Seaborgium

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Seaborgium
Nummer
106
Tecken
Sg
Grupp
6
Period
7
Block
d
W

Sg
DubniumSeaborgiumBohrium
[Rn] 5f14 6d4 7s2
106Sg
   

Generella egenskaper
Fysikaliska egenskaper
Aggregationstillstånd Fast (förutsagt)[1]
Atomära egenskaper
Jonisationspotential (Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration [Rn] 5f14 6d4 7s2
e per skal 2, 8, 18, 32, 32, 12, 2
Electron shell 106 Seaborgium - no label.svg
Kemiska egenskaper
Diverse
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Säkerhetsinformation
Övriga faror
Radioaktiv
Radioaktiv
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Seaborgium, tidigare provisoriskt kallat unnilhexium, är ett syntetiskt radioaktivt grundämne som tillhör transuranerna. Den mest stabila isotopen, 266Sg, har en halveringstid på 30 sekunder. Seaborgium är uppkallat efter svenskättlingen och Nobelpristagaren Glenn T. Seaborg.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Östlin, A.; Vitos, L. (2011). ”First-principles calculation of the structural stability of 6d transition metals”. Physical Review B 84 (11). doi:10.1103/PhysRevB.84.113104. Bibcode2011PhRvB..84k3104O.