Pågatågen
Pågatågen är lokaltåg inom Region Skåne (Skånetrafiken). Trafiken drivs av Arriva,[1] som även är ansvarigt för servicen ombord. Huvudman är Skånetrafiken. Orter som trafikeras är bland annat Malmö, Lund, Landskrona, Helsingborg, Ystad, Ängelholm, Kristianstad, Simrishamn, Eslöv och Höör. Från 2013 har man börjat bedriva pågatågstrafik även utanför Skåne, till Markaryd i Kronobergs län och Karlshamn i Blekinge län[2] samt sedan invigningen av Hallandsåstunneln 2015 också till Laholm och Halmstad i Hallands län[3].
Terminologi
Pågatågen är ett mellanting mellan lokaltåg och regionaltåg som kompletteras av Öresundstågen som är mellanting mellan regionaltåg och fjärrtåg. Tågen består av lilafärgade elmotorvagnar av modellen X61 och är uppkallade efter någon verklig eller påhittad skånsk påg[4] eller tös.[5] Det finns turer som kallas Pågatåg Express och som har ett fåtal stopp. Ryggstolarna är vända i färdriktning till 50 % oavsett tågets destination.
Begreppet pendeltåg används inte om något tåg i Öresundsregionen, varken i Skåne eller på Själland (där Öresundstågen trafikerar sträckan Kastrups flygplats-Köpenhamn-Helsingör och kompletterar S-tågens pendeltrafik i huvudstadsregionen).
Biljetter
Skånetrafikens biljetter och priser gäller för Pågatågen inom Skåne län medan i Blekinge län gäller Blekingetrafikens biljetter och priser[6].
Sydtaxan är ett samarbete mellan länstrafiksbolagen inom Södra Sverige dvs Blekinge län, Hallands län, Jönköpings län, Kronobergs län, Kalmar län och Skåne län samt även med Göteborgs stad. Reskassan på de resekort/periodkort som säljs av Skånetrafiken, Blekingetrafiken, Länstrafiken Kronoberg, Jönköpings länstrafik, Kalmar länstrafik och Hallandstrafiken kan därmed användas inom hela Pågatågets linjenät, såväl som på Krösatågen och Öresundstågen. Varje län med sitt eget länstrafiksbolag beslutar dock fortfarande prisättningen inom länet, vilket gör att prisskillnader kan uppstå beroende på vilket län man reser i inom Sydtaxan. Det gäller både för enstaka resor och för periodkort.
För tågresor med Øresundstågen till Köpenhamn och Helsingör i Danmark gäller Sydtaxans biljetter genom ett samarbete med DSB[7][8]. Skånetrafiken är medlem är i Resplus, vilket gör att bland annat SJ och Snälltåget kan sälja biljetter som innehåller såväl Skånetrafiken som annan operatör.
Organisation
Dåvarande Länstrafiken Malmöhus blev huvudman för den lokala persontrafiken på järnväg 1983, innan dess var Sydvästra Skånes kommunalförbund (SSK) och Nordvästra Skånes kommunalförbund (NSK) ansvariga för pågatågstrafiken medan Statens Järnvägar ansvarade för övrig lokal järnvägstrafik i länet. På några sträckor kompletteras trafiken av Öresundstågen.
Samtliga järnvägar som används för Pågatåg är byggda mellan 1856 och 1898, utom sträckan Kävlinge–Helsingborg som togs i bruk 2001 (som alternativ sträckning till den befintliga Rååbanan), Citytunneln i Malmö, som togs i bruk 2010. Och Hallandsåstunneln som ersätter den gamla linjen över Hallandsåsen som togs i bruk 2015
Början till vad som blev pågatågen skedde 1975 när dåvarande Statens Järnvägar (SJ), som skötte all lokal persontrafik på järnvägen, meddelade kommunerna och Sydvästra Skånes kommunalförbund (SSK) att persontrafiken till stationerna mellan Lund och Malmö och persontåget Malmö–Trelleborg skulle läggas ner 1976. Samtidigt började Statens Järnvägar att utreda om persontrafik mot Eslöv, Landskrona och Hässleholm skulle fortsätta. Påtryckningar från kommunerna och SSK ledde till att en del linjer inte blev nedlagda. Under 1977 ville SSK införa ett regionalt månadskort som skulle gälla både på tåg och bussar inom kommunerna. Statens Järnvägar motsatte sig detta eftersom lokaltågen skulle upphöra om några år. Fordonstypen X7 som användes var utsliten och Statens Järnvägar skulle inte köpa några nya fordon. För att upprusta X7 och fortsätta lokaltrafiken krävde Statens Järnvägar ett avtal med SSK. Förhandlingar startade våren 1978 och i september träffades ett 25-årigt avtal. Statens Järnvägar skulle anskaffa fem X10 som skulle användas på linjerna Malmö–Lund–Eslöv och Malmö–Lund–Kävlinge. SSK fick införa månadskort 1 januari 1979 och trafiken med de beställda X10 beräknades starta våren 1981 vid tidtabellsskiftet. Till dess skulle X7 användas. Nordvästra Skånes kommunalförbund blev nu intresserade och det ledde till inköp av tre X10 (senare ytterligare en) för persontrafik mot Landskrona och Helsingborg från Kävlinge med start 1983. Månadskortet var framgångsrikt och passagerarantalet översteg förväntningarna. SSK och NSK började förhandla med Statens Järnvägar om ytterligare fordon men man ansåg att Statens Järnvägars affärsvillkor var orimliga. De kontaktade ASEA och köpte ytterligare fem motorvagnar direkt från ASEA med ett lån från PKbanken.[9]
Avtalen som hade skrivits av SSK och NSK togs över av Länstrafiken Malmöhus som bildas 1983 när olika länstrafikbolag i Sverige tog över ansvaret för kollektivtrafiken med såväl buss som tåg inom länen.
Linjenätets utveckling
Västra Skåne
Det första pågatåget kördes den 9 januari 1983. Från början trafikerades orterna Malmö, Lund, Eslöv, Kävlinge och Landskrona med de nio motorvagnar som Statens Järnvägar hade köpt på uppdrag av SSK och NSK.[10] I väntan på ytterligare motorvagnståg, som levererades 1985, trafikerades Helsingborg med äldre materiel, bland annat lokdragna tåg.
År 1990 började pågatågen trafikera sträckan Malmö–Ystad men här var dock inte banan elektrifierad och därför körde man på denna sträcka med Y1 motorvagnar. 1996 var banan elektrifierad och därmed började man i stället trafikera sträckan med X11-motorvagnar.[10]
Skåne län
1997 sammanfördes Malmöhus län och Kristianstads län till ett län vilket bidrog till att pågatågstrafiken utökats till orter som tidigare ingått i Kristianstads län bland annat Åstorp och sedan 2003 även Simrishamn,[11] som tidigare trafikerades av Österlenaren.[12]
Den 17 juni 2007 förlängdes även pågatågslinje 5 så att den även omfattade sträckan Kristianstad–Åstorp. Samma dag tog Arriva över Pågatågstrafiken från SJ förutom linje 2 (Malmö–Landskrona–Ängelholm) som kvar blev hos SJ.[1]
Den 9 januari 2008 firades pågatågens 25-årsjubileum på flera stationer i Skåne. Dessutom visades en fullskalig modell[förtydliga] av det nya pågatåget X61 för första gången för allmänheten på Malmö centralstation under perioden 9–13 januari 2008.[källa behövs]
År 2013 började man köra enstaka extra turer som kallas Pågatåg Express och som har ett fåtal stopp, på sträckan Helsingborg–Malmö (ungefär Öresundståg som kallas Pågatåg och bara går inom Skåne med undantag en tur från Malmö på morgonen till Älmhult och retur på eftermiddagen[13][14]). Pågatåg Express planeras utökas till fler sträckor.[15]
Citytunneln
Den stora investeringen i Citytunneln genom Malmö innebar att Pågatågen leds genom Malmö centrals nedre spår till stationen Triangeln och Hyllie som är pågatågens sydvästliga slutpunkt (före Öresundsbron).
I samband med arbetena för Citytunneln stängdes Östervärns station 15 juni 2009 på sträckan Malmö–Ystad–Simrishamn. Anledningen var att växelkonfigurationen vid själva stationen inte var lämplig för trafik till och från den planerade provisoriska stationen vid Malmö C under arbetet med Citytunneln.[16]
Den 12 december 2010 förlängdes linjen Höör–Malmö till att omfatta även sträckan Kristianstad–Hässleholm–Höör. Dessutom började samtliga pågatåg utom pågatågen till/från Ystad att göra uppehåll vid Triangeln och i Hyllie. Samtidigt tog Arriva över linjen Malmö–Landskrona–Ängelholm som innan trafikerades av X31 med DSBFirst som operatör.
En mindre förändring skedde även (12 december 2010) för linjen Helsingborg–Kristianstad då man åter började göra uppehåll i Påarp och Mörarp, men samtidigt slopades de särskilda avgångarna i högtrafik mellan Helsingborg och Åstorp.
Den 15 augusti 2011 började även Pågatågen till Ystad/Simrishamn att köra genom Citytunneln och då stängdes även Persborgs station. Att tågen till Ystad inte började gå via tunneln direkt när den togs i drift berodde på att bangården i Malmö samt spårförbindelsen i Lockarp inte var färdiga samtidigt som tunneln.[17] Därmed återöppnades Svågertorps station.[18]
Den 14 maj 2011 började Pågatågen göra uppehåll i Sösdala (mellan Höör och Hässleholm).[19]
Pågatåg Nordost
Projektet Pågatåg Nordost har gått ut på att skapa två nya linjer utgående från Hässleholm som gemensam knutpunkt. Dessa linjer är Hässleholm–Markaryd (kan på sikt förlängas till Halmstad)[20] samt Hässleholm–Alvesta–Växjö.[20] Satsningen innebär att det, när allt är klart, blir 13 nya stationer inom Pågatåg Nordost (inklusive Sösdala, öppnad 2011).[20] År 2012-2014 har stationer byggts i Ballingslöv, Hästveda, Killeberg, Bjärnum, Vittsjö, Önnestad, Fjälkinge och Tjörnarp i Skåne län samt i Diö, Vislanda, Gemla och Markaryd i Kronobergs län.[21]
15 december 2013 startade pågatågtrafiken mellan Hässleholm och Markaryd, med stopp i Bjärnum och Vittsjö, samt mellan Kristianstad och Bromölla med stopp i Fjälkinge. Likaså öppnades Önnestads station mellan Hässleholm och Kristianstad. Samtidigt startade en ny lokaltågslinje mellan Hässleholm och Växjö med uppehåll vid nio mellanliggande stationer, som dock har fått varumärket Krösatåg, vilket är Jönköpings läns/Kronobergs läns varumärke. Sista stationen som togs i bruk i projektet Pågatåg Nordost var Tjörnarps station (pågatågslinjen Malmö-Kristianstad) som invigdes den 14 december 2014.[22]
Linjer
| Linje | Sträcka | Längd (km) | Stationer | Turer/riktning/timme | Turer inkl Öresundståg | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2 | 108 | Trelleborg–Hyllie–Malmö C–Landskrona–Helsingborg | 96 | 17 | 1–2
Trelleborg–Kävlinge 2–3 |
3–5 Malmö–Kävlinge 1–3 |
| 2 | 108 | Helsingborg–Ängelholm–Förslöv–Halmstad | 96 | 17 | 1-2 | 2-3 |
| 3 | 109 | Hyllie–Malmö C–Teckomatorp–Helsingborg | 71 | 16 | 1 | 1 |
| 4b | 93 | Hyllie–Malmö C–Höör–Hässleholm C–Kristianstad C | 15 | 16 | 1 Malmö–Höör 2 |
2 Ö-tåg stannar ej i Höör |
| 4b | 93 | Kristianstad–Karlshamn | 63 | 6 | ½–1 | 1–2 |
| 5 | 91 | Helsingborg–Åstorp–Hässleholm C–Kristianstad C | 107 | 12 | 2
I lågtrafik 1 Åstorp Hässleholm Högtrafik 1 Kristanstad istället för Hässleholm. |
samma |
| 6 | 107 | Malmö C–Ystads station–Simrishamn | 111 | 14 | 1 Malmö–Ystad 2 |
samma |
| 7 | 105 | Markaryd–Hässleholm | 37 | 4 | ½–1 | samma |
| Totalt | ||||||
Linjenumren är Skånetrafikens respektive Samtrafikens tidtabellnummer.
Framtidsplaner
Skånetrafiken beräknade år 2007 att resandet kommer fördubblas fram till år 2020 och Skånetrafiken valde därför att i hög grad prioritera följande sträckor:
- Malmö C–Kävlinge via Lomma på Lommabanan
Söderåsbanan Och Lommabanan.
Söderåsbanan Och Lommabanan är delsträckor på järnvägen mellan Ängelholm och Arlöv (Malmö) som Trafikverket samlat kallar för Godsstråket genom Skåne. Söderåsbanan (Åstorp–Teckomatorp) är planerad att trafikeras av Pågatåg i december 2020.[23]
Pågatågstrafik Malmö–Kävlinge via Lommabanan beräknas först att komma igång under 2020–2021, och då med två nya stationer, Lomma och Furulund[24].
Det finns också planer på att lägga om pågatågslinjerna i Helsingborg.[25] Innan 2015 gick tågen från Malmö vidare mot Ängelholm, men nu går tågen från Trelleborg till Helsingborg via Malmö och andra tåg går från Helsingborg till Ängelholm och sedan vidare till Halmstad eller Förslöv. I framtiden blir det troligen tågen från Åstorp som, via Helsingborg, fortsätter norrut. Detta väntas förbättra punktligheten på Västkustbanan.[26]
Genomförd tidsplan
- 13 december 2015: Pågatågen från Helsingborg till Ängelholm förlängs till nya Förslövs station, med uppehåll vid Barkårka Station, som öppnas för pågatågstrafik samma dag.[27][28][29] Stationerna läggs vid den nya banan som går igenom Hallandås. Däremot blir det ingen station i Grevie, vilket tidigare var påtänkt från Båstads kommun. Det gamla spåret kommer då att rivas upp när Hallandsåstunneln blir färdigställd och omvandlas till cykelbana.[29][30] En ny pågatågslinje mellan Helsingborg och Halmstad tas i bruk samtidigt, som kommer göra uppehåll i Förslöv när signalsystem och extra plattform är fixat för norrgående tåg som gör uppehåll i Förslöv.[31][32][33][34]
- 13 december 2015: Pågatågstrafiken invigs på Trelleborgsbanan mellan Malmö-Trelleborg[35]. De nya stationer som öppnas för pågatågstrafiken längs banan är Västra Ingelstad, Östra Grevie och Trelleborg[35].
- I december 2015 öppnades Hallandsåstunneln och då började pågatåg köra till Halmstad med två ytterligare stationer, Båstads nya och Laholm. Öresundståg har fortsatt ett tåg per timme Köpenhamn-Göteborg. Men i Halmstad finns nu förbindelse med Öresundstågen Halmstad-Göteborg, så det blir två förbindelser Skåne-Göteborg per timme och riktning.
- 2016: Pågatågen Malmö–Teckomatorp–Helsingborg omleds via Eslöv i stället för Kävlinge. Ny station blir Marieholm.[36] På grund av att en omfattande kostsam upprustning ansågs nödvändig, enligt en utredning från Banverket (2008), så beslutade Eslövs kommun och Region Skåne för att gå in med häften av kostnaderna, vilket Trafikverket sade nej till från början och projektet lades på is[37]. Våren 2014 beslutade Trafikverket tillsammans med Region Skåne och Eslövs kommun att pågatågtrafiken ska tidigast komma igång år 2016 efter en upprustning av Marieholmsbanan[38][39]
- December 2016 börjar Pågatågen mot Halmstad från Helsingborg även stanna i Förslöv och ett fåtal turer i Barkåkra detta gick inte innan då signalsytem och extra plattformar i Förslöv inte var redo för det.
Möjlig Tidsplan
- 2019: Pågatåg/Öresundståg Markaryd–Halmstad är en ny linje som knyter samman Skåne, Kronoberg och Halland. Nya stationer blir Knäred och Veinge.[36] Sträckan Hässleholm–Markaryd har öppnats tidigare, 2013 (se Pågatåg Nordost ovan).
- 2020: Pågatågen mellan Åstorp–Teckomatorp blir en ny linje som förväntas börja byggas 2019 och sedan trafikeras i december 2020. Nya stationer blir Billesholm, Kågeröd och Svalöv.[23]
Malmöringen
Det finns även ett avtal från 2010 mellan Malmö kommun och Skånetrafiken[40][41] om att öppna en pågatågslinje som är tänkt att gå runt Malmö, och ha sträckningen Malmö central – Östervärn(–Rosengård)–Persborg(–Fosie)–Svågertorp–Hyllie–Triangeln–Malmö central. Stationer inom parentes är ännu inte byggda. Dock kräver Skånetrafiken en kostnadstäckning på minst 50 procent, något som den nya pågatågslinjen troligen inte kommer upp i och därför har Malmö kommun beslutat sig för att ta det ekonomiska ansvaret för trafiken.[42]
Det planeras i samband med starten också för en ny station i Rosengård. Eventuellt kan det bli aktuellt med en framtida station i Fosie. Tanken var att trafiken skulle komma igång december 2011,[42] men datumet sköts upp. Hösten 2014 var ännu inget startdatum satt, men kommunen och Skånetrafiken vill fortfarande köra trafiken.[Uppdatering behövs] Vissa bullerskydd behövs installeras.[43] Tågen kommer på grund av trängsel i Citytunneln, främst vid Triangeln, inte att kunna gå oftare än varje halvtimme per riktning, vilket är ganska glest för en tåglinje inom en storstad. Dessutom kan tågen, också det på grund av trängselproblem, komma att tvingas vända vid Svågertorp, när linjen väl är klar. Våren 2016 sköts datum för öppnandet upp till tidigast 2018. I slutet av juni 2017 lämnade länsstyrelsen besked om att trafik med pågatåg tillåts på sträckan. Innan dess måste dock stationerna i Östervärn och Persborg rustas upp, en ny station byggas i Rosengård och bulleråtgärder vidtas längs med sträckan. Trafik väntas påbörjas i december 2018.[44]
En möjlig lösning har getts på problemet med att tågen måste vända vid Svågertorp: pågatågen, som kommer ifrån norr om Malmö och som nu vänder vid Hyllie, kan få sin sträckning förlängd. Den löper då via Malmö C, via bl.a. Hyllie och Persborg, tillbaka till Malmö C. Då bildas en form av Malmöring.
Diagonalen
Det finns önskemål (från bland annat kommuner längs sträckan och i Blekinge) om en ny järnväg från Kristianstad till Lund eller Eslöv via Hörby, Skånediagonalen. Det skulle förkorta restiden Kristianstad–Lund/Malmö med minst 20 minuter samt Blekinge–Lund/Malmö med nästan 30 minuter (eftersom man skulle slippa vändning i Kristianstad).[45] Detta projekt finns ingen tidsplan fastställd för.
Ny järnvägsstation i Lund
I samband med utbyggnad med två nya spår mellan Malmö och Lund byggs en ny pendeltågsstation i Klostergården i södra Lund.
Fordon
I Pågatågstrafiken används tågtypen X61. Man har tidigare använt X11, X52 (kallas oftast Regina) och X31.
X11
Pågatågen kördes vid starten 1983 med tågtypen X10 (senare ombyggda till X11). De färgsattes i kulören lila. Under många år var motorvagnarna X10 inredningsmässigt i stort sett identiska med de pendeltågsvagnar som kördes av Storstockholms lokaltrafik. Mellan 1993 och 1999 byggdes pågatågens X10:r om, bland annat fick de ny inredning och utrustades med toaletter samt att det mittre dörrparet togs bort och räknas sedan dess som en egen fordonstyp med littera X11.[4]
X11-tågen är sedan hösten 2013 helt borta och ersatta av X61 eftersom de inte fick gå i Citytunneln (i bruk sedan december 2010) såvida de inte genomgått en dyr modifiering med nödbromsblockering, vilket endast gjordes tillfälligt på ett mindre antal.[46] De hade dispens under 2011.
Nästan alla X11:or har sålts utom en som delvis skrotats efter en brand.[47] 20 av dessa används sedan dess i andra län, särskilt i Småland, Kronoberg och Blekinge, som Krösatåg i "Pågatåg Nordost"-konceptet som delvis sträcker in sig i Skåne. Dessa vagnar genomgår nu under åren 2013-2015 upprustning och får då nya säten, inredning, toaletter och krösatågs nya färgsättning. Tre tåg rullar hos Norrtåg på pendeltågslinjen mellan Umeå och Vännäs (Hällnäs som reserv som deras Itino). X11-motorvagnarna kan även ses som reserv på Malmbanan. Två vagnar är målade i Transitos reservtåg som hyrs ut till länstrafikbolagen.
X61
|
| |
Interiören av den nya tågtypen X61
| ||
X11 hade rullat i över 25 år och börjat bli slitna, dessutom saknade de lågt golv, vilket har en stor betydelse när det gäller krav på handikappsanpassning och komfort. En annan nackdel var att tågen var långsamma då de har en maxfart på bara 140 kilometer i timmen vilket ger lång restid. Den 5 december 2006 tog nämnden för kollektivtrafik inom Region Skåne beslutet att tågtypen X60, tillverkad av Alstom skulle ersätta dagens tågtyp (X11). Typen kallas X61 eftersom den avviker litet från X60, den är kortare och har annan inredning. X61 har liksom X60 lågt golv, klimatanläggning och en maxfart på 160 kilometer i timmen vilket ger kortare restider än med X11.[48]
Den 16 augusti 2010 gick den första X61 i ordinarie trafik.[49] Redan den 4 december 2009 kördes invigningsturen med X61 Birgit Nilsson. Invigning och dop var på Malmö centralstation.[50] På grund av olika tekniska problem ville dock Skånetrafiken inte godkänna tågen för leverans och trafikstarten drog ut på tiden.[51]
Först ut med de ny tågen blev linje 5 (Helsingborg–Åstorp–Kristianstad) följt av linje 2 (Malmö–Landskrona–Ängelholm) och därefter kom övriga. Anledningen till att man valt just den ordningen var att dels kördes linje 2 då med inlånade X31:or från öresundstågsystemet[52] och dels trafikeras vissa linjer (främst linje 5) med inhyrda X52:or från SJ. Genom att koncentrera de första X61:orna till just dessa två linjer kunde man snabbt ersätta alla inhyrda och inlånade tåg som för övrigt behövdes på andra håll. I september 2013 var 51 tågsätt levererade och alla kvarvarande X11:or tagna ur trafik varav ett delvis skrotat.[53] X61 har också beställts till Västtrafik, Östgötatrafiken, Storstockholms lokaltrafik SL (X60) och Västernorrlands läns trafik (X62).
Namngivna tågsätt
Äldre namn
I enlighet med namnet Pågatågen är de flesta tågen uppkallade efter någon verklig eller fiktiv skånsk påg (pojke). En kvinna, Victoria Benedictsson, har också fått ge namn åt ett tåg, dock genom sin manliga författarpseudonym Ernst Ahlgren. Listan nedan visar samtliga äldre namn på pågatågen av typen X11:[4] Nedan syns även de som fick ge namn åt motorvagnarna som trafikerade Ystadbanan innan den elektrifierades.[10]
|
Nya namn 2009
Den 1 juni 2009 meddelade Skånetrafiken att man valt ut namn till de 49 nya tågsätt som driftsattes 2010. Bland namnen, vilka tagits fram genom förslag från allmänheten genom radiokanalen P4 Radio Kristianstad, märks bland annat Johan Jacob Döbelius, Rutger Macklean, August Palm och Folke ”Spuling” Lindh. Nytt för denna omgång tåg är att även kvinnonamn kommit i fråga, däribland Birgit Nilsson, Märta Måås-Fjetterström och Tiffany Persson.[5]
|
|
Senare namn
Efter det stora antalet nya namn på pågatåg 2009 har det successivt beslutats om nya tågsätt:
|
|
Bildgalleri
-
Invigning av Pågatåget Falstaff 1998 på Lunds centralstation -
-
-
Pågatåg av modellen X52 på Eslövs station -
-
Interiör på ett Pågatåg av modellen X61 -
.jpg)
Se även
Referenser
- ^ [a b] ”Raka vägen”. Skånetrafiken. 30 maj 2007. http://www.skanetrafiken.se/upload/Dokumentbank/Rakavagen/2007/05_Maj/20070530_Nu%20b%C3%B6rjar%20snart%20Arriva%20k%C3%B6ra%20P%C3%A5gat%C3%A5gen.pdf. Läst 5 februari 2008.[död länk]
- ^ ”Pågatåg Kristianstad - Karlshamn”. Blekingetrafiken. http://www.blekingetrafiken.se/Print4Web/Pagatag/141214_150613/Pagatag_94_141214_150613.pdf. Läst 21 december 2014.
- ^ ”Skånetrafiken -”. www.skanetrafiken.se. Arkiverad från originalet den 22 december 2015. https://web.archive.org/web/20151222111959/https://www.skanetrafiken.se/hallandsas. Läst 15 december 2015.
- ^ [a b c] Järnväg.net om X11
- ^ [a b] Skånetrafiken meddelande 2009-06-01, Nya Pågatågsnamn Arkiverad 5 januari 2011 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Här köper du biljetter och Resekort”. Blekingetrafiken. http://www.blekingetrafiken.se/Biljetter__priser/Har_koper_du_dina_biljetter_och_kort/. Läst 22 december 2014.
- ^ ”Skånetrafiken - Jojo-kort”. www.skanetrafiken.se. https://www.skanetrafiken.se/sa-reser-du-med-oss/jojo-kort/. Läst 28 september 2015.
- ^ ”Resekortet reskassa”. http://www.blekingetrafiken.se/Biljetter__priser/Resekortet/Resekortet-reskassa/. Läst 22 december 2014.
- ^ Spåren efter avregleringen ISBN 91-88371-80-8
- ^ [a b c] Swahn, Sven Christer (1993). Tågapågar. Länstrafiken Malmöhus. sid. 6–7
- ^ ”Pågatågen 25 år”. Skånetrafiken. 9 januari 2008. http://www.skanetrafiken.se/upload/bildbank/pågatåg/folder_pagatag.pdf. Läst 18 januari 2009.[död länk]
- ^ ”Järnväg.net: Om Ystad–Simrishamns järnväg”. Arkiverad från originalet den 20 september 2004. https://archive.is/20040920053920/http://www.jarnvag.net/banguide/Ystad-Simrishamn.asp.
- ^ ”Satsar på expresståg”. http://www.skanskan.se/article/20131107/MALMO/131109564/-/satsar-pa-expresstag. Läst 22 december 2014.
- ^ ”Kalmar–Växjö–Malmö–Köpenhamn, Köpenhamn–Malmö–Växjö–Kalmar”. Arkiverad från originalet den 22 december 2014. https://web.archive.org/web/20141222163743/https://www.skanetrafiken.se/P4W/Tag/141214_151212/Tag_4A_141214_151212.pdf. Läst 22 december 2014.
- ^ ”Snabbt och tyst på Pågatåg Express premiärtur”. http://www.scribd.com/doc/192293090/131218-Snabbt-och-tyst-p%C3%A5-P%C3%A5gat%C3%A5g-Express-premiartur. Läst 21 december 2013.
- ^ ”Östervärns station stängs”. Trafikverket. 15 juni 2009. http://www.trafikverket.se/PageFiles/17605/infoblad_ostervarn.pdf. Läst 13 oktober 2009.[död länk]
- ^ ”Skånetrafiken informerar om Citytunneln”. Skånetrafiken. http://www.skanetrafiken.se/templates/InformationPage.aspx?id=30959&epslanguage=SV. Läst 6 oktober 2010.[död länk]
- ^ ”Nyöppning på Svågertorp”. Sydsvenskan. 15 augusti 2011. Arkiverad från originalet den 18 september 2011. https://web.archive.org/web/20110918032431/http://www.sydsvenskan.se/malmo/article1526951/Nyoppning-pa-Svagertorp.html. Läst 15 augusti 2011.
- ^ ”Invigning av den nya stationen i Sösdala”. Trafikverket. 13 maj 2011. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525080318/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Skane/Pagatag-nordost-och-Krosatag/Nyhetsarkiv/Sosdala/Invigning-av-den-nya-stationen-i-Sosdala/. Läst 15 maj 2011.
- ^ [a b c] Pågatåg Nordost
- ^ Trafikverkets projekt Pågatåg nordost och Krösatåg Arkiverad 19 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Mikulic. ”Sista stationen invigd i Tjörnarp”. Sveriges Television. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/sydnytt/sista-stationen-invigd-i-tjornarp. Läst 22 december 2014.
- ^ [a b] ”Söderåsbanan: Etapp 3 - mötesspår, nya stationer”. http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Skane/Soderasbanan/Etapp-3---motesspar-nya-stationer/. Läst 31 mars 2015.
- ^ ”Lommabanan”. 17 december 2015. http://www.skane.se/Kollektivtrafik/Nya-linjer-och-fordon/Nya-taglinjer-och-stationer/Lommabanan/. Läst 27 november 2016.
- ^ ”Skånetrafikens tågstrategi fram till 2037 inklusive dess bilagor”. Skånetrafiken. Arkiverad från originalet den 6 december 2010. https://web.archive.org/web/20101206094453/http://www.skanetrafiken.se/upload/Dokumentbank/F%C3%B6retagsdokument/T%C3%A5gstrategi%202037%20inkl%20bilagor%20-%20Light.pdf. Läst 2 juni 2010.
- ^ ”Nytt pågatågssystem Ängelholm–Helsingborg–Åstorp”. Skånetrafiken. 30 november 2007. http://www.skanetrafiken.se/upload/Dokumentbank/Utredningar/Underlagsmaterial%203%20Pågatågssystem%20Ängelholm-Helsingborg-Åstorp.pdf. Läst 8 december 2009.[död länk]
- ^ Trafikverket. ”Nu börjar bygget av Barkåkra station”. Trafikverket. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304121228/http://www.trafikverket.se/nara-dig/skane/projekt-i-skane-lan/hallandsas/nyhetsarkiv-hallandsas/nyheter/201503/nu-borjar-bygget-av-barkakra-station/. Läst 22 oktober 2015.
- ^ ”Karta Tågtrafik Bjäre, Hallandsås (gäller från 2015-12-13)”. Skånetrafiken. https://www.skanetrafiken.se/globalassets/kartor/bjare/hallandsas.pdf. Läst 22 oktober 2015.
- ^ [a b] Grevie missar pågatåget (Helsingborgs Dagblad 12 mars 2014)
- ^ ”Ska man kunna cykla längst med banvallen mellan Grevie och Båstad? | Båstadsidan”. www.bastadsidan.se. http://www.bastadsidan.se/politik/ska-man-kunna-cykla-langst-med-banvallen-mellan-grevie-och-bastad/. Läst 22 oktober 2015.[död länk]
- ^ ”Tågkarta Bjäre, Hallandås”. https://www.skanetrafiken.se/globalassets/kartor/bjare/hallandsas.pdf. Läst 22 oktober 2015.
- ^ ”Skånetrafiken -”. www.skanetrafiken.se. Arkiverad från originalet den 18 november 2015. https://web.archive.org/web/20151118161158/https://www.skanetrafiken.se/om-oss/utveckla-och-bygga/hallandsas/. Läst 22 oktober 2015.
- ^ ”Pågatågen ska gå i tunneltrafik till Halland”. Helsingborgs Dagblad. http://www.hd.se/nyheter/skane/2015/06/09/pagatagen-ska-ga-i-tunneltrafik-till-halland/. Läst 22 oktober 2015.
- ^ [1]
- ^ [a b] Trafikverket. ”Trelleborgsbanan, Malmö-Trelleborg”. Trafikverket. Arkiverad från originalet den 21 november 2015. https://web.archive.org/web/20151121003832/http://www.trafikverket.se/trelleborgsbanan. Läst 24 oktober 2015.
- ^ [a b] Skånetrafikens Nyhetsbrev den 13 februari 2008: 10 nya stationer till 2014[död länk]
- ^ ”Marieholmsbanan rustas upp”. SVT Sydnytt. 11 augusti 2010. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525080322/http://svt.se/2.33782/1.2103741/marieholmsbanan_upprustas. Läst 12 augusti 2010.
- ^ ”Region Skåne”. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141019230115/http://www.skane.se/Kollektivtrafik/Nya-linjer-och-fordon/Nya-taglinjer-och-stationer/Marieholmsbanan/. Läst 15 oktober 2014.
- ^ ”Eslöv kommun”. Arkiverad från originalet den 6 april 2014. https://web.archive.org/web/20140406114636/http://www.eslov.se/arkiv/2014overgripandenyheter/enigtjaformarieholmsbanan.26028.html. Läst 15 oktober 2014.
- ^ ”Avtal om Pågatågstrafik på Malmöringen”. infrastrukturnyheter.se. 4 februari 2010. http://www.infrastrukturnyheter.se/2010/02/avtal-om-pagatagstrafik-pa-malmoringen. Läst 5 februari 2010.
- ^ ”Pågatågstrafik på Malmöringen”. Malmö kommun. 3 februari 2010. http://www.malmo.se/Arkiv/Nyhetsarkiv/Mellansida/Centrala-nyheter/2-3-2010-Pagatagstrafik-pa-Malmoringen.html. Läst 5 februari 2010.
- ^ [a b] Skånskan 14 december 2009: Pågatåg rullar på Malmöringen 2011
- ^ ”Malmöringen”. Arkiverad från originalet den 21 december 2014. https://web.archive.org/web/20141221182745/http://www.skane.se/Kollektivtrafik/Nya-linjer-och-fordon/Nya-taglinjer-och-stationer/Malmoringen/.
- ^ [2]
- ^ Diagonalen - ett integrationsprojekt för Skånes konkurrenskraft
- ^ ”se sid 20”. Arkiverad från originalet den 30 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100830004623/http://www.skanetrafiken.se/upload/Dokumentbank/Organisation/N%C3%A4mnden/Handlingar/2009/2009-12-14_%C3%84rende_8-12.pdf.
- ^ ”Skåne vill sälja alla sina pågatåg”. Kristianstadsbladet. 12 juni 2010. http://www.kristianstadsbladet.se/kristianstad/article899802/Skaringne-vill-saumllja-alla-sina-Paringgataringg.html. Läst 1 juli 2010.
- ^ ”Skånetrafiken: Nya pågatåg inköpta”. Arkiverad från originalet den 13 december 2007. https://web.archive.org/web/20071213044329/http://www.skanetrafiken.se/templates/InformationPage.aspx?id=8125&epslanguage=SV.
- ^ ”Premiärtur för nya Pågatågen”. Helsingborgs Dagblad. 16 augusti 2010. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100817210739/http://hd.se/skane/2010/08/16/premiar-for-nya-pagatagen/. Läst 19 augusti 2010.
- ^ ”Nu är Birgit döpt”. Sveriges Radio. 4 december 2009. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=3286620. Läst 23 november 2012.
- ^ ”X61/X62: Fakta & Historia - Nytt tåg för regionaltrafik”. Jarnvag.net. http://www.jarnvag.net/index.php/vagnguide/motorvagnar-i-trafik/x61?tmpl=component&print=1&page=. Läst 24 november 2012.
- ^ ”19 nya öresundståg förstärker systemet”. Informationsbladet Trevlig Resa nr. 5 2010 från Öresundståg AB/DSBFirst. maj 2010. http://www.oresundstag.se/Global/Nyhetsbrevet/DSBFirst_no5_svensk.pdf. Läst 21 juli 2010.
- ^ ”Skånskan 4 december 2009: Birgit Nilsson invigdes”. http://www.skanskan.se/article/20091204/NYHETER/912049984/1056/*/*/premiar-for-nya-pagatagen.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Pågatågen.- Aktuella tidtabeller
- Dop av Pågatåget Lasse Holmqvist
| |||||
| ||||||||
| |||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||