Hoppa till innehållet

Grekland: Skillnad mellan sidversioner

Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Ingen redigeringssammanfattning
Märke: Stor borttagning av text
Sjö (Diskussion | Bidrag)
m Rullade tillbaka redigeringar av 85.226.242.180 (disk.) till senaste version av Tegel
Rad 1: Rad 1:
{{coord|39|N|22|E|display=title|type:country}}
TROLOLOLOLOL


{{landsfakta|
░░░░░░░░░░░░░░░░░░▓▓▓▓▓▓▓▓▓▓▓▓ ▓▓▒░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░
|namn=Ελληνική Δημοκρατία<br />Ellinikí Dimokratía</big><br />Republiken Grekland</big>
░░░░░░░░░░░░▒█████████████████ █████████▓▓▓░░░░░░░░░░░░░░░░
|genitiv=Greklands
░░░░░░░░░░░█░▓░░░░░░░░░▒▓▒▒▒▒▒ ▓▒▒░░▒▒▒▓▓▓████▓▒░░░░░░░░░░░
|flagga=Flag of Greece.svg|125px
░░░░░░░░░░██▒░░░░░░░▓▓▓░░░░░░░ ░░░▒▒▓▒▒▒▒▓▒▒▓███▒░░░░░░░░░░
|statsvapen=Coat_of_arms_of_Greece.svg
░░░░░░░░░▓█░░░░░░░▓▓░░▒▓▒▓▓▓▓▓ ▓▓▒░░░░░░░░▒▒▒▒▒░▓██░░░░░░░░
|motto=Ελευθερία ή Θάνατος ''Elefthería í Thánatos'' ("Frihet eller död")
░░░░░░░░▒█▒░░░░░▓▓░▒▓▓░░░░░░░░ ░░░▒▒▒▒▒▒▒░░░░▒▒░░██▓░░░░░░░
|karta=EU-Greece.svg
░░░░░░░░██░░░░░▓░░▓░▒▓▒▓▒▒▒▒▓▓ ░░░░░░░░░░▒▒▒▒░░░░░░▓█▓░░░░░
|världsdel=[[Europa]]
░░░░░░░▓█░░░░▒░▓▒░▓▒░░░░░░░░▓░ ░░░░░░▓▒▒░░░▓▒░░░░░▓█░░░░░░░
|statsskick=[[republik]]
░░░░░░░█▓░░░░▒░▓░▓▒░░░░░░░░░░▓ ░░░░░░░░▒░░░░░░░▓░░░░░█▒░░░░
|a/t=t
░░░░░░▒█░░░░░░▓░▓▒░░░░░░░░░░░▒ ░░░░░░░▓░░░░░░░░▓░░░░░█▒░░░░
|språk=[[grekiska]]
░░░░░░██░░░░░░░░▒░░▓██░████▒░░ ░░░░░░░▒░░░░░░░░░░░░░░█▓░░░░
|huvudstad=[[Aten]]
░░░░░▓█░░░░░░░░░░███████▒███░░ ░░░░░░▒░░▒▓▓▓▓▒░░░░░░▓█░░░░░
|huvudstad_koordinater=38° 02' N 23° 44'E
░░░░██▓░▒░░░░░▒▒▒█▓▓████▓░░░██ ▒░░░░░░░▓███████▓░░░░░░██▓░░
|störstastad=[[Aten]] (cirka 3,5 miljoner.)
░░░██▓▓▓▓▓▓░░█▓░▓██████████░░█ █░░░░▓▒█████████▓▒▓▓▓▓█░▓█▓░
|statschef=[[Károlos Papoúlias]]
░░██▓░░░▓▓▓▓▒░░▓░▒▒░░░▓░░▒████ ▓░░░░█████▓▒▒░░░░░░░░░░░▓█░░
|sct=statsöverhuvuden
░▓█▒▒░░███████▓░░░░░░██░░░░▒█▒ ░░░░░░▒█░░░░░░░░░░░░░▓▒▒░█▓░
|sct2=president
▒█▒▓░░█▓░░░░░████▒▒███░░░░░░░░ ░░░░░░░█░░░░░░░░░█████░▓░▓█▓
|regeringschef=[[Lucas Papademos]]
▓█░▓░▓█░░░▓▓░░░▒████░░░░░░░░░░ ░░░░░░░█░░░░░██▒██░░░█▓▒░▒█▓
|rct=premiärministrar
█▓░▓░█▒░░░███░░░░░░░░░░░░░░░░░ ░░░░░░░██▓░░░▒███▒▒▒░░░▒░▒█▓
|rct2=premiärminister
▒▓░▓░█░░▒██▒███░░░░░░░░░░▒▒███ ▒░░░░░░░▓██░░░░░░░▓█░░░▒░▒█▓
|area_rank=96:e
░█░▓░█▒████░░▒███░░░░▓▒▒▒▒▓█░░ ░░░░░░░░░▓██░░░░░░▓█░░▒▒░▓█▒
|area=131 940
░█░▓░▓█░░░█▓░░░▒███▓░░░░░░▓█░█ ███▒░░░░░███▓▒░░░░██▓░░░▓██░
|area_%vatten=0,86 %
░▒▓▒░░█░░░██▒░░░▒█▓███▓░░░▒█▓█ ▒░▓▒░░░░██░░░░▓▒░▓███░▓▒░█▓░
|folkmängd_rank=74:e
░░█░▓▒░░░░▒███▒░▒█░░▒▓████▒░░░ ░░░░░█▓██░░░░░░░██▓█░░░▓█░░░
|folkmängd=10 760 136<ref>https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/gr.html</ref> ([[2011]])
░░██░░▓░░░░▓████▒█▓░░░░░▒████▓ ░░░░▒█▓░░░░░░▓██▓▓██░░░█▒░░░
|befolkningstäthet_rank=87:e
░░░██▓░░░░░░█▓░████▒░░░░░█▓▒▓█ ██████▒▒▒▒▓████▒▒█░██░░▒█░░░
|invånare inv/km²=81,5
░░░░██░░░░░░▒█▒░▒█████▒░░█░░░░ ░░████████▒▒█▒░░█░██░░▓█░░░░
|högstapunkt=[[Olympos]]
░░░░░██░░░░░░▓█░░█▒███████░░░░ ░░▓▓░░░▒█░░░░▓█░▓█▓██░░▓█░░░
|högstapunkt_meter=2 917
░░░░░▒█▒░░░░░░██░█░░░▓██████▓░ ░░▓▓░░░░█░░░▓███████░░▓█░░░░
|störstasjö=[[Trichonida]]
░░░░░░█▓░░░░░░░██▓░░░░░░██████ █████████████████████░░▓█░░░
|störstasjö_yta=96
░░░░░░▓█░░░░░░░░██░░░░░░█▒░▓██ █████████████████████░░▓█░░░
|längstaflod=[[Vardar|Axios]]
░░░░░░░██░░░░░░░░██▒░░░▒█▒░░░░ ▒██████████████████▓█░░▓█░░░
|längstaflod_längd=382
░░░░░░░░█▓░░░░░░░░▓██░░██░░░░░ ░█▒░▒▒▒███████▒█▒█▓█▓░░▓█░░░
|självständighet=från [[Osmanska riket]]
░░░░░░░░▒██░░░░░░░░░██▓█░░░░░░ ░█▒░░░░█▒░░▓█░▓█░█▓█░░░▓█░░░
|självständighet_dekl=[[1821]]
░░░░░░░░░░██░▓▒░▒▓░░░▒███▒░░░░ ░█▒░░░░█░░░█▒░█░██▓░░░▓█░░░░
|självständighet_erk=[[1828]]
░░░░░░░░░░░██░░█░░▒▓░░░▒████▓▓ ░█▒░░░█░░▓█░▓████▒░░░░▓█░░░░
|bnp_rank=37:e
░░░░░░░░░░░▒██▓░▒▓░░▓▓░░░░▒███ ███████████████▓░░░░░░░▒█░░░
|bnp_totalt=248 miljarder [[USD]]
░░░░░░░░░░░░░██▒░▒▓▒░▒▓▒░░░░░░ ░░░░░░░░░░░░░░░░░▓░░░░░█▒░░░
|bnp/invånare=23&nbsp;518 USD
░░░░░░░░░░░░░░░▓██░░▓▓░░▓▓░░░░ ░▓▓▓▓▓▓▓▓▓▓░░░░░▓░░░▓░░█▒░░░
|valuta=[[euro]]<sup>1</sup>
░░░░░░░░░░░░░░░░░███▓░░▒▓▒░▒▓▓ ▒░░░░░░░░░░░░░░▓▓░░░░▓░░█▒░░
|valutakod=EUR
░░░░░░░░░░░░░░░░░░░▓██▓░░░▒▒▒▓ ▒▓▒▒▒▒▒▓▒▒▒▒▒▓▒░░░░▒▓░░░█▒░░
|tidszon=[[EET]] (UTC+2)
░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░▒███░░░░░ ▒▒▓▓▓▒▒▒▒░░░░░░░░▒█░░░░░█▒░░
|nationaldag=[[25 mars]]
░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░▒██▓░░░ ░░░░░░░░░▒▒▒▒▒▒▒▒▒░░░░░▒█░░░
|nationalsång=[[Ymnos pros tin Eleftherian]]
░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░▒██▓░ ░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░█▓░░░
|landskod=GR
░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░▒██ ███▒░░░░░░░░░░░░░░░░░░██░░░░
|landsnummer=30
░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░▒ ▒▒████▓░░░░░░░░░░░░▓██░░░░░░
|år=2005
░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░ ░░░░▒▓█████▓▓▓▓▓▓▓███▒░░░░░░
|fotnot=1. Tidigare grekisk [[drachme]].
░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░ ░░░░░░░░░▓██████▓▓▒░░░░░
}}
--

Problem?
'''Grekland''' ({{lang-el|Ελλάδα}}, ''Elláda'', alternativt: Ελλάς, ''Ellás''), formellt '''Republiken Grekland'''<ref>{{webbref |url=http://www.regeringen.se/download/59f06b15.pdf?major=1&minor=41146&cn=attachmentPublDuplicator_0_attachment |titel=Utrikes namnbok |hämtdatum=14 augusti 2009 |format=PDF |utgivare=[[Utrikesdepartementet]]}}</ref>, alternativt ''Hellenska republiken'' (Ελληνική Δημοκρατία, ''Ellinikí Dimokratía''), är en [[republik]] i [[Sydeuropa]] på [[Balkanhalvön]]. Grekland gränsar till [[Albanien]], [[Makedonien]] och [[Bulgarien]] i norr samt [[Turkiet]] i öster. [[Egeiska havet]] ligger öster om det grekiska fastlandet, [[Joniska havet]] i väster och [[Medelhavet]] i söder. Grekland har den tolfte längsta kustlinjen i världen på 13 676 km, med ett stort antal öar (ca 1400, varav 227 är bebodda), däribland [[Kreta]], [[Dodekaneserna]], [[Kykladerna]] och [[Joniska öarna]]. Åttio procent av Grekland består av berg, där [[Olympen]] är det högsta på 2917 meter.

Moderna Grekland har sina rötter i [[antikens Grekland]]s civilisation, allmänt ansedd som [[Västerländsk kultur|västerländska civilisationens]] vagga. Därav födelseplatsen för demokrati,<ref>{{bokref |efternamn=Moses I. |förnamn=Finley |år=1985 |titel=Democracy Ancient and Modern |utgåva=2:a |utgivningsort=London |utgivare=Hogarth Press |språk=engelska}}</ref> [[västerländsk filosofi]],<ref>{{bokref |förnamn=Frederick |efternamn=Copleston |titel=History of Philosophy |volym=1 |språk=engelska}}</ref> [[Olympiska spelen]], västerländsk litteratur och [[historiografi]], [[statsvetenskap]], stora vetenskapliga och matematiska principer, universitetsutbildning, [[neologism]] och västerländsk drama,<ref>{{bokref |efternamn=Brockett |förnamn=Oscar G. |år=1991 |titel=History of the Theatre |utgåva=6:e |utgivningsort=Boston & London |utgivare=Allyn & Bacon |språk=engelska}}</ref> med både [[tragedi]] och komedi. Detta arv återspeglas delvis i [[Lista över världsarv i Europa#Grekland|sjutton UNESCO:s världsarv]] som finns i Grekland, vilket rankar Grekland 7:a i Europa och 13 i världen. Den moderna grekiska staten grundades 1830, efter det [[grekiska frihetskriget]].

Grekland är ett [[industriland]] med en avancerad<ref>{{webbref |url=http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2011/01/weodata/groups.htm#ae |titel=World Economic Outlook Database April 2011—WEO Groups and Aggregates Information |utgivare=[[Internationella valutafonden]] |hämtdatum=27 juni 2011 |språk=engelska}}</ref><ref>{{webbref |url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/appendix/appendix-b.html |titel=Appendix B :: International Organizations and Groups |verk=[[The World Factbook]] |utgivare=[[Central Intelligence Agency]] |hämtdatum=19 augusti 2010 |språk=engelska}}</ref> [[Höginkomstland|höginkomstekonomi]]<ref>{{webbref |url=http://data.worldbank.org/about/country-classifications/country-and-lending-groups#OECD_members |titel=Country and Lending Groups |utgivare=[[Världsbanken]] |hämtdatum=19 augusti 2010 |språk=engelska}}</ref> och en mycket hög [[levnadsstandard]], men står för närvarande inför en ekonomisk kris och blivit den snabbast sjunkande ekonomin i världen.<ref>{{webbref |url=http://hdr.undp.org/en/media/HDR_2011_EN_Table1.pdf |titel=Human Development Report 2011 |format=[[PDF]] |utgivare=[[Förenta nationerna]] |hämtdatum=2 november 2011 |språk=engelska}}</ref><ref name="Economist2005">{{tidningsref |url=http://www.economist.com/media/pdf/QUALITY_OF_LIFE.pdf |rubrik=The Economist Intelligence Unit's Quality-of-Life Index (2005) |tidning=[[The Economist]] |hämtdatum=19 augusti 2010 |format=[[PDF]] |språk=engelska}}</ref><ref>{{tidningsref |rubrik=Interactive Infographic of the World's Best Countries |url=http://www.newsweek.com/2010/08/15/interactive-infographic-of-the-worlds-best-countries.html |tidning=[[Newsweek]] |hämtdatum=1 oktober 2010 |språk=engelska}}</ref> Grekland har varit medlem i vad som nu är [[Europeiska unionen]] sedan 1981 och [[euroområdet]] sedan 2001,<ref name="europa.eu">{{webbref |url=http://europa.eu/abc/european_countries/eu_members/greece/index_en.htm |utgivare=[[Europeiska unionen]] |hämtdatum=7 april 2007 |titel=Member States of the EU: Greece |språk=engelska}}</ref> [[Nato]] sedan 1952<ref name="integrated1974">Den 14 augusti 1974 drog de grekiska styrkorna sig tillbaka från den integrerade militära strukturen av [[NATO]] i protest mot den turkiska ockupationen av Nordcypern; Grekland blev åter medlem i Nato 1980.</ref> och [[Europeiska rymdorganisationen]] sedan 2005.<ref name=ESA>{{webbref |url=http://www.esa.int/esaCP/SEMWYQRMD6E_index_0.html |titel=Greece Becomes 16th ESA Member State |utgivare=[[Europeiska rymdorganisationen]] |datum=22 mars 2005 |hämtdatum=7 april 2007 |språk=engelska}}</ref> Man är också en av grundarna av [[Förenta nationerna]], [[OECD]]<ref name="organisation1">{{webbref |url=http://www.oecd.org/document/7/0,2340,en_2649_201185_1915847_1_1_1_1,00.html |utgivare=[[OECD]] |titel=Convention on the OECD |hämtdatum=7 april 2007 |språk=engelska}}</ref> och [[Black Sea Economic Cooperation]].

== Etymologi ==
Greklands officiella namn är "Hellenska republiken"<ref>{{webbref |url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/gr.html |utgivare=[[CIA]] |verk=[[The World Factbook]] |titel=Greece |hämtdatum=10 februari 2010 |språk=engelska}}</ref> (''Ellinikí Dhimokratía'', Ελληνική Δημοκρατία). Grekerna själva kallar sitt land för ''Hellas'', idag uttalat ''Ellas'', eller i dagligt tal ''Ellada''. Sig själva kallar grekerna för hellener (''Ellines'', Έλληνες). Ordet grek kommer av det latinska namnet ''Graecia'' som ursprungligen avsåg ett område i norra delen av dagens Grekland som beboddes av [[graierna]].<ref>Nordisk Familjebok band 10. (1909) sp. 234: "Namnet greker (grek. graikōī', lat. græci) synes ursprungligen ha tillhört en i Epirus bosatt stam, men blef hos romarna gängse som beteckning för hela nationen."</ref> På de flesta andra språk har [[hellener]] och [[Hellas]] istället en historisk innebörd. Se även [[hellenism]]

== Historia ==
{{Huvudartikel|Greklands historia}}
[[Fil:Parthenon.JPG|vänster|200px|mini|[[Parthenon]] på [[Akropolis|Akropolis i Aten]].]]

Den grekiska [[bronsålder]]n uppstod kring Egeiska havet omkring 3600 f.Kr., främst på det [[Minoer|minoiska]] Kreta och det mykenska [[Peloponnesos]], och sträckte sig fram till omkring 1000 f.Kr. följd av de så kallade mörka århundradena. Omkring 2000 f.Kr. anlände de första grekiska stammarna norrifrån in på den [[Grekiska halvön]]. De främsta av dessa stammar var [[akajer]]na som följdes bland annat av [[joner]] och [[eoler]]. De byggde väldiga klippborgar som [[Mykene]], [[Tiryns]] och [[Argos]]. Deras främsta kungar regerade i Mykene och hela deras kultur brukar kallas den mykenska. Grekerna började använda sitt [[grekiska alfabetet|alfabet]] omkring 800-talet f.Kr. Den nya [[hellensk]]a kultur som uppstod omkring 800 f.Kr. bestod av flera [[stadsstat]]er som grundade [[koloni]]er runt om i [[Medelhavet]], stod emot flera [[Persien|persiska]] invasionsförsök och ledde fram till den senare [[Hellenism|hellenistiska civilisationen]]. [[Alexander den store]] erövrade hela [[Perserriket]] och lade grunden till [[hellenismen]], den epok då [[grekiskt]] språk och kultur spred sig över stora delar av den då kända världen.

Greklands militära styrka avtog så småningom och den [[Romerska riket|romerska]] erövringen av Grekland inleddes [[168 f.Kr.]] De östra delarna av imperiet kom framgent att domineras av den grekiska kulturen. När det romerska imperiet till slut delades i två delar hamnade Grekland åter i centrum: Med [[Konstantinopel]] som huvudstad spred [[Östrom]], sedermera det [[Bysantinska riket]], den grekiska kulturen vidare ända till dess att Konstantinopel slutligen föll för det [[Osmanska riket]] 1453.
[[Fil:Constantine at war.jpg|miniatyr|höger|200px|Kung [[Konstantin I av Grekland|Konstantin I]] (mitten) och [[Eleutherios Venizelos]] (sittande, med ryggen mot kameran) år 1913, [[Balkankrigen]].]]
Grekland förblev en del av det Osmanska riket ända till 1820-talet då greker gjorde uppror och utropade sin [[självständighet]]. 1832 blev Grekland en monarki ([[Konungariket Grekland]]) med prinsen av [[Bayern]] [[Otto I av Grekland|Otto I]] som förste regent, i enlighet med [[Londonfördraget (1832)|Londonfördraget]] samma år. Från 1912 till 1913 deltog Grekland i de båda [[balkankrigen]]. Efter [[första världskriget]], där Grekland blev indraget på de allierades sida, utbröt krig 1920–22 mot det forna Osmanska riket under [[Kemal Atatürk]], där Grekland besegrades. 1936 tillträdde [[Ioannis Metaxas]] som diktator. [[Mussolini]] anföll Grekland 1940 via [[Albanien]], men slogs tillbaka. 1941 invaderades Grekland av [[Nazityskland]], [[Kungariket Bulgarien|Bulgarien]] och [[Kungariket Italien|Italien]], och var ockuperat under återstoden av andra världskriget. Det moderna Grekland fick sin nuvarande utsträckning 1947.

Under andra världskriget utbröt ett [[Inbördeskriget i Grekland|inbördeskrig i Grekland]] som varade till 1949, mellan [[kommunist]]er och [[konservativ]]a. Därefter var Greklands utrikespolitik dominerat av [[Cypernfrågan]]. Inrikes skedde ett rekordstort antal regeringsskiften, tills [[Alexandros Papagos]] [[1952]] samlade landet. Han efterträddes vid sin död 1955 av [[Konstantinos Karamanlis]]. 1967 kunde militären ledd av [[Georgios Papadopoulos]], understödd av [[USA]], genomföra en statskupp, vilket ledde till att [[Grekiska militärjuntan 1967–1974|militärjuntan]] ledde landet. 1973 avskaffade Papadopoulos junta [[monarki]]n och 1974, efter att ha iscensatt en [[statskupp]] på [[Cypern]] under [[Cypernkrisen 1974]], föll militärjuntan samman. Följande år utropades en [[republik]] och Grekland blev [[demokrati]]. Grekland gick med i [[Europeiska gemenskaperna]] (EG) 1981 och [[Ekonomiska och monetära unionen]] (EMU) 2001 och införde [[euro]]n som valuta året därpå.

Innan det [[grekiska folkmordet]] fanns det 2,5&nbsp;miljoner [[grekisk-ortodox]]a i nuvarande Turkiet. Under det grekiska folkmordet mördades över en miljon grekisk-ortodoxa av turkarna. 1&nbsp;104&nbsp;216 flydde till Grekland.<ref>http://www.greek-genocide.org/faq.html#3</ref>

== Geografi ==
[[Fil:Gr-map-SV.jpg|miniatyr|200px|Karta över Grekland.]]
{{Huvudartikel|Greklands geografi}}

Grekland är starkt kuperat och dess kustlinje djupt veckad vilket hänger samman med bergen i dess inre som utgör en del av det bergssystem som täcker större delen av [[Balkan]]halvön. Den största bergskedjan i Grekland är det centrala [[Pindos]]bergen som, liksom de flesta bergskedjorna i Grekland, har en nordväst-sydostlig sträckning. De bergskedjor som skjuter ut från Pindos sträcker sig ut i havet så att det mellan dem bildas [[bäcken]] och [[vik]]ar. Även på Peloponnesos , i Joniska havet och i Egeiska havet bildar bergskedjorna ryggar och rader med öar med samma sträckning. Två av Pindos sidogrenar, [[Kambuniska bergen|Kambuniska]] och [[Kerauiska bergen]], skjuter ut åt öst och väst och bildar en naturlig gräns norr om [[Thessalien]].

Jordskalv och, i betydligt mindre omfattning, vulkanutbrott förekommer. Greklands högsta berg är [[Olympos]] på 2 917 meter.

Grekland har ett typiskt medelhavsklimat men med stora skillnader mellan norra och södra landet och mellan bergen och kusten samt inlandet. Snö och is är vanliga i det högre bergstrakterna men förekommer även i resten av Grekland. Svala vindar, både från bergen och från havet, dämpar överlag sommarvärmen vilket gör att Greklands klimat varierar relativt måttligt mellan sommar- och vintersäsongerna. I många dalar kan dock hetta och torka på sommaren bli ett stort problem och i många områden faller överhuvudtaget inget regn mellan början av juni och slutet av augusti.

Endast de större floddalarna lämpar sig för spannmålsodling och Grekland måste därför importera mycket livsmedel. Greklands klimat har skapat en lång tradition av vin- och fruktodling: [[Oliv]]er, [[dadel]], [[apelsin]], [[citron]] och [[persika]].
Bland trädarterna är [[ekar|ek]]-, [[bok (träd)|bok]]- och [[tall]]arter vanliga. Dock är skogen i Grekland starkt decimerad vilket bland annat bidrar till torkan under sommarsäsongen.

Se även: [[Lista över Greklands öar]], [[Moni Zalongou]], [[Mykonos]], [[Kreta]]

== Administrativ indelning ==
{{Huvudartikel|Greklands regioner|Greklands prefekturer}}

Grekland indelas administrativt i 7 decentraliserade statsförvaltningar (''apokendomeni diikisi''), 13 regioner (''periféria'') och 325 kommuner (''demoi''). Förutom dessa administrativa enheter finns en autonom region, munkrepubliken [[Athos]] (''Ayion Oros'', ”Det heliga berget”). Före 2011 fanns 13 regioner, 51 prefekturer (''nomós''), 900 stadskommuner (''demoi'') och 133 landsbygdskommuner (''koinotetes''). Före 1999 fanns 5&nbsp;775 kommuner, 457 ''demoi'' och 5&nbsp;318 ''koinotetes'', som ytterligare var uppdelade i 12&nbsp;817 mindre styrelseenheter (''oikosmoi'').
[[Fil:GreeceNumberedPerepheries.png|250px|mini|höger|Greklands regioner.]]
{| class="wikitable"
|+ Greklands decentraliserade statsförvaltningar och regioner
! Förvaltning !! Region
|-
| Attika || 1 [[Attika]]
|-
| rowspan="2" | Thessalien och Grekiska fastlandet || 2 [[Grekiska fastlandet]]
|-
| 11 [[Thessalien]]
|-
| rowspan="2" | Makedonien och Thrakien || 3 [[Mellersta Makedonien]]
|-
| 5 [[Östra Makedonien och Thrakien]]
|-
| Kreta || 4 [[Kreta]]
|-
| rowspan="2" | Epirus och Västra Makedonien || 6 [[Epirus (distrikt)|Epirus]]
|-
| 13 [[Västra Makedonien]]
|-
| rowspan="3" | Peloponnesos, Västra Grekland och Joniska öarna || 7 [[Joniska öarna]]
|-
| 9 [[Peloponnesos]]
|-
| 12 [[Västra Grekland]]
|-
| rowspan="2" | Egeiska öarna || 8 [[Nordegeiska öarna]]
|-
| 10 [[Sydegeiska öarna]]
|}

== Statsskick och politik ==
{{Huvudartikel|Grekisk politik}}
[[Fil:Hellenic Parliament from high above.jpg|miniatyr|200px|höger|Greklands parlament i centrala Aten.]]

[[Grundlag|Konstitutionen]] från 1975 tillerkänner landets [[medborgare]] omfattande medborgerliga rättigheter och fastslår att landets president ([[statschef]]) ska väljas av [[parlament]]et genom [[indirekt val|indirekta val]]. Den centrala rollen i det politiska livet har emellertid [[Greklands premiärminister|landets premiärminister]] och presidenten har främst ceremoniella plikter. Presidenten väljs vart femte år och kan endast väljas om en gång.

Parlamentsledamöterna i Greklands [[enkammarriksdag]] (''Vouli ton Ellinon'') tillsätts vart fjärde år (om inte nyval hålls). Grekland använder sig av ett komplicerat [[proportionellt valsystem]] som garanterar att det parti som fått flest röster i valet också får flest platser i parlamentet. Ett parti måste få minst 3% av rösterna för att komma in i parlamentet. Det parti som i valet får flest röster får automatiskt 40 mandat av riksdagens 300 mandat. Övriga mandat fördelas proportionellt efter erhållna röster. Det betyder att ett parti som får 43% av rösterna i valet också får egen majoritet med 151 mandat. 40 + (43% av 260 = 111,8) =151.

== Ekonomi ==
[[Fil:Main building of the bank of Greece 2008.jpg|miniatyr|höger|200px|Grekiska centralbankens huvudbyggnad i Aten.]]
Under den senaste trettioårsperioden har Grekland, liksom många andra länder, förvandlats från ett traditionellt jordbruksland (där cirka 90% av exporten är inom jordbrukssektorn) till en mer moderniserad industristat (då cirka 50% av exporten är industriprodukter). Trots detta är Grekland fortfarande, liksom [[Portugal]], [[EU]]s mest jordbruksberoende land. Turismen är en viktig inkomstkälla för Grekland. I slutet av 2009 drabbades landet av en akut ekonomisk kris med miljardstora skulder, vilket har påverkat hela den [[Europeiska unionen]] (Se vidare på [[Skuldkrisen i Europa 2010-2011]]). Upphovet till Greklands allvarliga ekonomiska kris var framförallt deras manipulering av statsfinanserna som pågått under mycket lång tid. Sedan Euron introducerades i Grekland har landets ekonomi stabiliserats. Men detta har även bidragit till en stimulans av konsumtionen som en följd av den starka valutan. Trots krav från EU på en budget i balans har Grekland försökt dölja sina problem med manipulerade räkenskaper vilket har förvärrat situationen för hela valutasamarbetet.

=== Utrikeshandel ===
Till stora delar på grund av Greklands energimässigt svåra läge har det påverkat exporten mycket negativt då det fortfarande [[import]]eras ungefär dubbelt så mycket som det [[export]]eras. Dock exporteras en hel del livsmedel såsom [[tobak]], [[vin]], [[olivolja]] och [[citrus]]frukter samt en hel del [[kemi]]ska produkter, [[industri]]råvaror och [[verkstadsindustri]]produkter. De viktigaste handelspartnerna är [[Italien]], [[Frankrike]], [[Tyskland]] samt [[Storbritannien]] men handeln mellan Grekland och [[Balkan]]länderna har ökat under senare år.

=== Jordbruk ===
[[Jordbruk]]et spelar än idag en stor roll i Greklands näringsliv vilket sysselsätter ungefär en femtedel av befolkningen. Runt 25% av Greklands export består av livsmedel ([[1997]]). En knapp tredjedel av landets areal är uppodlad vilket beror till stora delar av [[topografi]]n, [[klimat]]et och [[jordmån]]en sätter stopp för ett effektivt odlingsarbete. Oftast är inte brukningenheterna större än 4 "stremata" = 4.000 m² (80%) och brukningsmetoderna är gamla. Vattenbristen spelar en mycket stor roll i jordbruket och runt 25% av den odlade arealen tvingas [[konstbevattning|konstbevattna]] marken för att kunna odla. De viktigaste exportvarorna är idag bland annat [[bomull]], [[majs]], [[oliv]]er, [[vindruva|vindruvor]] och [[russin]]. Cirka 40% av jordbruksarealen är betesmark för djur som [[får]] och [[get]]ter.

=== Mineraler ===
I [[Thessalien]] finns de viktiga mineralerna [[bauxit]] (som används vid framställning av [[aluminium]]) och [[kromit]] som bryts i närområdet. Mindre fyndigheter som [[järn]], [[nickel]], [[magnesit]] och [[mangan]] finns även på flera andra ställen i landet. [[Marmor]] och [[korund]] är även två andra viktiga naturtillgångar som landet bryter.

=== Industri ===
[[Fil:Salonica-view-aerial2.jpg|miniatyr|200px|höger|Flygbild över de centrala delarna av [[Thessaloníki]], Greklands näst största stad och ett stort ekonomisk och industriellt centrum.]]

Runt en fjärdedel av arbetskraften är sysselsatt inom industrin vilken också står för ungefär 38% av [[Bruttonationalprodukt|BNP]] (2000). Den kemiska industrin ligger i norra Grekland runt staden [[Thessaloniki]] och metallindustrin vid huvudstaden Aten. Livsmedelsindustrin är utspridd på flera olika platser i Grekland, där den största koncentrationen återfinns i Thessaloniki. [[Raffinaderi]]er, [[petrokemisk]]a anläggningar och [[stålverk]]sindustrin släpper ut stora mängder föroreningar, vilka ger upphov till miljöproblem. Problemen förekommer främst kring storstadsområdena i Aten (inklusive [[Pireus]] och [[Eleusis]]) och vid [[Thermaikosbukten]] i Thessaloniki.'''

=== Svart ekonomi ===
Den [[svart marknad|svarta ekonomin]] i Grekland beräknas utgöra en tredjedel av dem legitima och dess värde uppskattas vara runt tusen miljarder kronor. Skattefusk är vanligt förekommande.<ref>{{webbref|efternamn=Rydén|förnamn=Daniel|titel=Spanskt recept: kopiera det svenska systemet|url=http://www.sydsvenskan.se/ekonomi/article1538898/Detta-har-krislanderna-gemensamt.html|verk=Sydsvenskan.se|hämtdatum=4 september 2011}}</ref>

== Demografi ==
{{Huvudartikel|Greklands demografi}}

2001 hade Grekland 10 934 020 invånare varav 58,8% levde i städer och 28,4% på landsbygden. Invånarantalet i Greklands två största städer, [[Aten]] och [[Tessaloniki]], uppgick till nästan 4 miljoner. Även om antalet invånare i Grekland fortfarande stiger, har man börjat erfara demografiska problem: 2002 var det första året då dödstalet översteg födelsetalet.

I Grekland finns idag ett stort antal invandrare varav omkring 65% kommer från [[Albanien]]. Då den grekiska-albanska gränsen öppnades var grekiska myndigheter oförberedda på den massinvandring som uppstod, och den omfattande invandringen från Albanien efter kommunismens fall har orsakat etniska konflikter i Grekland. Albaner uppfattades som bråkmakare och kriminella och har blivit diskriminerade och utnyttjade. Idag har emellertid de flesta greker accepterat albanernas betydelse för den grekiska ekonomin, och många idag framgångsrika, albansk-grekiska idrottsmän kom till Grekland under 1990-talet. I Grekland finns också flera mindre invandrargrupper med ursprung i [[Bulgarien]], [[Rumänien]] [[Ukraina]], [[Vitryssland]], [[Polen]] och [[Georgien]]. Antalet invandrare i Grekland är dock svårt att uppskatta eftersom de flesta saknar uppehållstillstånd och inte syns i någon statistik.

Det finns ett flertal minoritetspråk, -religioner och -kulturer i Grekland. De största [[nationella minoriteter|etniska minoriteterna]] är [[romer]], [[slaviska]]-[[makedoner]]<ref>[http://dev.eurac.edu:8085/mugs2/do/blob.html?type=html&serial=1044526702223 GREEK HELSINKI MONITOR (GHM) & MINORITY RIGHTS GROUP – GREECE (MRG-G)]</ref>, (skall ej förväxlas med greker som kallas makedoner boendes i det grekiska landskapet [[Makedonien (region i Grekland)|Makedonien]] i norra Grekland) [[turkar]], [[albaner]] (se [[Albaner i Grekland]]), och [[vlacher]]. Grekland har ännu inte ratificerat Europarådets konvention om skydd för nationella minoriteter. Grekland har undertecknat OSSE:s Köpenhamnsdokument vilket ger var och en rätten att själv definiera sig som tillhörande en nationell eller annan minoritet. Grekland har inte undertecknat och ratificerat stadgan om regionala- eller minoritetsspråk.<ref>{{webbref |url=http://www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/060202/9172c4a2b4348ebdb45f2050eaa75999/Grekland_05.pdf |format=[[PDF]] |titel=Mänskliga rättigheter i Grekland 2005 |utgivare=[[Utrikesdepartementet]] |hämtdatum=10 november 2011}}</ref> Den enda minoritet som tillerkänts särskilda rättigheter är den muslimska minoriteten i [[Thrakien]] (vilket framför allt beror på [[fredsfördraget i Lausanne]] 1923).

== Religion ==
[[Fil:Meteora Agios Triadas IMG 7632.jpg|miniatyr|150px|höger|Klostret Moni Agios Triadas i centrala Grekland.]]
Den grekiska författningen garanterar alla människor på grekiskt territorium fullständig [[religionsfrihet]] och erbjuder också lagens beskydd för alla [[trosuppfattning]]ar men nämner även den [[Grekisk-ortodoxa kyrkan]] som den förhärskande religionen. Den grekiska kyrkans makt genomsyrar dock hela samhället. Alla klassrum ska ha en ikon på väggen. Vid parlamentets öppnande, liksom vid alla butiksinvigningar och andra firanden, har prästernas välsignanden en central roll. Omkring 95-98% av alla greker räknas till den grekisk-ortodoxa kyrkan men graden av [[sekularisering]] har ökat under senare år. Den största religiösa minoriteten utgörs av [[islam|muslimer]] som mestadels finns i [[Östra Makedonien och Thrakien|Thrakien]]. Det finns också mindre religiösa grupper av [[protestantism|protestanter]] och [[katolicism|katoliker]] på [[Kykladerna]] och [[judendom|judar]] i [[Tessaloniki]]. Andra grupper försöker återupprätta den gamla hedniska grekiska religionen.

== Utbildning ==
[[Fil:Fronten universitetet.jpg|vänster|miniatyr|150px|Atens akademi är den högsta forskningsinstansen i Grekland.]]
De som ansvarar för utbildningen är Utbildningsministeriet och finansieras med [[skatt]]epengar och eftersom [[religion]]s- och språkfrihet råder i hela Grekland är ministeriet ansvarigt för att det finns möjligheter för [[undervisning]] av minoritetsgrupper (ex. [[muslim]]er).

Den elementära skolan består av [[förskola]] med start vid tre och ett halvt års ålder samt en nioårig [[grundskola]] som börjar vid sex års ålder. Så sent som år 1985 beslutades det även att främmande språk skall ingå i utbildningen. Sekundära utbildningen omfattar en treårig [[gymnasium|gymnasieutbildning]] som är indelat på fyra olika linjer, men även fyraårigt gymnasium finns med kvällsutbildning för de som arbetar. Läroböcker är gratis i de statliga skolor men oftast tas avgift för läromedel ut på privata skolor.

I Grekland finns det totalt 17 [[universitet]] och [[högskola|högskolor]] (1996) som har runt 106 000 [[student]]er (varav runt 59 000 är kvinnor). Det största universitetet är [[Atens universitet]] som grundades år 1837. Det är även mycket vanligt att ungdomar söker sig till andra länder för att skaffa sig högre och mer avancerade utbildningar.

== Kultur ==
Greklands kultur speglas av att landet befinner sig mellan öst och väst. Grekerna är mycket stolta över sin kultur och historia som håller dem enade. Greklands kultur består av traditioner, religion, musik, språk och inte minst mat och vin.

=== Grekiska traditioner ===
De flesta traditioner, både på fastlandet och öarna grundar sig i religiösa högtider.
Namnsdagen firas exempelvis mer än födelsedagen.

=== Musik ===
Musiken präglas av västerländska influenser och från [[fjärran östern]]. Grekiska folksånger kan höras var man än befinner sig i landet. Modern grekisk musik handlar oftast om frihet och motstånd mot [[diktatur]], dagliga problem samt om kärlek och olycklig kärlek. Av dagens artister kan nämnas: George Dalaras den mest berömda och säljande av alla grekiska artister och som gett konserter i 50 år samt [[Despina Vandi]], [[Nikos Vertis]], [[Nikos Kourkoulis]], [[Kalomoira]], [[Mixalis Xatzigiannis]], [[Pashalis Terzis]], [[Sarbel]], [[Peggy Zina]], [[Nikos Oikonomopoulos]], [[Melina Mercouri]], [[Elli Kokkinou]], [[Notis Sfakianakis]], [[Sakis Rouvas]], [[Elena Paparizou]] med flera.

=== Maten ===
{{Huvudartikel|Grekiska köket}}
[[Fil:GreekSalad.jpg|miniatyr|200px|höger|[[Grekisk sallad]].]]

Maten från Grekland bygger till stor del på grönsaker och lammkött. Det finns både nationella rätter och lokala specialiteter där man befinner sig. Man kan inte undgå att smaka den klassiska grekiska salladen med [[fetaost]], [[oliver]], [[gurka]], [[tomater]], [[olivolja]] och [[oregano]]. Den kanske mest kända rätten är [[tzatziki]] som består av [[yoghurt]], strimlad gurka med [[vitlök]] och olivolja. Serveras med nybakat bröd, gärna som förrätt, eller som snacks.

Det kanske mest påfallande när man är i Grekland är att grekerna beställer oftast in små portioner av allt möjligt, för att sedan dela på. Att alla använder sin egen gaffel för att ta från de olika tallrikarna är en självklarhet.

== Massmedia ==
=== Tidningar ===
* [[I Kathemerini]]
* [[Ta Nea]]
* [[Athens News Agency]]
* [[To Vima]]
* [[Eleftherotypia]]
* [[Adesmeftos]]
* [[Ethnos]]
* [[Adesmeftos Typos]]
* [[I Naftemporiki]]
* [[Filathlos]]
* [[Stoxos]]
* [[Express (tidning)|Express]]
* [[Imerisia]]
* [http://novazora.gr/ Nova Zora] ([http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=el&tl=sv&u=http%3A%2F%2Fnovazora.gr%2F automatöversatt till svenska])

=== TV-kanaler ===
* [[ERT]]
* [[NET]]
* [[ERT3]]
* [[Channel 11]]
* [[Bouli]]
* [[StarChannel]]
* [[Supersport (TV-kanal)|Supersport]]
* [[Star, drama]]
* [[Delta TV]]
* [[Mega Cosmos]]
* [[Nova (tvkanal)|Nova]]
* [[Ote]]
* [[Alpha TV]]
* [[Antenna]]

=== Radiokanaler ===
* [[Ant 1 97.2]]
* [[Athina 984]]
* [[Cosmoradio]]
* [[Era (radiokanal)|Era]]
* [[Era Sport]]
* [[Flash 961]]
* [[Jeronimo Groovy]]
* [[Kiss 92.9]]
* [[Music Radio]] http://www.musicradio.gr
* [[NET]]
* [[Nitro Radio]]
* [[Planet (radiokanal)|Planet]]
* [[Radio Gold 105 FM]]
* [[Radio Makedoniko]] http://edessavoden.gr/ ([http://translate.google.com/translate?hl=sv&sl=el&tl=sv&u=http%3A%2F%2Fedessavoden.gr%2Fpage3.html automatöveratt till svenska])
* [[Radio Sfera]]
* [[Space FM]]
* [[Star FM]]
* [[SuperSport FM]]
* [[902 Aristera Sta FM]]

== Turism ==
{{Huvudartikel|Turism i Grekland}}

En av de största inkomstkällorna i Grekland är turismen, ungefär åtta miljoner människor åker till Grekland varje år. Många väljer att båtluffa runt de grekiska öarna.

== Internationella rankningar ==
{| class="wikitable"
|-
! Organisation
! Undersökning
! Rankning
|-
| [[Heritage Foundation]]/''[[The Wall Street Journal]]''
| [http://www.heritage.org/index/Ranking.aspx Index of Economic Freedom 2009]
| 81 av 179
|-
| [[Reportrar utan gränser]]
| [http://www.rsf.org/article.php3?id_article=29031 Pressfrihetsindex 2008]
| 31 av 173
|-
| [[Transparency International]]
| [http://www.transparency.org/news_room/in_focus/2008/cpi2008/cpi_2008_table Korruptionsindex 2008]
| 57 av 180
|-
| [[United Nations Development Programme]]
| [http://hdr.undp.org/en/media/HDI_2008_EN_Tables.pdf Human Development Index 2006]
| 18 av 179
|}

== Se även ==
* [[Grekiska folkmordet]]
* [[Grekisk konst]]
* [[Grekisk arkitektur]]
* [[Grekisk film]]
* [[Greklands ambassad i Stockholm]]
* [[Sveriges ambassad i Aten]]
* [[Skuldkrisen i Europa 2010]]

== Referenser ==
<references/>

==Externa länkar==
{{Systerlänkar|Grekland}}

; Regering
* [http://www.presidency.gr/ Republiken Greklands president]
* [http://www.primeminister.gr/index.php?option=com_content&task=view&id=4762&Itemid=89 Republiken Greklands premiärminister]
* [http://www.visitgreece.gr/ Grekiska nationella turistorganisation]
* [http://www.greeknewsagenda.gr/ Greek News Agenda Newsletter]

; Generell information
* [http://www.britannica.com/EBchecked/topic/244154/Greece Grekland] på [[Encyclopaedia Britannica]]
* [http://travel.nationalgeographic.com/travel/countries/greece-guide/ Grekland] på [[National Geographic]]
* [https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/gr.html Grekland] på ''[[The World Factbook]]''
* [http://ucblibraries.colorado.edu/govpubs/for/greece.htm Grekland] på ''UCB Libraries GovPubs''
* {{dmoz|Regional/Europe/Greece}}
* [http://www.gcr.gr/ Grekiska rådet för flyktingar]
* {{Wikitravel}}
* [http://www.fhw.gr/chronos/en/ Grekisk historia]
* [http://www.hellenism.net/ Hellenism.Net – Allt om Grekland]
* [http://eudocs.lib.byu.edu/index.php/History_of_Greece:_Primary_Documents Greklands historia: Primära handlingar]
* [http://www.ellopos.net/elpenor/default.asp Grekiska arvet]
* {{Wikiatlas|Grekland}}

{{Navigeringsmallar Grekland}}

[[Kategori:Grekland| ]]
[[Kategori:Europas länder]]
[[Kategori:Europeiska unionens medlemsstater]]
[[Kategori:Balkan]]

{{Link FA|vi}}
{{UA|uk}}
{{Link GA|uk}}

[[ace:Yunani]]
[[kbd:Алыдж]]
[[af:Griekeland]]
[[als:Griechenland]]
[[am:ግሪክ (አገር)]]
[[ang:Crēcland]]
[[ab:Барзентәыла]]
[[ar:اليونان]]
[[an:Grecia]]
[[arc:ܝܘܢ]]
[[roa-rup:Gãrtsia]]
[[frp:Grèce]]
[[ast:Grecia]]
[[gn:Gyresia]]
[[ay:Grisya]]
[[az:Yunanıstan]]
[[bn:গ্রিস]]
[[zh-min-nan:Hi-lia̍p]]
[[be:Грэцыя]]
[[be-x-old:Грэцыя]]
[[bcl:Gresya]]
[[bi:Greece]]
[[bg:Гърция]]
[[bar:Griachaland]]
[[bo:ཀེ་རི་སི།]]
[[bs:Grčka]]
[[br:Gres (bro)]]
[[ca:Grècia]]
[[cv:Греци]]
[[ceb:Gresya]]
[[cs:Řecko]]
[[co:Grecia]]
[[cy:Gwlad Groeg]]
[[da:Grækenland]]
[[de:Griechenland]]
[[dv:ޔޫނާން]]
[[nv:Gwíík Dineʼé Bikéyah]]
[[dsb:Grichiska]]
[[dz:གིརིསི་]]
[[et:Kreeka]]
[[el:Ελλάδα]]
[[en:Greece]]
[[es:Grecia]]
[[eo:Grekio]]
[[ext:Grécia]]
[[eu:Grezia]]
[[ee:Greece]]
[[fa:یونان]]
[[hif:Greece]]
[[fo:Grikkaland]]
[[fr:Grèce]]
[[fy:Grikelân]]
[[fur:Grecie]]
[[ga:An Ghréig]]
[[gv:Yn Ghreag]]
[[gag:Grețiya]]
[[gd:A' Ghrèig]]
[[gl:Grecia - Ελλάδα]]
[[gan:希臘]]
[[gu:ગ્રીસ]]
[[hak:Hî-lia̍p]]
[[xal:Грисин Орн]]
[[ko:그리스]]
[[haw:Helene]]
[[hy:Հունաստան]]
[[hi:यूनान]]
[[hsb:Grjekska]]
[[hr:Grčka]]
[[io:Grekia]]
[[ilo:Gresia]]
[[bpy:গ্রীস]]
[[id:Yunani]]
[[ia:Grecia]]
[[ie:Grecia]]
[[os:Грекъ]]
[[zu:IGreki]]
[[is:Grikkland]]
[[it:Grecia]]
[[he:יוון]]
[[jv:Yunani]]
[[kl:Grækerit Nunaat]]
[[kn:ಗ್ರೀಸ್]]
[[pam:Greece]]
[[krc:Греция]]
[[ka:საბერძნეთი]]
[[csb:Greckô]]
[[kk:Грекия]]
[[kw:Pow Grek]]
[[rw:Ubugereki]]
[[rn:Grecia]]
[[sw:Ugiriki]]
[[kv:Эллада]]
[[kg:Gelesi]]
[[ht:Grès]]
[[ku:Yewnanistan]]
[[ky:Греция]]
[[lad:Gresia]]
[[ltg:Grekeja]]
[[la:Graecia]]
[[lv:Grieķija]]
[[lb:Griicheland]]
[[lt:Graikija]]
[[lij:Greçia]]
[[li:Griekeland]]
[[ln:Gresi]]
[[jbo:xesygu'e]]
[[lg:Buyonaani]]
[[lmo:Grecia]]
[[hu:Görögország]]
[[mk:Грција]]
[[mg:Grisy]]
[[ml:ഗ്രീസ്]]
[[mt:Greċja]]
[[mi:Kirihi]]
[[mr:ग्रीस]]
[[xmf:საბერძნეთი]]
[[arz:اليونان]]
[[mzn:یونان]]
[[ms:Greece]]
[[mdf:Грекмастор]]
[[mn:Грек]]
[[my:ဂရိနိုင်ငံ]]
[[nah:Grecia]]
[[na:Grit]]
[[nl:Griekenland]]
[[nds-nl:Griekenlaand]]
[[ne:ग्रीस]]
[[ja:ギリシャ]]
[[nap:Grecia]]
[[ce:Гlайрхойн]]
[[frr:Griichenlönj]]
[[pih:Griese]]
[[no:Hellas]]
[[nn:Hellas]]
[[nrm:Grêce]]
[[nov:Grekia]]
[[oc:Grècia]]
[[mhr:Греций]]
[[or:ଗ୍ରୀସ]]
[[uz:Yunoniston]]
[[pnb:یونان]]
[[ps:يونان]]
[[koi:Эллада]]
[[pms:Grecia]]
[[tpi:Gris]]
[[nds:Grekenland]]
[[pl:Grecja]]
[[pnt:Ελλάδα]]
[[pt:Grécia]]
[[kaa:Gretsiya]]
[[crh:Yunanistan]]
[[ro:Grecia]]
[[rm:Grezia]]
[[qu:Grisya]]
[[rue:Ґреція]]
[[ru:Греция]]
[[sah:Греция]]
[[se:Greika]]
[[sm:Kuliti]]
[[sa:यवनदेशः]]
[[sc:Grèghia]]
[[sco:Greece]]
[[stq:Griechenlound]]
[[sq:Greqia]]
[[scn:Grecia]]
[[simple:Greece]]
[[ss:IGrikhi]]
[[sk:Grécko]]
[[sl:Grčija]]
[[cu:Грьци]]
[[szl:Grecyjo]]
[[so:Giriig]]
[[ckb:یۆنان]]
[[srn:Grikikondre]]
[[sr:Грчка]]
[[sh:Grčka]]
[[su:Yunani]]
[[fi:Kreikka]]
[[tl:Gresya]]
[[ta:கிரேக்கம் (நாடு)]]
[[roa-tara:Grecie]]
[[tt:Греция]]
[[te:గ్రీస్]]
[[tet:Grésia]]
[[th:ประเทศกรีซ]]
[[tg:Юнон]]
[[tr:Yunanistan]]
[[tk:Gresiýa]]
[[udm:Греция]]
[[uk:Греція]]
[[ur:یونان]]
[[ug:گرېتسىيە]]
[[vec:Gresia]]
[[vep:Grekanma]]
[[vi:Hy Lạp]]
[[vo:Grikän]]
[[fiu-vro:Kreeka]]
[[zh-classical:希臘共和國]]
[[vls:Grieknland]]
[[war:Gresya]]
[[wo:Girees]]
[[wuu:希腊]]
[[yi:גריכנלאנד]]
[[yo:Gríìsì]]
[[zh-yue:希臘]]
[[diq:Yunanıstan]]
[[bat-smg:Graikėjė]]
[[zh:希腊]]

Versionen från 9 mars 2012 kl. 13.55

Ελληνική Δημοκρατία
Ellinikí Dimokratía
Republiken Grekland
Flagga Statsvapen
ValspråkΕλευθερία ή Θάνατος Elefthería í Thánatos ("Frihet eller död")
Nationalsång: Ymnos pros tin Eleftherian
läge
HuvudstadAten
Största stad Aten (cirka 3,5 miljoner.)
Officiellt språk grekiska
Statsskick republik
 -  president Károlos Papoúlias
 -  premiärminister Lucas Papademos
Självständighet från Osmanska riket 
 -  Deklarerad 1821 
 -  Erkänd 1828 
Yta
 -  Totalt 131 940 km² (96:e)
 -  Vatten (%) 0,86 %
Demografi
 -   års uppskattning 10 760 136[1] (2 011) (74:e)
BNP (PPP) 2005 års beräkning
 -  Totalt 248 miljarder USD (37:e)
 -  Per capita 23 518 USD 
Valuta euro1 (EUR)
Tidszon EET (UTC+2)
Topografi
 -  Högsta punkt Olympos, 2 917 m ö.h.
 -  Största sjö Trichonida, 96 km²
 -  Längsta flod Axios, 382 km
Nationaldag 25 mars
Landskod GR
Toppdomän .gr
Landsnummer 30
1. Tidigare grekisk drachme.

Grekland (grekiska: Ελλάδα, Elláda, alternativt: Ελλάς, Ellás), formellt Republiken Grekland[2], alternativt Hellenska republiken (Ελληνική Δημοκρατία, Ellinikí Dimokratía), är en republik i SydeuropaBalkanhalvön. Grekland gränsar till Albanien, Makedonien och Bulgarien i norr samt Turkiet i öster. Egeiska havet ligger öster om det grekiska fastlandet, Joniska havet i väster och Medelhavet i söder. Grekland har den tolfte längsta kustlinjen i världen på 13 676 km, med ett stort antal öar (ca 1400, varav 227 är bebodda), däribland Kreta, Dodekaneserna, Kykladerna och Joniska öarna. Åttio procent av Grekland består av berg, där Olympen är det högsta på 2917 meter.

Moderna Grekland har sina rötter i antikens Greklands civilisation, allmänt ansedd som västerländska civilisationens vagga. Därav födelseplatsen för demokrati,[3] västerländsk filosofi,[4] Olympiska spelen, västerländsk litteratur och historiografi, statsvetenskap, stora vetenskapliga och matematiska principer, universitetsutbildning, neologism och västerländsk drama,[5] med både tragedi och komedi. Detta arv återspeglas delvis i sjutton UNESCO:s världsarv som finns i Grekland, vilket rankar Grekland 7:a i Europa och 13 i världen. Den moderna grekiska staten grundades 1830, efter det grekiska frihetskriget.

Grekland är ett industriland med en avancerad[6][7] höginkomstekonomi[8] och en mycket hög levnadsstandard, men står för närvarande inför en ekonomisk kris och blivit den snabbast sjunkande ekonomin i världen.[9][10][11] Grekland har varit medlem i vad som nu är Europeiska unionen sedan 1981 och euroområdet sedan 2001,[12] Nato sedan 1952[13] och Europeiska rymdorganisationen sedan 2005.[14] Man är också en av grundarna av Förenta nationerna, OECD[15] och Black Sea Economic Cooperation.

Etymologi

Greklands officiella namn är "Hellenska republiken"[16] (Ellinikí Dhimokratía, Ελληνική Δημοκρατία). Grekerna själva kallar sitt land för Hellas, idag uttalat Ellas, eller i dagligt tal Ellada. Sig själva kallar grekerna för hellener (Ellines, Έλληνες). Ordet grek kommer av det latinska namnet Graecia som ursprungligen avsåg ett område i norra delen av dagens Grekland som beboddes av graierna.[17] På de flesta andra språk har hellener och Hellas istället en historisk innebörd. Se även hellenism

Historia

Huvudartikel: Greklands historia
ParthenonAkropolis i Aten.

Den grekiska bronsåldern uppstod kring Egeiska havet omkring 3600 f.Kr., främst på det minoiska Kreta och det mykenska Peloponnesos, och sträckte sig fram till omkring 1000 f.Kr. följd av de så kallade mörka århundradena. Omkring 2000 f.Kr. anlände de första grekiska stammarna norrifrån in på den Grekiska halvön. De främsta av dessa stammar var akajerna som följdes bland annat av joner och eoler. De byggde väldiga klippborgar som Mykene, Tiryns och Argos. Deras främsta kungar regerade i Mykene och hela deras kultur brukar kallas den mykenska. Grekerna började använda sitt alfabet omkring 800-talet f.Kr. Den nya hellenska kultur som uppstod omkring 800 f.Kr. bestod av flera stadsstater som grundade kolonier runt om i Medelhavet, stod emot flera persiska invasionsförsök och ledde fram till den senare hellenistiska civilisationen. Alexander den store erövrade hela Perserriket och lade grunden till hellenismen, den epok då grekiskt språk och kultur spred sig över stora delar av den då kända världen.

Greklands militära styrka avtog så småningom och den romerska erövringen av Grekland inleddes 168 f.Kr. De östra delarna av imperiet kom framgent att domineras av den grekiska kulturen. När det romerska imperiet till slut delades i två delar hamnade Grekland åter i centrum: Med Konstantinopel som huvudstad spred Östrom, sedermera det Bysantinska riket, den grekiska kulturen vidare ända till dess att Konstantinopel slutligen föll för det Osmanska riket 1453.

Fil:Constantine at war.jpg
Kung Konstantin I (mitten) och Eleutherios Venizelos (sittande, med ryggen mot kameran) år 1913, Balkankrigen.

Grekland förblev en del av det Osmanska riket ända till 1820-talet då greker gjorde uppror och utropade sin självständighet. 1832 blev Grekland en monarki (Konungariket Grekland) med prinsen av Bayern Otto I som förste regent, i enlighet med Londonfördraget samma år. Från 1912 till 1913 deltog Grekland i de båda balkankrigen. Efter första världskriget, där Grekland blev indraget på de allierades sida, utbröt krig 1920–22 mot det forna Osmanska riket under Kemal Atatürk, där Grekland besegrades. 1936 tillträdde Ioannis Metaxas som diktator. Mussolini anföll Grekland 1940 via Albanien, men slogs tillbaka. 1941 invaderades Grekland av Nazityskland, Bulgarien och Italien, och var ockuperat under återstoden av andra världskriget. Det moderna Grekland fick sin nuvarande utsträckning 1947.

Under andra världskriget utbröt ett inbördeskrig i Grekland som varade till 1949, mellan kommunister och konservativa. Därefter var Greklands utrikespolitik dominerat av Cypernfrågan. Inrikes skedde ett rekordstort antal regeringsskiften, tills Alexandros Papagos 1952 samlade landet. Han efterträddes vid sin död 1955 av Konstantinos Karamanlis. 1967 kunde militären ledd av Georgios Papadopoulos, understödd av USA, genomföra en statskupp, vilket ledde till att militärjuntan ledde landet. 1973 avskaffade Papadopoulos junta monarkin och 1974, efter att ha iscensatt en statskuppCypern under Cypernkrisen 1974, föll militärjuntan samman. Följande år utropades en republik och Grekland blev demokrati. Grekland gick med i Europeiska gemenskaperna (EG) 1981 och Ekonomiska och monetära unionen (EMU) 2001 och införde euron som valuta året därpå.

Innan det grekiska folkmordet fanns det 2,5 miljoner grekisk-ortodoxa i nuvarande Turkiet. Under det grekiska folkmordet mördades över en miljon grekisk-ortodoxa av turkarna. 1 104 216 flydde till Grekland.[18]

Geografi

Karta över Grekland.
Huvudartikel: Greklands geografi

Grekland är starkt kuperat och dess kustlinje djupt veckad vilket hänger samman med bergen i dess inre som utgör en del av det bergssystem som täcker större delen av Balkanhalvön. Den största bergskedjan i Grekland är det centrala Pindosbergen som, liksom de flesta bergskedjorna i Grekland, har en nordväst-sydostlig sträckning. De bergskedjor som skjuter ut från Pindos sträcker sig ut i havet så att det mellan dem bildas bäcken och vikar. Även på Peloponnesos , i Joniska havet och i Egeiska havet bildar bergskedjorna ryggar och rader med öar med samma sträckning. Två av Pindos sidogrenar, Kambuniska och Kerauiska bergen, skjuter ut åt öst och väst och bildar en naturlig gräns norr om Thessalien.

Jordskalv och, i betydligt mindre omfattning, vulkanutbrott förekommer. Greklands högsta berg är Olympos på 2 917 meter.

Grekland har ett typiskt medelhavsklimat men med stora skillnader mellan norra och södra landet och mellan bergen och kusten samt inlandet. Snö och is är vanliga i det högre bergstrakterna men förekommer även i resten av Grekland. Svala vindar, både från bergen och från havet, dämpar överlag sommarvärmen vilket gör att Greklands klimat varierar relativt måttligt mellan sommar- och vintersäsongerna. I många dalar kan dock hetta och torka på sommaren bli ett stort problem och i många områden faller överhuvudtaget inget regn mellan början av juni och slutet av augusti.

Endast de större floddalarna lämpar sig för spannmålsodling och Grekland måste därför importera mycket livsmedel. Greklands klimat har skapat en lång tradition av vin- och fruktodling: Oliver, dadel, apelsin, citron och persika. Bland trädarterna är ek-, bok- och tallarter vanliga. Dock är skogen i Grekland starkt decimerad vilket bland annat bidrar till torkan under sommarsäsongen.

Se även: Lista över Greklands öar, Moni Zalongou, Mykonos, Kreta

Administrativ indelning

Grekland indelas administrativt i 7 decentraliserade statsförvaltningar (apokendomeni diikisi), 13 regioner (periféria) och 325 kommuner (demoi). Förutom dessa administrativa enheter finns en autonom region, munkrepubliken Athos (Ayion Oros, ”Det heliga berget”). Före 2011 fanns 13 regioner, 51 prefekturer (nomós), 900 stadskommuner (demoi) och 133 landsbygdskommuner (koinotetes). Före 1999 fanns 5 775 kommuner, 457 demoi och 5 318 koinotetes, som ytterligare var uppdelade i 12 817 mindre styrelseenheter (oikosmoi).

Greklands regioner.
Greklands decentraliserade statsförvaltningar och regioner
Förvaltning Region
Attika 1 Attika
Thessalien och Grekiska fastlandet 2 Grekiska fastlandet
11 Thessalien
Makedonien och Thrakien 3 Mellersta Makedonien
5 Östra Makedonien och Thrakien
Kreta 4 Kreta
Epirus och Västra Makedonien 6 Epirus
13 Västra Makedonien
Peloponnesos, Västra Grekland och Joniska öarna 7 Joniska öarna
9 Peloponnesos
12 Västra Grekland
Egeiska öarna 8 Nordegeiska öarna
10 Sydegeiska öarna

Statsskick och politik

Huvudartikel: Grekisk politik
Greklands parlament i centrala Aten.

Konstitutionen från 1975 tillerkänner landets medborgare omfattande medborgerliga rättigheter och fastslår att landets president (statschef) ska väljas av parlamentet genom indirekta val. Den centrala rollen i det politiska livet har emellertid landets premiärminister och presidenten har främst ceremoniella plikter. Presidenten väljs vart femte år och kan endast väljas om en gång.

Parlamentsledamöterna i Greklands enkammarriksdag (Vouli ton Ellinon) tillsätts vart fjärde år (om inte nyval hålls). Grekland använder sig av ett komplicerat proportionellt valsystem som garanterar att det parti som fått flest röster i valet också får flest platser i parlamentet. Ett parti måste få minst 3% av rösterna för att komma in i parlamentet. Det parti som i valet får flest röster får automatiskt 40 mandat av riksdagens 300 mandat. Övriga mandat fördelas proportionellt efter erhållna röster. Det betyder att ett parti som får 43% av rösterna i valet också får egen majoritet med 151 mandat. 40 + (43% av 260 = 111,8) =151.

Ekonomi

Grekiska centralbankens huvudbyggnad i Aten.

Under den senaste trettioårsperioden har Grekland, liksom många andra länder, förvandlats från ett traditionellt jordbruksland (där cirka 90% av exporten är inom jordbrukssektorn) till en mer moderniserad industristat (då cirka 50% av exporten är industriprodukter). Trots detta är Grekland fortfarande, liksom Portugal, EUs mest jordbruksberoende land. Turismen är en viktig inkomstkälla för Grekland. I slutet av 2009 drabbades landet av en akut ekonomisk kris med miljardstora skulder, vilket har påverkat hela den Europeiska unionen (Se vidare på Skuldkrisen i Europa 2010-2011). Upphovet till Greklands allvarliga ekonomiska kris var framförallt deras manipulering av statsfinanserna som pågått under mycket lång tid. Sedan Euron introducerades i Grekland har landets ekonomi stabiliserats. Men detta har även bidragit till en stimulans av konsumtionen som en följd av den starka valutan. Trots krav från EU på en budget i balans har Grekland försökt dölja sina problem med manipulerade räkenskaper vilket har förvärrat situationen för hela valutasamarbetet.

Utrikeshandel

Till stora delar på grund av Greklands energimässigt svåra läge har det påverkat exporten mycket negativt då det fortfarande importeras ungefär dubbelt så mycket som det exporteras. Dock exporteras en hel del livsmedel såsom tobak, vin, olivolja och citrusfrukter samt en hel del kemiska produkter, industriråvaror och verkstadsindustriprodukter. De viktigaste handelspartnerna är Italien, Frankrike, Tyskland samt Storbritannien men handeln mellan Grekland och Balkanländerna har ökat under senare år.

Jordbruk

Jordbruket spelar än idag en stor roll i Greklands näringsliv vilket sysselsätter ungefär en femtedel av befolkningen. Runt 25% av Greklands export består av livsmedel (1997). En knapp tredjedel av landets areal är uppodlad vilket beror till stora delar av topografin, klimatet och jordmånen sätter stopp för ett effektivt odlingsarbete. Oftast är inte brukningenheterna större än 4 "stremata" = 4.000 m² (80%) och brukningsmetoderna är gamla. Vattenbristen spelar en mycket stor roll i jordbruket och runt 25% av den odlade arealen tvingas konstbevattna marken för att kunna odla. De viktigaste exportvarorna är idag bland annat bomull, majs, oliver, vindruvor och russin. Cirka 40% av jordbruksarealen är betesmark för djur som får och getter.

Mineraler

I Thessalien finns de viktiga mineralerna bauxit (som används vid framställning av aluminium) och kromit som bryts i närområdet. Mindre fyndigheter som järn, nickel, magnesit och mangan finns även på flera andra ställen i landet. Marmor och korund är även två andra viktiga naturtillgångar som landet bryter.

Industri

Flygbild över de centrala delarna av Thessaloníki, Greklands näst största stad och ett stort ekonomisk och industriellt centrum.

Runt en fjärdedel av arbetskraften är sysselsatt inom industrin vilken också står för ungefär 38% av BNP (2000). Den kemiska industrin ligger i norra Grekland runt staden Thessaloniki och metallindustrin vid huvudstaden Aten. Livsmedelsindustrin är utspridd på flera olika platser i Grekland, där den största koncentrationen återfinns i Thessaloniki. Raffinaderier, petrokemiska anläggningar och stålverksindustrin släpper ut stora mängder föroreningar, vilka ger upphov till miljöproblem. Problemen förekommer främst kring storstadsområdena i Aten (inklusive Pireus och Eleusis) och vid Thermaikosbukten i Thessaloniki.

Svart ekonomi

Den svarta ekonomin i Grekland beräknas utgöra en tredjedel av dem legitima och dess värde uppskattas vara runt tusen miljarder kronor. Skattefusk är vanligt förekommande.[19]

Demografi

Huvudartikel: Greklands demografi

2001 hade Grekland 10 934 020 invånare varav 58,8% levde i städer och 28,4% på landsbygden. Invånarantalet i Greklands två största städer, Aten och Tessaloniki, uppgick till nästan 4 miljoner. Även om antalet invånare i Grekland fortfarande stiger, har man börjat erfara demografiska problem: 2002 var det första året då dödstalet översteg födelsetalet.

I Grekland finns idag ett stort antal invandrare varav omkring 65% kommer från Albanien. Då den grekiska-albanska gränsen öppnades var grekiska myndigheter oförberedda på den massinvandring som uppstod, och den omfattande invandringen från Albanien efter kommunismens fall har orsakat etniska konflikter i Grekland. Albaner uppfattades som bråkmakare och kriminella och har blivit diskriminerade och utnyttjade. Idag har emellertid de flesta greker accepterat albanernas betydelse för den grekiska ekonomin, och många idag framgångsrika, albansk-grekiska idrottsmän kom till Grekland under 1990-talet. I Grekland finns också flera mindre invandrargrupper med ursprung i Bulgarien, Rumänien Ukraina, Vitryssland, Polen och Georgien. Antalet invandrare i Grekland är dock svårt att uppskatta eftersom de flesta saknar uppehållstillstånd och inte syns i någon statistik.

Det finns ett flertal minoritetspråk, -religioner och -kulturer i Grekland. De största etniska minoriteterna är romer, slaviska-makedoner[20], (skall ej förväxlas med greker som kallas makedoner boendes i det grekiska landskapet Makedonien i norra Grekland) turkar, albaner (se Albaner i Grekland), och vlacher. Grekland har ännu inte ratificerat Europarådets konvention om skydd för nationella minoriteter. Grekland har undertecknat OSSE:s Köpenhamnsdokument vilket ger var och en rätten att själv definiera sig som tillhörande en nationell eller annan minoritet. Grekland har inte undertecknat och ratificerat stadgan om regionala- eller minoritetsspråk.[21] Den enda minoritet som tillerkänts särskilda rättigheter är den muslimska minoriteten i Thrakien (vilket framför allt beror på fredsfördraget i Lausanne 1923).

Religion

Klostret Moni Agios Triadas i centrala Grekland.

Den grekiska författningen garanterar alla människor på grekiskt territorium fullständig religionsfrihet och erbjuder också lagens beskydd för alla trosuppfattningar men nämner även den Grekisk-ortodoxa kyrkan som den förhärskande religionen. Den grekiska kyrkans makt genomsyrar dock hela samhället. Alla klassrum ska ha en ikon på väggen. Vid parlamentets öppnande, liksom vid alla butiksinvigningar och andra firanden, har prästernas välsignanden en central roll. Omkring 95-98% av alla greker räknas till den grekisk-ortodoxa kyrkan men graden av sekularisering har ökat under senare år. Den största religiösa minoriteten utgörs av muslimer som mestadels finns i Thrakien. Det finns också mindre religiösa grupper av protestanter och katolikerKykladerna och judar i Tessaloniki. Andra grupper försöker återupprätta den gamla hedniska grekiska religionen.

Utbildning

Atens akademi är den högsta forskningsinstansen i Grekland.

De som ansvarar för utbildningen är Utbildningsministeriet och finansieras med skattepengar och eftersom religions- och språkfrihet råder i hela Grekland är ministeriet ansvarigt för att det finns möjligheter för undervisning av minoritetsgrupper (ex. muslimer).

Den elementära skolan består av förskola med start vid tre och ett halvt års ålder samt en nioårig grundskola som börjar vid sex års ålder. Så sent som år 1985 beslutades det även att främmande språk skall ingå i utbildningen. Sekundära utbildningen omfattar en treårig gymnasieutbildning som är indelat på fyra olika linjer, men även fyraårigt gymnasium finns med kvällsutbildning för de som arbetar. Läroböcker är gratis i de statliga skolor men oftast tas avgift för läromedel ut på privata skolor.

I Grekland finns det totalt 17 universitet och högskolor (1996) som har runt 106 000 studenter (varav runt 59 000 är kvinnor). Det största universitetet är Atens universitet som grundades år 1837. Det är även mycket vanligt att ungdomar söker sig till andra länder för att skaffa sig högre och mer avancerade utbildningar.

Kultur

Greklands kultur speglas av att landet befinner sig mellan öst och väst. Grekerna är mycket stolta över sin kultur och historia som håller dem enade. Greklands kultur består av traditioner, religion, musik, språk och inte minst mat och vin.

Grekiska traditioner

De flesta traditioner, både på fastlandet och öarna grundar sig i religiösa högtider. Namnsdagen firas exempelvis mer än födelsedagen.

Musik

Musiken präglas av västerländska influenser och från fjärran östern. Grekiska folksånger kan höras var man än befinner sig i landet. Modern grekisk musik handlar oftast om frihet och motstånd mot diktatur, dagliga problem samt om kärlek och olycklig kärlek. Av dagens artister kan nämnas: George Dalaras den mest berömda och säljande av alla grekiska artister och som gett konserter i 50 år samt Despina Vandi, Nikos Vertis, Nikos Kourkoulis, Kalomoira, Mixalis Xatzigiannis, Pashalis Terzis, Sarbel, Peggy Zina, Nikos Oikonomopoulos, Melina Mercouri, Elli Kokkinou, Notis Sfakianakis, Sakis Rouvas, Elena Paparizou med flera.

Maten

Huvudartikel: Grekiska köket
Grekisk sallad.

Maten från Grekland bygger till stor del på grönsaker och lammkött. Det finns både nationella rätter och lokala specialiteter där man befinner sig. Man kan inte undgå att smaka den klassiska grekiska salladen med fetaost, oliver, gurka, tomater, olivolja och oregano. Den kanske mest kända rätten är tzatziki som består av yoghurt, strimlad gurka med vitlök och olivolja. Serveras med nybakat bröd, gärna som förrätt, eller som snacks.

Det kanske mest påfallande när man är i Grekland är att grekerna beställer oftast in små portioner av allt möjligt, för att sedan dela på. Att alla använder sin egen gaffel för att ta från de olika tallrikarna är en självklarhet.

Massmedia

Tidningar

TV-kanaler

Radiokanaler

Turism

Huvudartikel: Turism i Grekland

En av de största inkomstkällorna i Grekland är turismen, ungefär åtta miljoner människor åker till Grekland varje år. Många väljer att båtluffa runt de grekiska öarna.

Internationella rankningar

Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2009 81 av 179
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2008 31 av 173
Transparency International Korruptionsindex 2008 57 av 180
United Nations Development Programme Human Development Index 2006 18 av 179

Se även

Referenser

  1. ^ https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/gr.html
  2. ^ ”Utrikes namnbok” (PDF). Utrikesdepartementet. http://www.regeringen.se/download/59f06b15.pdf?major=1&minor=41146&cn=attachmentPublDuplicator_0_attachment. Läst 14 augusti 2009. 
  3. ^ Moses I., Finley (1985) (på engelska). Democracy Ancient and Modern (2:a). London: Hogarth Press 
  4. ^ Copleston, Frederick (på engelska). History of Philosophy. "1" 
  5. ^ Brockett, Oscar G. (1991) (på engelska). History of the Theatre (6:e). Boston & London: Allyn & Bacon 
  6. ^ ”World Economic Outlook Database April 2011—WEO Groups and Aggregates Information” (på engelska). Internationella valutafonden. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2011/01/weodata/groups.htm#ae. Läst 27 juni 2011. 
  7. ^ ”Appendix B :: International Organizations and Groups” (på engelska). The World Factbook. Central Intelligence Agency. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/appendix/appendix-b.html. Läst 19 augusti 2010. 
  8. ^ ”Country and Lending Groups” (på engelska). Världsbanken. http://data.worldbank.org/about/country-classifications/country-and-lending-groups#OECD_members. Läst 19 augusti 2010. 
  9. ^ ”Human Development Report 2011” (på engelska) (PDF). Förenta nationerna. http://hdr.undp.org/en/media/HDR_2011_EN_Table1.pdf. Läst 2 november 2011. 
  10. ^ ”The Economist Intelligence Unit's Quality-of-Life Index (2005)” (på engelska) (PDF). The Economist. http://www.economist.com/media/pdf/QUALITY_OF_LIFE.pdf. Läst 19 augusti 2010. 
  11. ^ ”Interactive Infographic of the World's Best Countries” (på engelska). Newsweek. http://www.newsweek.com/2010/08/15/interactive-infographic-of-the-worlds-best-countries.html. Läst 1 oktober 2010. 
  12. ^ ”Member States of the EU: Greece” (på engelska). Europeiska unionen. http://europa.eu/abc/european_countries/eu_members/greece/index_en.htm. Läst 7 april 2007. 
  13. ^ Den 14 augusti 1974 drog de grekiska styrkorna sig tillbaka från den integrerade militära strukturen av NATO i protest mot den turkiska ockupationen av Nordcypern; Grekland blev åter medlem i Nato 1980.
  14. ^ ”Greece Becomes 16th ESA Member State” (på engelska). Europeiska rymdorganisationen. 22 mars 2005. http://www.esa.int/esaCP/SEMWYQRMD6E_index_0.html. Läst 7 april 2007. 
  15. ^ ”Convention on the OECD” (på engelska). OECD. http://www.oecd.org/document/7/0,2340,en_2649_201185_1915847_1_1_1_1,00.html. Läst 7 april 2007. 
  16. ^ ”Greece” (på engelska). The World Factbook. CIA. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/gr.html. Läst 10 februari 2010. 
  17. ^ Nordisk Familjebok band 10. (1909) sp. 234: "Namnet greker (grek. graikōī', lat. græci) synes ursprungligen ha tillhört en i Epirus bosatt stam, men blef hos romarna gängse som beteckning för hela nationen."
  18. ^ http://www.greek-genocide.org/faq.html#3
  19. ^ Rydén, Daniel. ”Spanskt recept: kopiera det svenska systemet”. Sydsvenskan.se. http://www.sydsvenskan.se/ekonomi/article1538898/Detta-har-krislanderna-gemensamt.html. Läst 4 september 2011. 
  20. ^ GREEK HELSINKI MONITOR (GHM) & MINORITY RIGHTS GROUP – GREECE (MRG-G)
  21. ^ ”Mänskliga rättigheter i Grekland 2005” (PDF). Utrikesdepartementet. http://www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/060202/9172c4a2b4348ebdb45f2050eaa75999/Grekland_05.pdf. Läst 10 november 2011. 

Externa länkar

Sök efter mer information på
Wikipedias systerprojekt:
Regering
Generell information