O-Ringen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
O-Ringen
O-Ringen2.jpg
Målgången vid O-Ringen i Skillingaryd 2005
Plats  Sverige
Tidpunkt Juli
År 1965-
Tidigare namn 5-dagars
Sport(er) Orientering
MTB-Orientering
Precisionsorientering
Geografisk omfattning Jorden sedd från Apollo 17 Sverige
Denna artikel handlar om orienteringstävlingen O-Ringen. Se även O-ring för packningsmaterialet eller O-ring (BDSM) för BDSM-symbolen.

O-Ringen (tidigare kallat 5-dagars) är en orienteringstävling som avgörs på olika platser i Sverige årligen. Dit kommer orienterare från hela världen. Tävlingen arrangeras i juli, och pågår i sex dagar (fem tävlingsdagar+ en "aktivitetsdag") där varje aktiv dag motsvarar en etapp. På den sista etappen tillämpas jaktstart.

Det annorlunda namnet kommer från landslagsorienterarnas "fackförening" O-Ringen som bildades 1962 med "Skid-ringen" som förebild[1] och har alltså inget med gummipackningar att göra.

Historia[redigera | redigera wikitext]

O-Ringen startade 1965 i Danmark, Skåne och Blekinge av Peo Bengtsson och Sivar Nordström. Då deltog 156 orienterare men deltagarantalet har sedan dess ökat stadigt. En tävlingsdag har varit utanför Sverige, i Danmark 1965. Den nordligaste tävlingsdagen var nära polcirkeln utanför Vuollerim 1982.

Flest deltagare hittills var i Dalarna/Falun 1985 med 25 021 deltagare.

1987 var O-Ringen hårt drabbad av dåligt väder och har i folkmun gått till orienteringshistorien som "den förlorade tävlingen" och "tävlingen som regnade bort" och nästan alla klubbar drabbades hårt av ett stort antal förkylda utövare.

O-Ringen ingick i Världscupen i orientering 1998, 2007 och 2008.

2009 var prissumman i Elitserien, huvudklasserna för damer och herrar totalt en halv miljon kronor. Silva Junior Cup gästade O-Ringen där totalresultatet räknades som en deltävling.

Mellan åren 2008 till 2010 fanns multisport representerat i form av O-Ringen Multi. Under 2010 års tävling ingick den tredje etappen av O-Ringen Multi som en deltävling i Svenska Multisport Cupen.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Separata tävlingar[redigera | redigera wikitext]

Sedan några år tillbaka finns O-Ringen Challenge där löparen möter längre men lättare banor. O-Ringen Challenge är ett sätt att locka tex skidåkare att testa orientering, och att tävla på sommaren

Som start på O-Ringen arrangeras AXA-Stafetten där svenska distriktslag samt utländska lag gör upp om segern. I varje lag finns 2 HD14 löpare och 2 HD16 löpare

Eliten i O-Ringen springer inte den tredje etappen. Dem springer istället en stadsorientering i staden som arrangerar O-Ringen. Denna tävling hålls på kvällen efter den tredje etappen. Detta har man gjort dels för att locka sprintorienterare att springa O-Ringen och för att visa upp orienteringen i staden man är i.

O-Ringen Academy[redigera | redigera wikitext]

O-Ringen Academy är en utbildningsdel som består av tre delar, International, Leadership och Sports. International är den del som utbildar orienterare från hela världen som vill lära sig mer om orientering för att sedan utveckla detta i sina hemländer. Leadership handlar om svenska ledarutbildningar samt seminarier och föreläsningar. Sports berör mer den fysiska biten med träningsläger i olika former bl.a. för juniorer veckan innan O-Ringen.

Statistik[redigera | redigera wikitext]

År Distrikt Centralort Deltagarantal [2] Damsegrare Herrsegrare
2017 Värmland Arvika - - -
2016 Dalarna Sälen - - -
2015 Västergötland Borås - - -
2014 Skåne Kristianstad - - -
2013 Norrbotten Boden 12 907[2][3] Sverige Tove Alexandersson [4] Frankrike Thierry Gueorgiou[5]
2012 Halland Halmstad 21 172[2][6] Ryssland Tanja Rjabkina Norge Olav Lundanes
2011 Hälsingland Mohed 12 939[2][7] Sverige Tove Alexandersson Sverige Erik Rost
2010 Örebro län Örebro 16 058[2][8] Schweiz Simone Niggli Sverige David Andersson
2009 Småland Eksjö 15 589[2][9] Sverige Helena Jansson Sverige Martin Johansson
2008 Dalarna Sälen 24 375[2][10] Norge Anne Margrethe Hausken Finland Tero Föhr
2007 Östergötland Mjölby 13 793[2] Schweiz Simone Niggli Norge Anders Norberg
2006 Hälsingland Mohed 14 050[2] Schweiz Simone Niggli Litauen Simonas Krepsta
2005 Småland Skillingaryd 12 657[2] Sverige Emma Engstrand Sverige Emil Wingstedt
2004 Göteborg Göteborg 13 259[2] Sverige Jenny Johansson Ryssland Valentin Novikov
2003 Bohuslän-Dal Uddevalla 14 998[2] Storbritannien Heather Monro Finland Mats Haldin
2002 Västergötland Skövde 14 651[2] Schweiz Simone Niggli Finland Mats Haldin
2001 Uppland Märsta 12 525[2] Sverige Marlena Jansson Sverige Johan Ivarsson
2000 Närke Hallsberg 13 740[2] Norge Hanne Staff Sverige Jimmy Birklin
1999 Dalarna Borlänge 15 238[2] Sverige Jenny Johansson Sverige Fredrik Löwegren
1998 Gästrikland Gävle 13 249[2] Norge Hanne Staff Sverige Johan Ivarsson
1997 Västerbotten Umeå 11 179[2] Sverige Katarina Borg Sverige Jörgen Mårtensson
1996 Värmland Karlstad 16 034[2] Sverige Annika Zell Sverige Jörgen Mårtensson
1995 Skåne Hässleholm 14 187[2] Finland Eija Koskivaara Sverige Jörgen Olsson
1994 Ångermanland Örnsköldsvik 14 600[2] Sverige Katarina Borg Norge Petter Thoresen
1993 Halland Falkenberg 14 853[2] Sverige Annika Zell Norge Petter Thoresen
1992 Södermanland Södertälje 19 452[2] Sverige Gunilla Svärd Danmark Allan Mogensen
1991 Västmanland Arboga 16 770[2] Sverige Arja Hannus Sverige Håkan Eriksson
1990 Göteborg Göteborg 20 762[2] Norge Ragnhild Bente Andersen Sverige Per Ek
1989 Jämtland Östersund 18 609[2] Sverige Barbro Lönnkvist Sverige Niklas Löwegren
1988 Medelpad Sundsvall 17 708[2] Sverige Barbro Lönnkvist Sverige Lars Lönnkvist
1987 Östergötland Norrköping 17 413[2] Sverige Katarina Borg Sverige Lars Lönnkvist
1986 Västergötland Borås 18 790[2] Sverige Annichen Kringstad Sverige Anders Erik Olsson
1985 Dalarna Falun 25 021[2] Sverige Annichen Kringstad Sverige Joakim Ingelsson
1984 Blekinge Bräkne-Hoby 17 469[2] Sverige Karin Gunnarsson Sverige Kent Olsson
1983 Småland Anderstorp 24 602[2] Sverige Annichen Kringstad Sverige Håkan Eriksson
1982 Norrbotten Luleå 15 003[2] Sverige Annichen Kringstad Sverige Lars Lönnkvist
1981 Hälsingland Mohed 20 650[2] Sverige Annichen Kringstad Sverige Jörgen Mårtensson
1980 Uppland Uppsala 16 342[2] Finland Liisa Veijalainen Sverige Lars Lönnkvist
1979 Närke Örebro 15 842[2] Sverige Britt-Marie Karlsson Sverige Lars-Henrik Undeland
1978 Västergötland Skara 15 148[2] Finland Liisa Veijalainen Sverige Kjell Lauri
1977 Gotland Visby 7 186[2] Finland Liisa Veijalainen Norge Sigurd Dähli
1976 Värmland Ransäter 14 843[2] Ungern Sarolta Monspart Sverige Gert Pettersson
1975 Stockholm Haninge 9 322[2] Sverige Anne Lundmark Finland Matti Mäkinen
1974 Skåne Kristianstad 10 196[2] Sverige Ulla Lindkvist Sverige Ernst Jönsson
1973 Dalarna Rättvik 10 449[2] Sverige Ulla Lindkvist Sverige Bengt Gustafsson
1972 Småland Eksjö 8 253[2] Sverige Ulla Lindkvist Sverige Hans Aurell
1971 Södermanland Malmköping 8 627[2] Sverige Ulla Lindkvist Sverige Hans Aurell
1970 Skåne Kristianstad 6 378[2] Sverige Ulla Lindkvist Sverige Bernt Frilén
1969 Dalarna Rommehed 5 355[2] Sverige Ulla Lindkvist Sverige Stefan Green
1968 Västergötland Borås 3 250[2] Sverige Ulla Lindkvist Norge Åge Hadler
1967 Östergötland Motala 1 910[2] Sverige Ulla Lindkvist Sverige Kalle Johansson
1966 Småland (4), Västergötland Fanns ej 672[2] Sverige Kerstin Granstedt Finland Juhani Salmenkylä
1965 Skåne, Blekinge, Danmark Ingen uppgift 156[2] Sverige Inga-Britt Bengtsson Sverige Nils Bohman

Från och med 2006 redovisas antalet unika deltagare, tidigare år redovisas det genomsnittliga antalet deltagare per tävlingsdag.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.oringen.se/omoringen/vadaroringen/oringensstart.4.2c258249128ed055eaf800014129.html
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak al am an ao ap aq ar as at au av aw ax] http://oringen.se/omoringen/statistik.932.html Statistik, antal deltagare
  3. ^ ”12907 orienterare fick uppleva ett O-Ringen i solsken i Boden!”. http://www.oringen.se/orter/boden2013/nyhetsarkiv/nyheter2013/12907orienterarefickupplevaettoringenisolskeniboden.3555.html. Läst 28 juli 2013. 
  4. ^ ”Tove vann före Simone”. O-Ringen. http://www.oringen.se/orter/boden2013/nyhetsarkiv/nyheter2013/tovevannforesimone.3544.html. Läst 26 juli 2013. 
  5. ^ ”Äntligen, Thierry!”. O-Ringen. http://www.oringen.se/orter/boden2013/nyhetsarkiv/nyheter2013/antligenthierry.3543.html. Läst 26 juli 2013. 
  6. ^ ”21172 orienterare fick uppleva ett O-Ringen i solsken i Halland!”. oringen.se. Läst 7 augusti 2012.
  7. ^ [1]
  8. ^ O-Ringen Örebro 2010
  9. ^ O-Ringen Småland 2009
  10. ^ O-Ringen 2008

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]