Praseodym

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Praseodym
Nummer
59
Tecken
Pr
Grupp
3
Period
6
Block
f

Pr

Pa
CeriumPraseodymNeodym
   


Generella egenskaper
Ämnesklass      Lantanoid
Relativ atommassa 140,90765(2) u
Utseende Silvrigt vit
Fysikaliska egenskaper
Densitet 6640 kg/m3 (273 K)
Smältpunkt 1204 K (931 °C)
Kokpunkt 3793 K (3520 °C)
Molvolym 20,8 × 10-6 m3/mol
Smältvärme 6,89 kJ/mol
Ångbildningsvärme 296,8 kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie 185 (247) pm
Kovalent radie 165 pm
1:a jonisationspotential 527 kJ/mol
2:a jonisationspotential 1020 kJ/mol
3:e jonisationspotential 2086 kJ/mol
4:e jonisationspotential 3761 kJ/mol
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration [Xe] 4f3 6s2
e per skal 2, 8, 18, 21, 8, 2
Elektronkonfiguration
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd 4, 3 (svag bas)
Elektronegativitet 1,13 (Paulingskalan)
Diverse
Kristallstruktur Hexagonal
Ljudhastighet 2280
Elektrisk konduktivitet 1,486·106 A/(V × m)
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Praseodymisotoper
Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP
137Pr syntetisk 1,28 timmar ε 2,702 137Ce
138Pr syntetisk 1,45 minuter ε 4,437 138Ce
139Pr syntetisk 4,41 timmar ε 2,129 139Ce
140Pr syntetisk 3,39 minuter ε 3,388 140Ce
141Pr 100 % 141Pr, stabil isotop med 82 neutroner
142Pr syntetisk 19,12 timmar ε
β-
2,162
0,745
142Ce
142Nd
143Pr syntetisk 13,57 dagar β- 0,934 143Nd
144Pr syntetisk 17,28 minuter β- 2,997 144Nd
145Pr syntetisk 5,984 timmar β- 1,805 145Nd
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Praseodym är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna.

Historia[redigera | redigera wikitext]

År 1841 isolerades en jordart (metalloxid) kallad didymia av svensken Carl Gustaf Mosander. Österrikaren Carl Auer von Welsbach kunde 1885 separera ämnet i två oxider, neodyma och praseodyma, genom upprepad fraktionerad kristallisation av didymnitrat. Praseodymmetall framställades 1904 av Muthmann och Weis genom elektrolys av smält praseodymklorid. Namnet kommer av grekiska praso, purjolök, och didymos, tvilling och syftar på praseodymsalternas gröna färg. [1]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Praseodym är en silvervit mjuk metall som i luft snabbt täcks av ett grönt oxidskikt. Den saknar känd biologisk roll, men varken metallen eller dess salter är giftiga. [1]

Förekomst och framställning[redigera | redigera wikitext]

Praseodym förekommer i jordskorpan med ca 5 - 9 ppm i olika lantanoidmineraler. Den isoleras genom jonbyteskromatografi, vätske-vätske-kromatografi eller fraktionerad kristallisering. Metallen kan framställas genom reduktion av vattenfri praseodymklorid eller -fluorid med kalcium. [1]

I naturen förekommer den ofta tillsammans med cerium, bl. a. i monazit och bastnäsit. [2]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Praseodym ingår i vissa legeringar med användning inom flygmotorer. Den används även i båglampor för filmindustrin och i projektorer. [1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Anders Lennartsson, Periodiska systemet, Studentlitteratur, 2011
  2. ^ Bra Böckers lexikon, 1979. 

Se även[redigera | redigera wikitext]