Terbium

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Terbium
Nummer
65
Tecken
Tb
Grupp
3
Period
6
Block
f

Tb

Bk
GadoliniumTerbiumDysprosium
   


Generella egenskaper
Ämnesklass      Lantanoid
Relativ atommassa 158,92534(2) u
Utseende Silvrigt vit
Fysikaliska egenskaper
Densitet 8219 kg/m3 (273 K)
Smältpunkt 1629 K (1356 °C)
Kokpunkt 3503 K (3230 °C)
Molvolym 19,3 × 10-6 m3/mol
Smältvärme 10,8 kJ/mol
Ångbildningsvärme 330,9 kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie 175 (225) pm
1:a jonisationspotential 565,8 kJ/mol
2:a jonisationspotential 1110 kJ/mol
3:e jonisationspotential 2114 kJ/mol
4:e jonisationspotential 3839 kJ/mol
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration [Xe] 4f9 6s2
e per skal 2, 8, 18, 27, 8, 2
Elektronkonfiguration
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd 4 (svag bas)
Elektronegativitet 1,2 (Paulingskalan)
Diverse
Kristallstruktur Hexagonal
Ljudhastighet 2620
Elektrisk konduktivitet 0,889·106 A/(V × m)
Mohs hårdhet ingen uppgift
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Terbiumisotoper
Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP
155Tb syntetisk 5,32 dagar ε 0,821 155Gd
156Tb syntetisk 5,35 dagar ε 2,444 156Gd
157Tb syntetisk 71 år ε 0,060 157Gd
158Tb syntetisk 180 år ε
β-
1,220
0,937
157Gd
158Dy
159Tb 100 % 159Tb, stabil isotop med 94 neutroner
160Tb syntetisk 72,3 dagar β- 1,835 160Dy
161Tb syntetisk 6,88 dagar β- 0,593 161Dy
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Terbium är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna. Det har fått sitt namn efter Ytterby gruva i Stockholms skärgård.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

I naturen hittar man terbium i mineral som cerit, gadolinit, euxenit och monazit.[1] Kina producerar 99 procent av världens tillgång på terbium.[2]

Användningsområde[redigera | redigera wikitext]

I optiska komponenter ger terbium upphov till ett grönt ljus (fluorescens) och den används inom laserteknik[3], lysrör, lågenergilampor och bildrör för TV-apparater.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Terbium”. www.studera.com. http://www.studera.com/nytto/persys/element/tb.htm. Läst 24 november 2009. 
  2. ^ "China Tightens Grip on Rare Minerals", New York Times, 2009-08-31.
  3. ^ ”A New Green Fiber Laser Using Terbium-Doped Fluoride Fiber” (på engelska). Optics InfoBase. 24 februari 2008. http://www.opticsinfobase.org/abstract.cfm?uri=NFOEC-2008-JWA18. Läst 23 november 2009.