Bokmässan

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Bok & Bibliotek)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För bokmässa i allmänhet, se Bokmässa.
Bokmässan
Bokmässan i Göteborg 20130928 (vy).JPG
Utblick över delar av den största/mittersta av mässhallarna, under 2013 års bokmässa.
Officiellt namnBokmässan
PlatsSverige Svenska Mässan, Göteborg, Sverige
Tidpunktoftast i slutet av september
År1985
Upplagor35 (t.o.m. 2019)
Tidigare namnBibliotek 85
Typbokmässa
Geografisk
omfattning
svenska och utländska gäster
ArrangörSvenska Mässan
Antal deltagarecirka 100 000

Bokmässan, även känt som Bok och Bibliotek, är en bokmässa som arrangeras årligen i Göteborg av Svenska Mässan. Den startades 1985 som Bibliotek 85 men bytte redan året därpå namn till det nuvarande. Fram till 2017 arrangerades mässan av Bok & Bibliotek i Norden AB. Detta bolag fusionerade 23 november 2017 med Svenska Mässan Gothia Towers AB.[1]

Bokmässan är Nordens största mötesplats för bok- och biblioteksbranschen, och en av de stora kulturella mötespunkterna i Västsverige. Den arrangeras årligen i slutet av september.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Bokmässan, eller Bibliotek 85 som den först hette, startades 1985 (premiär den 23 augusti) av Bertil Falck och Conny Jacobsson och hade då 5 000 besökare. Året därpå var besökarna 25 000, och sedan dess har den vuxit för varje år och 2003 registrerades drygt 110 000 besök under fyra dagar. 2004 sjönk besökstalet något till 108 500 besökare. År 2006 lockade bokmässan bara strax över 100 000 besökare medan 2007 års bokmässa slutade på 108 468 besökare. 2009 års bokmässa hade minst antal besökare på många år – drygt 97 200 – en siffra som nästan kopierades året därpå. Både 2011 och 2012 räknades drygt 99 000 besökare in.[2] Därefter har den totala mängden besökare legat strax under 100 000.

Dock har intresset bland utställare konstant ökat med åren, och 2008 var man tvungen att tacka nej till drygt 50 utställare. Detta ökade intresse har lett till en debatt där Svenska Mässan vill bygga ut sina lokaler till ett område där det idag är bostäder vilket skulle resultera i att dessa hyresgäster skulle tvingas flytta.[3][4] 2008 öppnade dock mässan upp med nya ytor för fler utställare, utan att behöva införliva de rivningsplaner som funnits tidigare. Önskemålet om att få bygga ut Svenska Mässan kvarstår dock.[5]

Översikt[redigera | redigera wikitext]

Den största delen av mässan försiggår på det undre mässplanet i Svenska Mässan. Där finns de flesta förlagsmontrarna, tematiskt fördelade i olika mässhallar. Förlagsmontrarnas placering återkommer ofta år från år på samma ställe, och utplaceringen av gångarna (att jämföra med gatorna i en stad, där montrarna är utlagda i olika kvarter) görs på samma sätt från år till år. Svenska Mässans A- (barnlitteratur och serier), B- (bokförlag), C- (organisationer, regionalt och utländskt deltagande), D- och E-hallarna (bibliotek och institutioner) upptas nästan helt av olika montrar.

Det övre våningsplanet täcker mindre yta och går endast delvis ut över ytan ovanför det undre våningsplanets monterutställning. Där finns dels alla seminariesalarna för gästande författare och andra talare, dels F- (matlagning, trädgårdsodling och tidningar), G- (mindre förlag) och H-hallarna (internationella organisationer).

Temata[redigera | redigera wikitext]

Varje upplaga av bokmässan har ett eller flera huvudsakliga temata. De kan vara knutna till olika länders litteraturer, men också vara allmänna, som yttrandefrihet och bildning.

Olika dagar har ofta olika temata på mässan. Exempelvis är – sedan 1998 – en av dagarna "Deckarens dag". Då hålls korsförhör av olika deckarförfattare på en scen. Där delas också flera priser ut, bland annat (sedan 2002) ungdomsdeckarpriset Spårhunden.[källa behövs]

Under delar av 00-talet arrangerades evenemanget "Seriesöndag" under söndagen. Denna var en fortsättning på Comics-kongressen, som varit del av mässan sedan 1987 och under 2010-talet utvecklats till "Seriescenen".

Scener och torg[redigera | redigera wikitext]

Förutom seminariesalarna på övre våningsplanet arrangeras under mässdagarna ett stort antal programpunkter vid fasta scener på själva mässgolvet. Dessa scener har i regel programpunkter med teman som anknyter till inriktningen hos montrarna i respektive mässhall. Här

Seriescenen 2016.

A-hallen[redigera | redigera wikitext]

I A-hallen finns tre olika fasta scener, med var sitt litterära tema. "Litteraturscenen" är en fast scen ägnad åt litteratur, "Seriescenen" är (sedan 2010) en scen för presentationer relaterade till tecknade serier och ""Ung scen" är tillägnad barnlitteratur.

Mässan har ända sedan 1986 haft en specifik (seminarie)del ägnad åt tecknade serier. Svenska Serieakademin (vars ledamöter Sture Hegerfors och Bo A. Karlsson länge var medarbetare kring mässans seminarier) inledde det hela 1986 med Comics '86, med både svenska och utländska inbjudna gäster. Comics-benämningen fortsatte, mässa för mässa, ända till 2002. 2003–2009 var benämningen på Svenska Serieakademins arrangemang SerieSöndag, koncentrerat till just mässans avslutningsdag.[6] På seriesöndagen hölls seminarier, där läsarna fick möta de inbjudna serietecknarna. Där delar dessa med sig av sina liv och kreationer och om hur allt uppstod. Seriesöndagen bjöd också in besökarna till att få vara med och lära sig teckna egna serier och veta mer om hur serier är uppbyggda.

Sedan 2010[7] finns bland serieförlagsmontrarna en fast scen vikt åt presentationer, prisutdelningar, debatter, liveteckning och seriebattle[8]. En mindre seriescen arrangerades av redan 2009, i en av foajéerna på mässans andra våning. Begreppet SerieSöndag används sedan 2010 inte längre som begrepp, och samtidigt har denna scen – Seriescenen – tagit över som samlande tema för mässans seriearrangemang. Idégivare och huvudarrangör för Seriescenen är Seriefrämjandet.[9]

Forskartorget 2016.

B-hallen[redigera | redigera wikitext]

I den stora, centrala B-hallen finns inga centrala scener anknutna till ett visst tema. Istället har oftast stora utställare som Aftonbladet, Rabén & Sjögren och Bonnierkoncernen egna scener med ständiga presentationer av författare. Sveriges Radio har en egen scen där bolagets olika program produceras i direktsändning under mässdagarna.

Något avsides i nordändan av B-hallen finns "De litterära sällskapens scen" samt "Forskartorget". Svenska Vetenskapsrådet och Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond är några av drivkrafterna bakom Forskartorget.

C-hallen[redigera | redigera wikitext]

I C-hallen finns ofta "Psykologiscenen" samt en scen med anslutning till årets mässtema. 2016 års temascen var tillägnad yttrandefrihet.

Mångspråkstorget 2016.

D- och E-hallen[redigera | redigera wikitext]

I D-hallen finns ofta "Biblioteks- och berättarscenen". Denna är då placerad i anslutning till olika biblioteks- och organisationsmontrar. 2016 låg den även vid "Mångspråkstorget", en del av mässan med förlag och organisationer som har utgivning på andra språk än svenska. Debutåret närvarande ett tjugotal förlag och organisationer, med utgivning på ett 40-tal språk.[10]

Övre mässplanet[redigera | redigera wikitext]

Även bland montrarna på övre mässplanet finns ett antal fasta scener. I F-hallen (längst i öster) fanns tidigare både en trädgårds- och en matscen,[11] liksom en större scen i den norra ändan av hallen; 2016 bar denna namnet "Staden".

I den angränsande G-hallen finns ofta scenerna "Molnet" och "Se människan". Den senare anordnas i samarbete med Svenska kyrkan. En återkommande talare på den scenen har under 2010-talet varit Dick Harrison, i ämnen som slaveriets historia och korstågen till det heliga landet.

I H-hallen längre västerut är temat internationellt och ofta med fokus på globala södern. På internationella torget samsas olika länders montrar med olika människorättsorganisationer, och även på Internationella torgets scen är Svenska kyrkans gäster en flitig presentatör.[12]

Övriga scener[redigera | redigera wikitext]

Barnhörnan är för de allra minsta besökarna, och där läses det sagor, leks och busas och barnen får lära sig att teckna.

Demonstration mot val av Ungern som temaland 2015.

Betydelse och kontroverser[redigera | redigera wikitext]

Bokmässan har sedan starten vuxit till en viktig samlingspunkt för författare, bokläsare, förlag, massmedier och politiker. Den är ett viktigt inslag i Västsveriges kulturliv och den enda veckan varje år då Sveriges förlagsnäring inte i första hand är baserad i Stockholm och Skåne.

Genom det publika intresset har mässan även dragit till sig både journalistisk uppmärksamhet och politisk närvaro. Sveriges kulturminister deltar ofta i öppnandet av bokmässan, och andra svenska ministrar och viktigare politiker syns regelbundet på olika seminarier och scener.

Bokmässan har inte undgått kritik för sina val av mässteman eller vilka utställare som får ställa ut. 2015 års temaland Ungern kritiserades både på och utanför mässan för landets under senare år hårda styrning av landets massmedier.[13] 2016 vållade utställaren Nya Tider stor debatt, med ett antal olika turer. Att det påföljande årets mässtema var yttrandefrihet vägde över i beslutet att till slut låta tidningen delta igen med monter.[14] Debatten fortsatte 2017 med upprop, ett stort antal avhopp, flera alternativ bokmässor, bojkotter mot bokmässan och demonstrationer utanför. Det året tilläts inte organisationen Granskning Sverige och förlaget Runeskrift som ligger bakom Avpixlat att ställa ut.[15]

Bok & Bibliotek år för år[redigera | redigera wikitext]

# År Datum Temaland/-region Övriga teman Besökare Not
1 1985 23–25 augusti Biblioteksmässa 5 000 [1]
2 1986 21–24 augusti Flag of the Nordic Council.svg En nordisk kulturmanifestation 26 000 [2]
3 1987 20–23 augusti Norge Norge
4 1988 18–21 augusti Finland Finland
5 1989 7–10 september Danmark Danmark
6 1990 13–16 september Island Island 56 000 [3]
7 1991 26–29 september Flag of the Nordic Council.svg Norden, Tyskland Tyskland Barnboken 400 år, Bibeln 450 år, Deckare 150 år
8 1992 10–13 september Gränslös kultur
9 1993 9–12 september Indalo symbol.svg FN: Ursprungsbefolkningarnas år
10 1994 27–30 oktober Flag of the Nordic Council.svg Norden
11 1995 26–29 oktober Yttrandefriheten, Tryckfrihet, Pressfrihet
12 1996 24–27 oktober Mångkultur
13 1997 30 okt.–2 nov. Nederländerna Nederländsk och Generic flag of Nord-Pas-de-Calais.svg flamländsk litteratur Folkbildning
14 1998 22–25 oktober Barn- och Ungdomslitteratur, Kulturarvet
15 1999 16–19 september Flag-map of the German language (Deutsch).svg Tyskspråkig litteratur Nya vägar för boken
16 2000 14–17 september Flag of the Nordic Council.svg Norden Läsrörelsen 105 000 [4]
17 2001 13–16 september Flag of the Nordic Council.svg Norden, Norge Norge Arkitekturåret
18 2002 19–22 september Finland Finland Journal02 (Kulturtidskrifter)
19 2003 25–28 september Polen Polen Populärvetenskap 110 000
20 2004 23–26 september Storbritannien Storbritannien 108 500
21 2005 29 sep.–2 okt. Litauen Litauen 107 000 [5]
22 2006 21–24 september Yttrandefrihet 100 000 [6]
23 2007 27–30 september Estland Estland 108 468 [7]
24 2008 25–28 september Lettland Lettland 101 280 [8]
25 2009 24–27 september Spanien Spanien 97 211 [9]
26 2010 23–26 september Africa icon.svg Afrika 97 053 [10]
27 2011 22–25 september Tyskland Tyskland, Österrike Österrike, Schweiz Schweiz
– tyskspråkiga länder i fokus
99 827 [11]
28 2012 27–30 september Flag of the Nordic Council.svg Norden 99 136 [12]
29 2013 26–29 september Rumänien Rumänien 96 315 [13]
30 2014 25–28 september Brasilien Brasilien,[16] Katalonien Röster från Katalonien[17] 97 133 [14]
31 2015 24–27 september Ungern Ungern,[18] Island Röster från Island[18] 94 715 [15]
32 2016 22–25 september Yttrandefrihet[19] 96 293 [16]
33 2017 28 sep.–1 okt. Finland Finland 100 år,[20] Irland Röster från Irland[21] Bildning (huvudtema)[20] 77 292 [17]
34 2018 27-30 september Mediefrågor, Illustrationer och mobilisering mot intolerans[22] 85 371 [18]
35 2019 26–29 september SydkoreaSydkorea Jämlikhet, medievetenhet 86 132 [23]
36 2020 24–27 september SydafrikaSydafrika Digital kultur, LÄS! LÄS! LÄS![23]

Källor: [24]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Bok & Bibliotek i Norden Aktiebolag”. allabolag.se. https://www.allabolag.se/5562827625/bok-bibliotek-i-norden-aktiebolag. Läst 2 oktober 2019. 
  2. ^ Statistik från tidigare års bokmässor Arkiverad 5 oktober 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ Artikel i Göteborgs-Posten om Svenska Mässans planer på utbyggnad[död länk]
  4. ^ Artikel i Göteborgs-Posten om Svenska Mässans planer på utbyggnad[död länk]
  5. ^ Bok & Bibliotek
  6. ^ Bok- & Biblioteksmässan. Seriewikin. Läst 2011-09-23.
  7. ^ "Bokmässan 2010 i bilder". Seriescenen.se. Läst 21 oktober 2013.
  8. ^ Seriebattle. Seriewikin. Läst 2011-09-23.
  9. ^ Officiell webbplats för Seriescenen. Läst 2011-09-23.
  10. ^ Thurfjell, Greta (2016-09-12): "Mångspråkstorget vill presentera världslitteraturen på Bokmässan". dn.se. Läst 29 september 2016.
  11. ^ Svensson, Sylvia (2011): "Mycket trädgård på bokmässan!". odla.nu. Läst 29 september 2016.
  12. ^ "Internationella torget". Arkiverad 3 oktober 2016 hämtat från the Wayback Machine. svenskakyrkan.se. Läst 29 september 2016.
  13. ^ Haimi, Rebecca (2015-09-22/23): "Upprop för debatt om Ungern på bokmässan". svt.se. Läst 29 september 2016.
  14. ^ Liljestrand, Jens (2016-09-27): "Bokmässan är ett slagfält – alla behövs". expressen.se. Läst 29 september 2016.
  15. ^ Granskning Sverige och Avpixlats förlag inte välkomna på Bokmässan - DN.SE” (på sv-se). DN.SE. 4 maj 2017. http://www.dn.se/kultur-noje/granskning-sverige-och-avpixlats-forlag-inte-valkomna-pa-bokmassan/. Läst 4 maj 2017. 
  16. ^ "Brasilianskt på Bokmässan 2014". Arkiverad 6 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine. Bokmassan.se, 2013-05-20. Läst 10 juli 2014.
  17. ^ "Röster från Katalonien på Bokmässan i höst". Arkiverad 14 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine. Bokmassan.se, 2014-04-27. Läst 10 juli 2014.
  18. ^ [a b] Andersson, Jan (2014-09-28): "Ungern temat för Bokmässan 2015". Arkiverad 30 september 2014 hämtat från the Wayback Machine. GP.se. Läst 28 september 2014.
  19. ^ Britta Svanholm Maniette (2015-09-28): "Yttrandefrihet Bokmässans tema 2016". sverigesradio.se. Läst 28 september 2015.
  20. ^ [a b] "Bildning och Finland på Bokmässan 2017". bokmassan.se. Läst 29 september 2016.
  21. ^ ”Bokmässan – Seminarieprogrammet (2017)”. bokmassan.se. https://bokmassan.se/uploads/2017/06/d6ac1aee-a8e1-4261-be88-05c95dfebb4d.pdf. Läst 7 augusti 2017. 
  22. ^ Mediefrågor, illustrationer och mobilisering mot intolerans på Bokmässan 2018 - Bokmässan”. Bokmässan. 1 oktober 2017. https://bokmassan.se/2017/10/mediefragor-illustrationer-och-mobilisering-mot-intolerans-pa-bokmassan-2018/. Läst 2 oktober 2017. 
  23. ^ [a b] Hultman, Alexander (29 september 2019). ”Sydafrika och digital kultur på Bokmässan 2020”. gp.se. http://www.gp.se/1.18687753. Läst 1 oktober 2019. 
  24. ^ "Bokmässan". Bokmassan.se, 2012-12-06. Läst 20 oktober 2013.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]