Etiopien
| Ityop'iya Federalawi Demokrasiyawi Ripeblik
የኢትዮጵያ ፌዴራላዊ ዲሞክራሲያዊ ሪፐብሊክ |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
|
||||||
| Valspråk: (Amhariska för "Moder Etiopien") | ||||||
| Nationalsång: Whedefit Gesgeshi Woude Henate Ethiopia |
||||||
 |
||||||
| Huvudstad (även största stad) | Addis Abeba | |||||
| Officiellt språk | amhariska | |||||
| Demonym | etiopier; etiopisk[1] | |||||
| Statsskick | Federal parlamentarisk republik | |||||
| - | President | Mulatu Teshome[2] | ||||
| - | Premiärminister | Hailemariam Desalegn[2] | ||||
| Area | ||||||
| - | Totalt | 1 104 300 km²[2] (26:e) | ||||
| - | Vatten (%) | 9,44 %[2] | ||||
| Befolkning | ||||||
| - | 2016 (juli) års uppskattning | 101 853 000[5] (13:e) | ||||
| - | 2007a års folkräkning | 73 750 932[3][4] | ||||
| - | Befolkningstäthet | 92,2 inv./km² (ca 100:e) | ||||
| BNP (PPP) | 2017 års beräkning | |||||
| - | Totalt | 195,0 miljarder USD[6] (63:e) | ||||
| - | Per capita | 2 104,4 USD[6] (164:e) | ||||
| BNP (nominell) | 2017 års beräkning | |||||
| - | Totalt | 78,4 miljarder USD[6] (66:e) | ||||
| - | Per capita | 846,0 USD[6] | ||||
| HDI (2015) | 0,448[7] (låg) (174:e) | |||||
| Valuta | birr (ETB) |
|||||
| Tidszon | UTC+3[2] | |||||
| Topografi | ||||||
| - | Högsta punkt | Ras Dashen, 4 533[2] m ö.h. | ||||
| - | Största sjö | Tanasjön[8], 3 600 km² | ||||
| - | Längsta flod | Blå Nilen[2], 412 km | ||||
| Nationaldag | 28 maj[2] | |||||
| Nationalitetsmärke | ETH | |||||
| Landskod | ET, ETH, 231 | |||||
| Toppdomän | .et | |||||
| Landsnummer | 251[2] | |||||
| a) Folkräkningen hölls den 28 maj 2007. I regionerna Afar och Somali hölls folkräkningen den 29 november 2007. | ||||||
Etiopien (amhariska: ኢትዮጵያ, ʾĪtyōṗṗyā), formellt Demokratiska förbundsrepubliken Etiopien,[1] tidigare Abessinien, är en stat belägen på Afrikas horn i nordöstra Afrika. Angränsande länder är Djibouti, Eritrea, Kenya, Somalia, Sudan och Sydsudan. Det är Afrikas andra folkrikaste land efter Nigeria och är tillsammans med Liberia de enda länderna i Afrika som aldrig koloniserats. Flera viktiga grödor har sitt ursprung i landet, bland annat kaffe och durra.
Historia
Etiopien är det enda landet i Afrika, förutom Liberia, som aldrig varit under kolonialt styre. Från 1936 till 1941 var landet ockuperat av Italien, men etiopierna lyckades tillsammans med brittiska trupper till slut besegra Italien. Landet var ett kejsardöme fram till 1974, då den siste kejsaren, Haile Selassie, störtades.[2] Därefter styrdes landet av en kommunistisk militärjunta, Derg, till 1987 då en kommunistisk enpartistat utropades, denna föll dock samman 1991 efter ett långt inbördeskrig, och en övergångsregering tog makten under ledning av Etiopiska folkets revolutionära demokratiska front. Eritrea i norr blev självständigt från Etiopien den 24 maj 1993 efter 30 år av gerillakrig.
Till en början kom Eritrea och Etiopien väl överens, men de blev senare fiender och utkämpade 1998–2000 ett blodigt krig där över 100 000 soldater dog. Situationen är fortfarande spänd. FN-trupperna som var stationerade där har gått ur landet och man är rädd för att ett nytt krig kan blossa upp.
Åren 1964 och 1977 utkämpades krig mellan Etiopien och Somalia om den omtvistade regionen Ogaden (med en huvudsakligen etniskt somalisk befolkning), vilken utgör en tredjedel av Etiopien. Etiopien vann kriget och besegrade Somalia med stöd av 20 000 sovjetiska och kubanska soldater. Efter dessa krig har Etiopien haft en dålig relation med Somalia.
Nuvarande situation
Sedan 2006 deltar Etiopien i stridigheterna i Somalia på uppdrag av landets regering. Ockupationen ses som ett krig mot terrorismen och får stöd från USA och Ryssland. De har tusentals soldater i Somalia för att bekämpa den islamistiska terroriströrelsen Islamiska domstolarnas högsta råd.
I oktober 2008 presenterade den etiopiska regeringen ett lagförslag som innebär att det bistånd som landet tar emot från andra länder inte får gå till arbete för demokrati och mänskliga rättigheter, utan enbart till ekonomisk utveckling. Detta innebar att bland annat Sverige sänkte biståndet till landet.[9]
Politik
Enligt demokratiindex är Etiopien en auktoritär regim, och landet rankas på plats 121 av 167 länder.[10] Vart femte år väljs 546 ledamöter till parlamentet i Addis Abeba. Hittills har landet haft fyra val (1995, 2000, 2005, 2010, 2015. Nästa parlamentsval kommer anhållas att 2020. [11]
Demokratin i landet har oftast ifrågasatts av västländerna på grund av att den nuvarande regeringen försöker försvaga oppositionen i landet efter valet 2005[12]. Framför allt de två största oppositionspartierna Coalition for Unity and Democracy samt United Ethiopian Democratic Forces.
Idag finns det 81 politiska partier registrerade varav 22 av dessa partier har minst ett mandat i parlamentet i Addis Abeba under mandatperioden 2005-2010.
I september 2009 bildades ett nytt block av åtta oppositionspartier.[13]
Valet 2005
| Partier och koalitioner/Antal Röster |
+/- |
Andel |
+/- |
Mandat |
+/- | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Etiopiska folkets revolutionära demokratiska front* (Regeringen) | 38 828 902 | −16 609 290 | 59,8 % | −28,13 % | 327 | −154 |
| Coalition for Unity and Democracy* (Oppositionen) | 12 921 324 | +9 370 028 | 19,9 % | +13,85 % | 109 | 66 |
| United Ethiopian Democratic Forces** (Oppositionen) | 6 168 471 | 5 284 680 | 9,5 % | +7,99 % | 52 | 44 |
| Somali People's Democratic Party | 2 792 044 | 1 954 582 | 4,3 % | +2,87 % | 24 | 16 |
| Oromo Federalist Democratic Movement | 1 298 625 | −189 659 | 2,0 % | −0,53 % | 11 | −2 |
| Benishangul-Gumuz People's Democratic Unity Front | 909 038 | −285 055 | 1,4 % | −0,63 % | 11 | −3 |
| Afars nationaldemokratiska parti | 908 759 | 12 950 | 1,4 % | +0,12 % | 8 | ±0 |
| Gambela People's Democratic Movement | ? | ? | 0,6 % | ? | 3 | ? |
| Sheko and Mezenger People's Democratic Unity Organization | ? | ? | 0,2 % | ? | 1 | ? |
| Hareri National League | ? | ? | 0,2 % | ? | 1 | ? |
| Argoba Nationality Democratic Organization | ? | ? | 0,2 % | ? | 1 | ? |
| Partilös | ? | ? | 0,2 % | ? | 1 | ? |
| Giltiga röster | 63 665 532 | 6 408 168 | 98,88 % | −2,45 % | 546 | ±0 |
| Ogiltiga/blanka röster | 1 265 743 | −176 841 | 1,11 % | +2,45 % | 0 | ±0 |
| Totalt | 64 931 275 | 6 231 327 | 90,22 % | +9,4 % | 546 | ±0 |
Not: * Dessa består av fyra partier vardera som samarbetar tillsammans (block).
Not: ** Detta block består av fem partier som samarbetar tillsammans.
Regeringen fick 59,8% av rösterna gentemot oppositionens 33,7% och skillnaden mellan blocken var på 26,1%. Regeringen vann valet och de får nu sitta fram till år 2010.
Regeringen backade kraftigt och blocket förlorade drygt 16,6 miljoner väljare (-28,13%). Bäst gick det för regeringen i norra Etiopien (Tigray) och i östra Etiopien. Oppositionen ökade kraftigt från 8,99% till 33,7% och bäst gick det för oppositionen i landsbygden samt i storstadsområdena där de lyckades att vinna miljontals röster.
Valresultat var det lägsta för Etiopiska folkets revolutionära demokratiska front i ett val sedan allmänna rösträttens införande i Etiopien 1991.
Källor:
Innan parlamentsvalet 2005 hade den regerande partialliansen ERPDF 90 % av platserna i parlamentets underhus[19]. I valet segrade ERPDF, men oppositionspartierna gjorde stora framsteg. Beskyllningar om valfusk och trakasserier av oppositionella förekom och i juni och november ledde oroligheter till att cirka 200 människor omkom i Addis Abeba. Flera oppositionsledare, journalister med flera åtalades och dömdes i vissa fall till långa fängelsestraff.[20][21]
Geografi
Etiopien är höglänt och vulkaniskt. Från Röda havet och söderut löper en väldig gravsänka, en del av Rift Valley. Den klyver landet i två delar. I det etiopiska kärnlandet väster om sänkan växlar högplatåer med djupa dalar. Högsta toppen är Ras Dejen (4 620 m) i norra Etiopien. Här har Blå Nilen skurit en mäktig kanjon genom platålandet. I öster sänker sig höglandet mot Somalia och i nordöst ligger Afartriangeln med Danakilöknen. Höglandet har subtropiskt klimat och temperaturen växlar med höjden över havet. Etiopien får mest regn i sydväst. Ökenområdet i nordöst hör till de hetaste trakterna på jorden. En stor del av höglandet består av trädlös savann. I dalarna och det regnrika låglandet finns regnskog.[22]
Landet gränsar till Djibouti, Eritrea, Kenya, Somalia, Sydsudan och Sudan. Floden Blå Nilen rinner upp i Tanasjön i Etiopien. Sedan Eritrea fick sin självständighet har Etiopien inte längre någon kust.
- Lägsta punkt: Denakildepressionen, 125 meter under havets nivå
- Naturtillgångar: naturgas, vattenkraft, pottaska och små fyndigheter av guld, platina och koppar[2]
Klimat och miljö
I Etiopien råder ett tropiskt monsunklimat, som varierar beroende på landets topografi. Längre torrperioder är vanliga. Östafrikanska riftsystemet är ett geologiskt aktivt område där det förekommer jordbävningar och vulkanutbrott. Sprickan som delar den södra delen är mellan 40 och 60 km bred.
Några av Etiopiens miljöproblem är avskogning med åtföljande jorderosion och att det råder brist på färskvatten i vissa områden. Avskogningsproblemet har man dock börjat vidta åtgärder mot genom att plantera nya träd. Enligt uppgifter från jordbruksministeriet i juli 2010 har skogytan ökat från 3 % till 9 % sedan 2000. Internationella observatörer är dock skeptiska till ministeriets siffror.[23] Landet har skrivit under, men inte ratificerat avtal om förbud mot kärnvapenprov.
Större städer
Invånarantal enligt folkräkningen 2007:[4]
- Addis Abeba - 2 738 248 invånare
- Dire Dawa - 232 854 invånare¹
- Nazret (eller Adama) - 222 035 invånare
- Gonder - 206 987 invånare
- ¹Centrala Dire Dawa, exklusive glesbygd. Hela Dire Dawas stadsgräns omfattade 342 827 invånare.
Administrativ indelning
Etiopien är indelat i två självstyrande privilegierade städer (astedaderoch) och nio etnisk-baserade regioner (kililoch). Regionerna består i sin tur av woredas, som i sin tur består av kebeles (grannskapsföreningar).
- Privilegierade städer: Addis Abeba och Dire Dawa.
- Regioner: Afar, Amhara, Benishangul-Gumuz, Gambela Hizboch, Harari, Oromia, Somali, Tigray och Ye Debub Biheroch Bihereseboch na Hizboch ("de södra nationernas, nationaliteternas och folkens region").
Ekonomi
Etiopien är ett av världens fattigaste utvecklingsländer och i huvudsak ett jordbruksland. Nästan 4/5 av invånarna arbetar i jordbruket. Höglandet har de bördigaste jordarna (av vulkaniskt ursprung). Kaffe är den viktigaste exportgrödan och växer delvis vilt. Av spannmål odlas vete, hirs och det inhemska sädesslaget teff. I det tropiska låglandet produceras bomull och sockerrör. Boskapsskötseln är omfattande, men överbetning är ett problem. Skogarna har till stor del skövlats och jorderosionen är svår. Landets mineraltillgångar är obetydliga. Industrin tillverkar framför allt konsumtionsvaror (textilier och livsmedel). Det saknas en fungerande infrastruktur och kommunikationerna är dåligt utbyggda. Järnvägen till Djibouti vid Rödahavskusten är utrikeshandelns livsnerv. Revolutionen 1974 gjorde slut på kejsartidens feodala ägar- och samhällssystem. Men 1980-talets misslyckade socialistiska reformförsök (med bl.a. kollektiv- och statsjordbruk), de svåra torkperioderna (omkring en miljon människor dog av svält 1984–85) och det utdragna inbördeskriget förde landet till ruinens brant.[22]
Etiopien är ett av de mest resursrika länderna i Afrika. Trots detta är landet ett av världens minst utvecklade i ekonomiskt hänseende[24]. Etiopien hade en BNP år 2008 på 106 602 miljoner USA-dollar.[6]. Landets BNP per Capita var på 1 346 USA-dollar 2008.[6]
Etiopiens ekonomi är baserad på jordbruk, som står för halva BNP, 60% av exportinkomsterna och sysselsätter 80% av arbetskraften. Jordbrukssektorn lider av ofta förekommande torrperioder och gammalmodiga produktionssätt. Kaffet är en av de viktigaste grödorna (kaffeexporten var ca 350 miljoner USD 2006), men de historiskt låga kaffepriserna medför att många jordbrukare istället odlar kat (en drog).
Tillväxten i Etiopien har varit hög sedan 2004. Det finns många orsaker till att tillväxten är hög, bland annat har utlandsskulden minskat samt fler utländska företag börjat investera i landet. År 2004 hade landet en tillväxt på 9,8 %, år 2005 var siffran på 12,6 %, år 2006 minskade tillväxten något och den var då på 11,5 %, år 2007 var tillväxten nästan samma som året innan, nämligen på 11,4 %, år 2008 hamnade tillväxten på 11,6 % och år 2009 minskade tillväxten i Etiopien kraftigt från 11,6 % till 7,4 %.[25] Etiopien hade en av världens snabbaste växande ekonomier under 2009 och under 2010 skulle Etiopien enligt The Economist fortfarande ha en av världens snabbast växande ekonomier. [26][27]
År 2020 kan Etiopiens ekonomi vara baserad på exporten av elektricitet. Jordbruket kommer att bara stå för en väldigt liten del av ekonomin. Hittills har Etiopien tre vattenkraftverk och ytterligare nio vattenkraftverk kommer att byggas i landet inom de närmaste tio åren. Etiopien har idag redan ett överskott på el. Etiopien har tecknat ett avtal med Djibouti, Sudan samt Kenya att el ska exporteras dit från och med 2010. Det finns även planer på att Etiopien kommer att exportera el till tolv andra afrikanska länder via Tanzania, men detta kommer troligtvis inte att ske förrän i mitten av 2010-talet. Etiopien är idag ett av de få länderna i Afrika som exporterar elektricitet. [28][29][30][31]
Lönerna är låga. I september 2009 var medellönen per månad i Etiopien 1700 etiopiska birr. På landsbygden är genomsnittslönen på ungefär 800 etiopiska birr/månaden, i de större städerna som tex. Addis Abeba, Dire Dawa och Adama där ligger medellönen på 2600 etiopiska birr per månad.
Arbetslöshet
Arbetslösheten i Etiopien är låg jämfört med de övriga afrikanska länderna. Arbetslösheten låg på omkring 5 procent i mars 2005.[32] Ungdomsarbetslösheten är också låg och 2005 var 11,2% av de unga kvinnorna och 4,1% av de unga männen arbetslösa.[24] (Se Statistik)
Infrastruktur
Vägar
Etiopien har ett vägnät på omkring 33 297 km (1999) varav 3 789 km är asfalterat, alltså bara cirka 11 % av hela landets vägnät. Majoriteten av de största vägarna/motorvägarna är asfalterade. Det är i de centrala, västra, norra och södra delarna av landet där vägarna har hög standard, men i de nordöstra och i de östra delarna av landet har vägarna låg standard. Men Etiopiens vägnät ligger över det afrikanska genomsnittet. Det finns vägar i Etiopien som fortsätter ut till grannländerna Sudan, Kenya och till Djibouti.[33]
Järnvägar
I nuläget har Etiopien ett järnvägsnät på cirka 681 km, en del av järnvägen Addis Abeba-Djibouti. Den är underutvecklad och i dåligt skick.[2] Järnvägen rustas upp under 2009 - 2010. Regeringen har också planer på en utbyggnad av järnvägsnätet med ca 5000 km. [34]
Flyg
Etiopien har idag omkring 60 flygplatser varav en fjärdedel är asfalterade[2]. Landet har även fyra internationella flygplatser som är Addis Abeba/Bole, Dire Dawa/T.D. Yilma, Bahir Dar och Mekelle. Ethiopian Airlines är landets största flygbolag samt Afrikas största flygbolag med 80 destinationer världen över. Bole International Airport i Addis Abeba är ett av Afrikas snabbt växande flygplatser både till ytan och antal passagerare.[35]
Utbildning
Fler etiopiska föräldrar har idag råd att betala för att låta sina barn gå i skolan. Nu går omkring 80% av alla barnen i Etiopien i skolan (grundskolan, 6-16 år), vilket är väldigt högt om man jämför med de andra afrikanska länderna. År 2003 gick bara cirka 64% av alla barnen i skolan.[12]
Kultur
Mat
Den vanliga etiopiska maten består av små rätter eller förrätter av grönsaker och kött, ofta en gryta eller stuvning som serveras på injera. Injera är ett stort surdegsbröd bakat som ett tunnbröd på teffmjöl. Ofta äter man utan tallrikar och bestick. Man använder istället brödet för att ta de olika små rätterna. Det är även vanligt att man äter tillsammans med andra från samma fat i mitten på bordet. I områdena Amhara och Tigray är det populärt med brödet tihlo som görs på rostat kornmjöl.
Det traditionella etiopiska köket innefattar inget fläsk eller skaldjur eftersom de är förbjudna inom islam, judendomen och etiopisk-ortodoxa kyrkan.
Musik
Musiken i Etiopien är mycket varierande. Landets cirka 80 olika etniska grupper är förknippade med sin egen musik. Musiken är oftast pentatonisk och karaktäriseras av långa intervaller mellan vissa toner. Musiken har gamla kristna och muslimska influenser men har även påverkats av folkmusik från andra delar av Afrikas horn, speciellt Sudan och Somalia. En populär etiopisk musiker är Teddy Afro.
Sport
De största sporterna i Etiopien är friidrott och fotboll. Etiopiska friidrottare har vunnit många olympiska guld, framför allt i löpning. Dock har landets fotbollslandslag inte lyckats lika bra. Man har ett guld i Afrikanska mästerskapet 1962 som främsta merit.
Framgångarna inom friidrotten har varit större. Den kanske främsta är Haile Gebrselassies världsrekord i maraton från 2008 på två timmar, 3 minuter och 59 sekunder. En annan framgångsrik löpare är Kenenisa Bekele med många framgångar på distanserna 10 000 och 5 000. Andra kända etiopiska friidrottare är: Abebe Bikila, Mamo Wolde, Miruts Yifter, Derartu Tulu, Tirunesh Dibaba, Genzebe Dibaba, Meseret Defar och Gelete Burka. En annan känd etiopisk friidrottare är Abeba Aregawi som sedan 2013 har representerat Sverige i friidrottsmästerskap.
Demografi
Den senaste folkräkningen hölls den 29 maj 2007 och då uppgick den faktiskt befintliga befolkningen i Etiopien (de facto) till 73 750 932 invånare, varav 37 217 130 män och 36 533 802 kvinnor.[36] Folkräkningar hade tidigare hållits 1994 och 1984.[37] Invånartalet i Etiopien uppskattades i juli 2016 av The World Factbook till 102 374 044 invånare,[2] av Förenta nationerna (befolkning den 1 juli 2016) till 101 853 000,[5] Internationella valutafonden till 92 656 000 invånare (för år 2017)[6] samt Världsbanken (juli 2016) till 102 403 196 invånare.[38] Etiopiens Central Statistical Agency beräknade att befolkningen uppgick till 94 352 000 invånare den 1 juli 2017, varav 47 365 000 män och 46 987 000 kvinnor.[39]
Etiopien är tätast befolkat i höglandet där de flesta lever som jordbrukare. Socialistregimen gjorde på 1980-talet misslyckade försök att tvångsförflytta människor undan inbördeskriget och samla folket i nya byar. Etniskt är befolkningen mycket blandad och det talas ett hundratal olika språk. Amharerna i det centrala höglandet har dominerat samhällslivet. De är liksom tigrefolken i norr kristna, och tillsammans utgör de båda folkgrupperna nära hälften av invånarna. Oromofolket är den största folkgruppen, ca 40 %. Bland övriga folkgrupper finns somalier i sydöst och nuer i sydväst. Officiellt språk är amhariska.[22]
- Etniska grupper:[4]
| Folkgrupp | Andel |
|---|---|
| Oromo | 34,48 % |
| Amhara | 26,88 % |
| Somalier | 6,20 % |
| Tigre | 6,07 % |
| Sidama | 4,01 % |
| Gurage | 2,53 % |
| Welaita | 2,31 % |
| övriga | 17,52 % |
Etiopiens demografi i siffror:
- Religiös tillhörighet: Kristna 62,8 % (etiopisk-ortodoxa 43,5 %, protestanter 18,6 %, katoliker 0,7 %), muslimer 33,9 %, animister 2,6 %, övrigt 0,6 %.[4]
- Språk: amhariska, tigrinska, oromiffa eller oromigna, somaliska, arabiska, andra lokala språk.
- Befolkningens medianålder: 17,8 år (2016)
- Mäns medianålder: 17,6 år (2016)
- Kvinnors medianålder: 18,0 år (2016)
- Befolkningstillväxt: 2,88 % (2016)
- Födelsetal: 36,9 födslar per 1 000 invånare (2016)
- Dödlighet (hela befolkningen): 7,9 dödsfall per 1 000 invånare (2016)
- Nettomigration: -0,2 migranter per 1 000 invånare (2016)
- Könsfördelning (hela befolkningen): 0,99 män per kvinna (2016)
- Moderns medianålder vid första barnets födelse för mödrar i åldern 25-29 år: 19,6 år (2011)
- Mödradödlighet: 353 dödsfall per 100 000 födslar (2015)
- Spädbarnsdödlighet: 51,1 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
- Manlig spädbarnsdödlighet: 58,5 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
- Kvinnlig spädbarnsdödlighet: 43,4 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
- Befolkningens medellivslängd vid födseln: 62,2 år (2016)
- Mäns medellivslängd vid födseln: 59,8 år (2016)
- Kvinnors medellivslängd vid födseln: 64,7 år (2016)
- Antal barn/kvinna: 5,07 (2016)
- Andel av vuxna befolkningen med HIV/Aids: 1,15 % (2014)
- Invånare som är smittade av HIV/Aids: 730 300 (2014)
- Dödsfall på grund av HIV/Aids per år: 23 400 (2014)
- Andel av den vuxna befolkningen som lider av fetma: 3,3 % (2014)
- Andel av barn under 5 års ålder som är underviktiga: 25,2 % (2011)
- Läs- och skrivkunnighet hos personer 15 år och äldre: 49,1 % (2015)
- Hos män: 57,2 % (2015)
- Hos kvinnor: 41,1 % (2015)
- Ungdomsarbetslöshet: 7,3 % (2013)
- Hos män: 5,0 % (2013)
- Hos kvinnor: 9,6 % (2013)
- Flyktingar: 2017 fanns i Etiopien 375 685 flyktingar och asylsökande från Sydsudan, 249 903 flyktingar från Somalia, 161 398 flyktingar och asylsökande från Eritrea samt 41 588 flyktingar och asylsökande från Sudan.
- Internflyktingar: 2016 fanns i Etiopien 260 000 internflyktingar som flytt på grund av gränskonflikter med Eritrea 1998-2000, etniska konflikter, strider mellan etiopisk militär och separatister i regionerna Somali och Oromia samt naturkatastrofer. De flesta internflyktingar bor i regionen Somali.
Siffror tagna från CIAs The World Factbook.[2]
Urbanisering
Allt fler etiopier söker sig idag till städerna än förr. Den största orsaken till att allt fler etiopier flyttar till städerna är att lönerna är högre där än på landsbygden samt att det finns fler jobb att välja på (på landsbygden är det mest jordbruk). Huvudstaden Addis Abeba ökade sin folkmängd med cirka 30 procent mellan folkräkningarna 1994 och 2007.[4] Detta har lett till att stora slumområden har växt fram.
2015 uppskattade The World Factbook att 19,5 % av befolkningen bodde i städer och andra urbana områden.[2]
Invandring
Etiopien har tagit emot flyktingar från grannländerna, främst Eritrea, Somalia och Sudan.
År 2008 fanns i Etiopien 201 700 flyktingar varav 111 600 kom ifrån Somalia, 55 400 från Sudan och 23 900 från Eritrea. Antalet ökade under 2008 med 37% jämfört med året innan då 147 300 flyktingar befann sig i landet, enligt organisationen U.S. Committee for Refugees and Immigrants.[40]. Enligt UNCHR befann sig i juli 2008 dock endast ca 76 000 registrerade flyktingar i landet.[41]
Religion
Etiopiens kristna är i knapp majoritet. Kristendomen nådde landet genom kopterna i Egypten och den etiopiska kyrkan grundades redan på 300-talet. Den gynnades länge av härskarklassen och var statskyrka till 1974. Efter revolutionen är alla religioner formellt likställda. Islam har sin tyngdpunkt i öst med centrum i staden Harar. Oromofolket är delvis islamiskt, liksom somalierna i Ogadenprovinsen i sydöst. En annan minoritet är de svarta judarna, falasherna, i nordväst.[22]
Svensk-etiopiska relationer
Sedan 1866 har svenska missionärer arbetat i Etiopien. [42] Under 1940-talet byggde Etiopien upp landets flygvapen med bland annat svensk hjälp. Utnämningen av vänsterpartisten Eva Zetterberg till Sveriges ambassadör i Etiopien ledde till en kris i relationen. Etiopiska myndigheter underlät att svara på Sveriges begäran om att få Zetterberg utnämnd till ambassadör. [43]. Det har nämnts[9] som en orsak till den etiopiska reaktionen att Eva Zetterberg 2001 kritiserade människorättsläget i landet i en motion till riksdagen.[44] 2005 mottog Etiopien 500 miljoner kronor i bistånd från Sverige. Nivån sänktes därefter och 2011 beräknades biståndet uppgå till 145 miljoner kronor. Till större delen distribueras hjälpen av Förenta nationerna och frivilliga hjälporganisationer.[9] 2010 nedgraderade Etiopien sin Stockholmsambassad till generalkonsulat.[42].
Relationerna länderna emellan blev under sommaren 2011 ansträngda i samband med att de svenska journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye häktades den 1 juli efter att olovligt tagit sig in i landet för att göra ett reportage om gerillan i Ogadenprovinsen (ONFL). Journalisterna dömdes i december 2011 för illegal inresa och understödjande av terrorism[45] men benådades den 10 september 2012 och släpptes fria.[46]
Internationella rankningar
| Organisation | Undersökning | Rankning |
|---|---|---|
| The Economist | Demokratiindex 2016[47] | 125 av 167 |
| World Bank Group | Doing Business Report 2017[48] | 159 av 190 |
| Heritage Foundation/The Wall Street Journal | Ekonomisk frihet-index 2017[49] | 142 av 180 |
| FN:s utvecklingsprogram | Human Development Index 2015[7] | 174 av 188 |
| Transparency International | Korruptionsindex 2016[50] | 108 av 176 |
| Reportrar utan gränser | World Press Freedom Index 2017[51] | 150 av 180 |
Allmänna referenser
- The Wall Street Journal and The Heritage Foundation:Index of Economic Freedom 2009, läst 2009-07-20
- http://www.svd.se/dynamiskt/utrikes/did_15224340.asp
- http://web.archive.org/web/20081011204928/http://www.voanews.com/english/2007-06-11-voa52.cfm
- http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/4240644.stm
- http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/6740929.stm
- http://web.archive.org/web/20070427105438/http://www.iht.com/articles/2007/04/25/africa/25addis.php
Källor
- ^ [a b] (
PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 95. http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 10 juli 2017
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p] ”Ethiopia”. The World Factbook. Central Intelligence Agency. 3 juli 2017. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/et.html. Läst 10 juli 2017.
- ^ ”Ethiopia - Population and Housing Census 2007 - IPUMS Subset” (på engelska). Världsbanken. http://microdata.worldbank.org/index.php/catalog/2747. Läst 23 februari 2017.
- ^ [a b c d e] Central Statistical Agency of Ethiopia; Summary and Statistical Report of the 2007 Population and Housing Census Results (pdf-fil) Arkiverad 14 februari 2012 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b] ”Country profile Ethiopia” (på engelska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division, UNdata. http://data.un.org/CountryProfile.aspx?crName=Ethiopia. Läst 10 juli 2017.
- ^ [a b c d e f g] ”Ethiopia 5. Report for Selected Countries and Subjects” (på engelska). Internationella valutafonden. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2017/01/weodata/weorept.aspx?sy=2015&ey=2022&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=%2C&br=1&pr1.x=28&pr1.y=10&c=644&s=NGDPD%2CNGDPDPC%2CPPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=. Läst 10 juli 2017.
- ^ [a b] ”Table 1: Human Development Index and its components” (på engelska). Förenta nationerna. 2016. http://hdr.undp.org/en/composite/HDI. Läst 10 juli 2017.
- ^ Utrikespolitiska institutet, Landguiden: Etiopien
- ^ [a b c] Säll, Ola. Snaran dras åt i Meles Etiopien. Svenska Dagbladet. 14 oktober 2011. Läst 18 oktober 2011
- ^ Economist Intelligence Unit democracy index 2011 (PDF file)
- ^ http://nazret.com/blog/index.php/2010/05/24/ethiopia_government_repression_undermine
- ^ [a b] Landfakta - Sida - Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
- ^ Sudan Tribune 11 September 2009:Ethiopia opposition parties form new alliance
- ^ http://www.electionsethiopia.org/ National Electoral Board of Ethiopia (NEBE)
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 15 maj 2005. https://web.archive.org/web/20050515155201/http://www.angus-reid.com/tracker/index.cfm?fuseaction=viewItem&itemID=5329. Läst 27 juli 2005. Angus Reid Consultants - Election Tracker
- ^ https://web.archive.org/web/20050526080048/http://www.iht.com/articles/2005/05/17/news/ethiopia.php International Herald Tribune coverage
- ^ http://www.alertnet.org/thenews/newsdesk/IRIN/ef4591c0ea658bdf7368ec851a95ad5f.htm Reuters Alternet May 17 coverage
- ^ http://allafrica.com/stories/200505161171.html Carter Center statement on the Election
- ^ Utrikespolitiska institutet:Etiopien vid vägskälet, Utrikesanalys nr 19 2005 Arkiverad 4 september 2009 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Utrikesdepartementet:Mänskliga rättigheter i Etiopien 2007
- ^ Angus Reid Global Monitor Election Tracker, Ethiopia Election Date: August 21, 2005 Arkiverad 30 augusti 2009 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b c d] Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon
- ^ Omer Redi (16 september 2010). ”Restoring Ethiopia's Forest Cover”. IPS News. Arkiverad från originalet den 17 september 2010. https://web.archive.org/web/20100917235457/http://www.ipsnews.net/news.asp?idnews=52856. Läst 16 september 2010.
- ^ [a b] Etiopien - Globalis
- ^ http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=en&u=http://www.indexmundi.com/ethiopia/gdp_real_growth_rate.html&ei=gehRS76EC5vc_QbU6NmaDA&sa=X&oi=translate&ct=result&resnum=1&ved=0CAwQ7gEwAA&prev=/search%3Fq%3DEthiopia%2BGDP%2B-%2Breal%2Bgrowth%2Brate%26hl%3Dsv%26sa%3DG
- ^ http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=en&u=http://nazret.com/blog/index.php%3Fc%3D1%26more%3D1%26pb%3D1%26tb%3D1%26title%3Dethiopia_4th_fastest_growing_economy_in_&ei=wexRS__gM9Oc_AagoLWdCg&sa=X&oi=translate&ct=result&resnum=3&ved=0CBEQ7gEwAg&prev=/search%3Fq%3DEthiopia%2Bis%2Bone%2Bof%2Bthe%2Bworlds%2Bfastest%2Bgrowing%2Beconomy%26hl%3Dsv%26sa%3DG
- ^ http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=en&u=http://nazret.com/blog/index.php%3Ftitle%3Dethiopia_5th_fastest_growing_economy_in_%26more%3D1%26c%3D1%26tb%3D1%26pb%3D1&ei=B-1RS6_DE9Oc_AagoLWdCg&sa=X&oi=translate&ct=result&resnum=2&ved=0CA0Q7gEwAQ&prev=/search%3Fq%3DEthiopia%2Bis%2Bone%2Bof%2Bthe%2Bworlds%2Bfastest%2Bgrowing%2Beconomy%2B2010%26hl%3Dsv%26sa%3DG
- ^ http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=en&tl=sv&u=http://nazret.com/blog/index.php%3Ftitle%3Dethiopia_opens_420_mw_dam_plans_power_ex%26more%3D1%26c%3D1%26tb%3D1%26pb%3D1
- ^ http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=en&u=http://nazret.com/blog/index.php%3Ftitle%3Dethiopia_plans_to_build_more_power_plant%26more%3D1%26c%3D1%26tb%3D1%26pb%3D1&ei=xu5RS5m9Bo2N
- ^ http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=en&u=http://voicesofafrica.africanews.com/site/Ethiopia_plans_to_make_power_biggest_export/list_messages/14969&ei=Zu9RS5_bC8-I_Aau8cmSCg&sa=X&oi=translate&ct=result&resnum=2&ved=0CAwQ7gEwAQ&prev=/search%3Fq%3DEthiopia%2Bplans%2Bto%2Bexport%2Belectricity%26hl%3Dsv%26sa%3DX
- ^ http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=en&u=http://voicesofafrica.africanews.com/site/Ethiopia_to_export_power_to_neighbours/list_messages/13982&ei=FPlRS7eTAdKC_QbF4tShCg&sa=X&oi=translate&ct=result&resnum=4&ved=0CBUQ7gEwAw&prev=/search%3Fq%3DEthiopia%2BExport%2Bpower%26hl%3Dsv%26sa%3DG
- ^ UN; International Labour Office, Department of Statistics, LABORSTA Internet (sökbar databas)
- ^ Africa North East, Michelin 2007, Africa North East GeoCenter 1999, Maplandia
- ^ BBC News: Ethiopia looks to revive past railway glories
- ^ http://www.hotelstravel.com/cgi-bin/airports.cgi?c=Ethiopia
- ^ ”3. Population by sex, annual rate of population increase, surface area and density” (på engelska och franska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division. sid. 1. https://unstats.un.org/unsd/demographic/products/dyb/dyb2015/Table03.pdf. Läst 10 juli 2017.
- ^ ”Population by sex and urban/rural residence” (på engelska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division. http://data.un.org/Data.aspx?d=POP&f=tableCode%3a1%3bcountryCode%3a231%3bareaCode%3a0&c=2,3,6,8,10,12,13,14&s=_countryEnglishNameOrderBy:asc,refYear:desc,areaCode:asc&v=1. Läst 10 juli 2017.
- ^ ”Population, total, data; Ethiopia” (på engelska). World Bank Data. Världsbanken. http://data.worldbank.org/indicator/SP.POP.TOTL?locations=ET. Läst 10 juli 2017.
- ^ ”Home” (på engelska). Central Statistical Agency. http://www.csa.gov.et/. Läst 10 juli 2017.
- ^ https://web.archive.org/web/20090831065119/http://www.refugees.org/countryreports.aspx?__VIEWSTATE=dDwtOTMxNDcwOTk7O2w8Q291bnRyeUREOkdvQnV0dG9uOz4%20UwqzZxIYLI0SfZCZue2XtA0UFEQ%3D&cid=2137&subm=&ssm=&map=&searchtext=&CountryDD%3ALocationList=kenya
- ^ UNHCR: Ethiopia Country Operations Profile
- ^ [a b] El Mahdi, Josef. Etiopien stänger ambassaden. 23 oktober 2010
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524192404/http://rod.se.space2u.com/internationellt/sverige-drar-tillbaka-beg%C3%A4ran-om-ambassad%C3%B6r. Läst 18 oktober 2011. Hermansson, Ralph. Sverige drar tillbaka begäran om ambassadör. Riksdag och departement]
- ^ Motion 2001/02:U211 Oromofolket i Etiopien
- ^ [Dagens Nyheter 2011-12-22]
- ^ DN Arkiverad 13 september 2012 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”The Economist Intelligence Unit's Democracy Index” (på engelska). The Economist. https://infographics.economist.com/2017/DemocracyIndex/. Läst 10 juli 2017.
- ^ ”Doing Business 2017” (på engelska). World Bank Group. http://www.doingbusiness.org/reports/global-reports/doing-business-2017. Läst 5 juli 2017.
- ^ ”Country Rankings: World & Global Economy Rankings on Economic Freedom” (på engelska). Heritage Foundation. http://www.heritage.org/index/ranking. Läst 10 juli 2017.
- ^ ”Corruption Perceptions Index 2016” (på engelska). Transparency International. https://www.transparency.org/news/feature/corruption_perceptions_index_2016. Läst 10 juli 2017.
- ^ ”2017 World Press Freedom Index” (på engelska). Reportrar utan gränser. https://rsf.org/en/ranking. Läst 10 juli 2017.
|