Molybden

Från Wikipedia
Version från den 16 november 2017 kl. 11.58 av TJ Lusitanias (Diskussion | Bidrag) (Rullade tillbaka redigeringar av 193.234.150.216 (diskussion) till senaste version av Tegel)
Molybden
Nummer
42
Tecken
Mo
Grupp
6
Period
5
Block
d
Cr

Mo

W
NiobMolybdenTeknetium
[Kr] 4d5 5s1
42Mo



Emissionsspektrum
Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa95,94 u
UtseendeGrå metallisk
Fysikaliska egenskaper
Densitet10280 kg/m³ (273 K)
AggregationstillståndFast
Smältpunkt2896 K K (2623 °C)
Kokpunkt4912 K (4639 °C)
Molvolym9,38 × 10-6 /mol
Smältvärme32 kJ/mol
Ångbildningsvärme598 kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie145 pm
Kovalent radie145 pm
JonisationspotentialFörsta: 684,3 kJ/mol
Andra: 1560 kJ/mol
Tredje: 2618 kJ/mol
Fjärde: 4480 kJ/mol
(Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration[Kr] 4d5 5s1
e per skal2, 8, 18, 13, 1
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd6, 5, 4, 3, 2 (stark syra)
Elektronegativitet2,16 (Paulingskalan)
Diverse
Kristallstrukturkubisk rymdcentrerad
tätpackning (bcc)
Elektrisk konduktivitet18,7×106 A/(V × m)
Mohs hårdhet5,5
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Molybdenisotoper
Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP
92Mo 14,84 %
Stabil
93Mo {syn.} 400 år ε 0,405 93Nb
94Mo 9,25 %
Stabil
95Mo 15,92 %
Stabil
96Mo 16,68 %
Stabil
97Mo 9,55 %
Stabil
98Mo 24,13 %
Stabil
99Mo {syn.} 65,94 timmar β 1,357 99Tc
100Mo {syn.} 1×1019 år β 3,034 100Ru
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Molybden är ett metalliskt grundämne. Molybden framställdes i ren form första gången 1781 av den svenske kemisten Peter Jakob Hjelm. Tekniskt framställs det genom att molybdenglans oxideras till molybdentrioxid som efter rening reduceras med vätgas. Slutprodukten blir molybden i pulverform.[1]

Namnet molybden kommer av molybdos, som betyder blyklassisk grekiska, eftersom de båda metallerna påminner om varandra.

Egenskaper

Molybden har en bland de högsta smältpunkterna av alla grundämnen. Rent molybden är vitt eller silverfärgat. Metallen är hård men plastiskt formbar. Den är beständig mot luft och vatten vid vanlig temperatur men löses av oxiderande syror.[1]

Förekomst

Molybden förekommer naturligt främst i Molybdenglans och Wulfenit.[2] Den är en tämligen sällsynt metall och halten i jordskorpan är ca 14 ppm.[1]

Molybden finns i flertalet levande organismer och är en viktig beståndsdel i många olika enzymer, särskilt nitrogenas.

Användning

Molybden används även i legeringar, speciellt för att höja styrkan och värmetåligheten i olika stålsorter. Molybden är även korrosionsbeständigt, och syrabeständigt, men oxideras vid kraftig upphettning till molybdentrioxid.[2]

Molybdendisilicid är ett motståndsmaterial med hög smältpunkt som är kemiskt motståndskraftigt. Det används därför i ugnar för mycket höga temperaturer under namnet superkanthal. Molybden används för framställning av olika slags specialstål.

Ammoniummolybdat används inom analysen som ett känsligt reagens på fosfor- och arseniksyra.[2]

Se även

Noter

  1. ^ [a b c] Bra Böckers lexikon, 1978
  2. ^ [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 18. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 6