är amatörlaget Hodak FC Tjerkasy stadens näst bästa fotbollslag.

[redigera] Landhockey

Tjerkasy-SHVSM tidigare "Spartak Tjerkasy" og Lex-navigator-SHVSM(män) spelar i högsta ukrainska landhockey serien. Lex-navigator-SHVSM vann bronsmedaljer 2007 och 2008.

[redigera] Gymnastik

[redigera] Kanot

Klubbarna Dynamo Tjerkasy och Avangard Tjerkasy har en stor träningsanläggning vid Dnepr och har haft har haft flera idrottare av internationell klass.

[redigera] Arkitektur

Bröllopspalatset i Scherbinys herrgård

Staden har förstörts ett flertal gånger och byggts upp på nytt. I dag finns bara några få byggnader från 1800-talet. Dagens stadsplanering utgår från ett rutsystem med breda långa gator. Den övergripande planen utformades 1826 av den skotske arkitekten William Hastie.

[redigera] Scherbinys herrgård

I korsningen mellan Chresjtjatykgatan och Leningatan ligger den föra detta affärsmannen A Scherbinys herrgård. Huset byggdes i jugendstil 1892. Från 1907 till 1912, var byggnaden Zemskajas regeringsbyggnad. Byggnaden hade under sovjettiden flera funktioner. Bland annat var den i början av 1930-talet den statliga ungdomsorganisationen Pionjärernas palats. Sedan 1970 används byggnaden som ”bröllopspalats”. (Bild)

[redigera] Det gamla "Slavjanskaja-hotellet"

I korsningen av Chresjtjatykgatan och O Dasjkevitjagatan finns en byggnad, uppförd i slutet av 1800-talet i neoklassisk stil. Husets fasad är utsmyckad med många dekorativa detaljer, som kupoler och graciösa kolumner. I huset låg tidigare hotellet "Slavjanskaja". I januari 1919 blev byggnaden de röd styrkornas lokala högkvarter. Efter oktoberrevolutionen och fram till mitten av 1970-talet låg hotellet "Dnepr" här, därefter övertogs byggnaden av olika myndigheter. I dag är byggnaden nyrenoverad och inrymmer "Ukrsotsbank".

[redigera] Vattentornet

I staden finns en unik byggnad, nämligen det hyperboloida vattentornet (Bild). Det är en av världens första hyperboloida konstruktioner. Tornet ritades av ingenjören och vetenskapsman Vladimir Sjuchov. Då det byggdes fanns det endast några få liknande konstruktioner i världen. Det mest kända är Sjuchovtornet i Moskva. Hyperboloidtekniken har senare används av bland andra de kända arkitekterna: Gaudi, Le Corbusier och Oscar Niemeyer.

[redigera] Kultur, underhållning och sevärdheter

[redigera] Teatrar och konsertsalar

  • På Sjevtjenko musik- och dramateater spelas skådespel av bland annat den lokala författaren Taras Sjevtjenko. Här håller man också den årliga teaterfestivalen. Teatern ligger passande nog på Sjevtjenko-boulevarden.
  • Kulturpalatset "Druzjba narodov" är Tjerkasy konsertsal som besöks av många av de största ukrainska och ryska artisterna på sina turnéer. Den ligger på Sjevtjenko-boulevarden.
  • Tjerkasy filharmoni och kammarorkester har en egen nyrenoverad konsertsal i centrala Tjerkasy. Här håller man också den årliga jazzfestivalen.

[redigera] Museer

[redigera] Monument

  • Leninstatyn var en 15 meter hög staty av sovjetledaren Vladimir Lenin (1870-1924) av skulptören K A Kuznetsov från 1969. Efter flera års diskussioner för och emot beslutade de lokala myndigheterna att ta bort statyn, vilket verkställts natten till 29 november 2008.[8]
  • Bogdan Chmelnitskij-monumentet är ett stort monument till minne om nationalhjälten Bogdan Chmelnitskij på Sjevtjenko-boulevarden. (Bild)
  • Ivan Pidkova-monumentet till minne om den kosackiska hetmanen Ivan Pidkova.
  • Sjevtjenko-monumentet framför Sjevtjenko musik- och dramateater av skulptörerna M K Vronskyj och A P Olejnik från 1964.
  • Ärans berg; ett stort krigsmonument, med en evig låga, till minne av de människor som dog under det Stora fosterländska kriget . Monumentet byggdes 1975 där Tjerkasyborgen tidigare låg. (Bild)
  • Afghanistan-monumentet till minne av de 98 av Tjerkasy-regionens 3453 soldater som dog i Afghanistankriget (1979–1989). Det är tradition att nygifta par lägger blommor vid monumentet.

[redigera] Religiösa byggnader

[redigera] TV

Där finns tre lokala TV-stationer i Tjerkasy; Antenna[6], Vikka[7] och Ros [8]

[redigera] Inomhusköpcentrum

  • Dnepro Plaza
  • Plazma på Sjevtjenko-boulevarden
  • City Center

[redigera] Övrigt

  • Tjerkasy zoopark; ett mindre omodernt zoo på 4 hektar byggd 1979. Har ca 200 djur fördelad på 100 arter. Tjerkasy zoopark finns ca 4 km från centrum. I Parken till minne av 30-årsjubileet for segern i Stora fosterländska kriget intill zooet finns ett minitivoli för små barn. På området finns en av stadens cirkusplatser där omkringresande cirkusar håller sina föreställningar.
  • Cirkus; Tjerkasy har ingen egen cirkus men besöks ofta av omkringresande cirkusar. Cirkusplatsen finns intill Tjerkasy centralstadion.
  • Parken till minne av 50-årsjubileet for Oktoberrevolutionen. Tjerkasys stora gröna oas. I parken finns ett minitivoli för små barn. Parken ligger i den nordvästra ändan av Sjevtjenko-boulevarden.
  • Tjerkasys planetarium.

  • Tjerkasy filharmoni och kammarorkester

  • Sjevtjenko musik- och dramateater

  • Den numera borttagna Leninstatyn i centrala Tjerkasy.

  • Sankt Michaelskatedralen

  • Sankt Mykola kyrkan

  • Parken till minne av 50-årsjubileet for Oktoberrevolutionen.

  • Parken till minne av 50-årsjubileet for Oktoberrevolutionen.

  • Inomhusköpcentrum Dnepro Plaza

  • Inomhusköpcentrum Plazma

[redigera] Kända kulturpersoner från Tjerkasy

Taras Sjevtjenko

[redigera] Vänorter

Tjerkasy har nio vänorter:[10]

[redigera] Litteratur

  • Anton Meiser: Die Hölle von Tscherkassy. Ein Kriegstagebuch 1943-1944, Verlag Siegfried Bublies, Koblenz 1998, ISBN 3-926584-56-4. (tyska)
  • Ткаченко О., Найдем С. Черкаси. - К., 1956. (ryska)
  • Кілессо С. Черкаси. - К. 1966 (ryska)
  • Ястребова Л. Пам'ятні місця Черкас. - Дніпропетровськ, 1971. (ryska)
  • Icтopiя мicт i ciл Укpaїнcькoї РCP - Черкаськa область (svenska:Ukrainska SSRs städer och byars historia - Tjerkasy Oblast), Kiev. 1972. (ryska)
  • Енциклопедія українознавства: В 10 томах / Головний pедактор Володимир Кубійович. — Париж, Нью-Йорк: Молоде Життя, 1954—1989. (ryska)
  • Большой Советской Энциклопедии (Den stora Soviet Encyclopedian) On-line (ryska)
  • Boguslavskij V.V., "Slavjanskaja entsiklopedija. Kijevskaja Rus'-Moskovija", Moskva, Olma-Press, 2005 (i 2 band), band 2, sid. 356. ISBN 5-224-02249-5, ISBN 5-224-02251-7. (ryska)
  • Nordisk familjebok (1904-1926) On-line (svenska)

[redigera] Källor

  1. ^ Kosacker i Nordisk familjebok (2:a upplagan, 1911)
  2. ^ ”JSTOR: Proceedings of the American Philosophical Society, Vol. 114, No. 3 (Jun. 18, 1970), pp. 226-243”. http://www.jstor.org/pss/985700. 
  3. ^ Federation of Jewish Communities - Cherkassy
  4. ^ На виборах міського голови Черкас переміг самовисувань Сергій Одарич / Новини / НРКУ (ukrainska)
  5. ^ ”Bild”. http://www.ukrsoccerhistory.com/sources/stadion_cherkasy.jpg. 
  6. ^ [1][död länk]
  7. ^ Bild
  8. ^ [2]
  9. ^ Go2KIEV - Cherkassy (engelska)
  10. ^ Міжнародна співпраця м. Черкаси із закордонними містами-партнерами

[redigera] Externa länkar

Flag of Ukraine.svg Ukrainaportalen


Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Tjerkasy&oldid=15904939"
Personliga verktyg
Namnrymder
Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk