Göran Persson

Från Wikipedia
Version från den 4 januari 2018 kl. 23.28 av KitayamaBot (Diskussion | Bidrag) (→‎Externa länkar: flytt av kategori enligt BOÅ)
För andra personer med samma namn, se Göran Persson (olika betydelser).
Göran Persson

Göran Persson under nordiskt statsministermöte i Reykjavik 2005.

Tid i befattningen
22 mars 1996–6 oktober 2006
Monark Carl XVI Gustaf
Ställföreträdare Lena Hjelm-Wallén (1998–2002)
Margareta Winberg (2002–2003)
Marita Ulvskog (2003–2004)
Lars Engqvist (2004)
Bosse Ringholm (2004–2006)
Företrädare Ingvar Carlsson
Efterträdare Fredrik Reinfeldt

Tid i befattningen
7 oktober 1994–22 mars 1996
Statsminister Ingvar Carlsson
Företrädare Anne Wibble
Efterträdare Erik Åsbrink

Tid i befattningen
26 januari 1989–4 oktober 1991
Statsminister Ingvar Carlsson
Företrädare Bengt Göransson
Efterträdare Beatrice Ask

Tid i befattningen
15 mars 1996–17 mars 2007
Företrädare Ingvar Carlsson
Efterträdare Mona Sahlin

Född 20 januari 1949 (75 år)
Västra Vingåkers församling, Vingåker, Södermanlands län
Politiskt parti Socialdemokraterna
Ministär Regeringen Persson
Maka Gunnel Claesson (1978–1994)
Annika Barthine (1994–2003)
Anitra Steen (sedan 2003)
Namnteckning Göran Perssons namnteckning

Hans Göran Persson, född 20 januari 1949 i Vingåker, Södermanlands län, är en svensk politiker (socialdemokrat) som var statsminister 1996-2006. Han var skolminister 1989–91, finansminister 1994–96, riksdagsledamot 1979–84 och 1991–2007 samt ledamot av socialdemokratiska partistyrelsen och partiordförande 1996–2007. Mellan 1985 och 1989 var Persson kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Katrineholms kommun. Han hade redan på 1970-talet varit kommunalråd för skolfrågor i samma kommun och ordförande i Katrineholms Arbetarkommun. År 2007 engagerades han som kommunikationskonsult hos pr-byrån JKL i Stockholm. Mellan april 2008 och juni 2015 var han av regeringen utsedd styrelseordförande för Sveaskog.

Härkomst och familj

Göran Persson föddes 20 januari 1949 i Västra Vingåkers församling i Vingåkers kommun, Södermanlands län. Hans föräldrar var Karin Persson (född Jonson; 1924–1999), född i Furingstad i Östergötland, och Thomas Persson (1911–2007), född i Västra Vingåker. Persson växte upp med fyra syskon: de äldre syskonen Kerstin (född 1943) och tvillingarna Jan och Bo (födda 1945) samt den yngre brodern Bengt (född 1950). Modern var hemmafru och fadern försörjde familjen som byggarbetare. Hans kusin är Mikael Sjöberg, generaldirektör för Arbetsmiljöverket 2007-2014 och sedan 17 mars 2014 generaldirektör för Arbetsförmedlingen.

Utbildning, värnplikt, och politik

Persson gick ut Teknis i Norrköping, nuvarande Ebersteinska gymnasiet, 1969, genomförde den grundläggande värnpliktsutbildningen vid Södermanlands regemente (P 10) som handräckningsman vid vaktstyrkan på Östra militärområdsstaben (Milo Ö)[1] i Strängnäs och studerade sedan vid Högskolan i Örebro (numera Örebro universitet). Efter oavslutade högskolestudier (i främst sociologi) blev han 1971 ombudsman i Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU) och sedan studiesekreterare i Arbetarnas bildningsförbund (ABF). Mellan åren 1977 och 1979 var han heltidsengagerad ordförande i skolstyrelsen i Katrineholms kommun och därefter blev han invald i riksdagen. Han valde att lämna riksdagen 1984 och följande år utnämndes han till kommunalråd i Katrineholms kommun, och under den här tiden gjorde han sig bland annat känd som en effektiv och målmedveten beslutsfattare.

Ämbetstiden som Sveriges skolminister

Persson utnämndes i januari 1989 till statsråd vid Utbildningsdepartementet (skolminister). Hans största insats som skolminister var att genomdriva kommunaliseringen av grundskolan, som tidigare varit en statlig verksamhet. Denna åtgärd hade länge diskuterats inom socialdemokratin, men skjutits upp med anledning av det starka motståndet från bland annat lärarkåren. Trots omfattande protester och upprepade lärardemonstrationer genomdrev Persson med kraft kommunaliseringen av lärarnas och skolledarnas tjänster hösten 1989. Ett tungt understöd fick Persson av TCO-ordföranden och partikamraten Björn Rosengren, som pläderade för kommunaliseringen bland lärare anslutna till TCO:s förbund, mestadels grundskolelärare.[2] En klar majoritet av de berörda lärarna inom TCO-förbunden Svenska lärarförbundet och Svenska facklärarförbundet röstade ja till kommunalisering i en medlemsomröstning, Saco-förbundet Lärarnas Riksförbund var dock klart emot. Omröstningen i riksdagen slutade med 162 röster för och 157 röster emot, där socialdemokraterna fick stöd av en knapp majoritet av vänsterpartiets riksdagsledamöter. Kommunaliseringen bidrog till att etablera bilden av Persson som en politiker med förmåga att åstadkomma förändring.

Riksdagsman och talesperson

Persson blev åter invald i riksdagen 1991, men förlorade sin post i regeringen eftersom socialdemokraterna samtidigt förlorade regeringsmakten. Under oppositionsåren 1991–1994 fick han en alltmer framträdande roll i partiet. Åren 1991–1992 var han ordförande i riksdagens jordbruksutskott, 1992–1993 var han socialdemokraternas näringspolitiska talesperson och 1993–1994 talesperson i ekonomiska frågor.

Ämbetstiden som Sveriges finansminister

Efter valet 1994 återkom Persson till Rosenbad, nu som finansminister i Ingvar Carlssons ministär. Som finansminister genomdrev Persson en sanering av statsfinanserna som omfattade både besparingar och skattehöjningar.

Äktenskap och familj

Göran Persson har varit gift tre gånger: först Gunnel Persson (född Claesson) 1978–1994, med Annika Barthine 1995–2003 och är sedan den 6 december 2003 gift med Anitra Steen. Han har två döttrar från sitt första äktenskap födda 1979 respektive 1982.

Ämbetstiden som Sveriges statsminister

Efter att Mona Sahlin drog tillbaka sin kandidatur som partiledare för socialdemokraterna (se Tobleroneaffären) och bland andra Jan Nygren och Ingela Thalén hade avböjt att ställa upp, efterträddes Ingvar Carlsson av Göran Persson. Den 16 mars 1996 utsågs han till partiledare av partiets extrakongress och 21 mars till statsminister.

Göran Persson (i mitten) tillsammans med George W. Bush (t.v.) och Romano Prodi (t.h.), vid Gunnebo slott i Mölndal den 14 juni 2001.

Trots regeringens minoritetsställning lyckades Persson genom ett organiserat parlamentariskt samarbete med centerpartiet genomföra ett besparingsprogram, vilket kom att vålla konflikter både inom det egna partiet och med LO. Göran Persson skriver själv i sina memoarer Min väg, mina val att hans samarbete med LO var ansträngt under hela mandatperioden.[3]

Persson hade planer på att bilda en koalitionsregering med centern men trodde att stora delar av partiet och LO skulle motsätta sig det.[4]

Persson myntade uttrycket "Den som är satt i skuld är icke fri" efter budgetsaneringen. Budgetsaneringen är idag starkt ifrågasatt av ekonomiprofessorn (och förre rådgivaren till Carl Bildt) Lars Jonung, om den verkligen hade den effekt som Göran Persson påstår eller om det i själva verket var valutaspekulanter som räddade Sverige från den ekonomiska krisen. Trots Socialdemokraternas kraftiga tillbakagång i 1998 års val kunde Persson fortsätta som statsminister för en socialdemokratisk minoritetsregering, genom ett organiserat samarbete med vänsterpartiet och miljöpartiet om den ekonomiska politiken. Detta samarbete fortsatte även efter valet 2002, då socialdemokraterna gick framåt och fick 39,9 procent av rösterna.

Utrikespolitiskt har Persson arbetat för att främja EU:s utvidgning och fördjupa samarbetet mellan länderna kring Östersjön.[4]

Första halvåret 2001 var Sverige EU:s ordförandeland och Göran Persson gjorde sig känd bland annat när han den 2 maj 2001 som förste västledare, i egenskap som EU:s ordförande, besökte Nordkorea och dess ledare Kim Jong Il. [5] I juni 2001 ägde EU:s toppmöte rum i Göteborg då våldsamma kravaller utbröt i samband med USA:s president George W. Bushs besök vid mötet.

I samband med en cykelolycka sommaren 2002 bröt Persson nyckelbenet och led sedan svårt av detta.

Hösten 2003 innebar en svår period för Persson, med mordetutrikesminister Anna Lindh. Ytterligare en motgång för Göran Persson under 2003 var förlusten i folkomröstningen om EMU.

Våren 2004 innebar ännu ett bakslag för Persson, då det framkom att Sveriges regering med Perssons och Anna Lindhs goda minne lämnat ut terrormisstänkta egyptier till Egypten. De två egyptierna, Ahmed Agiza och Mohammed Alzery, hade satts på ett amerikanskt flygplan med maskerade agenter. USA hotade Sverige med handelsblockad om de inte gick med på utvisningen. I maj 2005 fällde FN:s kommitté mot tortyr sitt utslag i det välkända fallet. Kommittén konstaterade i sitt prejudicerande beslut att svenska statens "avvisning av den klagande stred mot artikel 3 i Konventionen. Utverkandet av diplomatiska försäkringar i vilka det dessutom inte fanns några överenskommelser om efterlevnad av försäkringarna, var inte tillräckliga för att ge skydd mot denna uppenbara risk för tortyr."

Även riksdagens konstitutionsutskott riktade hård kritik mot regeringen för dess hanterande av fallet. Bl.a. konstaterades att "Sverige borde inte ha godtagit Egyptens garanti mot tortyr och annan illabehandling"[6] samt "garantin borde därmed inte lett till avvisningarna av två egyptiska medborgare i december 2001"[6].

Vid partikongressen 2004 omvaldes Persson enhälligt som partiordförande. I december 2005 fick Persson och regeringskansliet kritik av den kommission som utrett Sveriges regerings hantering av jordbävningen i Indiska oceanen 2004 i samband med Tsunamikatastrofen 2004. Efter att utredningen presenterats bad Persson å sina egna och regeringskansliets vägnar om ursäkt för de fel som begåtts, bland annat med formuleringen "jag har ansvaret och jag tar ansvaret".[7]

Göran Persson första maj-talar 2006 vid Norra Bantorget i Stockholm.

På valnatten den 17 september 2006, när det stod klart att de borgerliga partierna (Allians för Sverige) hade gått segrande ur riksdagsvalet, meddelade Göran Persson att han dagen efter skulle lämna in sin avskedsansökan till riksdagens talman samt att han ämnade avgå som partiledare vid en extrakongress i mars 2007.[8] Göran Persson och hans regering kvarstannade som expeditionsministär tills den nyvalda riksdagen hade samlats och 5 oktober 2006 utsett moderatledaren Fredrik Reinfeldt till ny statsminister. Det formella regeringsskiftet ägde rum vid konselj dagen därpå. Göran Persson blev därmed den förste socialdemokratiske partiordföranden som avgick efter att ha förlorat ett val.

Konsultföretagare och lanthushållare

Efter sin avgång som socialdemokratisk partiordförande har Persson tagit uppdrag som talare och PR-konsult via JKL[9]. I media har det framkommit att Persson genom JKL har utfört uppdrag för bl.a. branschorganisationen BIL Sweden[10], ubåtstillverkaren Kockums[11] och för stridsfordonstillverkaren BAE Systems Hägglunds.[12]

Göran Person utpekas som den makthavare som har haft störst betydelse som lobbyist för vapenexportens omfattande statliga ekonomiska och politiska stöd, med hänvisning till ovan nämnda konsultuppdrag så väl som hans arbete att sälja JAS under tiden som statsminister.[13] Han har varit styrelseordförande i Sveaskog.[14]

Ledarstil som Sveriges statsminister

Under sina dryga tio år som statsminister kom Göran Persson att bli föremål för åtskilliga kommentarer som gällde hans ledarstil som partiledare och statsminister, såväl positiva som negativa, och med ursprung både i det egna partiet och hos utomstående betraktare. De positiva omdömen som förekom tog ofta fasta på att socialdemokraterna under hela Göran Perssons statsministertid kunde bilda enpartiregering trots en minoritetsställning i riksdagen. Persson kritiserades däremot för sin dominanta ledarstil, att han dominerade regeringsarbetet i för stor utsträckning och därmed agerade för presidentlikt som statsminister.[15][16]

Argument som brukar åberopas för att stärka bilden om Persson som en dominant ledare:

  • De olika departementen slogs den 1 januari 1997 ihop till en enda myndighet, Regeringskansliet, vilket innebar att betydligt mindre beslutsbefogenheter hamnade hos de statsråd som var departementschefer.
  • Organisationen med en enda myndighet innebar bland annat att statsministern kunde påverka tillsättningarna av tjänstemän inom departementen och hur den interna budgeten fördelas mellan departementens enheter.
  • Ansvaret för Regeringskansliets EU-samordning flyttade 1998 från Utrikesdepartementet till Statsrådsberedningen.
  • Många ministrar rekryterades utan riksdagserfarenhet, vilket innebar att de inte hade någon egen rikspolitisk bas och var beroende av statsministern för sin position. Under Göran Persson hade endast en tredjedel av ministrarna riksdagsbakgrund.
  • Snabbare omsättning av ministrar, både genom att de fick lämna regeringen och genom att de oftare fick byta områden. Medan Tage Erlander hade 56 olika statsråd under en period på 23 år, hade Göran Persson 52 statsråd under 10 år.

Sveriges Televisions och Erik Fichtelius dokumentär Ordförande Persson som visades i mars 2007 bidrog till att förstärka de tidigare åsikterna om Göran Perssons ledarstil. Statsvetaren Olof Ruin har påpekat att efterföljaren Fredrik Reinfeldts sätt att utöva statsministerämbetet kommer att påverka hur Göran Perssons ledarstil bedöms i framtiden, och att resultatet av det kan bli att Göran Perssons ledarstil kommer att uppfattas som mer positiv i framtiden.[17]

Utmärkelser

Göran Persson med hustru Anitra vid prinsessan Estelles dop 2012.

Göran Persson blev den 1 december 2004 utsedd till hedersdoktor vid Örebro universitet, fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och teknik. Utnämningen har sin bakgrund i att Högskolan i Örebro fick sin universitetsstatus 1999 genom ett personligt ingripande av Persson, som därvid gick emot Högskoleverkets rekommendationer. Utnämningen väckte offentlig debatt[18] och togs även upp i en utfrågning i Konstitutionsutskottet.[19]

Göran Persson blev också utsedd till hedersdoktor vid Dankook-universitetet under sitt besök i Sydkorea i mars 2004, samt vid Tbilisis universitet i Tbilisi i Georgien vid sitt besök där 2006.[20] Han fick vidare norska Sofie-priset 2007 för sitt miljöarbete; bland annat för att han under sin tid som statsminister verkat för minskad oljeförbrukning och lägre koldioxidutsläpp i Sverige. Priset är på 100 000 dollar.[21]

Göran Persson tilldelades 2009 H.M. Konungens medalj i guld av 12 storleken med kedja. Detta är en av de högsta utmärkelserna man idag kan få som svensk från Sverige, eftersom de kungliga riddarordnarna (undantaget Carl XIII:s orden) inte längre utdelas till svenska medborgare.

Övre Torp

Övre Torp.

Våren 2004 förvärvade Göran Persson tillsammans med sin hustru Anitra Steen jordbruksfastigheten Övre Torp, med 190 hektar mark i Hyltinge socken intill sjön Båven i Södermanland, för 12,5 miljoner kronor. Inköpspriset har, enligt Persson och Steen, litet att göra med markens avkastningsförmåga utan reflekterar främst det natursköna läget och den relativa närheten till huvudstaden. Paret genomförde under 2006 bygget av ett stort hus på markerna vid sjön.

Efter att ha sett en tidningsbild på bygget i Övre Torp gjorde Arbetsmiljöverket i Linköping våren 2006 en inspektion och fann flera brister i arbetsmiljöskyddet, vilket ledde till en anmälan om arbetsmiljöbrott hos åklagarmyndigheten i Eskilstuna. Anledningen till att Arbetsmiljöverket skickade inspektörer till platsen var att det av bilden framgick att bygget saknade tillräckliga skyddsanordningar, bland annat avseende byggnadsställningar och stegar som var uppställda på ett felaktigt sätt.[22]

I maj 2006 inleddes en förundersökning mot Göran Persson, som därmed blev den förste svenske statsminister sedan andra världskriget som misstänkts för ett brott. Åklagaren Lars Lundin hade svårt att få Persson att komma till ett polisförhör,[23] som dock till sist kunde genomföras. Det skall ha varit Perssons fulla schema som hindrade honom från att bli förhörd under sin tid som statsminister.[24]

När Persson förhördes av polisen nekade han både till uppsåt och oaktsamhet, då åklagaren meddelade att han inte kunde lägga ner fallet så medgav Persson via sin advokat Thomas Nilsson oaktsamhet och ett strafföreläggande utfärdades.[25][26] Det Persson anklagades för var att en arbetsmiljöplan inte hade upprättats och från inga håll har det påståtts att det var med uppsåt. Persson är därmed den förste svenska statsministern som fällts för brott begångna under ämbetstiden. I media under 2009 såg Persson tillbaka på händelsen och kommenterade att inga av hans politiska motståndare använde händelsen emot honom eftersom de flesta förstod att reglerna var för krångliga.

Bibliografi

Dokumentärfilm

Referenser

  1. ^ Ringman, Magnus (19 januari 1999). ”Persson fyller 50 – firar i talarstolen”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/9901/19/persson.html. Läst 9 december 2014. 
  2. ^ Kerpner, Joachim; Marmorstein, Elisabeth (9 september 2004). ”Bästisarna som är vana att ta för sig”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10488290.ab. Läst 9 december 2014. 
  3. ^ Persson, Göran (2007). Min väg, mina val. Stockholm: Bonnier. Libris 10415193. ISBN 978-91-85555-13-0 (inb.) [sidnummer behövs]
  4. ^ [a b] Fichtelius, Erik; Persson, Göran (2007). Aldrig ensam, alltid ensam: samtalen med Göran Persson 1996-2006. Stockholm: Norstedt. Libris 10406781. ISBN 978-91-1-301753-2 (inb.) [sidnummer behövs]
  5. ^ ”Göran Persson om mötet med Kim Jong-Il”. Expressen. 19 december 2011. http://www.expressen.se/nyheter/goran-persson-om-motet-med-kim-jong-il/. 
  6. ^ [a b] Pressmeddelande. (2005-09-21). "KU om Egyptenavvisningarna: Sverige borde inte godtagit Egyptens tortyrgaranti". Konstitutionsutskottet.
  7. ^ ”Kammarens protokoll - Riksdagen”. http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=101&bet=2005/06:42&guid={2BEDAD13-6C88-4953-91CA-8CB78D1F2515}. Läst 18 maj 2009. 
  8. ^ ”Göran Persson avgår”. Dagens Nyheter. 17 september 2006. Arkiverad från originalet den 1 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070701074409/http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=573484. 
  9. ^ ”Göran Persson blir pr-konsult”. Svenska Dagbladet. 8 maj 2007. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_225667.svd. 
  10. ^ ”Göran Persson och JKL hjälper Bil Sweden med pr”. Dagens Media. 14 maj 2007. http://www.dagensmedia.se/nyheter/article11537.ece. 
  11. ^ ”Här blir Göran Persson avslöjad”. Aftonbladet. 20 november 2009. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6205862.ab. 
  12. ^ ”Göran Persson lobbar för Bae Systems Hägglunds”. Mittnytt. 7 december 2009. Arkiverad från originalet den 2 november 2011. https://web.archive.org/web/20111102120532/http://svt.se/2.55868/1.1802176/goran_persson_lobbar_for_bae_systems_hagglunds. 
  13. ^ Så snurrar vapenkarusellen - en avslöjande rapport om det svenska militärindustriella komplexet och 10 av dess mäktigaste aktörer, Rapport av Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, September 2010, ISBN 978-91-979192-0-3.
  14. ^ ”Styrelse - Sveaskog”. sveaskog.se. Sveaskog Förvaltnings AB. Arkiverad från originalet den 7 mars 2011. https://web.archive.org/web/20110307134137/http://www.sveaskog.se/Om-Sveaskog/Bolagsstyrning/Koncernstyrelse/. Läst 14 januari 2011. 
  15. ^ ”Perssons ledarstil förvånar”. Dagens Nyheter. 19 november 2005. http://www.dn.se/debatt/perssons-ledarstil-forvanar/. 
  16. ^ ”Perssons grepp blir allt hårdare”. Dagens Nyheter. 9 januari 2006. http://www.dn.se/nyheter/politik/perssons-grepp-blir-allt-hardare/. 
  17. ^ ”Fredrik Reinfeldts ledarstil gynnar Perssons eftermäle”. Dagens Nyheter. 11 mars 2007. http://www.dn.se/debatt/fredrik-reinfeldts-ledarstil-gynnar-perssons-eftermale/. 
  18. ^ ”Se där har vi doktor Persson!”. Gefle Dagblad. 7 februari 2005. Arkiverad från originalet den 28 september 2007. https://web.archive.org/web/20070928131156/http://193.14.180.74/Article.jsp?article=50439. 
  19. ^ ”Persson ilsknade till i KU-förhör”. Dagens Nyheter. 19 april 2006. http://www.dn.se/nyheter/persson-ilsknade-till-i-ku-forhor/. 
  20. ^ Dagens Nyheter 2 februari 2006, sid. A2: "Hedersdubbel"
  21. ^ Pressmeddelande (15 februari 2007). ”Sofie-prisen 2007 tildeles den tidligere svenske Statsministeren Göran Persson (norska). Sofiestiftelsen, Oslo. Arkiverad från originalet den 26 september 2007. https://web.archive.org/web/20070926031722/http://www.sophieprize.org/Norsk/Prisvinnere/2007/index.html. 
  22. ^ ”Farlig arbetsmiljö på Perssons bygge”. Byggnadsarbetaren. 13 mars 2006. http://www.byggnadsarbetaren.se/2006/03/farlig-arbetsmiljo-pa-perssons-bygge/. 
  23. ^ ”Svårt finna tid för Perssons förhör”. Dagens Nyheter. 1 februari 2007. http://www.dn.se/nyheter/sverige/svart-finna-tid-for-perssons-forhor/. 
  24. ^ City, 15 mars 2007, s.15.
  25. ^ ”Persson fälls för arbetsmiljöbrott”. Tidningarnas Telegrambyrå genom Dinapengar.se. Arkiverad från originalet den 18 januari 2008. https://web.archive.org/web/20080118154600/http://dinapengar.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2007%5C05%5C25%5C9833. 
  26. ^ ”Persson fälls för arbetsmiljöbrott”. 25 juli 2007. Arkiverad från originalet den 29 maj 2007. https://web.archive.org/web/20070529131807/http://www.realtid.se/ArticlePages/200705/25/20070525130318_Realtid555/20070525130318_Realtid555.dbp.asp. 

Vidare läsning

Externa länkar

Företrädare:
Okänt
Kommunstyrelsens ordförande i Katrineholms kommun
1985–1989
Efterträdare:
Marita Bengtsson
Företrädare:
Bengt Göransson
Sveriges kultur- och skolminister
Sveriges skolminister
1989–1991
Efterträdare:
Beatrice Ask
Företrädare:
Karl Erik Olsson
Jordbruksutskottets ordförande
1991–1992
Efterträdare:
Margareta Winberg
Företrädare:
Hans Gustafsson
Finansutskottets vice ordförande
1993–1994
Efterträdare:
Per-Ola Eriksson
Företrädare:
Anne Wibble
Sveriges finansminister
1994–1996
Efterträdare:
Erik Åsbrink
Företrädare:
Ingvar Carlsson
Socialdemokraternas partiledare
1996–2007
Efterträdare:
Mona Sahlin
Sveriges statsminister
1996–2006
Efterträdare:
Fredrik Reinfeldt