Lapplandsjägargruppen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Lapplandsjägargruppen
(UG 66)
Lapplandsjägargruppen vapen, 2016.svg
Vapensköld för Lapplandsjägargruppen tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namnLapplandsjägargruppen
Datum2000–
LojalitetFörsvarsmakten
FörsvarsgrenArmén
TypHemvärnet
RollUtbildning och administration
StorlekUtbildningsgrupp [a]
FöregångareLapplands jägarregemente
Ingående delarGränsjägarbataljonen,
Lapplandsjägarbataljonen
Del avNorrbottens regemente [b]
HögkvarterKiruna
FörläggningsortKalix,
Kiruna
Motto"In omnia paratus" - Beredd på allt överallt
FärgerGrönt och silver,          
Marsch"Friska tag" (Modéer) [c]
Årsdagar8 september
WebbplatsOfficiell webbsida
Befälhavare
FörbandschefÖvlt Anders Ahlin
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg
Truppslagstecken m/46-60Truppslagstecken M46-60 för Hemvärnet.jpg
Förbandstecken m/60AM.090979b.jpg

Lapplandsjägargruppen (UG 66) är en svensk utbildningsgrupp inom Hemvärnet som verkat i olika former sedan 2000. Förbandsledningen är förlagd i Kiruna.[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Inför försvarsbeslutet 2000 föreslog regeringen i sin propositionen för riksdagen, att den taktiska nivån bör reduceras genom att fördelnings- och försvarsområdesstaber samt marinkommandon och flygkommandon skulle avvecklas. Detta för att för att utforma ett armétaktiskt, marintaktiskt respektive flygtaktiskt kommando vilka skulle samlokaliseras med operationsledningen. Förslaget innebar att samtliga försvarsområdesstaber skulle avvecklas.[3]

Som ett led i försvarsbeslutet 2000 avvecklades försvars- och militärområdena den 30 juni 2000 och från och med den 1 juli 2000 organiserades i dess ställe militärdistrikt. Därmed avvecklades bland annat Norrbottens försvarsområde (Fo 61). De nya militärdistrikten motsvarade geografiskt sett de gamla militärområdena. Den stora skillnaden var att militärdistrikten var den lägsta nivån där chefen var territoriellt ansvarig. Inom militärdistrikten organiserades militärdistriktsgrupper, i regel en för varje län. I Norrbottens län organiserades den 1 juli 2000 tre militärdistriktsgrupper, Norrbottens gränsjägargrupp, Norrbottensgruppen, Lapplandsjägargruppen, vilka underställdes Norra militärdistriktet (MD N).[3]

Inför försvarsbeslutet 2004 föreslog regeringen för riksdagen, efter förslag från Försvarsmakten, att reducera antalet militärdistriktsgrupper. Då det enligt Försvarsmakten skulle organiseras färre hemvärnsförband, men bättre utbildade och uppfyllda förband. Försvarsbeslutet innebar bland annat att Norrbottens gränsjägargrupp upplöstes och avvecklades den 31 december 2004, och dess verksamhet överfördes och uppgick den 1 januari 2005 i Lapplandsjägargruppen.[4]

Den 2 juni 2005 presenterade regeringen sin proposition (2004/05:160) gällande en avveckling av militärdistriktsorganisationen. I propositionen hänvisades regeringen till att "I det framtida insatsförsvaret och den beslutade insatsorganisationen finns det inte längre krav på eller behov av regional eller territoriell ledning som motiverar en särskild ledningsorganisation". Därmed ansåg regeringen att militärdistriktsorganisationen kunde avvecklas, något som Försvarsmakten även i en framställan till regeringen den 7 mars 2005 föreslagit. I dess ställe skulle fyra ledningsgrupper för säkerhetstjänst och samverkan inrättas, där ledningsgrupperna lokaliserade till Boden, Stockholm, Göteborg och Malmö.[5] Den 16 november 2005 antog riksdagen regeringens proposition, därmed beslutades att militärdistriktsorganisationen skulle upplösas och avvecklas den 31 december 2005. Vilket innebar att militärdistriktsgrupperna omorganiserades till utbildningsgrupper och underställdes ett utbildningsförband. Detta medförde att Lapplandsjägargruppen överfördes från Norra militärdistriktet (MD N) till att bli en enhet inom Norrbottens regemente (I 19) från och med den 1 januari 2006.

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Chefen Lapplandsjägargruppen är direkt underställd chefen Norrbottens regemente (I 19) vad gäller produktionsledning av hemvärnsförbanden samt insatsledning i norra och östra delen av Norrbottens län (Kiruna, Gällivare, Pajala, Överkalix, Övertorneå, Haparanda och Kalix kommuner). Insatser, såväl i fred som under kris och krig, leds av Militärregion Nord (MR N). Lapplandsjägargruppens nuvarande uppgifter är att utbilda, organisera och administrera hemvärnsförbanden i norra och östra delen av länet. Gruppen skall vidare stödja frivilliga försvarsorganisationer samt vara beredd att leda insatser till stöd för samhället i övrigt.

Ingående enheter[redigera | redigera wikitext]

Lapplandsjägargruppen administrerar och utbildar sedan 1 januari 2012 två hemvärnsbataljoner, Lapplandsjägarbataljonen (10. hemvärnsbataljonen) i Kiruna och Gränsjägarbataljonen (11. hemvärnsbataljonen) i Kalix.

Lapplandsjägarbataljonen[redigera | redigera wikitext]

Lapplandsjägarbataljonen eller 10. hemvärnsbataljonen har sin stabsplats i Kiruna, och har norra Norrbottens län som primärt upptagningsområde. Bataljonen är sedan 1 juli 2012 traditionsbärare för Lapplands jägarregemente.

  • 10. hemvärnsbataljonstaben och ledningsplutonen
  • 101. hemvärnsinsatskompaniet (Insatskompani Kiruna)
  • 102. hemvärnsinsatskompaniet (Insatskompani Gällivare)
  • 103. hemvärnsbevakningskompaniet
  • 104. hemvärnsflyggruppen
  • 105. hemvärnsTOLO-gruppen

Gränsjägarbataljonen[redigera | redigera wikitext]

Gränsjägarbataljonen eller 11. hemvärnsbataljonen har sin stabsplats i Kalix, och har östra Norrbottens län som primärt upptagningsområde. Bataljonen är sedan 1 juli 2012 traditionsbärare för Norrbottens gränsjägare.

  • 11. hemvärnsbataljonstaben och ledningsplutonen
  • 111. hemvärnsinsatskompaniet (Insatskompani Kalix)
  • 112. hemvärnsinsatskompaniet (Insatskompani Överkalix)
  • 113. hemvärnsinsatskompaniet (Insatskompani Haparanda)
  • 114. hemvärnsbevakningskompaniet (Bevakningskompani Övertorneå)
  • 115. hemvärnssjötransportplutonen
  • 116. hemvärnsflyggruppen
  • 117. hemvärnsTOLO-gruppen

Heraldik och traditioner[redigera | redigera wikitext]

Lapplandsjägargruppen är sedan 1 juli 2000 arvtagare till traditioner och minne av Lapplands jägarregemente (I 22). Sedan 1 juli 2012 är Lapplandsjägarbataljonen är traditionsbärare för Lapplands jägarregemente (I 22), och Gränsjägarbataljonen för Norrbottens gränsjägare (Gj 67).[6] 2016 bytte Lapplandsjägargruppen till ett heraldiskt vapen med varghuvudet i guld.

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

  • 2000–200?: Överstelöjtnant Mats Forsman
  • 200?–2009: Major Peter Lindgren
  • 2009–201?: Överstelöjtnant Mikael Nordmark [7]
  • 201?–idag: Överstelöjtnant Anders Ahlin

Namn, beteckning och förläggning[redigera | redigera wikitext]

Namn
Lapplandsjägargruppen 2000-07-01
Beteckningar
G 66 2000-07-01 2005-12-31
UG 66 2006-01-01
Förläggningsorter och detachement
Kiruna garnison (F) 2000-07-01
Kalix (D) 2005-01-01

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Åren 2000-2005 var gruppen organiserad som en militärdistriktsgrupp.
  2. ^ Åren 2000–2005 var gruppen underställd chefen för Norra militärdistriktet
  3. ^ Förbandsmarschen ärvdes från Lapplands jägarregemente, och fastställdes den 27 november 2002 i TFG 020006.[1]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sandberg (2007), s. 54
  2. ^ Braunstein (2003), s. 101-103
  3. ^ [a b] ”Regeringens proposition 1999/2000:30”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/det-nya-forsvaret_GN0330. Läst 3 april 2018. 
  4. ^ ”Regeringens proposition 2004/05:5”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/vart-framtida--forsvar_GS035. Läst 3 april 2018. 
  5. ^ ”Regeringens proposition 2004/05:160”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/avveckling-av-militardistriktsorganisationen_GS03160. Läst 3 april 2018. 
  6. ^ ”Försvarets traditioner i framtiden”. sfhm.se. http://www.sfhm.se/contentassets/813daef056f04ee79a6cdca825daecdb/traditionsnamnden_bilaga_3_hemvarnsbataljoner_2012-07-01.pdf. Läst 3 april 2017. 
  7. ^ Försvarsmakten (2009-06-26) Arméns jägarbataljon får ny chef Läst 29 juni 2009

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]