Kalmar

För andra betydelser, se Kalmar (olika betydelser).

Kalmar
Tätort · Centralort · Residensstad
Kalmar domkyrka, Vattentornet i Berga, Kalmar Slott, Ölandsbron och Gamla vattentornet.
Land	Sverige
Landskap	Småland
Län	Kalmar län
Kommun	Kalmar kommun
Distrikt	Kalmar domkyrkodistrikt, Kalmar Heliga korsets distrikt, Kalmar Sankta Birgitta distrikt, Kalmar Sankt Johannes distrikt, Kalmar Två systrars distrikt
Koordinater	56°39′47″N 16°21′47″Ö
Area	1 960 hektar
Folkmängd	38 408 (2015)
Befolkningstäthet	19,6 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postort	Kalmar
Postnummer	39X XX
Riktnummer	0480
Tätortskod	T2280
Geonames	2702261
Kalmars läge i södra Sverige Kalmars läge i södra Sverige
Wikimedia Commons: Kalmar

Kalmar är en tätort vid Smålandskusten i sydöstra Sverige. Kalmar är centralort i Kalmar kommun samt residensstad i Kalmar län. Kalmar fick en högskola 1977 och blev universitetsstad 2010. Kalmar hade 38 408 invånare år 2015. Kalmar är Smålands tredje största tätort efter Jönköping och Växjö. Ölandsbron, som är Sveriges längsta bro går från Kalmar.

Ortnamnet

Namnet Calmarna är belagt sedan 1200-talet. Det innehåller leden kalm, 'stenröse' och arin, 'grund, grusig mark'. Namnet kan tidigaste ha syftat på området Stensö strax söder om staden. Kalmar hade under medeltiden en stor tysk befolkning och möjligen med influens från namnet på den tyska staden Wismar (av fornty. wisa och mara, båda med betydelsen 'träsk') kan en reducering av efterleden ha ägt rum.

Ett äldre belägg än det ovan nämnda är Kalmarna sutuma, 'Kalmarsund' på en runsten från 1000-talet vid Ärja ödekyrka i Åkers sn. Södermanland.

Namnet Calmar hade länge i genitiv formen Calmare. Ännu i den s.k. Kalmarvisan talas det om "Kalmare stad". Ett från tidig svensk emigrationshistoria bekant 1600-talsfartyg hette Calmare Nyckel, ett namn som alltjämt förekommer i olika sammanhang. I dagens normalsvenska får ortnamn som slutar på vokal inte genitiv-s i etablerade fasta sammansättningar. Det idag bortslipade genitiv-e i ordet Kalmar förklarar varför namnets grammatiska form bryter mot denna regel. Det heter således "Kalmar län", "Kalmar domkyrka", "Kalmar slott" osv., utan -s, och resp. "Blekinge län", "Lunds domkyrka" och "Ovanåkers kommun", "Wismars rådhus". I mera tillfälliga konstruktioner, har ordet Kalmar genitiv-s på vanligt sätt, t.ex. "Kalmars befolkning".

Ortnamnet stavades från 1200-talet och till mitten av 1800-talet Calmar. Genom av den 1864 grundade tidningen "Kalmar" (nedlagd 1918) förordade moderniseringssträvanden övergick man successivt till den nutida stavningen. Stavningen med C- (och även genitivformen Calmare) förekommer alltjämt i vissa företags- och föreningsnamn, t.ex. Calmar stadshotell. Calmareboden.

Genom en immigrant från Kalmar fick staden Calmar i Iowa, USA sitt namn.

Historia

Kalmar runt år 1700, ur Svecia Antiqua et Hodierna

Gammal karta över Kalmar från 1906

Kalmar är en av Sveriges äldsta städer, och kan därför visa upp en mängd historiska minnesmärken. I Kalmar stads historia finns både Kalmarunionen, Gustav Vasa och Nils Dacke. Under medeltiden var staden ett gränsfäste mot Danmark, Sveriges nyckel, en betydande hamn, handelscentrum och en av rikets större städer. Under 1200-talet var staden medlem i den mäktiga internationella handelsunionen Hansan. Flera strider om herraväldet över Sverige utkämpades i Kalmars närhet. Dess medeltida läge vid slottet var försvarsmässigt utsatt och efter Kalmarkrigen (1611–1613) började diskussioner ta fart om att flytta staden. Stora delar av den medeltida staden hade då förstörts.

År 1640 beslutade riksrådet att flytta staden till Kvarnholmen. I september samma år inträffade en förödande brand i den gamla staden, en händelse som fick stor betydelse för påskyndandet av överflyttningen. De första byggnaderna i den nya staden började uppföras från 1645 och flyttningen anses vara avslutad 1658.

Kalmar var stiftsstad från 1602 till 1915 då Kalmar stift avvecklades.

Militärstaden

Kalmar regemente var ett infanteriregemente i svenska armén som härstammade från 1500-talet, var inblandat i ett antal fälttåg från Nordiska sjuårskriget på 1560-talet till fälttåget mot Norge 1814. Kalmar regemente (I 21) avvecklades 1927 genom försvarsbeslutet 1925.

Från 1942 till 1979 låg Kalmar flygflottilj i Törneby. År 1962 omlokaliserades Flygvapnets väderskola (VÄDS) från Roslagens flygkår till F 12 och var förlagd dit fram till 1982 (från 1980 som "F 17K", ett detachement till Blekinge flygflottilj).

Kalmar regemente upprättades igen 1994 som en försvarsområdesstab med depå. Genom försvarsbeslutet 1996 kom dock regementet att avvecklas den 15 december 1997, försvarsområdet kom att uppgå som Kalmargruppen inom Smålands försvarsområde.

Administrativa tillhörigheter

Kalmar stad blev vid kommunreformen 1862 en stadskommun omgiven av Kalmar socken där också delar av bebyggelsen kom att ligga. Staden inkorporerade 1925 Kalmar socken/landskommun och 1965 Dörby socken/landskommun. 1971 uppgick staden i Kalmar kommun med Kalmar som centralort. Tätorten har sedan också expanderat norrut in i området som utgörs av Kläckeberga socken.

I kyrkligt hänseende hörde orten före 1925 till Kalmar stadsförsamling och Kalmar landsförsamling, och från 1925 till 1989 till Kalmar församling, därefter delades denna i fem församlingar och även bebyggelse tillkom som hörde till Kläckeberga församling, från 1998 Förlösa-Kläckeberga församling.

Området motsvarande stadskommunen ingick till 1971 i domkretsen för Kalmar rådhusrätt och ingår sedan dess i Kalmar tingsrätts domsaga.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Kalmar 1960–2015
År			Folkmängd	Areal (ha)
1960			30 516
1965			32 536
1970			34 918
1975			32 049
1980			29 819
1990			30 817	1 844
1995			32 671	1 870
2000			33 788	1 879
2005			35 170	1 885
2010			36 392	1 950
2015			38 408	1 960
Anm.: Sammanvuxen med Krafslösa 1970.

Stadsbild

Västerlånggatan, 1945.

Kalmars centrala delar ligger främst på ön Kvarnholmen. Där finns bland annat länsmuseet samt stadshuset och flera andra kommunala inrättningar. Kvarnholmen är den stadsdel i Sverige som har flest kulturminnesmärkta hus. På Kvarnholmen finns även det gamla vattentornet och runtom ön finns delar av stadens ringmur kvar. Nordväst om Kvarnholmen ligger stadsdelen Malmen. På Malmen ligger flera andra inrättningar, bland annat Komvux, Tingsrätten och huvuddelen av Kalmar-campus för Linnéuniversitetet. På malmen finns även stadsbiblioteket och fängelset.

Stadsdelar

Norrliden

Norrliden har en av de största grundskolorna i Småland, Kalmarsundsskolan (tidigare Novaskolan och Bergaviksskolan) och även vårdcentral, äldreboende, familjecentrum, kyrka, moskeér, dagis, bibliotek men framförallt Norrliden Centrum. En Coop Konsum-butik med post och paket-behandling samt fotbollslagen FC Norrliden. Där finns också Prishtina Livs. Norrliden ligger cirka 5 kilometer norr om Kvarnholmen (Kalmar Centrum). Norrliden byggdes under miljonprogrammet i slutet av 1960-talet..

Berga, Funkabo

Berga ligger i norra delen av staden, norr om ölandsleden och är ett stort villaområde. Bergaområdet i Kalmar började bebyggas på 1920-talet. Vägen genom Tallhagen klar 1932. Belysning inomhus tog tre år (1925-1928). Sju år (1928-1932) att få gatunamn och adressnummer. Posten öppnades 1946 på Villagatan 8. Den ena affären efter den andra öppnades. Roslunds affär på Vintergatan var den första, efter några år fanns det ytterligare fyra affärer. Konditorier, bagerier, sömmerskor, herr- och damfrisörer, taxi, körskola, missionskyrka för ungdomsverksamhet, åkerier, cykelverkstäder m.m. Till och med byggdes en "Andelsfrys" på Villagatan, och en på Vintergatan, på Saturnus 8. I dag finns inget kvar, nu är det bara ett blomstrande villaområde Berga Villasamhälle.

Djurängen

Djurängen är liksom stadsdelen Oxhagen granne med friluftsområdet Skälby.

Funkabo

Funkabo är belägen norr om Ölandsleden (som leder till Ölandsbron). Bebyggelsen består främst av flerbostadshus/hyreshus. Invånare i stadsdelen (2006) är 2 717 personer.

Kalmarsundsparken

Kalmarsundsparken är ett park- och strand- och villaområde söder om Kalmar slott. Här finns en omtyckt badstrand med en fin brygga. Här har flera stora evenemang arrangerats bland annat flera konserter och nationella hästhoppningstävlingar. I ett flertal år låg medeltidsbyn Salvestaden precis intill Kalmar slott. Valborgsmässoafton firas här med en stor eld och har tidigare arrangerats av Unga Örnar. På senare år har Funkabo Socialdemokratiska förening hållit i arrangemanget. Efter kritik om att Kalmar Energi har sponsrat med ström så hålls valborgsfirandet numera i samarbete med LO-facken Södra Kalmar län. Valborgsfirandet i Kalmarsundsparken har en egen Facebooksida.

Kvarnholmen

Kaggensgatan.

Ön Kvarnholmen är Kalmars centrum och stadskärna. Till Kvarnholmen flyttades under 1600-talet stadens centrum från området intill Kalmar slott, och befästes samtidigt med en ringmur, något sällsynt förekommande i Sverige. Idag kan fortfarande vissa delar av den gamla ringmuren ,med stadsportar ses. Den östra delen av Kvarnholmen kallas för Kattrumpan.

Torgen på Kvarnholmen är Stortorget, Larmtorget, Koppartorget och Lilla torget. Vid Stortorget ligger Kalmar domkyrka. På Kvarnholmen finns även en Equmenia-kyrka, samt Kalmar läns museum.

I närheten av Kalmar centralstation på Kvarnholmen ligger köpcentret Baronen. Bredvid Baronen ligger Kalmar gästhamn, där även Sjöfartshögskolan är belägen. På Kvarnholmen finns i övrigt flera restauranger, caféer och affärer. Högt över rutbebyggelsen reser sig Kalmar gamla vattentorn som är 65 m högt och syns på långt avstånd. Byggnaden innehåller i dag lägenheter.

Malmen

Malmen är till större delen bebyggd med flerbostadshus, men även många myndigheter och kommunala anläggningar residerar här, till exempel Länsarbetsnämnden, Försäkringskassan, Universitetsbiblioteket, Simhall, Ishall, Sporthall, en katolsk kyrka, samt ett flertal gymnasieskolor som Calmare Internationella Skola, Jenny Nyströmsskolan, John Bauergymnasiet, Lars Kaggskolan och Stagneliusskolan. Tidigare var hela detta område som nämnts här ovan varit jordbruksmark till Norrgård. Högskolan är numera inrymd på Norrgård. Norrgård var tidigare en uppfostringsanstalt för föräldralösa och vanartiga barn. Norrgård var donerad av Magnus Gudmundsson Fröberg, född i Esbjörsmåla i Urshults socken. Fröberg lät bygga Norrgård som blev klar 1851 för inflyttning.

Oxhagen

Oxhagen ligger cirka 2 kilometer nordväst om Kalmar centrum och är granne med friluftsområdet Skälby. Här finns mestadels flerbostadshus i tre våningar byggda under miljonprogrammet. Men även några höghus från 60- och 70-talet finns i området. I övrigt finns, dagis, låg- och mellanstadieskola, ålderdomshem, pizzeria, Röda Korsets "Kupan" i en före detta Konsumbutik, samt en bensinmack. Rifa (Evox Rifa) hade fram till 2006 en fabrik i utkanten av området, granne med Arla som ännu har produktion igång. Intill Arla ligger sedan 2008 det nya polishuset. Oxhagen brukar normalt avgränsas av Kungsgårdsvägen, Galgatan/Erik Dahlbergsväg, och E22/Skälby.

Sandås

Sandås är placerad sydväst om Kalmar centrum. En av stadens huvudpulsådrar för biltrafik (Södra vägen) går igenom denna stadsdel.

Stensö

Från 1800-talet ett fiskeläge i södra Kalmar, från början av 1900-talet förvandlat till ett villasamhälle. Genom en grävd kanal skild från fritidsområdet Stensö. Villaområde med närhet till bad, camping och elljusspår, ligger i närheten av Länssjukhuset

Tegelviken

Tegelviken är en stadsdel i södra delarna av Kalmar. Området har mycket skog och vatten, i form av olika vattenreningsstationer som ligger nära idrottsplatsen södra utmarken. Området är även närliggande området Stensö.

Ängö

Fram tills Ängöleden invigdes samtidigt med Ölandsbron 1972 utgjorde stadsdelen en egen ö men är idag förbundet med det småländska fastlandet genom bankar på den västra sidan av ön. Södra delen av Ängö var under 1800-talet ett samhälle för fiskarebefolkning. Med stadsplan från 1862 rätades gatorna och en bro byggdes 1877 till Kalmars centrala delar, i och med bron blev stadsdelen även bebyggd med finare villor, men ännu fram på 1960-talet var det en arbetarstadsdel. På Ängö låg även Ängö flyghamn. Under senare delen av 1900-talet revs en del av dessa villor och ersattes med hyreslägenheter eller radhus. Bebyggelsen spänner över hela 1900-talet parat med en del äldre hus från 1800-talet. Stadsdelen är förbunden med Varvsholmen via en bro. Samt även granne med Svinö, Kullö, Lindö samt Kvarnholmen.

Vimpeltorpet

Vimpeltorpet är en stadsdel i norra Kalmar, bebyggd med villor under 1990- och 2000-talen.

Östra Vimpeltorpet

Östra Vimpeltorpet ligger i norra Kalmar, några kilometer utanför centrum, mot Lindsdal. Skapad efter Kalmar kommuns målsättning att öka kommunens invånare till 70 000 i ett första steg. Stadsdelen kommer bebyggas med hyresrätter, bostadsrätter, radhus och villor. Men även arbetsplatser och service kommer att finnas här. Meningen är att området ska skapa boende till många olika målgrupper och ge god service, med affär, skola och daghem. Ett flertal parker och sociala områden kommer även att finnas.

Varvsholmen

Varsvholmen 2003.

Varvsholmen är en före detta industristadsdel. Som namnet antyder fanns här tidigare Kalmar varv, där man tillverkade och reparerade fartyg. Under 1990-talet fattades beslut om att Varvsholmen skulle bli en ny stadsdel i Kalmar med bostäder istället för industri. Området är attraktivt med trevlig utsikt över Kalmarsund med Ölandsbron och Öland.

Tjärhovet

Tjärhovet är en industristadsdel. Stadsdelen som rymmer hamnen ligger på en konstgjord halvö öster om Kalmar centrum. Området domineras av oljedepåer med sina cisterner. Kalmar Lantmän har även en fabrik här. Även Lotshamnen ligger här.

Södra Staden

Södra staden eller nuvarande Rinkabyholm är en blivande stadsdel som kommer att byggas ihop med Kalmar i samband med att E22 byggs som kommer att gå utanför Rinkabyholm. Det finns en pizzeria, en liten skola (Rinkabyholmsskolan), en bensinstation, en mataffär, en frisör, hemtjänst, dagverksamhet för äldre och flera dagis. Det kommer att byggas fler bostäder samt skolor. Det är det största projektet Kalmar har haft sedan 1970-talet.

Byggnader

Kalmar rådhus

Som historiskt betydande residens- och stiftsstad samt tidigare gränsstad har Kalmar flera storslagna byggnader i staden. Kalmar var under medeltiden en av de få städerna i Sverige som omgavs av en riktig ringmur och idag finns fortfarande rester kvar av denna på några platser i Gamla staden. På Kvarnholmen är betydande delar av 1600-talets stadsmur och befästningsanläggningar bevarade. Staden klarade sig hyggligt undan 1960- och 1970-talens rivningsraseri som drabbade många andra svenska städer vid denna tid. De historiskt viktiga områdena Kvarnholmen och Gamla staden vid Kalmar slott skonades relativt väl medan stora delar av Malmen som i huvudsak kom till under sena 1800-talet revs för att få plats med nya komplex för Länsstyrelsen. En stor del av den gamla staden finns alltså kvar i välbevarat skick.

Kalmar har en hel del praktfulla barockbyggnader, till exempel domkyrkan.

Till moderna tiders sevärdheter hör Ölandsbron; bygget startade 1967 och bron invigdes 1972. Ölandsbron är över 40 meter hög och fullt synlig över stora delar av staden. Den var med sina 6072 meter under lång tid Europas längsta bro.

Teleskolan var en stor internatanläggning, som uppfördes att ersätta dåvarande Televerkets utbildningsanstalt i Stockholm, som avvecklades till följd av statsmakternas utlokaliseringsbeslut. Numera kallas byggnaden Kalmar Nyckel och där finns ett hotell samt tre av universitetets fakulteter, Ekonomihögskolan, Fakulteten för konst och humaniora och Fakulteten för teknik.

Stadsparken

Stadsparken

Kalmar slott

Kalmars stadspark som ligger vid vattnet intill Kalmar slott. Marken som parken ligger på donerades av grosshandlaren Johan Jeansson och parken anlades år 1877-1880. Han hade även tagit initiativet till att samtidigt uppföra den så kallade stadsparkspaviljongen. Byggnaden var en rund träbyggnad med öppna verandor runt om. Formen ledde till att stadsparkspaviljongen i folkmun blev kallad "Byttan".^{[källa behövs]}

Under 1930-talet blev byggnaden utdömd och den ursprungliga byggnaden revs 1939 för att ge plats åt en modern restaurang. Uppdraget att rita den nya restaurangen gick till arkitekten Sven Ivar Lind. En av de mest kända byggnaderna Sven Ivar Lind uppfört var paviljongen för världsutställningen i Paris 1937, en paviljong som för tiden var en högteknologisk byggnad. Sven Ivar Lind var även arkitekten bakom Råsunda fotbollsstadion.

I "Byttans" arkitektur kan man tydligt se det klassiska funktionalistiska formspråket. "Byttan" visar på Linds ambitioner att kombinera funktion och estetik till en harmonisk enhet. Precis som dekorationen skulle förhöja och inte dominera byggnaden, skulle byggnaden i sig inte dominera landskapet. Detta skiljer sig från den för tiden vanliga tanken att skapa en monumental byggnad som var omgivningens blickpunkt.^{[källa behövs]} Stadsparksrestaurangen, som ursprungligen arbetsnamnet var, går än idag under namnet "Byttan" trots att den nya byggnaden inte har några som helst likheter med den gamla Stadsparkspaviljongen Byttan.

Numera finns även Kalmar Konstmuseum belägen i stadsparken.

Andra sevärdheter

• Salvestaden (såld och riven)
• Ölandsbron
• Kalmar slott
• Kalmar stadsteater
• Byteatern – Kalmar läns teater
• Tripp, trapp, trull (husen)
• Kalmar domkyrka
• Kvarnholmen med Kalmar gamla vattentorn
• Kalmarsund
• Kalmar läns museum
• Krusenstiernska gården
• Skälby gård
• Kalmar gamla vattentorn
• Kalmar Konstmuseum
• Guldfågeln Arena

Kommunikationer

Kalmars centralstation

Staden har kontakt med omvärlden genom tåg (Öresundstågen, Kust till Kust och Stångådalsbanan), buss och flyg (Kalmar Airport). Ölandsbron och de anslutande lederna går igenom norra delen av staden. Staden ligger vid E22 mellan Malmö och Norrköping och är start/slutpunkt för Riksväg 25 mot Halmstad och Växjö. Inom staden och länet körs stads- och landsbygdstrafik av Kalmar Läns Trafik.

Näringsliv

Enligt SCB:s företagsregister fanns det i december 2009 drygt 6 000 verksamma företag och knappt 6 400 arbetsställen i Kalmar kommun (alla verksamma företag har minst ett arbetsställe). Cirka 4 000 av dessa arbetsställen hade 0 anställda.

Tillverkningsindustri, handel och offentlig sektor dominerar arbetsmarknaden.

De största arbetsgivarna i december 2009, om man bortser från offentlig sektor, var enligt SCB:s företagsregister:

• Atlas Copco Construction Tools AB, Tillverkning av gruv-, bergbrytnings- och byggmaskiner, 200-249 anställda
• Nobina Sverige AB, (fram till 29 december 2007 var företagsnamnet Swebus Aktiebolag), Linjebussverksamhet, 200-249 anställda
• Tidningsbärarna KB Skånsk Tidn.distr. AB o Co, Bud- och kurirverksamhet, 200-249 anställda
• Ikea Svenska Försäljnings Aktiebolag, Specialiserad butikshandel med möbler för hemmet, 200-249 anställda
• KLS Ugglarps AB, Styckning av kött, 200-249 anställda

Enligt Handeln i Sverige 2009, ökade detaljhandeln i Kalmar centralort med 11 procent 2008 i jämförelse med 2007. En stark bidragande orsak är etableringen av Hansa City, Kalmars just nu^[när?] mest expansiva handelsområde. Området ligger intill gamla Volvo Kalmarverken.

Volvo hade tidigare bilproduktion i staden vid Volvo Kalmarverken, invigd 1974, och stängd 1994. Likaså fanns en chokladfabrik, invigd 1909, där Nordchoklad länge (tidigare Chokladfabriken Röda ugglan, senare Candelia och Cloetta) hade sin godisproduktion. Denna fabrik stängdes 1998. Tågtillverkaren Kalmar Verkstad invigdes 1902, senare ABB, Adtranz och Bombardier fanns i Kalmar, men stängdes 2005. Kalmar Varv invigdes 1679 och stängdes 1981.

Staden är ett administrativt centrum för Kalmar län och omgivande landsbygd och har därför flera lokala och regionala myndigheter.

Historiska industrier:

• Nordchoklad
• Kalmar Verkstad
• Olle Engdahls Plåt & Smide
• Volvoverken i Kalmar
• Kalmar ångkvarn
• Margarinfabriken Svea
• Kalmar nya tapetfabrik
• Svenska Tändsticks Aktiebolaget
• Rifa AB

I Kalmar har under årens lopp funnits ett 20-tal länders honorära konsulat och vicekonsulat. Redan före 1836 fanns ett kungligt danskt vicekonsulat, som snart upphöjdes till konsulat och fortfarande (2015) existerar, samt ett kungligt brittiskt vicekonsulat. Danmark, alltsedan tidigt 1830-tal (finns ännu 2015) Brittiska Riket, vicekonsulat tidigt 1830-tal - 1947 Ryssland, vicekonsulat sent 1840-tal - 1916 Portugal, vicekonsulat tidigt 1850-tal - 1892 Nederländerna, vicekonsulat tidigt 1850-tal - 1870; ånyo 1885-ca 2010 Spanien, vicekonsulat tidigt 1850-tal - 1892; ånyo 1923-1933 Mecklenburg-Schwerin, vicekonsulat tidigt 1850-tal - 1868 Preussen, konsulat tidigt 1850-tal - 1868 Lübeck, konsulat 1866-1868 Nordtyska Förbundet (trädde istället för Mecklenburg-Schwerin, Preussen och Lubeck), konsulat 1868-1871 Tyska Riket, konsulat 1871-1945 Förbundsrepubliken Tyskland, konsulat alltsedan 1960 (finns ännu 2015) Brasilien, vicekonsulat 1866-1919 Frankrike, konsularagentur 1896-1917 Norge, vicekonsulat 1907, upphöjt till konsulat 1989 (finns ännu 2015) Argentina, vicekonsulat 1911-1925 Finland, vicekonsulat 1921, upphöjt till konsulat 1947, - 1998 Estland, vicekonsulat 1929-1940 Litauen, konsulat 1931-1940 Polen, vicekonsulat 1937-1948 Island, vicekonsulat 1950-1971 Lettland, konsulat 2002- (finns ännu 2015)

Utbildning och museer

Sjöfartshögskolan

Den tidigare Högskolan i Kalmar ingår sedan 2010 i Linnéuniversitetet. Universitetets verksamhet bedrivs huvudsakligen i Kalmar och Växjö, med campus även i Hultsfred (musikutbildningar) och i Nybro (designutbildning). Starka forskningsområden i Kalmar är: akvatisk ekologi, biokemi, biomedicinsk vetenskap, bioorganisk kemi, nanovetenskap/nanoteknik och miljövetenskap

I staden finns även Kalmar läns museum vilket bland annat innehåller permanenta utställningar om Regalskeppet Kronan och Jenny Nyström.

Sport

Klubbar:

• Volleyboll: Kalmar Volleybollklubb [2]
• Amerikansk fotboll: Kalmar Pirates
• Rugby: Kalmar Södra IF
• Badminton: BMK Kvasten
• Basket: KFUM Kalmar Saints
• Bordtennis: Kalmar BTK
• Boxning: Kalmar Boxningsklubb
• Brottning: Kalmar Brottarklubb
• Fotboll: Kalmar FF och Kalmar AIK (på Guldfågeln Arena respektive Fredriksskans IP), IFK Berga, Kalmar Södra, Ängö BK, IFK Kalmar och Lindsdals IF.
• Friidrott: Kalmar Sk
• Fäktning: Kalmar Fäktklubb
• Golf: Kalmar GK
• Handboll: KFUM Kalmar HF
• Innebandy: FBC Kalmarsund
• Innebandy: Kalmar IBK
• Ishockey: Kalmar HC
• Motorsport: Kalmar MK
• Modern femkamp: KM5
• Orientering: Kalmar OK
• Paddling: Kalmar kanotklubb
• Segling: Seglarklubben Kaparen
• Simning: Kalmar Simsällskap
• Tennis: Kalmar TK
• Mixed Martial Arts: Fightzone Kalmar
• Kung Fu: T.I.A. Qi-Gong & Kung-Fu Förening – Kalmar
• Ridsport: Ridklubben Udden Kalmar & Kalmar Hästsportklubb
• Torsås Paintball

Det största idrottsevenemanget i staden är Kalmar Triathlon.

Kända personer från Kalmar

Se även Personer från Kalmar

• Tomas Arvidsson, författare
• Eric Bojs, tecknare, lärare och radioman
• Joakim Haeggman
• Lena Hallengren, politiker
• Richard Hobert, filmregissör
• Lars-Johan Jarnheimer, industriledare
• Johan Jeansson, industriledare
• Ivar Kreuger, industriledare
• Ola Magnell, artist
• Jenny Nyström, konstnär
• Johnny Roosval, konsthistoriker
• Henrik Strindberg, tonsättare
• Hans Villius, historiker

Se även

• Calmar, Alberta, Kanada
• Kalmar socken
• Lista över fasta fornminnen i Kalmar (för omfattning av detta område, se Kalmar stad#Sockenkod)

Vidare läsning

• Hjord, Bengt (2005). Litteratur om Kalmar. Smålands bibliografi, 0280-7785 ; 11. [Kungsängen: Bengt Hjord]. Libris 10012996. ISBN 91-631-7107-4 

---

• Adolfson, Göran P. D (1997). Öar kring fästningsstaden : en kulturhistorisk skildring av Ängö, Lindö, Kullö, Svinö, Skallöarna, Varvsholmen och Laboratorieholmen. Kalmar: KalmarSund. Libris 10170973. ISBN 91-972781-0-6 
• Berggrén, Per Gustaf; Hofrén, Manne (1936). Kalmar stad och dess historia (2. uppl. / omarbetad av Manne Hofrén). Kalmar: Appeltoffts bokhandel. Libris 1200222 
• Björkman, Liss-Eric (1988). Kalmar från forntid till nutid. Kalmar: Barometern. Libris 820314. ISBN 91-970636-5-7 
• Kalmar mellan dröm och verklighet : konstruktionen av den tidigmoderna staden / redaktörer Göran Tagesson & Peter Carelli. [Linköping]. 2016. Libris 19793097. ISBN 9789185333738 
• Kalmar stads historia / huvudred.: Ingrid Hammarström ; utg. av Kulturnämnden i Kalmar ; [teckningar av Lars Wellton]. Kalmar: Kulturnämnden. 1979-1984. Libris 231600 
  • 1, Kalmarområdets forntid och stadens äldsta utveckling  : tiden intill 1300-talets mitt. 1979. Libris 231604. ISBN 91-970307-0-8 
  • 2, Från Kalmarunionens stad till den nya stadsgrundningen på Kvarnholmen. 1982. Libris 231605. ISBN 91-970307-1-6 
  • 3, Från 1700-talets stad till det moderna Kalmar. 1984. Libris 231606. ISBN 91-970307-2-4 
• Sylvander, Gustaf Volmar (1864-1874). Kalmar slotts och stads historia : tre afdelningar. Kalmar. Libris 422041 
  • [Del 1]. Afdelning 1, Kalmar slotts enskilda hävder : byggnadshistoria och länsförfattning från äldsta tider. 1864. Libris 422042 
  • [Del 2]. Afdelning 2, Kalmar stads enskilda häfder : byggnadshistoria från äldsta tider, Del 1, Forntid, hedniska samhällslifvet före 1250. 1864. Libris 422043 
  • [Del 3]. Afdelning 2, Kalmar stads enskilda häfder : byggnadshistoria från äldsta tider, Del 2, Kalmar stads-rätt från 1250 till när varande tid. Westin. 1865. Libris 422044 
  • Del 4. Afdelning 2, Kalmar stads enskilda häfder : byggnadshistoria och samhällsförfattning från äldsta tider, Del 3, Kalmar stads byggnadshistoria från 1250 till närvarande tid. 1865. Libris 422045 
  • [Del 5]. Afdelning 3, Kalmar slotts och stads politiska historia, Del 1, Kalmar slotts och stads historia under medeltiden 1250-1520. 1865. Libris 422046 
  • Del 6. Afdelning 3, Kalmar slotts och stads politiska historia, Del 2, Konung Gustafs riksstyrelse 1521-1560. 1870. Libris 422047 
  • Del 7. Afdelning 3, Kalmar slotts och stads politiska historia, Del 3, Eric XIV:s, Johan III:s och Sigismunds riksstyrelse 1561- 1604. 1872. Libris 422048 
  • Del 8. Afdelning 3, Kalmar slotts och stads politiska historia, Del 4, Konung Carl IX:s riksstyrelse 1604-1611 : Kalmar-kriget 1611-1613  : Kalmar-kriget 1611-1613. 1873. Libris 422049 
  • Del 9. Afdelning 3, Kalmar slotts och stads politiska historia, Del 5, Gustaf II Adolfs, Christinas, Carl X:s och Carl XI:s riksstyrelse 1613-1693 samt franska prinsarnas möte i Kalmar 1804. Westin. 1874. Libris 422050 

Externa länkar

Bilder & media

• Officiell webbplats
• Svenskspråkiga Wikivoyage om Kalmar
  Reseguide