Livgrenadjärgruppen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Livgrenadjärgruppen
(LVG)
Livgrenadjärregementet vapen.svg
Vapensköld för Livgrenadjärgruppen tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namnLivgrenadjärgruppen
Datum1998–
LojalitetFörsvarsmakten
FörsvarsgrenArmén
TypHemvärnet
RollUtbildning och administration
StorlekUtbildningsgrupp [a]
FöregångareLivgrenadjärregementet
Del avHelikopterflottiljen [b]
HögkvarterLinköpings garnison
FörläggningsortLinköping
FärgerVitt och rött          
Marsch"Es lebe hoch" (Schlögel) [c]
WebbplatsOfficiell webbsida
Befälhavare
Förbandschef?
HederschefH.M. Konungen
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg
Truppslagstecken m/46-60Truppslagstecken M46-60 för Hemvärnet.jpg
Förbandstecken m/51-m/60AM.090976-I 4 (2).jpg

Livgrenadjärgruppen (LVG) är en svensk utbildningsgrupp inom Hemvärnet som verkat i olika former sedan 1998. Förbandsledningen är förlagd i Linköpings garnison, Linköping.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Livgrenadjärgruppen bildades den 1 januari 1998, som en försvarsområdesgrupp i samband med att Livgrenadjärregementet (I 4/Fo 41) avvecklades den 31 december 1997, och dess försvarsområdesstab uppgick i Södermanlands och Östergötlands försvarsområde (Fo 43), detta i samband med att antalet försvarsområden reducerades genom försvarsbeslutet 1996.[2]

Som ett led i försvarsbeslutet 2000 avvecklades försvars- och militärområdena den 30 juni 2000 och från och med den 1 juli 2000 organiserades i dess ställe Militärdistrikt. Därmed avvecklades bland annat Västernorrlands och Jämtlands försvarsområde (Fo 23). De nya Militärdistrikten motsvarade geografiskt sett de gamla militärområdena. Den stora skillnaden var att militärdistrikten var den lägsta nivån där chefen var territoriellt ansvarig. Inom militärdistrikten organiserades militärdistriktsgrupper, i regel en för varje län. Då Livgrenadjärgruppen redan var organiserad inom Östergötlands län kom den endast att organisatoriskt att överföras den 1 juli 2000 till Mellersta militärdistriktet (MD M).[3]

Den 2 juni 2005 presenterade regeringen sin proposition (2004/05:160) gällande en avveckling av militärdistriktsorganisationen. I propositionen hänvisades regeringen till att "I det framtida insatsförsvaret och den beslutade insatsorganisationen finns det inte längre krav på eller behov av regional eller territoriell ledning som motiverar en särskild ledningsorganisation". Därmed ansåg regeringen att militärdistriktsorganisationen kunde avvecklas, något som Försvarsmakten även i en framställan till regeringen den 7 mars 2005 föreslagit. I dess ställe skulle fyra ledningsgrupper för säkerhetstjänst och samverkan inrättas, där ledningsgrupperna lokaliserade till Boden, Stockholm, Göteborg och Malmö.[4] Den 16 november 2005 antog riksdagen regeringens proposition, därmed beslutades att militärdistriktsorganisationen skulle upplösas och avvecklas den 31 december 2005. Vilket innebar att militärdistriktsgrupperna omorganiserades till utbildningsgrupper och underställdes ett utbildningsförband. Detta medförde att Livgrenadjärgruppen överfördes från Mellersta militärdistriktet (MD M) till att bli en enhet inom Helikopterflottiljen (Hkpflj) från och med den 1 januari 2006.

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Chefen Livgrenadjärgruppen är direkt underställd chefen Helikopterflottiljen (Hkpflj) vad gäller produktionsledning av hemvärnsförbanden samt insatsledning i Östergötlands län. Insatser, såväl i fred som under kris och krig, leds av Militärregion Syd (MR S). Livgrenadjärgruppens nuvarande uppgifter är att utbilda, organisera och administrera hemvärnsförbanden i länet. Gruppen skall vidare stödja frivilliga försvarsorganisationer samt vara beredd att leda insatser till stöd för samhället i övrigt.[5]

Ingående enheter[redigera | redigera wikitext]

Livgrenadjärgruppen administrerar och utbildar sedan 1 januari 2012 två hemvärnsbataljoner, Första livgrendajärbataljonen (30. hemvärnsbataljonen) och Andra livgrendajärbataljonen (31. hemvärnsbataljonen).

Första livgrendajärbataljonen[redigera | redigera wikitext]

30. hemvärnsbataljonen, även benämnd 1. livgrenadjärbataljonen, är Sveriges näst största hemvärnsbataljon och innehåller upp emot 900 soldater. Förbandets upptagningsområde är centrala, södra och västra Östergötland. Den nuvarande bataljonen är ett resultat av det senaste decenniets sammanslagningar/nedläggningar av hemvärnsförband. Bataljonen är det första hemvärnsförband i Sverige som faktiskt övat att med egna resurser gå från eget län till angränsande för att lösa en bevaka/skydda-uppgift, då 307. hemvärnsunderrättelsekompaniet 2011 flygtransporterades till annat län för att lösa en uppgift på ett flygbasområde.[källa behövs]

  • 30. hemvärnsbataljonsstaben och ledningsplutonen
  • 301. hemvärnsinsatskompaniet
  • 302. hemvärnsinsatskompaniet
  • 303. hemvärnsinsatskompaniet
  • 304. hemvärnsbevakningskompaniet (Tannefors)
  • 305. hemvärnsbevakningskompaniet (Malmen-Vreta)
  • 307. hemvärnsunderrättelsekompaniet

Andra livgrendajärbataljonen[redigera | redigera wikitext]

31. hemvärnsbataljonen, även benämnd 2. livgrenadjärbataljonen, har Finspång, Norrköping, Söderköping och Valdemarsvik som upptagningsområde inom Östergötlands län.

  • 31. hemvärnsbataljonstaben och ledningsplutonen
  • 311. hemvärnsinsatskompaniet
  • 312. hemvärnsinsatskompaniet
  • 313. hemvärnsbevakningskompaniet
  • 314. hemvärnsbåtplutonen
  • 315. hemvärnsbåtplutonen
  • 316. hemvärnsmusikkåren (Hemvärnets musikkår Östergötland)

Traditioner och fana[redigera | redigera wikitext]

Livgrenadjärgruppen är sedan 1 januari 1998 traditionsbärare för Livgrenadjärregementet (I 4). Sedan 1 juli 2000 är H.M. Konungen hederschef för Livgrenadjärgruppen.[6] Från den 1 juli 2012 är de två hemvärnsbataljonerna traditionsbärare för Livgrenadjärregementet.[7]

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

  • 1998–2004: Överstelöjtnant Åke Litsén [8]
  • 2004–200?: Överstelöjtnant Magnus Engdahl
  • 20??–20??: Överstelöjtnant Claes Alsteryd
  • 20??–20??: Överstelöjtnant Lage Svensson
  • 20??–2017: Major Nicklas Kamperhaug
  • 2018–20xx: ?

Namn, beteckning och förläggningsort[redigera | redigera wikitext]

Namn
Livgrenadjärgruppen 1998-01-01
Beteckningar
LGRG 2000-07-01 2005-06-30
LVG 2005-07-01
Förläggningsorter
Linköpings garnison 1998-01-01

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Åren 1998-2000 var gruppen organiserad som en Försvarsområdesgrupp, åren 2000-2005 som en Militärdistriktsgrupp.
  2. ^ Åren 1998-2000 var gruppen underställd Södermanlands regemente, och åren 2000-2005 Mellersta militärdistriktet.
  3. ^ Förbandsmarschen fastställdes den 18 december 1997.[1]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sandberg (2007), s. 68
  2. ^ ”Regeringens proposition 1997/98:1D6”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/budgetpropositionen-for-1998_GL031D6. Läst 2 mars 2018. 
  3. ^ ”Regeringens proposition 1999/2000:30”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/det-nya-forsvaret_GN0330. Läst 2 mars 2018. 
  4. ^ ”Regeringens proposition 2004/05:160”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/avveckling-av-militardistriktsorganisationen_GS03160. Läst 2 mars 2018. 
  5. ^ Försvarsmaktens helikopterflottilj”. TIFF (Försvarets materielverk) (2): sid. 4-7. 2016. http://tiff.mil.se/x-online/tiff_1602/index.html#/7/. 
  6. ^ ”Instruktion för Försvarsmakten, Ceremonier 2010” (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF). forsvarsmakten.se. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110828221520/http://www.forsvarsmakten.se/upload/dokumentfiler/Ceremonibest%C3%A4mmelser/HKV%202010-12-21%2009%20831.69672%20bilaga%201%20CerIFM.pdf. Läst 29 april 2013. 
  7. ^ ”Försvarets traditioner i framtiden”. sfhm.se. http://www.sfhm.se/contentassets/813daef056f04ee79a6cdca825daecdb/traditionsnamnden_bilaga_3_hemvarnsbataljoner_2012-07-01.pdf. Läst 1 mars 2018. 
  8. ^ ”Chef-skifte på Livgrenadjärgruppen”. Arkiverad från originalet den 20 september 2004. https://web.archive.org/web/20040920230326/http://www.mdm.mil.se/index.php?lang=S&c=news&id=19813. Läst 11 mars 2017. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]