Hallandsgruppen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hallandsgruppen
(HAG)
Hallandsgruppen vapen.svg
Vapensköld för Hallandsgruppen tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namnHallandsgruppen
Datum2000–
LojalitetFörsvarsmakten
FörsvarsgrenArmén
TypHemvärnet
RollUtbildning och administration
StorlekUtbildningsgrupp [a]
FöregångareHallands regemente
Del avLuftvärnsregementet [b]
HögkvarterHalmstads garnison
FörläggningsortHalmstad
FärgerBlått och vitt          
Marsch"Friedrich-Wilhelm-marsch" (Winter) [c]
WebbplatsOfficiell webbsida
Befälhavare
FörbandschefThomas Andersson
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg
Truppslagstecken m/46-60Truppslagstecken M46-60 för Hemvärnet.jpg

Hallandsgruppen (HAG) är en svensk utbildningsgrupp inom Hemvärnet som verkat i olika former sedan 2000. Förbandsledningen är förlagd i Halmstads garnison, Halmstad.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Som ett led i försvarsbeslutet 2000 avvecklades försvars- och militärområdena den 30 juni 2000 och från och med den 1 juli 2000 organiserades i dess ställe Militärdistrikt. Därmed avvecklades bland annat Hallands försvarsområde (Fo 31). De nya Militärdistrikten motsvarade geografiskt sett de gamla militärområdena. Den stora skillnaden var att militärdistrikten var den lägsta nivån där chefen var territoriellt ansvarig. Inom militärdistrikten organiserades militärdistriktsgrupper, i regel en för varje län. I Hallands län organiserades den 1 juli 2000 Hallandsgruppen, vilken underställdes Södra militärdistriktet (MD S).[2]

Den 2 juni 2005 presenterade regeringen sin proposition (2004/05:160) gällande en avveckling av militärdistriktsorganisationen. I propositionen hänvisades regeringen till att "I det framtida insatsförsvaret och den beslutade insatsorganisationen finns det inte längre krav på eller behov av regional eller territoriell ledning som motiverar en särskild ledningsorganisation". Därmed ansåg regeringen att militärdistriktsorganisationen kunde avvecklas, något som Försvarsmakten även i en framställan till regeringen den 7 mars 2005 föreslagit. I dess ställe skulle fyra ledningsgrupper för säkerhetstjänst och samverkan inrättas, där ledningsgrupperna lokaliserade till Boden, Stockholm, Göteborg och Malmö.[3] Den 16 november 2005 antog riksdagen regeringens proposition, därmed beslutades att militärdistriktsorganisationen skulle upplösas och avvecklas den 31 december 2005. Vilket innebar att militärdistriktsgrupperna omorganiserades till utbildningsgrupper och underställdes ett utbildningsförband. Detta medförde att Hallandsgruppen överfördes från Södra militärdistriktet (MD S) till att bli en enhet inom Luftvärnsregementet (Lv 6) från och med den 1 januari 2006.

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Chefen Hallandsgruppen är direkt underställd chefen Luftvärnsregementet (Lv 6) vad gäller produktionsledning av hemvärnsförbanden samt insatsledning i Hallands län. Insatser, såväl i fred som under kris och krig, leds av Militärregion Väst (MR V). Hallandsgruppens nuvarande uppgifter är att utbilda, organisera och administrera hemvärnsförbanden i länet. Gruppen skall vidare stödja frivilliga försvarsorganisationer samt vara beredd att leda insatser till stöd för samhället i övrigt. Från och med 2010 ansvarar Hallandsgruppen, tillsammans med 13 övriga hemvärnsgrupper runt om i landet, för så kallad direktutbildning (GSU) till sina insatsförband.

Ingående enheter[redigera | redigera wikitext]

Hallandsgruppen har slagit ihop sina två tidigare hemvärnsbataljoner och består sedan 1 januari 2012 av Hallandsbataljonen (45. hemvärnsbataljonen).

Hallandsbataljonen[redigera | redigera wikitext]

  • 45. hemvärnsbataljonsstaben och ledningsplutonen
  • 451. hemvärnsinsatskompaniet
  • 452. hemvärnsinsatskompaniet
  • 453. hemvärnsbevakningskompaniet
  • 454. hemvärnsinsatskompaniet
  • 455. hemvärnsflyggruppen (Flyggrupp Halland)
  • 456. Hemvärnsmusikkåren (Musikkår Halland)

Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

Förbandsledningen är samlokaliserade i med övriga förband i Halmstads garnison.

Heraldik och traditioner[redigera | redigera wikitext]

Hallandsgruppen är även från och med den 1 juli 2000 traditionsbevarare för Hallands regemente (I 16) och Hallandsbrigaden (IB 16). Från den 1 juli 2012 är Hallandsbataljonen traditionsbärare för Hallands regemente.[4]

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

  • 2000–2007: Överstelöjtnant Tomas Andersson
  • 2007–2011: Överstelöjtnant Lars T Olsson
  • 2011–2015: Överstelöjtnant Lars Lindén [5]
  • 2016–20xx: Överstelöjtnant Thomas Andersson [5]

Namn, beteckning och förläggningsort[redigera | redigera wikitext]

Namn
Hallandsgruppen 2000-07-01
Beteckningar
HAG 2000-07-01
Förläggningsorter
Halmstads garnison 2000-07-01

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Åren 2000-2005 var gruppen organiserad som en militärdistriktsgrupp.
  2. ^ Åren 2000-2005 var gruppen underställd Södra militärdistriktet.
  3. ^ Förbandsmarschen fastställdes den 27 november 2002 i TFG 020006, ärvdes från Hallands regemente.[1]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sandberg (2007), s. 45
  2. ^ ”Regeringens proposition 1999/2000:30”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/det-nya-forsvaret_GN0330. Läst 3 mars 2018. 
  3. ^ ”Regeringens proposition 2004/05:160”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/avveckling-av-militardistriktsorganisationen_GS03160. Läst 26 februari 2018. 
  4. ^ ”Försvarets traditioner i framtiden”. sfhm.se. http://www.sfhm.se/contentassets/813daef056f04ee79a6cdca825daecdb/traditionsnamnden_bilaga_3_hemvarnsbataljoner_2012-07-01.pdf. Läst 3 mars 2018. 
  5. ^ [a b] ”Hallands regemente och Hallandsbrigadens kamratförening nr 69 2016”. i16.se. http://www.i16.se/dokument/tidningen/nr%2069/Slutkorr%20inlaga.pdf. Läst 3 mars 2018. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]