Terbium

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Terbium
Nummer
65
Tecken
Tb
Grupp
N/A
Period
6
Block
f

Tb

Bk
GadoliniumTerbiumDysprosium
[Xe] 4f9 6s2
65Tb
   

Terbium-2.jpg

Emissionsspektrum
Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa 158,92534 u
Utseende Silvervit
Fysikaliska egenskaper
Densitet 8219 kg/m3 (273 K)
Aggregationstillstånd Fast
Smältpunkt 1629 K (1356 °C)
Kokpunkt 3503 K (3230 °C)
Molvolym 19,3 × 10-6 m3/mol
Smältvärme 10,8 kJ/mol
Ångbildningsvärme 330,9 kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie 175 (225) pm
Jonisationspotential Första: 565,8 kJ/mol
Andra: 1110 kJ/mol
Tredje: 2114 kJ/mol
Fjärde: 3839 kJ/mol
(Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration [Xe] 4f9 6s2
e per skal 2, 8, 18, 27, 8, 2
Electron shell 065 Terbium - no label.svg
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd 4 (svag bas)
Elektronegativitet 1,2 (Paulingskalan)
Diverse
Kristallstruktur Hexagonal
Ljudhastighet 2620 m/s
Elektrisk konduktivitet 0,889·106 A/(V × m)
Mohs hårdhet ingen uppgift
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Terbiumisotoper
Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP
155Tb {syn.} 5,32 dagar ε 0,821 155Gd
156Tb {syn.} 5,35 dagar ε 2,444 156Gd
157Tb {syn.} 71 år ε 0,060 157Gd
158Tb {syn.} 180 år ε
β-
1,220
0,937
157Gd
158Dy
159Tb 100 %
Stabil
160Tb {syn.} 72,3 dagar β- 1,835 160Dy
161Tb {syn.} 6,88 dagar β- 0,593 161Dy
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Terbium är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna. Det upptäcktes 1843 av den svenska kemisten Carl Gustaf Mosander i Ytterby gruva i Stockholms skärgård och har fått sitt namn efter denna.[1]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Rent terbium är en silvergrå, smidbar metall, relativt stabil i luft.[1]

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

I naturen hittar man terbium tillsammans med yttrium i mineral som cerit, gadolinit, euxenit och monazit.[2] Kina producerar 99 procent av världens tillgång på terbium,[3] främst i gruvdistriktet Bayan Obo i Inre Mongoliet.

Användningsområde[redigera | redigera wikitext]

I optiska komponenter ger terbium upphov till ett grönt ljus (fluorescens) och den används inom laserteknik[4], lysrör, lågenergilampor och bildrör för TV-apparater.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bra Böckers lexikon, 1980.
  2. ^ ”Terbium”. www.studera.com. http://www.studera.com/nytto/persys/element/tb.htm. Läst 24 november 2009. 
  3. ^ "China Tightens Grip on Rare Minerals", New York Times, 2009-08-31.
  4. ^ ”A New Green Fiber Laser Using Terbium-Doped Fluoride Fiber” (på engelska). Optics InfoBase. 24 februari 2008. http://www.opticsinfobase.org/abstract.cfm?uri=NFOEC-2008-JWA18. Läst 23 november 2009.