Tenness

	Tenness
At; ↑; Ts	Livermorium ← Tenness → Oganesson
Generella egenskaper
Relativ atommassa	Gissningsvis [291] u
Utseende	Okänt, men troligen metallisk och mörk
Fysikaliska egenskaper
Aggregationstillstånd	Fast (förutsagt)
Atomära egenskaper
Jonisationspotential	(Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration	[Rn] 5f14 6d10 7s2 7p5
e− per skal	2, 8, 18, 32, 32, 18, 7
Kemiska egenskaper
Diverse
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Säkerhetsinformation
Övriga faror
	; Radioaktiv
	; Radioaktiv
	SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Tenness, tidigare även Ununseptium, är ett grundämne med det kemiska tecknet Ts och atomnumret 117. IUPAC föreslog i juni 2016 det permanenta namnet tenness för grundämnet (på engelska tennessine).^[3] Det är uppkallat efter den amerikanska delstaten Tennessee, därför att Oak Ridge National Laboratory finns där.^[4]^[5]^[6]^[7] Namnet blev formellt accepterat 28 november 2016.^[8] Tenness upptäcktes 2009–2010.^[9]

Isotoper

Två isotoper av tenness har upptäckts; ²⁹³Ts respektive ²⁹⁴Ts. Deras halveringstider är cirka 20 ms respektive 50 ms.

Kemiska egenskaper

Förutsagda kemiska egenskaper

Vissa kemiska egenskaper, såsom bindningslängder, förutsägs att skilja sig från vad man skulle förvänta sig baserat på periodiska trender från de lättare halogenerna (på grund av relativistiska effekter). Ämnet kan ha vissa metalloidegenskaper, likt astat.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Ununseptium, 13 mars 2010.

^ Hoffman, D. C.; Lee, D. M.; Pershina, V. (2006). ”Transactinides and the future elements”. i Morss; Edelstein, N. M.; Fuger, J.. The Chemistry of the Actinide and Transactinide Elements (3rd). Springer Science+Business Media. sid. 1652–1752. ISBN 1-4020-3555-1
^ Bonchev, D.; Kamenska, V. (1981). ”Predicting the Properties of the 113–120 Transactinide Elements”. Journal of Physical Chemistry 85 (9): sid. 1177–1186. doi:10.1021/j150609a021. http://www.researchgate.net/publication/239657207_Predicting_the_properties_of_the_113_to_120_transactinide_elements.
^ Kemisamfundets nomenklaturutskott Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift. Nr 3 Maj 2017, läst 26 juni 2017
^ ”IUPAC is naming the four new elements nihonium, moscovium, tennessine, and oganesson” (på engelska). iupac.org. International Union of Pure and Applied Chemistry. 8 juni 2016. http://iupac.org/elements.html. Läst 8 juni 2016.
^ ”Names and Symbols of the Elements with Atomic Numbers 113, 115, 117 and 118” (på engelska). iupac.org. International Union of Pure and Applied Chemistry. 8 juni 2016. http://iupac.org/recommendation/names-and-symbols-of-the-elements-with-atomic-numbers-113-115-117-and-118/. Läst 8 juni 2016.
^ ”Nihonium, moscovium, tennessine och oganesson välkomnas till det periodiska systemet”. Svenska Kemisamfundet. 1 juni 2016. http://kemisamfundet.se/wp-content/uploads/2016/06/PRM_nya_namn_final2.pdf. Läst 26 juni 2017.
^ Joakim Cederkäll och Anne-Sofie Mårtensson (2017). ”Fyra nya grundämnen i periodiska systemet”. Fysikaktuellt (1): sid. 8-10.
^ Fleur, Nicholas St (1 december 2016). ”The New York Times”. ISSN 0362-4331. http://www.nytimes.com/2016/12/01/science/periodic-table-new-elements.html. Läst 2 december 2016.
^ ”31st meeting, PAC for Nuclear Physics”. Joint Institute for Nuclear Research. Arkiverad från originalet den 14 april 2010. https://web.archive.org/web/20100414173735/http://www.jinr.ru/img_sections/PAC/NP/31/PAK_NP_31_recom_eng.pdf. (engelska)

Externa länkar

”Ununseptium”. WebElements. http://www.webelements.com/ununseptium/. (engelska)

Denna grundämnesrelaterade artikel saknar väsentlig information. Du kan hjälpa till genom att lägga till den.

[Haire-1] Hoffman, D. C.; Lee, D. M.; Pershina, V. (2006). ”Transactinides and the future elements”. i Morss; Edelstein, N. M.; Fuger, J.. The Chemistry of the Actinide and Transactinide Elements (3rd). Springer Science+Business Media. sid. 1652–1752. ISBN 1-4020-3555-1

[B&K-2] Bonchev, D.; Kamenska, V. (1981). ”Predicting the Properties of the 113–120 Transactinide Elements”. Journal of Physical Chemistry 85 (9): sid. 1177–1186. doi:10.1021/j150609a021. http://www.researchgate.net/publication/239657207_Predicting_the_properties_of_the_113_to_120_transactinide_elements.

[3] Kemisamfundets nomenklaturutskott Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift. Nr 3 Maj 2017, läst 26 juni 2017

[IUPAC-4] ”IUPAC is naming the four new elements nihonium, moscovium, tennessine, and oganesson” (på engelska). iupac.org. International Union of Pure and Applied Chemistry. 8 juni 2016. http://iupac.org/elements.html. Läst 8 juni 2016.

[IUPAC2-5] ”Names and Symbols of the Elements with Atomic Numbers 113, 115, 117 and 118” (på engelska). iupac.org. International Union of Pure and Applied Chemistry. 8 juni 2016. http://iupac.org/recommendation/names-and-symbols-of-the-elements-with-atomic-numbers-113-115-117-and-118/. Läst 8 juni 2016.

[6] ”Nihonium, moscovium, tennessine och oganesson välkomnas till det periodiska systemet”. Svenska Kemisamfundet. 1 juni 2016. http://kemisamfundet.se/wp-content/uploads/2016/06/PRM_nya_namn_final2.pdf. Läst 26 juni 2017.

[7] Joakim Cederkäll och Anne-Sofie Mårtensson (2017). ”Fyra nya grundämnen i periodiska systemet”. Fysikaktuellt (1): sid. 8-10.

[8] Fleur, Nicholas St (1 december 2016). ”The New York Times”. ISSN 0362-4331. http://www.nytimes.com/2016/12/01/science/periodic-table-new-elements.html. Läst 2 december 2016.

[9] ”31st meeting, PAC for Nuclear Physics”. Joint Institute for Nuclear Research. Arkiverad från originalet den 14 april 2010. https://web.archive.org/web/20100414173735/http://www.jinr.ru/img_sections/PAC/NP/31/PAK_NP_31_recom_eng.pdf. (engelska)

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]