Gotlandsgruppen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gotlandsgruppen
(GLG)
Gotlandsgruppen vapen.svg
Vapensköld för Gotlandsgruppen tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namnGotlandsgruppen
Datum2000–
LojalitetFörsvarsmakten
FörsvarsgrenArmén
TypHemvärnet
RollUtbildning och administration
StorlekUtbildningsgrupp [a]
Del avAmfibieregementet [b]
HögkvarterVisby garnison
FörläggningsortVisby
Marsch"General Wahlgrens marsch" (Sjölin) [c]
WebbplatsOfficiell webbplats
Befälhavare
FörbandschefHans Håkansson
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg
Truppslagstecken m/46-60Truppslagstecken M46-60 för Hemvärnet.jpg
Gotlandsgruppens lokal på P 18:s gamla område.
Gotlands hemvärnsbataljon vid Gotlands försvarsmuseum.

Gotlandsgruppen (GLG) är en svensk utbildningsgrupp inom Hemvärnet som verkat i olika former sedan 2000. Förbandsledningen är förlagd i Visby garnison, Visby.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Gruppens tidigare beteckning var Hemvärns- och Frivilligledningen (Hv/FrivL) och var en del av Gotlands regemente (P 18). Den har funnits på Visborgsslätt sedan mitten av 1980-talet och var dessförinnan lokaliserad till Visby innerstad.

Som ett led i försvarsbeslutet 2000 avvecklades försvars- och militärområdena den 30 juni 2000, och från och med den 1 juli 2000 organiserades i dess ställe militärdistrikt. Därmed avvecklades bland annat Gotlands militärkommando. De nya militärdistrikten motsvarade geografiskt sett de gamla militärområdena. Den stora skillnaden var att militärdistrikten var den lägsta nivån där chefen var territoriellt ansvarig. Inom militärdistrikten organiserades militärdistriktsgrupper, i regel en för varje län. I Gotlands län organiserades den 1 juli 2000 Gotlandsgruppen, och som underställdes Gotlands militärdistrikt (MD G).

Inför försvarsbeslutet 2004 föreslog regeringen för riksdagen, efter förslag från Försvarsmakten, att reducera antalet militärdistriktsgrupper. Då det enligt Försvarsmakten skulle organiseras färre hemvärnsförband, men bättre utbildade och uppfyllda förband. Försvarsbeslutet innebar att Gotlands militärdistrikt att upplösas och avvecklades den 31 december 2004, vilket innebar att Gotlandsgruppen överfördes från den 1 januari 2005 till Mellersta militärdistriktet.[2]

Den 2 juni 2005 presenterade regeringen sin proposition (2004/05:160) gällande en avveckling av militärdistriktsorganisationen. I propositionen hänvisades regeringen till att "I det framtida insatsförsvaret och den beslutade insatsorganisationen finns det inte längre krav på eller behov av regional eller territoriell ledning som motiverar en särskild ledningsorganisation". Därmed ansåg regeringen att militärdistriktsorganisationen kunde avvecklas, något som Försvarsmakten även i en framställan till regeringen den 7 mars 2005 föreslagit. I dess ställe skulle fyra ledningsgrupper för säkerhetstjänst och samverkan inrättas, där ledningsgrupperna lokaliserade till Boden, Stockholm, Göteborg och Malmö.[3] Den 16 november 2005 antog riksdagen regeringens proposition, därmed beslutades att militärdistriktsorganisationen skulle upplösas och avvecklas den 31 december 2005. Vilket innebar att militärdistriktsgrupperna omorganiserades till utbildningsgrupper och underställdes ett utbildningsförband. Detta medförde att Gotlandsgruppen överfördes från Mellersta militärdistriktet (MD M) till att bli en enhet inom Amfibieregementet (Amf 1) från och med den 1 januari 2006.

I samband med att Gotlands regemente bildades den 1 januari 2018, kommer Gotlandsgruppen tillsammans med Gotlandsbataljonen senast vid halvårsskiftet 2018 överföras från Amfibieregementet till Gotlands regemente.[4]

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Chefen Gotlandsgruppen är direkt underställd chefen Amfibieregementet (Amf 1) vad gäller produktionsledning av hemvärnsförbanden samt insatsledning i Gotlands län. Insatser, såväl i fred som under kris och krig, leds av Militärregion Mitt (MR M). Gotlandsgruppens nuvarande uppgifter är att utbilda, organisera och administrera hemvärnsförbanden i länet. Gruppen skall vidare stödja frivilliga försvarsorganisationer samt vara beredd att leda insatser till stöd för samhället i övrigt.

Under 2014 påbörjades ett projekt inom Gotlandsgruppen tillsammans med Dalregementsgruppen, där en granatkastarpluton skulle rekryteras till respektive bataljon, under första halvåret och utbildas under det andra. Plutonerna som kommer utrustas med en 120 mm Granatkastare m/41 blir då Hemvärnet första granatkastarplutoner.[5][6]

Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

När Gotlandsgruppen bildades den 1 juli 2000 samlokaliserades förbandsledningen med Gotlands regemente på Visborgsslätt. Genom att regementet avvecklades genom försvarsbeslutet 2004, beslutades att Gotlandsgruppen senast den 30 juni 2006 skulle omlokaliserats till Visby flygplats.

Vid Visby flygplats är Gotlandsgruppens förbandsledningen samlokaliserade tillsammans med Blekinge flygflottiljs detachement F 17 Gotland och Sjöinfokompaniet samt delar ur Försvarsmaktens logistik (FMLOG). Gotlandsgruppen kommer under 2018 att flyttas till det nya området som uppförs till 18. stridsgruppenTofta skjutfält.

Ingående enheter[redigera | redigera wikitext]

Från den 1 januari 2012 stödjer samt utbildar Gotlandsgruppen en hemvärnsbataljon, Gotlandsbataljonen (32. hvbataljonen).

Gotlandsbataljonen[redigera | redigera wikitext]

  • 32. hemvärnsbataljonstaben och ledningsplutonen
  • 321. hemvärnsbevakningskompaniet
  • 322. hemvärnsbevakningskompaniet
  • 323. sjötransportplutonen
  • 324. hemvärnsinsatskompaniet
  • 325. hemvärnsflyggruppen

Heraldik och traditioner[redigera | redigera wikitext]

Gotlandsgruppen (GLG) är sedan 25 maj 2005 traditionsbärare för det gamla Gotlands regemente (P 18). Från den 1 juli 2012 överfördes traditionsansvaret för det gamla Gotlands regemente på utbildningsgruppens hemvärnsbataljon, Gotlandsbataljonen.[7] I och med att det nya Gotlands regemente bildades den 1 januari 2018, övertog det regementet traditionerna från det gamla Gotlands regemente.

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

  • 20??–20??: Överstelöjtnant Ronny Larsson
  • 20??–2010: Överstelöjtnant Lars-Åke Permerud
  • 2011–idag: Överstelöjtnant Hans Håkansson

Namn, beteckning och förläggningsort[redigera | redigera wikitext]

Namn
Gotlandsgruppen 2000-07-01
Beteckningar
GLG 2000-07-01
Förläggningsorter
Visby garnison/Visborgsslätt (F) 2000-07-01 2006-06-30
Visby garnison/Visby flygplats (F) 2006-07-01

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Åren 2000-2005 var gruppen organiserad som en militärdistriktsgrupp.
  2. ^ Åren 2000-2004 var gruppen underställd chefen Gotlands militärdistrikt, och 2005 chefen Mellersta militärdistriktet.
  3. ^ Förbandsmarschen ärvdes från Gotlands militärkommando och fastställdes den 27 november 2002 i TFG 020006. Åren 2000–2004 delades marschen med Gotlands militärdistrikt.[1]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sandberg (2007), s. 72
  2. ^ ”Regeringens proposition 2004/05:5”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/vart-framtida--forsvar_GS035. Läst 25 februari 2018. 
  3. ^ ”Regeringens proposition 2004/05:160”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/avveckling-av-militardistriktsorganisationen_GS03160. Läst 25 februari 2018. 
  4. ^ ”Verksamhet på Gotland”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/gotlands-regemente-p-18/var-verksamhet-pa-gotland/. Läst 25 februari 2018. 
  5. ^ ”Hemvärnet i Dalarna ska rekrytera en granatkastarpluton”. svt.se. Arkiverad från originalet den 22 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140222233218/http://www.svt.se/nyheter/regionalt/gavledala/granatkastare-sokes. Läst 9 februari 2014. 
  6. ^ ”Tidningen Hemvärnet 5–2013” (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF). tidningenhemvarnet.se. http://tidningenhemvarnet.se/wp-content/uploads/2013/01/Hemv1305.pdf. Läst 9 februari 2014. 
  7. ^ ”Försvarets traditioner i framtiden”. sfhm.se. http://www.sfhm.se/contentassets/813daef056f04ee79a6cdca825daecdb/traditionsnamnden_bilaga_3_hemvarnsbataljoner_2012-07-01.pdf. Läst 25 februari 2018. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]