Malawi

Från Wikipedia
Version från den 3 december 2017 kl. 20.32 av Nosslrac (Diskussion | Bidrag) (återställd till tidigare version, tar bort värdeord)
Artikeln handlar om landet Malawi. För staden i Egypten, se Mallawi.
Republic of Malawi
Flagga Statsvapen
ValspråkUnity and Freedom
(engelska för "enighet och frihet")
Nationalsång: Mlungu salitsani Malawi
läge
Huvudstad
(även största stad)
Lilongwe
Officiella språk Engelska
Statsskick republik
 -  President Peter Mutharika
 -  Regeringschef Peter Mutharika
Självständighet från Storbritannien 
 -  Erkänd 6 juli 1964 
Area
 -  Totalt 118 484 km²[1] (102:a)
 -  Vatten (%) 20,6 %
Befolkning
 -  2015 (juli) års uppskattning 17 964 697[1] (62:a)
 -  Befolkningstäthet 152 inv./km² (56:e)
BNP (PPP) 2015 års beräkning
 -  Totalt USD 20,56 miljarder[1] (147:e)
 -  Per capita $1 200 
HDI (2015) 0,445[2] (låg) (173:e)
Valuta malawisk kwacha (MWK)
Tidszon UTC+2
Topografi
 -  Högsta punkt Sapitwa, 3 002 m ö.h.
 -  Största sjö Malawisjön
Nationaldag 6 juli
Nationalitetsmärke MW
Landskod MW, MWI, 454
Toppdomän .mw
Landsnummer 265

Malawi, formellt Republiken Malawi, är en stat i södra Afrika som gränsar till Moçambique i syd, Tanzania i nordöst och Zambia i nordväst. På gränsen mellan Malawi och Tanzania ligger den 580 kilometer långa Malawisjön, världens nionde största insjö.

Namnet Malawi kommer från språket chichewa och betyder "flammor". Det syftar på de ljusreflexer som kommer från Malawisjön.[3]

Historia

Mellan sent 1400-tal och tidigt 1700-tal bredde Maraviriket ut sig över nuvarande Malawi. Maraviriket hade kontakt med havet genom nuvarande Moçambique, och bedrev handel med både arabiska och portugisiska sjöfarare. Slavhandel och inbördes stridigheter försvagade riket under 1700-talet. Resterna av riket regerades av omväxlande angoni- och ayaohärskare, samt från arabiska handelskolonier.[4]

1891 blev området brittiskt protektorat, först under namnet British Central African Protectorate, därefter Nyasaland Protectorate och Nyasaland. Under åren 1953-1963 ingick dåvarande Nyasaland i Centralafrikanska federationen tillsammans med kolonierna Nordrhodesia (Zambia) och Sydrhodesia (Zimbabwe). 1964 blev området den självständiga staten Malawi. Under de kommande 30 åren styrdes landet av president Hastings Banda. Hastings Banda valdes till president på livstid 1970 och styrde landet helt enväldigt fram till 1994 då han tvingades utlysa val om införandet av ett flerpartisystem i landet, där en stor majoritet röstade ja. Under presidentvalet som följde vann Dr. Bakili Muluzi som var president ifrån 1994 till 2004 då han efterträddes av Bingu wa Mutharika, som omvaldes till ytterligare en femårsperiod våren 2009. Efter hans död den 5 april 2012 övertog vicepresidenten Joyce Banda som Afrikas andra kvinnliga statschef. I presidentvalet 2014 besegrades hon av utmanaren Peter Mutharika.[5]

I Malawi är en åttondel av flickor gifta vid 15 års ålder och hälften av alla flickor gifta vid 18 års ålder, men år 2015 förbjöds barnäktenskap då minimiåldern höjdes till 18 år.[6]

Geografi

Miombo-skog
Malawi

Malawisjön, Afrikas tredje största och världens nionde största insjö upptar omkring 20 procent av landets yta. Malawi sträcker ut sig i nord-sydlig riktning längs det Östafrikanska gravsänkesystemet.

  • Lägsta punkt: skärningspunkten mellan Shire-floden och gränsen mot Moçambique, 37 meter över havet.[1]
  • Högsta punkt: Mulanjemassivet, 3 002 meter över havet.[1]
  • Naturtillgångar: kalksten, odlingsbar mark, vattenkraft, oexploaterade tillgångar av uran, kol och bauxit.[1]

Klimat och miljö

Klimatet är subtropiskt med en regnsäsong från november till maj. Resten av året är det torrt.[1]

Några av Malawis största miljöproblem är för stor skogsavverkning, vattenförorening och igenslamning av sjöar som hotar fiskbeståndet.[1]

Ekonomi

Malawi är ett av världens minst utvecklade länder och landet har upprepade gånger drabbats av massvält. Jordbruket är den viktigaste näringsgrenen. 90% av befolkningen är beroende av jordbruket, 40 % av BNP och 88 % av exporten har jordbruksanknytning (varav hälften är tobak). Landets ekonomi är i hög grad beroende av utländskt ekonomiskt stöd, bland annat från Världsbanken.

På senare år har dock landets ekonomi kommit att förbättras avsevärt sedan regeringen 2005 påbörjade en omfattande jordbruksreform som bland annat tillät landets jordbrukare att till ett kraftigt reducerat pris få köpa statligt subventionerat konstgödsel i syfte att öka produktionen av framför allt majs och vete. Sedan dess har landets livsmedelsproduktion mångdubblats och landet har idag uppnått total självförsörjning av mat och har börjat kunna exportera livsmedel till sina grannländer.

Demografi

Både nativiteten och dödligheten är höga i Malawi, och 2015 var 46,73 % av befolkningen under 15 år. Den årliga befolkningstillväxten är omkring 3,32 %. Uppskattningsvis 10,04 % av den vuxna befolkningen lever med hiv eller aids.[1]

Malawi är ett av Afrikas mest tätbefolkade länder. Marken är dock inte speciellt lämplig för odling, vilket ger en mycket hög befolkningstäthet i förhållande till jordbrukets resurser. De största befolkningskoncentrationerna ligger i de centrala och södra delarna av landet. 85 % av befolkningen bor på landsbygden, men andelen stadsbor växer. De största städerna är Blantyre, huvudstaden Lilongwe och Mzuzu.[7]

Etniska grupper

Befolkningen tillhör 30 olika bantutalande folkslag; däribland cewa, nyanja, lomwe, yao, tumbuka, sena, tonga, ngoni och ngonde. Alla har sina egna språk och kulturella traditioner. De började vandra in i området i början av 1400-talet. Befolkningen omfattar också ett antal indier, men andelen har minskat dramatiskt sedan 1960-talet. Malawi var ett av de länder som mottog det högsta antalet flyktingar från Moçambique under inbördeskriget där, varav de sista av dessa repatrierades under mitten av 1990-talet.[7]

Språk

Engelska, chichewa (chew, maravi och nyanja) är officiella språk. Chichewa är ett bantuspråk som talas av drygt hälften av landets befolkning. Andra vanliga lokala bantuspråk är yao (1,3 miljoner talare), ngoni (650 000 talare) och lomwe (1,8 miljoner talare).[7]

I siffror

  • Befolkningens medianålder: 16,4 år (2015)[1]
  • Spädbarnsdödlighet: 46,26 per 1000 födda (2015)[1]
  • Befolkningens medellivslängd: 60,66 år (2015)[1]
  • Etniska grupper: chewa, nyanja, tumbuka, yao, lomwe, sena, tonga, ngoni, ngonde, asiater, européer
  • Religiös tillhörighet: protestanter 55 %, katoliker 20 %, muslimer 20 %, inhemska religioner 3 %, annan 2 %. Ingen officiell religion.
  • Språk: chichewa, engelska (officiella), övriga bantuspråk
  • Analfabetism: 2015 var 34,2 % av den vuxna befolkningen analfabeter.[1]
    • Analfabetism hos vuxna män: 27,0 % (2015)[1]
    • Analfabetism hos vuxna kvinnor: 41,4  (2015)[1]

Administrativ indelning

Malawis provinser och distrikt

Malawi är indelat i 28 distrikt i tre regioner.

Nr Namn Landareal (km²) Befolkning (Folkräkning 2008)[8] Invånare / km²
Centrala regionen 35 592 5 491 034 154,3
1 Dedza 3 624 623 789 172,1
2 Dowa 3 041 556 678 183,1
3 Kasungu 7 878 616 085 78,2
4 Lilongwe 6 159 1 897 167 308,0
5 Mchinji 3 356 456 558 136,0
6 Nkhotakota 4 259 301 868 70,9
7 Ntcheu 3 424 474 464 138,6
8 Ntchisi 1 655 224 098 135,4
9 Salima 2 196 340 327 155,0
Norra regionen 26 931 1 698 502 63,1
10 Chitipa 4 288 179 072 41,8
11 Karonga 3 355 272 789 81,3
12 Likoma 18 10 445 580,3
13 Mzimba 10 430 853 305 81,8
14 Nkhata Bay 4 071 213 779 52,5
15 Rumphi 4 769 169 112 35,5
Södra regionen 31 753 5 876 784 185,1
16 Balaka 2 193 316 748 144,4
17 Blantyre 2 012 999 491 496,8
18 Chikwawa 4 755 438 895 92,3
19 Chiradzulu 767 290 946 379,3
20 Machinga 3 771 488 996 129,7
21 Mangochi 6 273 803 602 128,1
22 Mulanje 2 056 525 429 255,6
23 Mwanza 826 94 476 114,4
x Neno¹ 1 469 108 897 74,1
24 Nsanje 1 942 238 089 122,6
25 Thyolo 1 715 587 455 342,5
26 Phalombe 1 394 313 227 224,7
27 Zomba 2 580 670 533 259,9
Hela riket 94 276 13 066 320 138,6
¹Distriktet Neno utgjorde tidigare en del av distriktet Mwanza, men blev ett eget distrikt 2003.

Städerna Blantyre, Lilongwe, Mzuzu och Zomba brukar ibland redovisas som egna distrikt, separerade från de distrikt där de ingår.[1]

Internationella rankningar

Organisation Undersökning Bedömning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Ekonomisk frihet-index 2014 51,8 (Mostly Unfree) 146 av 178
Reportrar utan gränser World Press Freedom Index 2014 28,29 (0 är bäst) 73 av 180
Transparency International Korruptionsindex 2015 31 (0 är väldigt korrupt, 100 väldigt rent) 112 av 168
FN:s utvecklingsprogram Human Development Index 2015[2] 0,445 - Low human development 173 av 188
The Economist Demokratiindex 2014[9] 5,66 - Hybrid regime (10 är bäst) 89 av 167

Källor

Externa länkar