Arméns taktiska stab

	Arméns taktiska stab; (ATS)
	Vapen för Arméns taktiska stab tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namn	Arméns taktiska stab
Datum	1994–2018
Land	Sverige
Försvarsgren	Armén
Typ	Militärstab
Roll	Operativ, territoriell och taktisk verksamhet
Del av	Högkvarteret
Föregångare	Arméstaben
Efterföljare	Arméstaben
Storlek	Stab
Högkvarter	Stockholms garnison
Förläggningsort	Stockholm
Befälhavare
Brigadgeneral	Fredrik Ståhlberg
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Tjänstgöringstecken m/1960

Arméns taktiska stab (ATS) var en högre taktisk ledningsstab inom Försvarsmakten som verkade i olika former åren 1994–2018. Förbandsledningen var förlagd i Stockholms garnison i Stockholm.

Historik

Den 30 juni 1994 upplöstes och upphörde Arméstaben som stab och myndighet. I dess ställe bildades den 1 juli 1994 Arméledningen ingående i det nybildade Högkvarteret. Arméledningen var en produktionsenhet och stod direkt under myndighetschefen, det vill säga överbefälhavaren.^[1]

Genom försvarsbeslutet 1996 kom Arméns samtliga truppslagscentrum att avvecklas den 31 december 1997.^[2] Dess uppgifter kom istället att övertas den 1 januari 1998 av Arméns taktiska centrum (ATAC). De truppslagsskolorna som tidigare produktionleddes från respektive truppslagscentrum kom nu istället att ledas av Arméns taktiska centrum (ATAC), dit även stabspersonal från de upplösta truppslagscentrumen tillfördes.^[3]

Den 1 juli 1998 antogs namnet Armécentrum (ArméC). I samband med denna omorganisation försvann även befattningen inspektör för respektive truppslag, i dess ställe inrättades befattningen Generalinspektörer för armén. Generalinspektörer för armén var samtidigt chef för Armécentrum.^[4]

Inför försvarsbeslutet 2000 föreslog regeringen i sin propositionen för riksdagen, att den taktiska nivån bör reduceras genom att fördelnings- och försvarsområdesstaber samt marinkommandon och flygkommandon skulle avvecklas. Detta för att utforma ett armétaktiskt, marintaktiskt respektive flygtaktiskt kommando vilka skulle samlokaliseras med operationsledningen. Förslaget som antogs av riksdagen innebar att samtliga fördelnings- och försvarsområdesstaber samt marinkommandon och flygkommandon upplöstes och avvecklades.^[5] Från den 1 juli 2000 gick Försvarsmakten in i den nya organisationen, och samtidigt bildades Operativa insatsledningen (OPIL). Operativa insatsledningen bildades bland annat av delar ur Högkvarterets operationsledning, och övertog den taktiska ledningen från de avvecklade fördelningsstaberna, marinkommandona och flygkommandona. Därmed minskades den operativa och taktiska verksamheten i Sverige från cirka 2.000 personer till cirka 300. Försvarsbeslutet medförde även att Armécentrum avvecklades som en självständig stab, och istället kom Armécentrum från den 1 juli 2000 verka som Arméns taktiska kommando (ATK). Arméns taktiska kommando var ett av tre taktiska kommandon inom Operativa insatsledningen (OPIL).

Den 1 januari 2003 ändrades befattningen "Generalinspektör för Armén" till "Arméinspektören".^[3] Den 1 april 2007 omorganiserades kommandot, och fick sitt nuvarande namn Arméns taktiska stab (ATS). Arméns taktiska stab kom då att organiseras under Insatsledningen. Sedan den 1 januari 2014 finns åter en befattning som Arméchef (nu: AC), denna gång i Högkvarterets Produktionsledning.

I februari 2018 föreslog Försvarsmakten i sitt budgetunderlag för 2019 till regeringen en omorganisation av Försvarsmaktens ledning. Förslaget var bland annat utformat med en ny ledning och nya organisationsenheter på nya orter. Det för att ge bättre förutsättningar för en robust och uthållig ledning. De nya organisationsenheter som Försvarsmakten önskade bilda föreslogs benämnas Arméstaben, Flygstaben samt Marinstaben. Dessa skulle bildas genom en sammanslagning av produktionsledning och insatsledning, samt andra kompletterande delar från bland annat Högkvarteret och Försvarets materielverk. Staberna föreslogs bildas den 1 januari 2019 och ledas under en arméchef, en marinchef och en flygvapenchef.^[6]

Verksamhet

Arméns taktiska stab var den del av Insatsledningen som taktiskt ledde förbanden inom Sveriges armé i nationella och internationella insatser.

Förband ingående i de svenska arméstridskrafterna

Krigsförband ingående i de svenska arméstridskrafterna.^[7]

- 91. artilleribataljonen
- 92. artilleribataljonen
- 12. motoriserade skyttebataljonen
- 31. lätta skyttebataljonen
- 21. ingenjörsbataljonen
- 22. ingenjörsbataljonen
- 11. ledningsplatsbataljonen
- 61. luftvärnsbataljonen(P 4), Skövde.
- 2. brigadstaben
- 2. brigadspaningskompaniet
- 41. mekaniserade bataljonen
- 42. mekaniserade bataljonen
- 18. stridsgruppen
- 71. motoriserade bataljonen
- 72. mekaniserade bataljonen
- 3. brigadstaben
- 3. brigadspaningskompaniet
- 191. mekaniserade bataljonen
- 192. mekaniserade bataljonen
- 193. jägarbataljonen
- 1. tungtransportkompaniet
- 1. logistikbataljonen
- 2. logistikbataljonen
- 1. trafik- och transportledningskompaniet
- 1. sjvförstärknings-kompaniet
- 2. sjvförstärknings-kompaniet

Förläggningar och övningsplatser

I samband med att staben bildades som Arméledningen förlades den till byggnaden Bastionen vid Lidingövägen 24 i Stockholm. Den 7 januari 1998 invigdes nya lokaler för staben vid Stockholmsvägen 1 i Enköping. Fastigheten, vilken ligger i anslutning till Ledningsregementet, är mer känd som Bachohuset, och var ABB Fläkts direktionsbyggnad.^[4] Den 1 januari 2003 omlokaliserades staben till Uppsala garnison, där staben för Operativa insatsledningen (OPIL) var förlagd.^[3] Under 2007 kom staben att åter lokaliseras till Bastionen i Stockholm.^[8]

Förbandschefer

Arméledningen

1 juli 1994–30 mars 1996: Generallöjtnant Åke Sagrén
1 april 1996–31 december 1997: Generallöjtnant Mertil Melin

Armécentrum

Chefer

1 januari 1998–30 juni 1998: Generallöjtnant Mertil Melin
1 juli 1998–30 juni 2000: Generalmajor Paul Degerlund

Ställföreträdande chefer

1998–2000: Överste av 1. graden Knut Einar Jonasson

Armétaktiska kommandot

Chefer

1 juli 2000–2003: Generalmajor Alf Sandqvist
2003–2004: Brigadgeneral Håkan Espmark
2004–2007: Brigadgeneral Anders Brännström

Ställföreträdande chefer

2000–2002: Brigadgeneral Anders Lindström^[a]
2003–2004: Överstelöjtnant Ulf Siverstedt
2004–2007: Överstelöjtnant Olof Granander

Armétaktiska stabsledningen

Chefer

1 november 2007–13 september 2012: Generalmajor Berndt Grundevik
13 september 2012–2014: Generalmajor Anders Brännström
2014–2017: Brigadgeneral Stefan Andersson
2017–2018: Brigadgeneral Fredrik Ståhlberg

Ställföreträdande chefer

2007–2008: Brigadgeneral Anders Brännström
2008–2009: Vakant^[10]

Stabschefer

2007–2008: Överste Olof Granander
2008–2009: Överste Mats Olof Blom
2009–2012: Överstelöjtnant Fredrik Ståhlberg
2012–2014: Överste Christer Tistam

Namn, beteckning och förläggningsort

**Namn**
Arméledningen	1994-07-01	–	1997-12-31
Arméns taktiska centrum	1998-01-01	–	1998-06-30
Armécentrum	1998-07-01	–	2000-06-30
Arméns taktiska kommando	2000-07-01	–	2007-03-31
Arméns taktiska stab	2007-04-01	–	2018-12-31

**Beteckning(ar)**
ATAC	1998-01-01	–	1998-06-30
ArméC	1998-07-01	–	2000-06-30
ATK	2000-07-01	–	2007-03-31
ATS	2007-04-01	–	2018-12-31

**Förläggningsort(er)**
Stockholms garnison	1994-07-01	–	1997-12-31
Enköpings garnison	1998-01-01	–	2002-12-31
Uppsala garnison	2003-01-01	–	2008-03-??
Stockholms garnison	2008-03-??	–	2018-12-31

Se även

Referenser

Anmärkningar

^ Även chef för Samordningsavdelningen och ställföreträdande chef.^[9]

Noter

^ ”Regeringens proposition 1992/93:100”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/med-forslag-till-statsbudget-for-budgetaret_GG03100/html. Läst 26 juli 2017.
^ ”Regeringens proposition 1996/97:4”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvar-i-fornyelse---etapp-2_GK034. Läst 26 juli 2017.
^ [a b c] ”Huvudprojektet Arméstridskrafternas Taktiska Ledningssystem - ATLE”. fht.nu. http://www.fht.nu/Dokument/Armen/arme_publ_dok_hp_atle_%202015_08_21.pdf. Läst 26 juli 2017.
^ [a b] ”Armécentrum”. web.archive.org. Arkiverad från originalet den 16 maj 2000. https://web.archive.org/web/20000516100903/http://www.armec.mil.se/ac_organisation.htm. Läst 26 juli 2017.
^ ”Regeringens proposition 1999/2000:30”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/det-nya-forsvaret_GN0330. Läst 6 oktober 2018.
^ ”Budgetunderlag 2019”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/budgetunderlag/budgetunderlag-2019/fm2017-11490.26-underbilaga-1.2-fm-bu-19.pdf. Läst 6 oktober 2018.
^ Försvarsmaktens årsredovisning (2016), s. 5-6
^ ”Ledningscentralen tillbaka i Stockholm”. web.archive.org. Arkiverad från originalet den 27 februari 2008. https://web.archive.org/web/20080227102553/http://www2.mil.se/sv/Nyheter/Notiser/Forsvarsmaktens-ledningscentral-tillbaka-i-Stockholm/. Läst 26 juli 2017.
^ Spiegelberg, Christina, red (2002). Sveriges statskalender 2002. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. sid. 224. Libris 8428312. ISBN 9138319519. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/59835/1/gupea_2077_59835_1.pdf
^ Spiegelberg, Christina, red (2009). Sveriges statskalender 2009. Stockholm: Norstedts Juridik AB. sid. 229. Libris 11452377. ISBN 9138324644

Tryckta källor

Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8
Försvarsmaktens årsredovisning 2016. Stockholm: Försvarsmakten. 2017. FM2016-17170:2 Libris 10917968

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Arméns taktiska stab.

[10] Även chef för Samordningsavdelningen och ställföreträdande chef.^[9]

[1] ”Regeringens proposition 1992/93:100”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/med-forslag-till-statsbudget-for-budgetaret_GG03100/html. Läst 26 juli 2017.

[2] ”Regeringens proposition 1996/97:4”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvar-i-fornyelse---etapp-2_GK034. Läst 26 juli 2017.

[ATLE-3] [a b c] ”Huvudprojektet Arméstridskrafternas Taktiska Ledningssystem - ATLE”. fht.nu. http://www.fht.nu/Dokument/Armen/arme_publ_dok_hp_atle_%202015_08_21.pdf. Läst 26 juli 2017.

[Armécentrum-4] [a b] ”Armécentrum”. web.archive.org. Arkiverad från originalet den 16 maj 2000. https://web.archive.org/web/20000516100903/http://www.armec.mil.se/ac_organisation.htm. Läst 26 juli 2017.

[Regeringens_proposition_1999/2000:30-5] ”Regeringens proposition 1999/2000:30”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/det-nya-forsvaret_GN0330. Läst 6 oktober 2018.

[6] ”Budgetunderlag 2019”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/budgetunderlag/budgetunderlag-2019/fm2017-11490.26-underbilaga-1.2-fm-bu-19.pdf. Läst 6 oktober 2018.

[7] Försvarsmaktens årsredovisning (2016), s. 5-6

[8] ”Ledningscentralen tillbaka i Stockholm”. web.archive.org. Arkiverad från originalet den 27 februari 2008. https://web.archive.org/web/20080227102553/http://www2.mil.se/sv/Nyheter/Notiser/Forsvarsmaktens-ledningscentral-tillbaka-i-Stockholm/. Läst 26 juli 2017.

[9] Spiegelberg, Christina, red (2002). Sveriges statskalender 2002. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. sid. 224. Libris 8428312. ISBN 9138319519. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/59835/1/gupea_2077_59835_1.pdf

[11] Spiegelberg, Christina, red (2009). Sveriges statskalender 2009. Stockholm: Norstedts Juridik AB. sid. 229. Libris 11452377. ISBN 9138324644

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[a]

[10]

[9]