Krypton

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Krypton (olika betydelser).
Krypton
Nummer
36
Tecken
Kr
Grupp
18
Period
4
Block
p
Ar

Kr

Xe
BromKryptonRubidium
   


Generella egenskaper
Ämnesklass      Ädelgas
Relativ atommassa 83,80(1) u
Utseende färglös
Fysikaliska egenskaper
Densitet 3,708 kg/m3 (273 K)
Smältpunkt 115,79 K (-157,42 °C)
Kokpunkt 119,93 K (-153,22 °C)
Molvolym 27,99 × 10-6 m3/mol
Smältvärme 1,638 kJ/mol
Ångbildningsvärme 9,029 kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie inga data (88) pm
Kovalent radie 110 pm
van der Waalsradie 202 pm
1:a jonisationspotential 1350,8 kJ/mol
2:a jonisationspotential 2350,4 kJ/mol
3:e jonisationspotential 3565 kJ/mol
4:e jonisationspotential 5070 kJ/mol
5:e jonisationspotential 6240 kJ/mol
6:e jonisationspotential 7570 kJ/mol
7:e jonisationspotential 10710 kJ/mol
8:e jonisationspotential 12138 kJ/mol
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration [Ar] 3d10 4s2 4p6
e per skal 2, 8, 18, 8
Elektronkonfiguration
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd 0 (okänd)
Elektronegativitet 3,00 (Paulingskalan)
Diverse
Kristallstruktur Kubisk tätpackning (ccp)
Kristallstruktur
Ljudhastighet 1120
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Kryptonisotoper
Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP
78Kr 0,35 % 78Kr, stabil isotop med 42 neutroner
80Kr 2,25 % 80Kr, stabil isotop med 44 neutroner
81Kr syntetisk 229000 år ε 0,281 81Br
82Kr 11,6 % 82Kr, stabil isotop med 46 neutroner
83Kr 11,5 % 83Kr, stabil isotop med 47 neutroner
84Kr 57 % 84Kr, stabil isotop med 48 neutroner
85Kr syntetisk 10,756 år β- 0,687 85Rb
86Kr 17,3 % 86Kr, stabil isotop med 50 neutroner
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Krypton är ett icke-metalliskt grundämne som har atomnummer 36 och kemiskt tecken Kr. Krypton är en ädelgas som är relativt sällsynt i jordens atmosfär. Krypton är precis som de andra ädelgaserna ovillig att bilda kemiska föreningar med andra ämnen men kan reagera med fluor och bilda instabila fluorider.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Krypton upptäcktes 1898 av de två forskarna Morris William Travers och William Ramsay. De försökte upptäcka den ädelgas som fanns mellan helium och argon genom att utgå från en liter flytande luft där det mesta av kvävet och syret fick avdunsta och sedan befriades gasen från restsyre och restkväve med glödande koppar och magnesium. När de sedan undersökte gasens spektrum, fann de en skarp grön linje och en gul-grön linje. De döpte gasen till krypton efter ett grekiskt ord som betyder "gömd".

Men när de bestämde gasens atomvikt, var den 84 och inte cirka 20, som de trodde den skulle vara. Detta innebar att gasen hörde hemma efter argon i det periodiska systemet. Den gas forskarna först trodde det var, med atomvikten cirka 20, hittades några veckor senare av samma forskare och döptes till neon.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Krypton är en ovanlig gas som förekommer till 0,0001 % eller 1 ppm i atmosfären.

Ädelgas Andel i atmosfären
Neon 0,00153%
Argon 0,934%
Krypton 0,0001%
Xenon 0,000005%

Framställning[redigera | redigera wikitext]

Krypton framställs som de flesta andra ädelgaser genom fraktionerad destillation av luft.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Ett kryptonfyllt glasrör lyser upp med hjälp av elektrisk ström och bildar förkortningen för krypton.

Krypton används i en del glödlampor då krypton har lägre värmeledningsförmåga än argon och ger glödtråden högre temperatur och ljusstyrka. Krypton används också i värmeisolerande fönster på grund av sin låga värmeledningsförmåga.

Kryptonfluorid-lasrar[redigera | redigera wikitext]

I kryptonfluorid-lasrar tillförs en viss mängd energi till kryptongas blandad med fluorgas som då bildar en instabil fluorid. När energitillförseln upphör sönderfaller kryptonfluoriden och avger ultraviolett ljus.

Se även[redigera | redigera wikitext]