Zagreb

	Zagreb
	Grad Zagreb
	Huvudstad
	Ban Jelačićs torg, Övre staden, National- och universitetsbiblioteket, Konstpaviljongen, Nationalteatern och Kaptol.
Flagga	Stadsvapen
Land	Kroatien
Län	Zagreb
Höjdläge	158 m ö.h.
Koordinater	45°49′0″N 15°59′0″Ö / 45.81667°N 15.98333°Ö
Högsta punkt
- höjdläge	1 035 m ö.h.
Lägsta punkt
- höjdläge	122 m ö.h.
Area
- kommun	641,23 km²
Folkmängd
- centralort	688 163 (31 mars 2011)
- kommun	790 017 (31 mars 2011)
Befolkningstäthet
- kommun	1 232 invånare/km²
Borgmästare	Milan Bandić
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postnummer	10000
Riktnummer	01
Bilregistrering	ZG
Geonames	3337532; 3186886
	Zagreb markerat på kartan över Kroatien. Zagreb markerat på kartan över Kroatien.
	Webbplats: www.zagreb.hr

Zagreb (före 1918 även kallad Agram på tyska och svenska) är huvudstad och största stad i Kroatien. Staden är belägen mellan berget Medvednicas sluttningar och floden Sava i den västra delen av det Pannoniska bäckenet. Vid den senaste folkräkningen 2011 uppgick stadens invånarantal till 790 017^[1] invånare, varav 688 163^[1] invånare bodde i centralorten.

Zagreb är Kroatiens politiska, ekonomiska, kulturella och vetenskapliga centrum samt en viktig trafikknutpunkt för Kroatien och regionen i övrigt. Zagreb är en industristad med tillverkning främst inom den mekaniska sektorn samt ett betydande utbildningscentrum i landet. Staden hyser bland annat ett av sydöstra Europas största och äldsta universitet som grundades år 1669.

Historia

Huvudartikel: Zagrebs historia

Zagreb har en lång och rik historia. Arkeologiska fyndigheter visar att området där Zagreb ligger var befolkat mycket tidigt. Redan för 50 000–80 000 år sedan levde det förhistoriska människor på Medvednicas sluttningar.^[2] Utgrävningar visar att staden ligger alldeles i närheten av den tidigare romerska bosättningen Andautonia från nollhundratalet.^[3]

Det moderna Zagreb har dock sitt ursprung i de två separata bosättningarna Kaptol och Gradec som under frankisk dominans växte upp intill varandra på varsin höjd separerade av ån Medveščak i slutet av det första århundradet. Sedan den kroatiske kungen Stjepan II år 1089 avlidit trängde ungerska styrkor år 1091 in i Kroatien från nordöst och de båda bosättningarna kom under ungerskt inflytande. Under det ungerska styret blev Kaptol biskopssäte och centrum för kyrkans makt. Bosättningen fick en övervägande klerikal befolkning medan Gradec till stora delar befolkades av hantverkare, köpmän och bönder. År 1242 utfärdade den ungersk-kroatiske kungen Béla IV en gyllene bulla som utsåg staden Gradec till kunglig fristad. Den nya statusen gav invånarna ekonomiska och administrativa förmåner. Samma år skadades Gradec och Kaptol svårt av mongoliska räder. Nästkommande århundraden skulle komma att präglas av konflikter och rivalitet mellan de båda bosättningarna som båda var befästa med höga murar, torn och portar.

I samband med parlamentet i Cetin år 1527 inlemmades Kroatien och Zagreb i det habsburgska riket. Det var under habsburgarnas överhöghet som Zagrebs status som kroaternas ekonomiska, kulturella och politiska centrum befästes. Under 1500-talet blev Gradec säte för den kroatiska riksdagen och banen och det var här som den kroatiska adeln fattade viktiga beslut rörande administrationen av den habsburgska provinsen Kroatien. I samband med osmanernas avancemang i sydöstra Europa blev Zagreb ett viktigt bålverk i den södra delen av habsburgska riket. Den drygt 400 år långa alliansen med habsburgarna innebar att staden aldrig intogs av osmanerna vilket innebär att Zagreb har bibehållit många äldre byggnader och konstruktioner som raserades av osmanerna annorstädes.

Under den gryende nationalromantiken på 1800-talet blev Zagreb centrum för den illyriska rörelsen. Under ledning av banen Josip Jelačić förenades Gradec och Kaptol år 1850 i en administrativ enhet.^[4] Samma år utsågs den förste gemensamme borgmästaren av Zagreb, Janko Kamauf.

Efter Österrike-Ungerns upplösning år 1918 uppgick Zagreb i den nyskapade staten Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike som sedermera kom att kallas Jugoslavien. År 1941 utropades den Oberoende staten Kroatien med Zagreb som huvudstad. År 1945 införlivades staden åter med Jugoslavien och efter kriget kom staden att bli ett av landets centrum rörande till exempel industri, kultur, skolor, stora evenemang med mera.

Efter folkomröstningen år 1991 valde Kroatien att utträda ur den sydslaviska federationen Jugoslavien och Zagreb blev det självständiga Kroatiens huvudstad.

Etymologi

År 1094 omnämns stadens namn för första gången i ett dokument. Ursprunget till namnet är inte klarlagt även om det finns olika hypoteser och legender om dess uppkomst. En hypotes är att namnet härstammar från termen "za breg" (bakom kullen). Enligt denna tes skulle kullen åsyfta Savas flodbank som tros ha legat närmare staden förr. En annan hypotes är att det skulle härstamma från termen "za grabom" (bakom vallgraven) då staden tidigt var befäst.

Legender

Det kroatiska verbet "zagrabiti" (att ösa) ligger till grund för flera legender, däribland den som beskriver en kroatisk ban som leder sina törstiga soldater genom ett övergivet område. I frustration över att vattnet är slut slår han sin sabel i marken varpå vatten tränger upp. Han beordrar därefter manskapet "att ösa" upp vattnet. En liknande legend gör gällande att en utmattad kroatisk ban som precis kommit hem från en fältslag ber en ung flicka vid namn Manda "att ösa" upp vatten till honom ur en källa. Enligt denna legend har fontänen Manduševac (den dåtida källan enligt legenden) vid Ban Jelačićs torg fått sitt namn. Staden fick heta Zagreb efter verbet "zagrabiti" då flickan fick ösa upp vatten till banen.

Zagreb på andra språk

Då Zagreb var en provinshuvudstad i Österrike-Ungern var staden utanför Kroatien främst känd under sitt tyska namn Agram. I den moderna tyskan används idag Zagreb. Det ungerska namnet, då som nu, är Zágráb. Det latinska namnet för staden är Zagrabia medan det italienska är Zagabria.

Smeknamn och slogan

Zagreb har flera smeknamn och slogans som används inte minst i marknadsföringsskäl. Bland de vanligaste hör "Beč u malom" (Wien i det lilla) och "Mali Beč" (Lilla Wien). Dessa och liknade varianter som alla anspeglar på Wien används i regel även av utländska turistagenter för att locka turister till staden. I Kroatien och inte minst av lokalinvånarna kallas staden stundom "Beli Zagreb grad" (Vita Zagreb stad på den lokala kajkaviska dialekten) eller "Beli Zagreb" (Vita Zagreb) som anspeglar på en svunnen tid då byggnaderna i det lilla och provinsiella Zagreb var vita och rena.

Politik och administration

Se även: Lista över Zagrebs borgmästare

Zagreb stad är en separat administrativ enhet och har samma status som ett län i Kroatien. Zagrebs stadsfullmäktige (Gradska skupština Grada Zagreba) består av 51^[5] medlemmar och är stadens högsta beslutande organ. Medlemmarna av stadsfullmäktige väljs i direkta val och mandatperioden löper över fyra år. Sedan år 2009 väljs även borgmästaren i direkta val. Tidigare utsågs borgmästaren av stadsfullmäktige. Stadsfullmäktige sammanträder i Gamla stadshuset.

Stadsledningen utgör tillsammans med borgmästaren stadens verkställande makt och består av 11 medlemmar. Dessa utses på förslag av borgmästaren och väljs av stadsfullmäktige genom enkel majoritet. Borgmästaren är stadsledningens chef. Stadsförvaltningen består av 12 stadskontor, 3 stadsbyråer och 3 stadsservicekontor som ansvarar inför borgmästaren och stadsstyrelsen.

Lokalförvaltningen är organiserad i 17 stadsdelar som representeras av lokalnämnderna vars medlemmar väljs i direkta val.

Mandatfördelningen i stadsfullmäktige

Mandatfördelningen för perioden 2011–2017^[6]

Parti			Mandat
Milan Bandić 365 – Arbetets och solidaritetens parti			16
Kroatiens socialdemokratiska parti (SDP)			12
Kroatiska demokratiska unionen (HDZ)			8
Kroatiska socialliberala partiet (HSLS)			4
Kroatiska pensionärspartiet (HSU)			3
Kroatiska folkpartiet – liberaldemokraterna (HNS)			2
Kroatiska bondepartiet (HSS)			2
Kroatiska rättspartiet dr. Ante Starčević (HSP-AS)			1
Blocket pensionärer tillsammans (BUZ)			1
Partilösa/obundna			2

Administrativ indelning

Sedan den 14 december 1999 är staden formellt indelad i 17 stadsdelar (gradske četvrti).^[7] 11 av stadsdelarna ligger helt inom centralortens urbana gränser emedan 4 stadsdelar (Novi Zagreb–istok, Novi Zagreb–zapad, Peščenica-Žitnjak och Gornja Dubrava) delvis ligger inom centralorten Zagrebs gränser men även omfattar perifera bosättningar och samhällen. 2 av stadsdelarna (Sesvete och Brezovica) som till ytan är de största stadsdelarna består till största del av förorter. Bara mindre delar av dessa stadsdelar uppgår i den urbaniserade centralorten Zagreb.^[8]

Stadsdelarna är politiskt och administrativt indelade i lokalnämnder (mjesni odbori) emedan stadsdelarna styrs och representeras politiskt av Stadsdelsrådet (Gradsko vijeće) som består av 11-19 medlemmar beroende på stadsdelens invånarantal.^[9]

Stadsdelar

		Totalt	641,23	790 017	1 232,0^[11]
Karta som visar Zagrebs stadsdelar	Nr.	Stadsdel	Yta (km²)^[10]	Invånare (2011)^[1]	Befolkningstäthet (inv./km²)
	1.	Donji grad	3,01	37 024	12 300,3
	2.	Gornji grad-Medveščak	10,19	30 962	3 038,4
	3.	Trnje	7,36	42 282	5 744,0
	4.	Maksimir	14,97	48 902	3 266,6
	5.	Peščenica-Žitnjak	35,29	56 487	1 600,6
	6.	Novi Zagreb-istok	16,54	59 055	3 570,4
	7.	Novi Zagreb-zapad	62,63	58 103	927,71
	8.	Trešnjevka-sjever	5,80	55 425	9 556,0
	9.	Trešnjevka-jug	9,83	66 674	6 782,7
	10.	Črnomerec	24,23	38 546	1 590,8
	11.	Gornja Dubrava	40,26	61 841	1 536,0
	12.	Donja Dubrava	10,80	36 363	3 366,9
	13.	Stenjevec	12,18	51 390	4 219,2
	14.	Podsused-Vrapče	36,16	45 759	1 265,4
	15.	Podsljeme	59,42	19 165	322,53
	16.	Sesvete	165,24	70 009	423,6
	17.	Brezovica	127,32	12 030	94,4

Demografi

Zagreb är Kroatiens största stad och hade 792 875 invånare vid folkräkningen 2011, varav 686 568 invånare bodde i själva centralorten.^[1] Vid folkräkningen 2001 hade staden 779 145 invånare, varav 415 153 var kvinnor och 363 992 män. Medelåldern i staden är 39,7 år.

Befolkningsutveckling

År	Area (km²)	Befolkning (Inom dåtidens stadsgränser)	Befolkning (Inom dagens stadsgränser)
1368		2 810
1742		5 600
1805		7 706*
1850		16 036
1857		16 657	48 266
1869		19 857	54 761
1880		30 830	67 188
1890	3,33	40 268	82 848
1900	64,37	61 002	111 565
1910	64,37	79 038	136 351
1921	64,37	108 674	167 765
1931	64,37	185 581	258 024
1948	74,99	279 623	356 529
1953	235,74	350 829	393 919
1961	495,60	430 802	478 076
1971	497,95	602 205	629 896
1981	1 261,54	768 700	723 065
1991	1 715,55	933 914	777 826
2001	641,23	779 145	779 145
2011	641,23	790 017^[1]	790 017^[1]
* Exklusive adel och klerikal befolkning. Uppgifterna i kolumn 3 avser befolkningen inom dåtidens stadsgränser. Uppgifterna i kolumn 4 avser befolkningen inom det område som idag definieras som staden Zagreb.^[12]

Etniska grupper

Kroaterna utgör en absolut majoritet av befolkningen (93,14%) i Zagreb. 54 193 invånare (6,86% av den totala befolkningen) tillhörde någon av de etniska minoriteterna 2011.^[13] Stadsdelen Peščenica-Žitnjak är den stadsdel där det bor flest invandrare (13,01%) eller personer tillhörande någon av landets etniska minoriteter.

Zagrebs sex största folkgrupper (2011)
Folkgrupp	Antal	Procent
Kroater	735 824	93,14%
Serber	17 526	2,22%
Bosniaker	8 119	1,03%
Albaner	4 292	0,54%
Romer	2 755	0,35%
Slovener	2 132	0,27%

Religiösa grupper

2011 bekände sig 83,11%^[14] av Zagrebs befolkning till den Romersk-katolska tron. De stora världsreligionerna och religiösa åskådningarna finns dock representerade i staden. Det finns bland annat en serbisk-ortodox ärkebiskop, en protestantisk biskop, en överrabbin och en muslimsk mufti.

Zagrebs största religionsgrupper (2011)
Religion	Antal	Procent
Katoliker	656 571	83,11%
Muslimer	18 044	2,28%
Ortodoxa	15 960	2,02%
Protestanter	2 553	0,32%
Judar	327	0,04%

Klimat

Zagreb ligger i den tempererade zonen och har därför ett milt kontinentalt klimat. Årsmedeltemperaturen ligger på ca 7 grader.

Under den kallaste månaden ligger medeltemperaturen mellan 0-gradersstrecket och 2 plusgrader. Normalt faller snö varje vinter men eftersom temperaturen i extremfall har nått närmare 20 plusgrader är snötäcket sällan långvarigt.

Den varmaste månaden ligger medeltemperaturen kring 25 grader varmt. Temperaturer över 35 plusgrader är dock inte ovanliga. Varma och fuktiga sydliga vindar dominerar.

	Jan	Feb	Mar	Apr	Maj	Jun	Jul	Aug	Sep	Okt	Nov	Dec
Normaldygnets maximitemperaturs medelvärde	3,1	6,1	11,3	16,4	21,3	24,6	26,7	26,2	22,3	16,2	9,3	4,4
Normaldygnets minimitemperaturs medelvärde	−4	−2,5	0,9	4,9	9,2	12,7	14,2	13,7	10,4	5,8	1,8	−1,9

Nederbörd	48,6	41,9	51,6	61,5	78,8	99,3	81	90,5	82,7	71,6	84,8	63,8

Diagram	temperaturer i °C • månadsnederbörd i mm • Källa: Worldweather.org
	49 3 -4	42 6 -3	52 11 1	62 16 5	79 21 9	99 25 13	81 27 14	91 26 14	83 22 10	72 16 6	85 9 2	64 4 -2

Transporter och kommunikationer

Vägar

Zagrebs geografiska läge har gjort staden till en viktig trafikknutpunkt som förbinder Centraleuropa med Adriatiska kusten och Balkanhalvön. Av ytterst betydelse är ringleden som går väster, söder och öster om staden. Motorvägarna från Zagreb når ut till hela Kroatien. I nordlig och nordvästlig riktning bär A2 och A3 mot Slovenien och Österrike. I västlig riktning bär A1 mot den Adriatiska kusten och i nordöstlig riktning bär A4, A11 och A13 mot Ungern. I sydlig riktning bär A11 mot Velika Gorica och industristaden Sisak. Den sydöstra länken av A3 bär mot Serbien och vidare mot Makedonien och Grekland.

Broar

Zagreb har sju broar för fordonstrafik som går över Sava. Dessa är:

Namn (svenska)	Namn (kroatiska)	Invigningsår
Savabron	Savski most	1938
Jankomirbron	Jankomirski most	1958
Frihetsbron	Most slobode	1959
Ungdomens bro	Most mladosti	1974
Adriatiska bron	Jadranski most	1981
Podsusedbron	Podsusedski most	1982
Fosterlandsbron	Domovinski most	2007

Flygplatser

Franjo Tuđmans flygplats, kallad Pleso, är en av regionens mest trafikerade flygplatser. Flygplatsen ligger cirka 20 kilometer sydöst om staden och är landets viktigaste trafikknutpunkt för person-, post- och godstransporter. Flygplatsen har goda kommunikationer med Zagreb och flygbussar trafikerar regelbundet rutten mellan Zagreb och flygplatsen. Det nationella flygbolaget Croatia Airlines trafikerar flera nationella linjer till bland annat Split, Rijeka, Osijek och Dubrovnik. Zagreb är via flygplatsen förbunden med hela Europa och världen.

Järnväg

Zagreb är en av regionens viktigaste järnvägsknutar där Zagrebs centralstation utgör navet. Järnvägarna är dock, till skillnad från det moderna motorvägsnätet, i behov av stor renovation. Järnvägarna når ut till Slovenien, Österrike, Ungern och Serbien. Som ett arv från tiden då Kroatien var en del av Österrike-Ungern är järnvägsnätet framförallt förbundet med Wien och Centraleuropa. Från Zagreb når järnvägarna till Split. Mellan Split och det sydligaste Kroatien (Dubrovnik) saknas dock järnväg. Inte heller mellan Pula och Zagreb finns det en direkt järnväg. Regeringen har dock uttryckt att framtida investeringar kommer. Vagnstandarden är god.

Zagreb västra station är stadens näst största järnvägsstation. Stationen betjänar Zagrebs pendeltåg och vissa regionaltåg.

Spårväg

Zagreb har ett utbrett spårvagnsnät som når ut till stora delar av staden, dock ej förorterna. Stadens spårvagnstrafik har sina anor från den 5 september 1891 då den första spårvagnslinjen öppnades för trafik. Företaget Zagrebački električni tramvaj ansvarar för spårvagnstrafiken i staden.

Busstrafik

Busstrafiken är mycket omfattande i Zagreb. Regelbundna linjer förbinder inte bara de olika stadsdelarna utan även Zagreb med övriga Kroatien. Det finns även internationella linjer mellan Zagreb och övriga Europa. Bussarna håller i regel mycket god standard. Det gäller i synnerhet bussar som trafikerar internationella linjer eller som går från Zagreb till andra städer i Kroatien.

Bergbana

Zagrebs bergbana drivs av ZET och förbinder Övre- och Nedre staden.

Panoramavy över Sava. I bakgrunden en bro över floden.

Arkitektur och stadsbild

I Zagreb finns flera arkitektoniska stilar representerade. I stadens historiska kärna Övre staden som utgörs av Gradec och Kaptol finns flera för staden tongivande byggnader. I Övre staden finns en koncentration av äldre byggnader som bär stildrag från barocken till dagens dato. Här återfinns även stadens äldsta byggnadskonstruktioner i form av försvarsverk och murar.

Emedan Övre staden representerar "det gamla Zagreb" utgör den Nedre staden dess motpol. Den låglänta Nedre staden kom att utformas till stora delar efter den stora jordbävningen 1880. Kanske mer än någon annan kom arkitekten Hermann Bollé att sätta sin prägel på Zagreb, inte bara i Övre staden, utan även i Nedre staden där flera av byggnaderna bär stildrag från klassicismen, secessionen och modernismen. Utöver Bollé kom flera framträdande arkitekter att lämna avtryck på den kroatiska huvudstaden, däribland Franjo Klein och Viktor Kovačić.

Stadsdelen Nya Zagreb (Novi Zagreb) kom att uppföras söder om floden Sava efter andra världskriget. Arkitekturen i de nya bostadsområdena kom att präglas av de politiska omständigheterna och bostäderna här uppförda 1945-1990 är i företrädande socialistisk stil.

Under 2000-talet kom Zagrebs stadsfullmäktige att lätta på de restriktioner som tidigare gällde för uppförandet av byggnader högre än tio våningar. Den nya ordningen innebar att Zagreb kom att se en tillkomst av höga byggnader som delvis kom att förändra stadsbilden.

Palats och historiska byggnader

Gator och torg

Offentlig konst

Till Zagrebs offentliga konst hör bland annat;

Antun Gustav Matoš staty vid Strossmayers promenadstråk i Övre staden föreställande Antun Gustav Matoš, av Ivan Kožarić
August Šenoas staty vid Vlaška-gatan föreställande August Šenoa, av Marija Ujević
Ban Jelačićs staty, en ryttarstaty på Ban Jelačićs torg föreställande Josip Jelačić, av Anton Dominik Fernkorn
Den jordade jorden vid Bogović-gatan (Bogovićeva) är en del av installationen Nio vyer, av Davor Preis
Heliga Marias kolumn med änglar och fontän vid katedralen, skulpturen av Anton Dominik Fernkorn, fontänen av Hermann Bollé
Josip Juraj Strossmayers staty vid Josip Juraj Strossmayers torg föreställande Josip Juraj Strossmayer, av Ivan Meštrović
Kung Tomislavs staty, en ryttarstaty vid Centralstationen föreställande Tomislav I, av Robert Frangeš-Mihanović
Livets källa, en fontän vid Nationalteatern, av Ivan Meštrović
Manduševac, en fontän vid Ban Jelačićs torg
Marija Jurić Zagorkas staty vid Tkalčić-gatan föreställande Marija Jurić Zagorka
Petrica Kerempuhs staty vid Dolacmarknaden, av Vanja Radauš
Petar Preradovićs staty vid Petar Preradovićs torg föreställande Petar Preradović, av Ivan Rendić
Statyn Sankt Göran dödar draken vid Marskalk Titos torg, av Anton Dominik Fernkorn
Statyn Sankt Göran och draken vid Stenporten, av Kompatscher och Winder

Religiösa byggnader

Skyskrapor och höghus

Till Zagrebs högre byggnader och tillika landmärken hör Cibonas torn, Eurotower och Zagrebtower.

Parker och grönområden

Till Zagrebs parker och grönområden räknas Botaniska trädgården, Maksimirparken, Zagrebs zoo och Zrinjevac. Hit räknas även rekreationsområdena Bundek och Jarun.

Panoramavy från den historiska Övre staden. Från vänster; Sankt Kyrillos och Methodios kyrka, Zagrebs katedral och Ilica 1.

Kultur och nöjen

I Zagreb finns 19 teatrar, 24 museer och 65 gallerier.^[15] De främsta av dessa är belägna i Övre- eller Nedre staden.

Museer och konsthallar

Teatrar

Nationalteatern i Zagreb är en av sex nationalteatrar Kroatien och tillika den mest förnämsta.

Film

Sedan 1972 arrangeras Animafest Zagreb årligen i Zagreb. Animafest Zagreb är en internationell filmfestival för animerad film. ZagrebDox är en internationell dokumentärfilmsfestival som även den arrangeras årligen i den kroatiska huvudstaden.

Zagreb Film, ett filmbolag internationellt kanske mest känt för TV-serien professor Balthazar, har sitt huvudkontor i Zagreb.

Musik

Zagrebs Filharmoni är en symfoniorkester från Zagreb som räknas till landets främsta i sitt slag. Till Zagrebs främsta musikevenemang hör INmusic festival, Zagrebfestivalen och Zagreb musikbiennal. I Vatroslav Lisinskis konserthus hålls konserter av olika typer.

Nöjesliv

Zagreb har ett stort antal barer, pubar och nattklubbar. Vid Tkalčić-gatan i stadens historiska kärna finns en stor koncentration av restauranger, pubar och kaféer och vid Jarun finns flera av stadens mest besökta nattklubbar.

Panoramavy över södra Zagreb. Till vänster Ban Jelačićs torg och Ilica 1. Centralt på bilden skymtar den serbisk-ortodoxa katedralens kyrktorn samt Blommornas torg. Tvärsgående, från vänster till höger, löper Ilica.

Sport och rekreation

I Zagreb utövas flera sporter. Fotboll är den största publiksporten i staden.

Sportfaciliteter

Till stadens främsta sportfaciliteter hör Arena Zagreb, Dom športova, Dražen Petrović basketcenter och Maksimirstadion. Vid rekreationsområdet Jarun tillåts besökarna utöva olika sporter, däribland vattensporter. Likaledes inbjuder rekreationsområdet Bundek till sportutövning.

Sportevenemang

Till de årligen återkommande sportevenemangen hör bland annat PBZ Zagreb Indoors, Snow Queen Trophy och Zagreb Marathon.

Sportklubbar

Till stadens mer noterbara hemmalag hör NK Dinamo Zagreb, KHL Medveščak Zagreb, RK Zagreb, KK Cibona, KK Zagreb, KK Cedevita, NK Zagreb, HAVK Mladost med flera.

Tidigare mästerskap

Zagreb har stått värd för flera internationella mästerskap, däribland Europamästerskapet i fotboll 1976 (tillsammans med Belgrad), Sommaruniversiaden 1987, Sprinteuropamästerskapen i kanotsport 1999 och 2012, Sprintvärldsmästerskapen i kanotsport 2005 och Världsmästerskapen i bordtennis 2007.

Ekonomi och näringsliv

Zagreb är Kroatiens ekonomiska och finansiella centrum. I staden ligger bland annat landets nationalbank och enda börs. Det är också här de flesta inhemska företagen har sitt huvudkontor. Stadens främsta näringsgrenar ligger inom textil-, metall-, läkemedels- och livsmedelsindustrin. Här finns även tillverkning och förädling inom trä- och läderindustrin.

Zagrebs strategiska läge i landet och regionen gör att staden betraktas som ett nav i handeln mellan Central- och Östeuropa samt ett viktigt affärscentrum.^[16] Den finansiella aktiviteten innebär att ekonomisk statistik för huvudstaden i flera fall uppvisar bättre siffror än för landet i övrigt. I januari 2013 uppgick den månatliga genomsnittslönen för en Zagrebinvånare till 6 699^[17] HRK (genomsnittslönen för hela landet under det första kvartalet 2013 uppgick till 5 399 HRK).^[18] 2013 uppgick stadens arbetslöshet till 10,8%, lägre en riksgenomsnittet.^[19]

Marknader

Dolac i stadens historiska kärna är Zagrebs främsta marknadsplats och här förekommer försäljning av bland annat kött, fisk, kryddor och souvenirer. Vid Blommornas torg förekommer främst blomsterförsäljning och vid Brittiska torget förekommer bland annat försäljning av antikviteter.

Varuhus och köpcentrum

Zagreb har ett stort shoppingutbud. Ilica där det första moderna shoppingcentret Kastner & Öhler (idag Nama) öppnade i början av 1900-talet är stadens främsta shoppinggata. Sedan Kroatiens självständighet 1991 har utbudet på varuhus kommit att öka och flera shoppingcentrum har öppnats både i stadens centrala och perifera delar. Till de främsta hör City Center one, Arena Centar, Avenue Mall och West gate.^[20] Till köpcentrum av större betydelse hör även Importanne centar, Ban centar, Branimir centar och Centar Kaptol. Utbudet av lokala och internationella märken är stort och flera internationella affärskedjor finns representerade i staden. I augusti 2014 öppnade det första Ikea-varuhuset i Kroatien (och det forna Jugoslavien) i Zagrebs sydöstra utkant.^[21]

Utbildning och forskning

National- och universitetsbiblioteket 2013.

Zagrebs universitet grundades år 1669 och är det äldsta i denna del av Europa. National- och universitetsbiblioteket är stadens och landets främsta bibliotek.

I Zagreb finns 22 institut, däribland Ruđer Bošković-institutet som arbetar med forskning kring atomfysik. Kroatiens nationalakademi har sitt säte i Zagreb.

Internationella relationer

Zagreb deltar i flera internationella samarbeten, däribland Eurocities, och genom bilaterala avtal har staden flera vänorter i Europa och världen över.^[22]

Vänorter

Bologna, Italien (sedan år 1963) Mainz, Tyskland (sedan år 1967)^[23] Sankt Petersburg, Ryssland (sedan år 1968)^[23] Ahmedabad, Indien (sedan år 1969) Tromsø, Norge (sedan år 1971)^[23] Buenos Aires, Argentina (sedan år 1972) Kyoto, Japan (sedan år 1972)^[24]^[23] Kraków, Polen (sedan år 1975)^[23] Lissabon, Portugal (sedan år 1977)^[25]^[26]^[23] Pittsburgh, USA (sedan år 1980)^[23] Shanghai, Kina (sedan år 1980)^[23] Budapest, Ungern (sedan år 1994)^[27]^[23] Wien, Österrike (sedan år 1994)^[23]	Melbourne, Australien (sedan år 1997) La Paz, Bolivia (sedan år 2000) Sarajevo, Bosnien och Hercegovina (sedan år 2001)^[28]^[23] Ljubljana, Slovenien (sedan år 2001)^[29]^[23] Podgorica, Montenegro (sedan år 2006)^[23] Tabriz, Iran (sedan år 2006) Skopje, Makedonien (sedan år 2011) Ankara, Turkiet (sedan år 2008) London, Storbritannien (sedan år 2009)^[23] Prizren, Kosovo (sedan år 2010) Warszawa, Polen (sedan år 2011)^[23] Astana, Kazakstan (sedan år 2014)