Helsingborgs kommun

Uppslagsordet Helsingborgs stad leder hit. För stadskommunen som fanns fram till 1970 se Helsingborgs stad. För orten Helsingborg se Helsingborg.

Helsingborgs kommun Helsingborgs stad
Kommun
Helsingborgs rådhus (kommunhus)
Vapen för Helsingborgs kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Slogan: Sveriges mest attraktiva stad för människor och företag
Land	Sverige
Län	Skåne län
Landskap	Skåne
Läge	56°3′0″N 12°43′0″Ö
Centralort	Helsingborg
Areal	345,32 km² (2015-01-01) 227:e största (av 290)
- land	343,89 km²
- vatten	1,43 km²
Folkmängd	151 306 (2023-12-31) 8:e största (av 290)
- centralort	104 250 (2015)9:e största tätort (av 1940)
Befolkningstäthet	439,98 invånare/km² 21:a högsta (av 290)
Bildad	1 januari 1971
Kommunstyrelsens ordförande	Peter Danielsson (M)
Geonames	2706766
Kommunkod	1283
Tätortsgrad (%)	96 (2015)
Antal anställda	8 325 (2014-11)
Webbplats: www.helsingborg.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal. Lantmäteriets kommunavgränsning

Helsingborgs kommun eller informellt Helsingborgs stad är en kommun i Skåne län, i före detta Malmöhus län. Centralort är Helsingborg. Kommunen är Sveriges åttonde största och befolkningen uppgick den 31 december 2016 till 140 547. Helsingborg är i dag en av de 14 svenska kommuner som sedan en tid tillbaka använder benämningen stad om sig själv.

Kommunen är belägen i de nordvästra delarna av landskapet Skåne och har Öresund i väster. Helsingborgs kommun gränsar i norr till Höganäs kommun i före detta Malmöhus län, i nordöst till Ängelholms kommun och Åstorps kommun i före detta Kristianstads län, i öster till Bjuvs kommun och Svalövs kommun samt i söder till Landskrona kommun, alla i före detta Malmöhus län. På andra sidan Öresund gränsar kommunen i väster till Fredensborgs kommun och Helsingørs kommun i Region Hovedstaden på Själland i Danmark.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Allerum, Bårslöv, Fjärestad, Fleninge, Frillestad, Helsingborg, Hässlunda, Kattarp, Kropp, Kvistofta, Mörarp, Ottarp, Raus, Välinge och Välluv. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Helsingborgs stad (från 1911 stavad Hälsingborgs stad) som 1863 bildade en stadskommun.

I området fanns även fyra municipalsamhällen: Helsingborgs landsförsamling från 28 november 1890 till 31 december 1906, Köpinge (Ramlösa) från 14 september 1894 till 31 december 1917, Raus plantering från 22 juni 1904 till 31 december 1917 och Råå från 29 september 1877 till 31 december 1917.

Helsingsborgs landskommun uppgick i Helsingborgs stad successivt från 1905 till 1919. Raus landskommun uppgick i staden 1918. 1920 införlivades så delar av Kropps och Kvistofta landskommuner i staden.

Vid kommunreformen 1952 bildades fyra "storkommuner" i området: Kattarp (av de tidigare kommunerna Kattarp och Välinge), Mörarp (av Frillestad, Hässlunda, Kropp, Mörarp och Välluv), Vallåkra (av Bårslöv, Fjärestad, Kvistofta och Ottarp) samt Ödåkra (av Allerum och Fleninge) medan staden förblev opåverkad.

Helsingborgs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Helsingborgs stad samt Ödåkra, Vallåkra, Kattarps och Mörarps landskommuner.

Kommunen ingår sedan bildandet i Helsingborgs domsaga.

Stenknäcken, kommunfågeln.

Kommunvapnet

Blasonering: I fält av silver en från en uppskjutande, genomgående, krenelerad mur uppskjutande borg med en krenelerad kärna med en spetsig med ett utböjt kors krönt tornhuv, allt rött.

Vapenfastställelse av Kungl. Maj:t har skett två gånger för Hälsingborgs stad, 1916 och 1946. Vid båda tillfällena diskuterades hur man omtolkar ett sigill till ett heraldiskt vapen. Sigillet, som är utgångspunkt för vapnet, är från 1300-talet. Efter kommunbildningen registrerades vapnet i PRV 1974.

Stenknäcken är Helsingborgs kommunfågel.

Demografi

Befolkningsutveckling

Siffrorna nedan gäller för hela nuvarande Helsingborgs kommuns område.

Befolkningsutvecklingen i Helsingborgs kommun 1810–2010, tiden före kommunbildningen i svagare färg
År			Invånare
1810			12 307
1820			13 882
1830			16 310
1840			18 082
1850			21 185
1860			24 337
1870			28 166
1880			33 200
1890			41 512
1900			49 112
1910			58 924
1920			63 102
1930			71 941
1940			77 217
1950			86 195
1960			90 711
1970			100 396
1980			101 956
1990			109 267
2000			117 737
2010			129 177
Källa: Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid och Demografiska databasen - Umeå universitet.

Kommunens befolkningstillväxt 2010–2035 prognostiseras till +17 %.

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 39 402, eller 29,11 % av befolkningen (hela befolkningen: 135 344 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 24 172, eller 20,24 % av befolkningen (hela befolkningen: 119 406 den 31 december 2002).

Utrikes födda

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Helsingborgs kommun 135 344 personer. Av dessa var 29 294 personer (21,6 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.

Födelseland
31 december 2014
1	Sverige	&&&&&&&&&0106050.&&&&&0106 050
2	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&&04049.&&&&&04 049
3	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&&03671.&&&&&03 671
4	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&03354.&&&&&03 354
5	Irak	&&&&&&&&&&&03056.&&&&&03 056
6	Danmark	&&&&&&&&&&&02232.&&&&&02 232
7	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&01779.&&&&&01 779
8	Polen	&&&&&&&&&&&01733.&&&&&01 733
9	Europa utom EU: Övriga länder	&&&&&&&&&&&01728.&&&&&01 728
10	Syrien	&&&&&&&&&&&01119.&&&&&01 119
11	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0989.&&&&&0989
12	Tyskland	&&&&&&&&&&&&0814.&&&&&0814
13	Finland	&&&&&&&&&&&&0753.&&&&&0753
14	Iran	&&&&&&&&&&&&0682.&&&&&0682
15	Turkiet	&&&&&&&&&&&&0639.&&&&&0639
16	Thailand	&&&&&&&&&&&&0537.&&&&&0537
17	Nordamerika	&&&&&&&&&&&&0475.&&&&&0475
18	Sydamerika	&&&&&&&&&&&&0455.&&&&&0455
19	Norge	&&&&&&&&&&&&0345.&&&&&0345
20	Kina	&&&&&&&&&&&&0280.&&&&&0280
21	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&0259.&&&&&0259
22	Island	&&&&&&&&&&&&0116.&&&&&0116
23	Somalia	&&&&&&&&&&&&&080.&&&&&080
24	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&&063.&&&&&063
25	Oceanien	&&&&&&&&&&&&&060.&&&&&060
26	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&&027.&&&&&027

Indelningar

Socknar i nuvarande Helsingborgs kommun.

Statistikområden

Helsingborgs kommun är indelad i ett antal statistikområden, även kallade B-områden, som används för att ta fram jämförbar statistik och planeringsunderlag för kommunen. Statistikområdesindelningarna ligger även till grund för indelningar utnyttjade av Helsingborgs kommuns olika förvaltningar. Ett statistikområde motsvarar i kommunens så kallade "ytterområde" en större tätort i kommunen med tillhörande omgivningar. Det som kommunen kallar "innerområdet", bestående av Helsingborgs tätort och några småorter, är dock indelat i 32 mindre områden. Statistikområdena i Helsingborgs tätort är indelade efter områden med enhetlig karaktär och motsvarar ofta gamla stadsdelar eller bostadsområden, från vilka de också får sina namn. Bland de områden inom vilka det tas fram statistik för de olika delområdena finns sysselsättning, utbildningsnivå, ohälsotal, förvärvsinkomst och medelålder.

Innerområdets 32 statistikområden:

001 Norr 002 Tågaborg N 003 Tågaborg S 011 Stattena 012 Ringstorp 013 Berga 014 Mariastaden 021 Fredriksdal 022 Drottninghög 023 Dalhem 031 Olympia

032 Slottshöjden 033 Centrum 041 Söder 042 Eneborg 043 Högaborg 044 Närlunda 051 Wilson Park 052 Husensjö 053 Fältabacken 054 Sofieberg 055 Rosengården

056 Adolfsberg 061 Eskilsminne 062 Elineberg 063 Ramlösa 064 Gustavslund 071 Planteringen 072 Miatorp 081 Högasten 082 Råå 083 Ättekulla

Ytterområdets 10 statistikområden:

• 190 Hittarp-Laröd (inkluderar även Domsten och Grå läge)
• 191 Allerum
• 192 Kattarp (inkluderar även Hasslarp, Tånga och Rögle, Utvälinge och Välinge)
• 193 Ödåkra (inkluderar även Fleninge och Väla by)
• 194 Mörarp (inkluderar även Hjortshög, Hässlunda, samt Magnihill och Lydestad)
• 195 Påarp
• 196 Bårslöv (inkluderar även Görarp)
• 197 Gantofta
• 198 Vallåkra (inkluderar även Kvistofta och Fjärestad)
• 199 Rydebäck

Församlingar

Sankta Maria kyrka.

Svenska kyrkans församlingar fyller även en funktion för Helsingborgs kommun, eftersom befolkningsrapportering skedde per församlingar fram till 2016. Inom kommunens gränser finns sedan den 1 januari 2010 nio församlingar. Inom församlingarna på landsorten ingår flera orter, medan Helsingborgs tätort består av fyra olika församlingar. Dessa stadsförsamlingar är Maria, Gustav Adolf, Raus och Filborna. Antalet församlingar inom kommunen har minskat kraftigt genom Svenska kyrkans församlingssammanslagningar. Det har även fått till följd att församlingsgränserna inte helt sammanfaller med kommunens gränser. Kvistofta församling ligger delvis i Landskrona kommun genom sammanslagningen med Glumslövs församling medan en del av Landskrona församling ligger i Helsingborgs kommun genom sammanslagningen av denna och Ottarps församling.

Församlingar:

• Allerums församling
• Filborna församling
• Fleninge församling
• Gustav Adolfs församling
• Kropps församling
• Kvistofta församling
• Landskrona församling
• Maria församling
• Raus församling

Distrikt

Distrikt inom Helsingborgs kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt:

• Allerum
• Bårslöv
• Filborna
• Fjärestad
• Fleninge
• Frillestad
• Helsingborgs Gustav Adolf
• Helsingborgs Maria
• Hässlunda
• Kattarp
• Kropp
• Kvistofta
• Mörarp
• Ottarp
• Raus
• Välinge
• Välluv

Geografi

Kommunen ligger i en av de mest tätbefolkade och högexploaterade delarna av Skåne. Kommunens totala area är 425,7 kvadratkilometer, varav 346,3 kvadratkilometer är land, 78,5 kvadratkilometer är hav och 1 kvadratkilometer är inlandsvatten. Av landarealen utgör tätortsbebyggelse 51 kvadratkilometer (14,7 %) och resterande delar är glesbygd. Denna utgörs till största delen av åkermark, som upptar en yta av 23 500 hektar. Detta utgör cirka 75 % av kommunens totala landareal. På 75 % av åkermarken odlas till största delen de vanligaste grödorna: spannmål, oljeväxter och sockerbetor, medan betesmark och slåttervallar utgör 6 % och matpotatisodlingen 1 %. De resterande tio procenten av kommunens yta utgörs av skogs- hag- och ängsmark, samt övrig öppen mark, som exempelvis stränder eller våtmarker.

Natur

Landskapet i Helsingborgs kommun domineras till en stor del av en öppen och böljande fullåkersbygd. Detta bryts på sina ställen av av mindre skogar och dungar och genomskärs ibland av mindre vattendrag eller åar. Ett fåtal ängs- och våtmarker finns också bevarade. Som nämns ovan är hela tre fjärdedelar av kommunens yta åkermark, vilket är ett resultat av den allt större uppodling av landskapet som pågått sedan 1800-talet. Det allt större behovet av åkermark under denna tid ledde till att skogar avverkades och våtmarker utdikades för att bereda mark för jordbruken. Detta skedde även på bekostnad av de gamla hagarna och slåtterängarna. Inom åkerlandskapet finns dock ett antal bevaringsvärda biotoper, bland annat i form av alléer, odlingsrösen, pilevallar och stenmurar. Förutom jordbrukets expansion har tätorternas utbyggnad, särskilt Helsingborgs, ätit upp de kringliggande fäladsmarkerna och ängslandskapet dessa skapade. Ängs- och hagmarkerna utgjorde 2002 endast 1,8 % av kommunens landareal, jämfört med 90 % för 200 år sedan.

Av de skogar som finns bevarade är flera belägna norr eller väster om Helsingborg, men dessa är dock fragmentariska och några större sammanhängande skogsområden finns inte inom kommunen. Skogarna inom Helsingborgs kommun bär ofta på höga naturvärden och drygt hälften av skogsytorna inom kommunen utgörs av lövskog. Övervägande del av de totalt drygt 1 000 hektaren lövskog är dessutom ädellövskog, vars särskilda biotop hyser flera rödlistade och sällsynta arter.

Inom kommunen flyter två större vattendrag: Vege å och Råån. Det biflöde till Vege å som sträcker sig genom kommunen benämns ofta Hasslarpsån och består i sig själv av ett flertal olika biflöden, som grenar ut sig genom landskapet. Hasslarpsån har sin början i trakterna kring Mörarp och leder norrut för att vid Strövelstorp flyta samman med huvudflödet, som slutligen mynnar ut i Skälderviken vid Utvälinge. I söder flyter Råån i nordvästlig riktning genom kommunen för att mynna ut vid fiskeläget Råå vid Öresund. Dess avrinningsområde är betydligt mindre än Vegeåns, men dess dalgång bjuder dock på höga naturvärden. Utöver dessa finns ett antal mindre vattendrag. Bland annat Rydebäcken, som flyter genom Rydebäck, som är levande med öring långt upp i bäcken varje år. Bäcken restaurerades 2010 och är i högsta grad levande.

Naturreservat

Den låga till gången till allemansrättslig mark inom Helsingborgs kommun gör att de existerande områdena är mycket värdefulla för naturvärdena och därför har ett flertal av dessa skyddats av kommunen som naturreservat. Den sparsamma tillgången till skogar har gjort att flera av de ädellövskogar som finns inom kommunen har skyddats, särskilt gäller detta Väla skog, Duvestubbe skog och skogarna kring Christinelunds herrgård. Även skogar med högt kulturhistoriskt värde har skyddats. Smårydsskogen har en historia som slåtter och betesmark och skogen vid Svedberga kulle är av intresse för vetenskaplig naturvård. Rååns dalgång har skyddats på grund av ängs- och hagmarkerna vid dalgångens botten, samt blandlövskogarna i anknytning till dalbranten. Sydost om denna ligger naturreservatet Borgen som har viktiga geologiska formationer och fossila lämningar. I naturreservatet Allerums mosse finns rester av det tidigare så omfattande våtmarkslandskapet norr om Helsingborg.

Inom kommunen finns också ett flertal kustnära naturreservat, bland annat ett oexploaterat strandområde i anknytning till Kulla Gunnarstorps slott. Även skogen längre inåt land ingår i naturreservatet. Längre norrut, invid småorten Grå läge, ligger ännu område med orörd strandvegetation som skyddats. I kommunens nordligaste del, vid Vegeåns utlopp i Skälderviken, har ett naturreservat bildats bland annat för att ta vara på den intressanta fågelfaunan. Kommunens till ytan största naturreservat är det 13,7 kvadratkilometer stora marina reservatet Knähaken, beläget i den södra delen av kommunens område i Öresund.

Arbetet med naturreservaten är pågående och ett flertal ytterligare områden håller på att beredas för att skyddas. Detta gäller bland annat hagmarkerna vid Örby ängar, Pålsjö skog och dess omgivning, området kring Ättekulla gravfält och Ättekulla skog, Bruces skog, samt ytterligare ett marint naturreservat vid Grollegrund.

Tätortsbebyggelse

Helsingborg.

Inom Helsingborgs kommun finns 16 samhällen som uppnår de statistiska kriterierna för tätort samt 13 samhällen som statistiskt räknas som småorter. År 2010 var 95,6 % av kommunens befolkning bosatt i någon av tätorterna, medan resterande befolkningen bodde på glesbygden. Den avgjort största orten i kommunen är Helsingborg, som också är kommunens centralort. Cirka 75 % av kommunens befolkning bodde i tätorten Helsingborg 2010. De storleksmässigt efterföljande orterna Ödåkra, Rydebäck, Hittarp, Påarp och Bårslöv ligger dessutom i närheten av centralorten, på ett avstånd av 1 till 3 kilometer från Helsingborgs yttre bebyggelse. Även Allerum och Gantofta ligger inom detta avstånd från centralorten. Då det även förekommer en ansenlig mängd arbetspendling från dessa orter till centralorten kan de därför anses vara förorter till Helsingborg. Detta centrala bebyggelseområde hade 2010 en folkmängd på cirka 119 000 invånare. Utanför denna sfär blir dock bebyggelsen ansenligt glesare och åkerbygden breder ut sig. De större orterna i denna del är Mörarp, Vallåkra, Kattarp, Hasslarp, Domsten samt Tånga och Rögle.

Befolkningstabeller

Tätorten Viken ligger i huvudsak i Höganäs kommun, men en mindre del ligger i Helsingborgs kommun. Dessutom ligger en mindre del av Rydebäck i Landskrona kommun. I tabellerna presenteras orterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Tätorter Nr Namn Folkmängd 1 Helsingborg &&&&&&&&&0104250.&&&&&0104 250 2 Rydebäck (del av)¹ &&&&&&&&&&&05844.&&&&&05 844 3 Ödåkra &&&&&&&&&&&05231.&&&&&05 231 4 Hittarp &&&&&&&&&&&04545.&&&&&04 545 5 Påarp &&&&&&&&&&&02932.&&&&&02 932 6 Bårslöv &&&&&&&&&&&02753.&&&&&02 753 7 Mörarp &&&&&&&&&&&01935.&&&&&01 935 8 Gantofta &&&&&&&&&&&01322.&&&&&01 322 9 Vallåkra &&&&&&&&&&&&0800.&&&&&0800 10 Kattarp &&&&&&&&&&&&0732.&&&&&0732 11 Allerum &&&&&&&&&&&&0722.&&&&&0722 12 Domsten &&&&&&&&&&&&0625.&&&&&0625 13 Hasslarp &&&&&&&&&&&&0542.&&&&&0542 14 Utvälinge &&&&&&&&&&&&0238.&&&&&0238 15 Tånga och Rögle &&&&&&&&&&&&0225.&&&&&0225 16 Fleninge &&&&&&&&&&&&0206.&&&&&0206 17 Viken (del av)¹ &&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02

Kommunikationer

I Helsingborg finns färjeförbindelsen HH-leden till Helsingör. I kommunen sammanstrålar E6/E20 från norr med E4 från nordöst. Från Helsingborg utgår länsväg 111 åt nordväst och Höganäs samt länsväg 109 åt öster.

I nordsydlig riktning genomkorsas kommunen av Västkustbanan som trafikeras av SJ:s och Öresundstågs fjärrtåg mellan Göteborg och Malmö samt regiontågen Pågatågen med stopp även vid Ödåkra, Maria, Ramlösa och Rydebäck. Från Helsingborg utgår även Skånebanan mot Hässleholm och Kristianstad och Rååbanan mot Eslöv som trafikeras av Pågatågen. På Skånebanan finns även stoppen Påarp och Mörarp och på Rååbanan finns även stoppen Gantofta och Vallåkra. Skånebanan trafikeras även av Öresundståg mot Hässleholm och Kristianstad och vidare till Karlskrona.

Politik och administration

Helsingborgs rådhus.

Organisationsskiss från och med 2012.

Organisation

Helsingborgs kommun består i enlighet med kommunallagen av ett kommunfullmäktige som fungerar som kommunens högsta beslutande organ och en kommunstyrelse som är det ledande politiska organet i kommunen. Under sig har kommunstyrelsen en förvaltning för att samordna och utveckla olika avdelningar av kommunstyrelsens områden. Kommunens organisation är decentraliserad och för att driva kommunens arbete inom särskilda verksamhetsfält finns ett flertal nämnder och styrelser som ofta ansvarar för en förvaltning inom respektive område. Förvaltningarna står för den dagliga driften av kommunens verksamheter. Hela den kommunala organisationen granskas årligen av Stadsrevisionen, som kontrollerar verksamheternas skötsel, räkenskaper och interna kontroll.

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige består i Helsingborgs kommun av 65 ledamöter och dessa sammanträder i slutet av varje månad i fullmäktiges sessionssal i Helsingborgs rådhus. Kommunfullmäktiges sammanträden leds av en ordförande samt två vice ordförande. Ordföranden samt förste vice ordföranden kommer oftast ur majoriteten, medan andre vice ordförande tas från oppositionen. Alla viktigare beslut som angår kommunen måste tas av kommunfullmäktige genom omröstning. Dessa områden omfattar bland annat mål och riktlinjer för kommunens verksamhet, kommunens budget (skatt, taxor, avgifter och fördelning av utgifter), val av ledamöter till nämnder och nämndernas organisation och verksamhet, samt ansvarsfrihet för nämnder och styrelser.

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen består av 13 ledamöter och håller sina sammanträden i kommunstyrelsens sessionssal, belägen strax söder om kommunfullmäktige i rådhuset. I kommunstyrelsen finns i enlighet med kommunallagen företrädare från både majoriteten och oppositionen. Ordföranden kommer ur den styrande majoriteten, medan vice ordförande kommer från oppositionen. Ur ledamöterna i kommunstyrelsen utses också elva kommunalråd, som har den kommunala politiken som heltids- eller deltidssysselsättning. Utöver de vanliga uppgifterna har kommunstyrelsen i Helsingborg även ansvar för kris- och beredskapsfrågor samt räddningstjänst. Genom detta fungerar kommunstyrelsen även som kommunens räddningsnämnd, beredskapsnämnd och krisledningsnämnd. Dessutom fungerar den som styrelse för två stiftelser: Familjen Romares stiftelse och Inga Morgan-Rodericks stiftelse.

För att fördela kommunstyrelsens arbetsuppgifter har denna även inrättat ett antal utskott och beredningar inom olika ansvarsområden. För mandatperioden 2006–2010 var dessa Majoritetsberedningen, Kommunalrådsberedningen, Finans- och bolagsberedningen, Personal- och organisationsutskottet, Räddningsutskottet, Krisledningsutskottet, Brottsförebyggande rådet, samt Stadsbyggnadsberedningen med H+-delegationen och delegationen för hållbar utveckling.

Som ett serviceorgan åt kommunstyrelsen finns Stadsledningsförvaltningen (tidigare Kommunstyrelsens förvaltning) som har till uppgift att leda och samordna gränsöverskridande frågor inom kommunens verksamhetsfält samt erbjuda tjänster och produkter som efterfrågas av antingen kommunstyrelsen, förvaltningarna eller kommunens bolag. Stadsledningsförvaltningen är i sin tur indelar i mindre enheter och avdelningar, vars områden i flera fall motsvarar de utskott och beredningar som ligger under kommunstyrelsen. Under mandatperioden 2010–2014 var dessa: administration, ekonomi och styrning, finans och bolag, HR, kommunikation, mark och exploatering, näringsliv och destination, strategisk samhällsplanering, trygghet och säkerhet. Förvaltningen omfattar cirka 300 anställda.

Nämnder och styrelser

Kommunens organisation är indelad i ett antal nämnder och styrelser som ansvarar för att kommunfullmäktiges beslut inom respektive ansvarsområden efterlevs inom den kommunala organisationen, främst inom förvaltningarna. De har även till uppdrag att ta fram frågor för kommunfullmäktige att ta ställning till, samt att fungera som remissinstans för förslag från kommunalstyrelsen. Det är kommunstyrelsen som beslutar om hur nämnderna ska sammansättas och vilka uppgifter dessa ska ha. Sammansättningen ska återspegla valresultatet i kommunen och brukar tas fram genom partiöverläggningar. Ordföranden i nämnden kommer liksom i fallet för kommunstyrelsen från den styrande majoriteten, medan vice ordförande kommer från oppositionen. Helsingborgs kommun hade 13 nämnder eller styrelser år 2012. Enligt kommunallagen måste en kommun ha minst fyra nämnder: kommunstyrelse, krisledningsnämnd, överförmyndarnämnd samt valnämnd. Kommunstyrelsen fungerar dock som nämnt ovan även som krisledningsnämnd. De övriga nämnderna följer nedan:

Barn- och utbildningsnämnden Idrotts- och fritidsnämnden Kommunstyrelsen Kulturnämnden Miljönämnden Räddningsnämnden Socialnämnden

Stadsbyggnadsnämnden Styrelsen för Kärnfastigheter Utvecklingsnämnden Valnämnden Vård- och omsorgsnämnden Överförmyndarnämnden

Förvaltningar

Under de flesta av nämnderna finns en förvaltning som har till uppgift att driva den kommunala verksamheten inom olika ansvarsområden. Dessa är inte politiska organisationer och förvaltningscheferna är tjänstemän och inte politiker. Det är därutöver förbjudet för politikerna inom kommunen att detaljstyra förvaltningarnas arbete. Totalt anställer kommunens förvaltningar cirka 7 500 personer, varav den största förvaltningen är skol- och fritidsförvaltningen. Kommunens högsta tjänsteman, stadsdirektören, ansvarar för att samordna alla av kommunens förvaltningar och bolag och är chef över alla förvaltningschefer. Alla förvaltningar följer nedan:

Brandförsvaret Kulturförvaltningen Kärnfastigheter Miljöförvaltningen Revisionskontoret Skol- och fritidsförvaltningen

Socialförvaltningen Stadsbyggnadsförvaltningen Stadsledningsförvaltningen Utvecklingsnämndens förvaltning Vård- och omsorgsförvaltningen

Bolag

Inom Helsingborgs kommun har ett flertal bolag bildats. Enligt kommunallagen ska kommunen alltid ha inflytande och kontroll över bolagens verksamheter och dessa ska skapa allmännytta och vara till gagn för kommunens medborgare. Deras huvuduppgift är därför inte att ge vinst eller avkastning till kommunen, men de ska dock ha en balanserad ekonomisk utveckling. Ändamålet för bolagen dikteras av ägardirektiven, som upprättas av kommunfullmäktige. Det är även kommunfullmäktige som fungerar som bolagens ägare, medan kommunstyrelsen har till uppgift att ha uppsikt över bolagen och föra en aktiv dialog med dess styrelser. Som moderbolag finns Helsingborgs Stads Förvaltning AB vars uppgift främst består av att verka för samverkan och samordning mellan de kommunala bolagen, för att på så sätt skapa en mer effektiv verksamhet. De kommunägda bolagen är:

Helägda bolag

• Helsingborgs hamn
• Helsingborgshem
• Helsingborgs stadsteater
• Helsingborgs symfoniorkester och konserthus
• Öresundskraft

Delägda bolag

• Nordvästra Skånes renhållning (51,56 %, samägt tillsammans med Bjuvs, Båstad, Höganäs, Åstorps och Ängelholms kommuner.)
• Nordvästra Skånes vatten och avlopp (samägt tillsammans med Bjuvs, Båstad, Landskrona, Svalövs och Åstorps kommuner.)
• Sydvatten (samägt med 15 skånska kommuner.)

Ordförande i kommunstyrelsen

Namn		Från	Till	Politisk tillhörighet	Födelseår och församling
	Börje Skarstedt	1971	1973	Socialdemokraterna	1908-06-24 i Helsingborg stadsförsamling, Malmöhus län.
	William Björk	1974	1976	Socialdemokraterna	1923-03-30 i Vittskövle, Kristianstads län.
	Ella Tengbom-Velander	1977	1982	Moderaterna	1921-07-28 i Karlshamn, Blekinge län.
	Birger Håkansson	1983	1985	Socialdemokraterna	1927-08-25 i Rödeby, Blekinge län.
	Ella Tengbom-Velander	1986	1988	Moderaterna	1921-07-28 i Karlshamn, Blekinge län.
	Birger Håkansson	1989	1991	Socialdemokraterna	1927-08-25 i Rödeby, Blekinge län.
	Jerker Swanstein	1992	1994	Moderaterna	1952-02-09 i Helsingborgs Gustav Adolf, Malmöhus län.
	Britta Rundström	1995	1998	Socialdemokraterna
	Björn O. Anderberg	1999	2001	Moderaterna
	Carin Wredström	2002	2002	Moderaterna
	Tomas Nordström	2003	2006	Socialdemokraterna
	Peter Danielsson	2006		Moderaterna	1974-04-04 i Helsingborgs Maria, Malmöhus län.

Mandatperioden (2010–2014)

Innan kommunalvalet 2010 regerade den så kallade femklövern kommunen, bestående av de fyra allianspartierna Moderaterna (M), Folkpartiet (FP), Kristdemokraterna (KD) och Centerpartiet (C) tillsammans med Sveriges pensionärers intresseparti (SPI). I opposition fanns Socialdemokraterna (S), Miljöpartiet (MP), Vänsterpartiet (V), samt Sverigedemokraterna (SD). Valets stora vinnare var M och MP, vilka gick fram med 4,3 respektive 3,7 procentenheter. Även SD gick framåt med en ökning på 0,9 procentenheter. Alla övriga partier backade i valet. Störst väljarförlust hade SPI som backade med 2,1 procentenheter, vilket innebar att man förlorade alla sina mandat i fullmäktige. Även C förlorade sina platser i fullmäktige.

Centerpartiets och SPI:s uttåg från fullmäktige innebar att ingetdera av de två större blocken, varken Alliansen eller De rödgröna, fick majoritet med Sverigedemokraterna i en vågmästarroll. Av de två blocken fick dock den borgerliga alliansen störst antal röster sammanlagt, samt ett större antal mandat. I perioden efter valet förhandlade Alliansen med Miljöpartiet om ett samarbete, men då parterna kom fram till att de stod för långt från varandra åsiktsmässigt beslutade Alliansen att regera i minoritet. Mandatperioden 2010 till 2014 påbörjades officiellt den 2 november 2010, då Helsingborgs kommunfullmäktige för första gången sammanträdde enligt den nya mandatfördelningen.

Grafisk presentation

För tidigare val, se: Helsingborgs kommuns politiska historia

Valår	V	S	MP	SD	C	FP	KD	M	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
2014	3	19	6	10	2	4	2	19	3 19 6 10 4 19	65	80,25	37 28
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiernas starkaste valdistrikt

Parti	Valdistrikt		Kommun
	Starkaste	Andel	Andel
S	Drottninghög Ö	65,67  %	28,29  %
M	Hittarp-Domsten	60,82  %	28,18  %
SD	Kattarp	30,15  %	16,32  %
MP	Eneborg V	15,17  %	9,12  %
FP	Rydebäck S	10,31  %	5,19  %
V	Närlunda	11,98  %	4,61  %
KD	Ramlösa Ö	4,57  %	2,45  %
C	Ottarp	13,56  %	2,33  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Kommunalråd

Namn		Politisk tillhörighet	Uppdrag
	Peter Danielsson	Moderaterna	Kommunstyrelsens ordförande
	Christian Orsing	Moderaterna	Kommunalråd och stadsbyggnadsnämndens ordförande
	Anna Jähnke	Moderaterna	Kommunalråd och arbetsmarknadsnämndens ordförande
	Maria Winberg-Nordström	Folkpartiet	Ordförande i personal- och organisationsutskottet
	Lars Thunberg	Kristdemokraterna	Kommunalråd
	Jonny Cato Hansson	Centerpartiet	Kommunalråd
	Anna Ingers	Socialdemokraterna	Kommunalråd
	Ingela Andersson	Socialdemokraterna	Kommunstyrelsens andra vice ordförande
	Ola Möller	Socialdemokraterna	Kommunalråd
	Marcus Friberg	Miljöpartiet	Kommunalråd
	Annika Román	Miljöpartiet	Kommunalråd
	Michael Rosenberg	Sverigedemokraterna	Kommunalråd

Källa: Helsingborgs stad.

Vänorter

Helsingborg och Helsingör var först med att införa vänorter i dess moderna betydelse, 1838. 1849 möttes sedan representanter ifrån både Helsingör och Helsingborg ute på det isbelagda Öresund för att skriva under dokumenten om vänort.

Syftet med vänorterna är enligt Helsingborgs stad att utbyta erfarenheter och genomföra gemensamma projekt.

Helsingborgs vänorter:

• Helsingör, Danmark
• Pärnu, Estland
• Dubrovnik, Kroatien
• Alexandria, USA

• 
  Helsingör sett från hamnen.
• 
  Pärnus centrum.
• 
  Gamla staden i Dubrovnik.
• 
  Gamla staden i Alexandria.

Se även

• Lista över insjöar i Helsingborgs kommun
• Naturreservat i Helsingborgs kommun
• Lista över fornlämningar i Helsingborgs kommun
• Personer med anknytning till Helsingborgs kommun
• Helsingborgs kontrakt

Referenser

Tryckta källor

• Bååth, L. M. (red.) (1925). Hälsingborgs historia, del I : Forntiden och den äldre medeltiden. Helsingborg: AB Killbergs bokhandel 
• Bååth, L. M. (red.) (1933). Hälsingborgs historia, del II:1 : Den senare medeltiden. Helsingborg: AB Killbergs bokhandel 
• Ulfsparre, Anna Christina (red.); Lövgren, Anna-Brita (1992). ”Politik och förvaltning från kommunreform 1862 till sammanläggning 1971”. Helsingborgs historia, del VII:1 : Befolkning, förvaltning, kommunal service.. Stockholm: Norstedt Förlag AB. ISBN 91-1-923152-0 
• Översiktsplan för Helsingborgs stad, ÖP 2002. Helsingborg: Helsingborgs stad: Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad. 2002 

Webbkällor

• Statistiska Centralbyrån

Externa länkar

• Helsingborgs stad
• Wikimedia Commons har media som rör Helsingborgs kommun.
  Bilder & media