Semla

För bruks- och gruvområdet, se Semlaområdet.

För den finlandsvenska beteckningen på ett bröd, se småfranska.

En typisk semla, med mandelmassan dold under ett lager spritsad vispgrädde

En semla, även kallad fastlagsbulle, fettisdagsbulle eller, i versionen med varm mjölk, även hetvägg, är ett slags bulle eller bakelse av ljust vetebröd med söt fyllning med mandelmassa och grädde. Bullen förekommer i olika former i Skandinavien samt Finland och Baltikum, och är associerad med fastlagen innan påskfastan; särskilt fettisdagen men också blåmåndagen, då den äts enligt traditionen.

Ordet semla var från början endast beteckningen på själva den ljusa vetebullen, utan fyllning (jfr tyskans Semmel). En semla är på finlandssvenska vad som i Sverige kallas småfranska, fralla eller rundstycke. I Skåne och i andra delar av södra Sverige samt i Svenskfinland heter bakelsen fastlagsbulle. I Norge och Danmark kallas den för fastelavnsbolle och innehåller vanligen sylt i stället för mandelmassa och ibland även vaniljkräm. Även i Estland är semlan populär och heter vastlakukkel.

Historik

Semlan äts traditionellt från fettisdagen och under hela fastan fram till påsk. I södra Sverige har den traditionellt ätits på fastlagsmåndagen (bullamåndag). Enligt muntlig tradition tillkom den moderna semlan genom att det var tillåtet att äta bröd under fastan men att man kunde förse detta med dolda godsaker för att smita undan fastebestämmelserna. Ordets ursprungliga betydelse, som bara avsåg vetebullen, styrker måhända att detta är semlans ursprung. Samtidigt finns det de som anser att denna historik är en myt.

Enligt en alternativ historik åts semlan från början enbart på fettisdagen före påskfastan i större delen av landet.^{[källa behövs]} I Skåne åts dock fastlagsbullen enligt traditionen enbart på fastlagssöndagen, senare även veckorna före.^{[källa behövs]} När svenskarnas intresse för fastan minskade, blev det tradition att äta den varje tisdag under fastans sju veckor.^{[källa behövs]}

I dag börjar bageritillverkade semlor säljas strax efter jul (ibland till och med före jul) och finns tillgängliga varje dag fram till påsk.

Fettisdagar

Datum avsedda att enligt tradition och religion äta semlor, det vill säga fettisdagar.

År	Datum
2005	8 februari
2006	28 februari
2007	20 februari
2008	5 februari
2009	24 februari
2010	16 februari
2011	8 mars
2012	21 februari
2013	12 februari

Fettisdagen infaller mellan blåmåndagen och askonsdagen. Tidpunkten för askonsdagen är rörlig. Den inträffar enligt kyrkokalendern 46 dagar före påsk, vilken i sin tur inträffar första söndagen efter första ecklesiastiska fullmånen efter 20 mars.

Semlans innehåll

I Sverige består semlor vanligen av en söt vetebulle, oftast kryddad med kardemumma, med avskuret lock. Under det florsockerpudrade locket finns en fyllning med mandelmassa och vispad grädde. Lokala varianter förekommer, dock aldrig med bär. I Västsverige ersätter man ibland florsockret med pärlsocker och hackad mandel. I Finland äter man dessutom en variant med sylt, vanligtvis hallon, i stället för mandelmassa. Fastlagsbullar med mandelmassa brukar i Finland dekoreras med mandelflarn och eventuellt också florsocker, medan syltversionen enbart har florsocker. I Norge har semlor genomgående sylt i stället för mandelmassa.

Butiker och konditorier saluför även semlor för allergiker och andra som följer en viss typ av kosthållning, till exempel med laktosfri grädde, med vaniljkräm i stället för mandelmassa och glutenfritt bröd.

Servering

Hetvägg (semlor i varm mjölk)

Traditionellt åts semlan i en djup tallrik med varm mjölk, som ibland spetsats med en gnutta salt, för att bryta mot sötman, och i vissa delar av Sverige och Finland även med kanel pudrat över semlan. När semlan serveras på det sättet kan den även kallas hetvägg. Under andra halvan av 1900-talet började den dock allt mer betraktas som en sorts bakelse som äts utan mjölk, troligen som en följd av att den började serveras på konditorier. Vissa av dessa började även använda wienerbrödsdeg för att göra semlan ännu mer bakelselik. Traditionen att servera hetvägg har dock återinförts på ett flertal kaféer och konditorier under senare år, åtminstone i de större städerna. Semlor är också väldigt populära i Danmark.

I Sverige har det under slutet av 1900-talet och under 2000-talet varit en återkommande tradition av dagstidningar och sajter att utse "bästa semlan" inom olika geografiska områden, vilket medfört att det finns en otrolig mängd med utmärkelser.

Olika benämningar

Ordet semla är den vanligaste benämningen i Sverige som helhet och kommer antagligen från latinets semila som betyder fint mjöl. Från början betydde semla en brödbulle vilken som helst. Denna betydelse av ordet finns kvar i finlandssvenskan där en semla är en vanlig råg- eller vetebulle. Finlandssvenskar kallar den svenska semlan genomgående för fastlagsbulle. I södra Sverige säger man sedan gammalt också fastlagsbulle, även om ordet semla gör kraftiga insteg idag. En annan vanlig synonym är fettisdagsbulle.

Ordet hetvägg, som i vissa delar av landet används som ett namn på efterrättskombinationen semla med varm mjölk, kommer från lågtyskans Hetwegge som på modern högtyska motsvaras av de:Heißwecke. De ofta ganska torra bullarna (mandelmassa och grädde hade ännu inte introducerats) värmdes upp tillsammans med mjölken i en kastrull. Den exakta etymologin för tyskans ord Wecken för olika sorts bröd leder visserligen slutligen i tidig medeltid till betydelsen kil, men ordet hade använts för brödstycken långt innan något som liknade Hetwegge uppkom. Först avsågs vilket bröd som helst med dubbelkilform, även av råg. Senare inskränktes betydelsen till vetebröd och kopplingen till fastlagsbröd gjordes. Dubbelkilformen är rund och avlång med två tillspetsade ändar, se stutar. Ibland påstås felaktigt att ordvalet kopplades till kilformade trekantiga bröd för att få plats med fler i en rund kastrull.

Den fiktive detektiven Ture Sventon kallar semlan för temla, på grund av sitt talfel, som är som en genomgående gimmick i böckerna. Ture Sventon äter alltid semlor, då han funnit att de på konditori "Rota" om hörnet bakar dem året runt.

Fettisdag, bullamåndag och karneval

Fettisdagen är i Kristendomen den sista dagen i fastlagen och fastan börjar nästa dag, på askonsdagen. Fastlagen är den period då man äter upp sig inför de sju veckornas fasta före påsk. I flera katolska länder är det karneval under fastlagen.

Det finns belägg för att namnet fettisdag använts i Sverige redan 1594 och ordet återfinns i många språk, till exempel i franska: mardi gras (bokstavligen "tisdag fet"). I Skåne och Danmark var det dock på måndagen som man åt de fyllda bullarna, därav den skånska benämningen bullamåndag på danska "bollemandag").

Adolf Fredriks död

På fettisdagen 12 februari 1771 avled den svenske kungen Adolf Fredrik (Gustav III:s far). Detta skall ha skett efter att han förätit sig på bland annat semlor. I bulletinen om kungens död står i varje fall följande att läsa: "Hans Majestäts dödsfall har skett av indigestion av hetvägg, surkål, rofvor, hummer, kaviar, böckling och champagnevin."

Kungen hade under en period i början av 1771 vistats på hälsohem. Vid återkomsten till Stockholm åt han en relativt normal kunglig måltid: böckling, rysk kaviar, hummer, ett fat med surkål, samt kokt kött med rovor. Eftersom det var fettisdag bjöds naturligtvis även på Adolf Fredriks favoritefterrätt – fettisdagsbullar. Som drycker till denna dessert föredrog kungen varm mjölk och en flaska champagne. Ett par timmar senare drabbades kungen av magkramp och yrsel, fick ett slaganfall, och avled.

Se även

• Svenska köket
• Ture Sventon

Externa länkar

• Historik över fastlagsbullens form
• Wikimedia Commons har media som rör Semla.
  Bilder & media
• Se recept på semlor i Wikibooks kokbok.
  Recept
• Semla recept