Könsroll

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Könsroller)
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel behandlar könsrollsbegreppet hos människor. För könsroller inom djurvärlden se Könsroller (zoologi).
Matlagning i hemmet är en syssla som förknippas med den traditionella kvinnliga könsrollen medan matlagning som yrke däremot i högsta grad förknippas med en traditionell manlig könsroll.[källa behövs]
Utpräglat fysiska och mekaniska sysslor förknippas ofta med den traditionella manliga könsrollen.[källa behövs]

Med könsroll avses de socialt och kulturellt betingade skillnaderna mellan könen, exempelvis skillnader i beteende, normer, resurser, värderingar och status. Könsrollen omfattar också föreställningar om hur relationen mellan könen bör vara. [1]

Terminologi[redigera | redigera wikitext]

Termen könsroll har bland annat utvecklats av den amerikanske läkaren och psykoanalytikern Robert Stoller. Han forskade om transsexualism och upptäckte att personers upplevelse av vilket kön de tillhörde inte alltid stämde överens med vilket kön deras kropp såg ut att tillhöra.[2]

Inom den engelskspråkiga sfären talar man om sex respektive gender, med vilket man avser biologiskt kön (ibland skrivet som enbart kön) och socialt kön eller genus. På svenska är uppdelningen inte lika vanlig och förekommer mest inom forskarkretsar. Se även genussystem.

Det biologiska könet definieras av vilken typ av könsceller som produceras samt vilken kromosomuppsättning personen har. Kvinnors könsceller kallas ägg medan mäns könsceller kallas spermier. Kvinnor har i regel två homologa könskromosomer (XX) till skillnad från män som oftast har två icke-homologa könskromosomer (XY). Däremot förekommer undantag där en kvinna kan ha kromosomuppsättningen XY och vice versa.  Därför bestäms det biologiska könet nu för tiden enbart av en speciell SRY-gen. SRY står för Sex determining region Y och innebär en manlig fosterutvecklingen. Om genen är skadad eller inte finns blir fostret en flicka. SRY-genen ger bland annat upphov till produktionen av könshormoner samt könskörtlar.[3] 

Kön och genus[redigera | redigera wikitext]

Idag har begreppet kön i hög grad ersatts av genus. En av flera orsaker till detta är att begreppet "könsroll" upplevdes signalera att kön "bara" var en roll som människor kunde kliva i och ur som de själva vill och önskar. Könsrollsbegreppet ansågs också vara teoretiskt otillräckligt för att förklara maktstrukturer. Gayle Rubin var först med att argumentera för införandet av gender (sv. genus) i feministisk teori. Hon menade då att gender kunde beskriva relationen mellan könen, istället för att bara beskriva rollerna separat. Hon såg också detta som ett sätt att slippa använda begreppet patriarkat vilket hon upplevde problematiskt eftersom alla samhällen inte är patriarkat. Rubin ansåg att ett samhälle kan vara "könat" och ändå jämställt. Rubin kopplade också ordet gender till formande av sexualiteter (heteronormen).[2]

Den som starkast argumenterat för användningen av genus i svensk kontext är Yvonne Hirdman.

Historikern Yvonne Hirdman skriver i en rapport till Maktutredningen, kallad Genussystemet – Teoretiska funderingar kring kvinnors sociala underordning (1988): ”Jag föreslår att vi med genus sätter namn på den allt mer komplicerade kunskap vi har av manligt och kvinnligt, vår allt större förståelse av hur manligt och kvinnligt görs.”[4]

Förenklat kan man förklara ”Kön” som det biologiska kön man får vid födsel. I detta sammanhang finns bara två kön, man eller kvinna. Det biologiska könet beror främst på könsorgan, hormonproduktion, hormonbalans och uppsättningen av kromosomer. Vissa vill också påstå att biologiskt kön är något som läkaren vid födsel bestämmer.

Genus blev ordet som, så som Yvonne Hirdman beskrev, skulle beskriva det mer komplexa samspelet mellan det biologiska könet och det sociala- och det kulturella könet. Enkelt beskrivet så är genus det som man brukar kalla det sociala- och kulturella könet. Detta beskriver då hur en persons identitet påverkas av könsnormerna i samhället, så som maskulina eller feminina normerÖversättningen mellan engelskans gender och svenskans genus är dock inte helt oproblematisk. Då gender i engelskan sedan länge varit knutet till kön är genus ett begrepp som i stort sett bara konstruerats för att ersätta ordet "könsroll". Det tog också längre tid för den svenska varianten av begreppet att få fotfäste och det får sägas att i allmänt svenskt tal är könsroll fortfarande ett högst levande begrepp.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Enkönsmodellen[redigera | redigera wikitext]

Från Antiken fram till 1500-talet växte teorin om enkönsmodellen fram. Galenos var en grekisk läkare och anatom, som så många andra under sin epok ansåg att män och kvinnor var olika varianter av samma kön. Könsdelarna vad de samma men inåtvända hos kvinnor till skillnad från männens utåtvända. Detta till trots menade man att det fanns skillnader gällande till exempel fysiska förmågor och intellektualitet vilket gjorde kvinnor underordnade i samhället. Med andra ord fanns det två sociala men ett biologiskt kön.[5]

Tvåkönsmodellen[redigera | redigera wikitext]

Mellan 1500-talet och 1700-talet började enkönsmodellen  ifrågasättas och man började se könen som varandras motsatser snarare än olika typer av samma kön. Framför allt anmärktes olikheter i skelett, könsorgan och hjärna. Kvinnornas skelett ritades på 1700-talet med bredare bäcken och mindre skallar än männens vilket stödde teorin om att kvinnorna var mindre intellektuella än männen. Senare studier visade däremot motsatsen där kvinnornas kranier var större än männens och man påstod att detta var ett tecken på kvinnors ofullständiga utveckling. Deras stora skallar jämfördes med barns och innebar “incomplete growth” vilket var ett tecken på bristande intellektuell förmåga. Dessa skillnader lade grunden till idén om att kvinnors huvudsakliga uppgift var att föda barn och ha en undanskymd position i samhället.[5]

Socialdarwinism[redigera | redigera wikitext]

Under den senare delen av 1800-talet slog Darwins teorier om det sexuella och naturliga urvalet och de starkaste bäst anpassade i en arts överlevnadsförmåga. Teorierna fick stort inflytande på såväl vetenskap som politik, och ofta anfördes Darwins teorier som bevis för att skillnader i makt och inflytande var naturliga samt en avspegling av evolutionen.[5] Vissa anatomer påstod att de kunde skilja en man från en kvinna genom att undersöka olika strukturer i hjärnan vid obduktion.[6] Att använda evolutionsläran och biologin för att förklara nuvarande sociala skillnader mellan män och kvinnor kallas för socialdarwinism. Det socialdarwinistiska synsättet präglas bland annat av två motsvarande teorier: teorin om dominant hanne och livmoderteorin.[7] Gemensamt för dem är att de tolkar historien och människans utveckling med nutida könsrollsmönster som förebild. [5]

Enligt teorin om sexuell selektion får den starkaste och mäktigaste hannen para sig med flest honor. Utifrån det menar teorin att svaga män har utkonkurreras och därför är män generellt starkare.[7] Dessutom påstås teorin förklara normen om mäns aggressivitet eftersom hanarna i teorin måste “slåss” om honorna.

Motsvarigheten till teorin om dominant hanne är livmoderteorin.[7] Det naturliga urvalet spelare en roll i teorin och graviditet, amning och småbarnsår innebär att kvinnors intelligens fått annan inriktning än mäns.[5] De har, i och med närheten till barnen, blivit mer relationsinriktade och vårdande. Dessutom anses det att de moderligaste kvinnorna får flest avkommor som överlever.

Könsrollsteorin[redigera | redigera wikitext]

Enligt könsrollsteorin är kön förknippat med en social roll eller värdering som människor mer eller mindre medvetet lever med.

Ett exempel är "kvinnan ska stå vid spisen och laga mat medan mannen tjänar familjens uppehälle", ett annat att "flickor ska tycka om rosa, pojkar ljusblått".

Könsrollerna uppfattas som stereotypa mallar vilka respektive kön mer eller mindre tvingas in i.

Enligt könsrollsteorin finns en tanke om att män och kvinnor har egenskaper och behov som bara går att finna i endera könsrollen, och föreställningen om att "män skall vara manliga" och "kvinnor ska vara kvinnliga" kan bli problematisk att hålla fast vid, när en egenskap som står att finna hos samtliga kön, blir begränsat till ett enda.

Kritiker menar att de värderingar, egenskaper och behov som formar begreppen "manligt" eller "kvinnligt" snarare är att betrakta som mänskliga, snarare än könsreglerade.

När någon säger:

"Alex är mjuk och omtänksam."

Så skulle någon med könsrollsteorin med förklaringsmodell, snarare säga;

"Alex är feminin till sitt sätt.",

Eller, för den delen:

"Alex är maskulin till sitt sätt.",

Egenskaperna, i det här fallet "mjuk och omtänksam" byts helt enkelt ut till en grov förenkling av det genus som talaren själv förknippar med egenskapen, beroende på talarens tidigare erfarenheter och egna värderingar.

Vilka egenskaper som förknippas med vilket genus varierar, beroende på de sociala omgivningar talaren upplevt, och vad talaren har lärt sig att förknippa med just det genus som åsyftas.

Om någon utan könrollsteorin som förklaringsmodell säger

"Det är tillåtet för män att gråta."

Så skulle någon med könsrollsteorin som förklaringsmodell kunna säga:

"Det är tillåtet för män att bejaka sina kvinnliga sidor".

Givet att talaren anser att "att gråta" skulle vara någonting "kvinnligt", som skulle vara omöjligt för män att göra, enligt den förklaringsmodell de använder sig av.

Att anamma könsrollsteorin som förklaringsmodell till olika mänskliga beteenden antas också kunna leda till könsdiskriminering uppstår.

Detta genom att enskilda individer får olika förväntningar på sig och bemöts med olika fördomar baserade på sitt biologiska kön (vilket mycket lätt förväxlas med könsroller (sociala värderingar och föreställningar kring genus) ), i stället för att bli bemötta efter sina individuella förutsättningar. [källa behövs]

Könsroller i samhället[redigera | redigera wikitext]

Sammanfattningsvis kan man säga att de har skapat och fortsätter att skapa olika sociala, kulturella och normativa skillnader mellan de olika könen. Det kan vara allt ifrån olika värderingar, såsom de föreställningar och ramar vi skapar oss utifrån könens beteenden, biologiska och utseendemässiga skillnader, till hur vi ser på de olika könens värde, makt, prestige och jämställdhet i samhället. Tillsammans bidrar dessa normativa uppbyggnader till de sociala skillnaderna mellan könen och alla olika genus.

Bland många andra grupper i samhället så behandlas exempelvis kvinnor och män ständigt olika. Redan från födseln uppmanas pojkar till att utveckla stuffa, hårdhudade och maskulina sidor, medan flickor har stämpeln på sig att vara ödmjuka, omtänksamma, känslomässiga och väldigt feminina. Detta sätt vi tillskriver individers olika egenskaper på, utifrån vilket biologiskt kön vi fysiskt ser, sker oftast omedvetet och är svårt att undvika med tanke på att många av normerna och stereotyperna som lever kvar i våra tankesätt än idag ligger djupt rotade sedan långt tillbaka i tiden. Den kvinnliga bilden vi är vana vid att förhålla oss till definieras ständigt i relation till vad som är manligt, vilket ofta skapar en skev bild av den verkliga personligheten bakom könet. Detta bidrar såklart till de stora problemen av den ojämna maktfördelningen som råder världen över. Det får oss att tänka i perspektiv där vi delar in samhället i två; utefter de egenskaper som endast existerar i förhållande till det ena eller det andra könet. Detta förklarar varför vi än idag tar mer hänsyn till våra egna förväntningar och föreställningar än till det faktum att vi är mer än våra kön. Först och främst alla är människor och olikheten lever mellan mer än våra indelade grupper.[8]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalencyklopedin, 1993, ISBN 91-7024-620-3
  2. ^ [a b] Gothlin, Eva. (1999). Kön eller genus?
  3. ^ Arvanitis, Leena (2015). Biologi Campus 1 
  4. ^ ”Om kön och genus | Nationella sekretariatet för genusforskning” (på sv-SE). www.genus.se. http://www.genus.se/kunskap-om-genus/om-kon-och-genus/. Läst 1 juni 2017. 
  5. ^ [a b c d e] Katarina Hamberg. ”Könet i hjärnan”. http://ww2.lakartidningen.se/ltarkiv/2000/temp/pda21954.pdf. Läst 1 juni 2017. 
  6. ^ Fausto-Sterling, Anne (1992). Myths of gender: Biological theories about women and men 
  7. ^ [a b c] Reed, Evelyn (1981). Sexism and Science 
  8. ^ ”könsroll - Uppslagsverk - NE” (på sv). www.ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/k%C3%B6nsroll. Läst 1 juni 2017.