Krypton

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Krypton (olika betydelser).
Krypton
Nummer
36
Tecken
Kr
Grupp
18
Period
4
Block
p
Ar

Kr

Xe
BromKryptonRubidium
[Ar] 3d10 4s2 4p6
36Kr
   

En kryptonfylld gasurladdningslampa med vit glöd.
En kryptonfylld gasurladdningslampa med vit glöd.


Emissionsspektrum
Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Utseende Färglös i gasform
Fysikaliska egenskaper
Densitet 3,708 kg/m3 (273 K)
Aggregationstillstånd Gas
Smältpunkt 115,79 K (-157,42 °C)
Kokpunkt 119,93 K (-153,22 °C)
Molvolym 27,99 × 10-6 m3/mol
Smältvärme 1,638 kJ/mol
Ångbildningsvärme 9,029 kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie inga data (88) pm
Kovalent radie 110 pm
van der Waalsradie 202 pm
Jonisationspotential Första: 1350,8 kJ/mol
Andra: 2350,4 kJ/mol
Tredje: 3565 kJ/mol
Fjärde: 5070 kJ/mol
(Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration [Ar] 3d10 4s2 4p6
e per skal 2, 8, 18, 8
Electron shell 036 Krypton - no label.svg
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd 0 (okänd)
Elektronegativitet 3,00 (Paulingskalan)
Diverse
Kristallstruktur Kubisk tätpackning (ccp)
Kristallstruktur
Ljudhastighet 1120 m/s
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Kryptonisotoper
Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP
78Kr 0,35 %
Stabil
80Kr 2,25 %
Stabil
81Kr {syn.} 229000 år ε 0,281 81Br
82Kr 11,6 %
Stabil
83Kr 11,5 %
Stabil
84Kr 57 %
Stabil
85Kr {syn.} 10,756 år β- 0,687 85Rb
86Kr 17,3 %
Stabil
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Krypton är ett icke-metalliskt grundämne som har atomnummer 36 och kemiskt tecken Kr. Krypton är en ädelgas som är relativt sällsynt i jordens atmosfär. Krypton är precis som de andra ädelgaserna ovillig att bilda kemiska föreningar med andra ämnen men kan reagera med fluor och bilda instabila fluorider.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Krypton upptäcktes 1898 av de två forskarna Morris William Travers och William Ramsay. De försökte upptäcka den ädelgas som fanns mellan helium och argon genom att utgå från en liter flytande luft där det mesta av kvävet och syret fick avdunsta och sedan befriades gasen från restsyre och restkväve med glödande koppar och magnesium. När de sedan undersökte gasens spektrum, fann de en skarp grön linje och en gul-grön linje. De döpte gasen till krypton efter ett grekiskt ord som betyder "gömd".

Men när de bestämde gasens atomvikt, var den 84 och inte cirka 20, som de trodde den skulle vara. Detta innebar att gasen hörde hemma efter argon i det periodiska systemet. Den gas forskarna först trodde det var, med atomvikten cirka 20, hittades några veckor senare av samma forskare och döptes till neon.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Krypton är en ovanlig gas som förekommer till 0,0001 % eller 1 ppm i atmosfären.

Ädelgas Andel i atmosfären
Neon 0,00153%
Argon 0,934%
Krypton 0,0001%
Xenon 0,000005%

Framställning[redigera | redigera wikitext]

Krypton framställs som de flesta andra ädelgaser genom fraktionerad destillation av luft.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Ett kryptonfyllt glasrör lyser upp med hjälp av elektrisk ström och bildar förkortningen för krypton.

Krypton används i en del glödlampor då krypton har lägre värmeledningsförmåga än argon och ger glödtråden högre temperatur och ljusstyrka. Krypton används också i värmeisolerande fönster på grund av sin låga värmeledningsförmåga.

Kryptonfluorid-lasrar[redigera | redigera wikitext]

I kryptonfluorid-lasrar tillförs en viss mängd energi till kryptongas blandad med fluorgas som då bildar en instabil fluorid. När energitillförseln upphör sönderfaller kryptonfluoriden och avger ultraviolett ljus.

Se även[redigera | redigera wikitext]