Iridium

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För kommunikationssystemet Iridium, se Iridium (satellittelefoni).
Iridium
Ir-TableImage.png
Tecken
Ir
Atomnr.
77
Grupp
9
Period
6
Block
d
Allmänt
Ämnesklass övergångsmetaller
Densitet 22650 kg/m3 (273 K)
Hårdhet 6,5
Utseende Silvrigt vit
Utseende
Atomens egenskaper
Atommassa 192,217 u
Atomradie (beräknad) 135 (180) pm
Kovalent radie 137 pm
Elektronkonfiguration [Xe]4f145d76s2
e per skal 2, 8, 18, 32, 15, 2
Oxidationstillstånd (O) 6, 4, 3, 2 (svag bas)
Kristallstruktur kubisk (ccp)
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillstånd fast
Smältpunkt 2739 K (2466 °C)
Kokpunkt 4701 K (4428 °C)
Molvolym 8,52 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme 604 kJ/mol
Smältvärme 26,1 kJ/mol
Ångtryck 1,47 Pa vid 2716 K
Ljudhastighet 4825 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet 2,20 (Paulingskalan)
Värmekapacitet 130 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga 19,7 × 106 S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga 147 W/(m·K)
1a jonisationspotential 880 kJ/mol
2a jonisationspotential 1600 kJ/mol
Stabilaste isotoper
Isotop F % Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod.
191Ir 37,3 % 191Ir, stabil isotop med 114 neutroner
191mIr syntetisk 241 år IT 0,155
193Ir 62,7 % 193Ir, stabil isotop med 116 neutroner
SI-enheter & STP används om ej annat angivits.

Iridium är en vit metall med något gulaktig ton i platinafamiljen. Till platinametallerna hör även platina, osmium, palladium, rutenium och rodium. Iridium upptäcktes av engelsmannen Smithson Tennant i resterna efter att råmaterial av platina hade upplösts av kungsvatten. Namnet kommer av latinets iris - regnbåge, vilket är ett bra val eftersom iridiums salter har starka färger.

Iridium finns inte i stora mängder på jorden, men är desto vanligare i rymden. I samband med meteoritnedslag får jorden en tillfällig förhöjd halt av iridium som sedan sedimenterar på havsbottnen. Förhöjda halter av iridium i en specifik del av en lagerföljder är därför en tillförlitlig indikation på att ett metoritnedslag skett vid tidpunkten för sedimentens avsättning.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Iridium är mycket hårt och bräckligt vilket gör det svårt att maskinbearbeta. Iridium är den korrosionsbeständigaste av alla metaller. Iridium angrips inte av några syror utan endast av smälta salter som natriumklorid, NaCl och natriumcyanid, NaCN. Den uppmätta densiteten är något lägre än osmiums men teoretiska beräkningar utifrån kristallstrukturen har indikerat att iridium är något tätare och borde ge större densitet, 22,65 kg/dm³, än osmium, 22,61 kg/dm³. För närvarande är det alltså osäkert vilket grundämne som har störst densitet.

Framställning och användning[redigera | redigera wikitext]

Iridium utvinns som biprodukt i nickelgruvor. Det ingår i arkivmetern i Paris som består av 90 % platina och 10 % iridium, och vars längd fram till år 1960 var definitionen av en meter. Standardkilogrammet är gjort av samma legering. Metallen används i elektriska kontakter och i legeringar som ska tåla höga temperaturer.