Torium

Från Wikipedia
Version från den 5 november 2015 kl. 14.02 av Andejons (Diskussion | Bidrag) (→‎Användningsområden: Förtydligande om toriums användbarhet i kärnreaktorerer.)
Torium
Nummer
90
Tecken
Th
Grupp
3
Period
7
Block
f
Ce

Th

Uqb
AktiniumToriumProtaktinium
[Rn] 6d2 7s2
90Th

Generella egenskaper
UtseendeSilvrigt vit
Fysikaliska egenskaper
Densitet11724 kg/m³ (273 K)
Smältpunkt2028 K (1755 °C)
Kokpunkt5061 K (4788 °C)
Molvolym19,80 × 10-6 /mol
Smältvärme16,1 kJ/mol
Ångbildningsvärme514,4 kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie180 pm
JonisationspotentialFörsta: 587 kJ/mol
Andra: 1110 kJ/mol
Tredje: 1930 kJ/mol
Fjärde: 2780 kJ/mol
(Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration[Rn] 6d2 7s2
e per skal2, 8, 18, 32, 18, 10, 2
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd4 (svag bas)
Elektronegativitet1,3 (Paulingskalan)
Diverse
Ljudhastighet2490 m/s
Elektrisk konduktivitet6,53·106 A/(V × m)
Mohs hårdhet3
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Toriumisotoper
Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP
228Th {syn.} 1,9116 år α 5,520 224Ra
229Th {syn.} 7340 år α 5,168 225Ra
230Th {syn.} 75380 år α 4,770 226Ra
232Th 100 % 1,405·1010 år α 4,083 228Ra
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Torium är ett radioaktivt grundämne och tillhör aktiniderna. Isotopen torium-230 kallas även jonium.

Historia

Prästen Hans Morten Thrane Esmark fann ett svart mineral på Løvøya, Norge och gav ett prov till sin far, professor Jens Esmark, en känd mineralog som inte kunde identifiera det. Han skickade därför ett prov till den svenske kemisten Jöns Jakob Berzelius för undersökning 1828. Berzelius namngav ämnet efter den fornnordiske åskguden Tor.

Förekomst

Torium finns i små mängder i de flesta berg- och jordarter, det är omkring tre gånger vanligare än uran och ungefär lika vanligt som bly.

Användningsområden

Den naturligt förekommande toriumisotopen 232Th är fertiult och kan transmuteras till uranisotopen 233U, vilken kan användas för att driva kedjereaktioner i kärnkraftverk. Torium har använts som bränsle i forskningsreaktorer men också i kraftproducerande reaktorer. Tidigare har forskning mest gjorts i Tyskland och USA men idag forskas det också i Indien, Kina och flera länder i olika omfattning.

Indien, som har omkring 25 % av världens toriumreserver, planerar sitt kärnkraftsprogram för att slutligen uteslutande använda torium och fasa ut uran. Dessa ambitiösa planer använder både snabba och termiska reaktorer samt bridreaktorer. Advanced Heavy Water Reactor och KAMINI-reaktorerna är delar av programmet.

Torium har tidigare även brukats som glödnät till fotogenlyktor.

Se även