Arméns taktiska stab

Från Wikipedia
Arméns taktiska stab
(ATS)
Vapen för Arméns taktiska stab tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namnArméns taktiska stab
Datum1994–
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypMilitärstab
RollOperativ, territoriell och taktisk verksamhet
Del avHögkvarteret
FöregångareArméstaben
StorlekStab
HögkvarterStockholms garnison
FörläggningsortStockholm
Marsch"Honnär för fanan" (Braun) [1]
Befälhavare
BrigadgeneralFredrik Ståhlberg
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga

Arméns taktiska stab (ATS), är en taktisk stab inom Försvarsmakten som verkat i olika former sedan 1994. Staben är förlagd i Stockholms garnison i Stockholm.

Historik

Den 30 juni 1994 upplöstes och upphörde Arméstaben som stab och myndighet. I dess ställe bildades den 1 juli 1994 Arméledningen ingåendes i det nybildade Högkvarteret. Arméledningen var en produktionsenhet och stod direkt under myndighetschefen, det vill säga överbefälhavaren.[2]

Genom försvarsbeslutet 1996 kom Arméns samtliga truppslagscentrum att avvecklas den 31 december 1997.[3] Dess uppgifter kom istället att övertas den 1 januari 1998 av Arméns taktiska centrum (ATAC). De truppslagsskolorna som tidigare produktionleddes från respektive truppslagscentrum kom nu istället att ledas Arméns taktiska centrum (ATAC), dit även stabspersonal från de upplösta truppslagscentrumen tillfördes.[4]

Den 1 juli 1998 antogs namnet Armécentrum (ArméC). I samband med denna omorganisation försvann även befattningen inspektör för respektive truppslag, i dess ställe inrättades befattningen Generalinspektörer för armén. Generalinspektörer för armén var samtidigt chef för Armécentrum.[5]

Genom försvarsbeslutet 2000 upplöstes och avvecklades drygt ett tjugotal förbandsenheter, samt ett tjugotal staber vilka reducerades till sex. Försvarsbeslutet medförde även att Armécentrum avvecklades som ett självständig stab, och istället kom Armécentrum från den 1 juli 2000 verka som Arméns taktiska kommando (ATK). Arméns taktiska kommando var ett av tre taktiska kommandon inom Operativa insatsledningen (OPIL). Den 1 januari 2003 ändrades befattningen "Generalinspektör för Armén" till "Arméinspektören".[4]

Den 1 april 2007 omorganiserades kommandot, och fick sitt nuvarande namn Arméns taktiska stab (ATS). Arméns taktiska stab kom då att organiseras under Insatsledningen. Sedan den 1 januari 2014 finns åter en befattning som Arméchef (nu: AC), denna gång i Högkvarterets Produktionsledning.

Verksamhet

Arméns taktiska stab är den del av Insatsledningen som taktiskt leder förbanden inom Sveriges armé i nationella och internationella insatser. ATS har även det markterritoriella ansvaret.

Förband ingående i de svenska arméstridskrafterna

Krigs- och depåförband ingående i de svenska arméstridskrafterna.[6]

Förläggningar och övningsplatser

Bastionen på Lidingövägen 24.

I samband med att staben bildades som Arméledningen förlades den till byggnaden Bastionen vid Lidingövägen 24 i Stockholm. Den 7 januari 1998 invigdes nya lokaler för staben vid Stockholmsvägen 1 i Enköping. Fastigheten, vilken ligger i anslutning till Ledningsregementet, är mer känd som Bachohuset, och var ABB Fläkts direktionsbyggnad.[5] Den 1 januari 2003 omlokaliserades staben till Uppsala garnison, där staben för Operativa insatsledningen (OPIL) var förlagd.[4] Under 2007 kom staben att åter lokaliseras till Bastionen i Stockholm.[7]

Chefer

Namn, beteckning och förläggning

Namn
Arméledningen 1994-07-01 – 1997-12-31
Arméns taktiska centrum 1998-01-01 – 1998-06-30
Armécentrum 1998-07-01 – 2000-06-30
Arméns taktiska kommando 2000-07-01 – 2007-03-31
Arméns taktiska stab 2007-04-01 –
Beteckning(ar)
ATAC 1998-01-01 – 1998-06-30
ArméC 1998-07-01 – 2000-06-30
ATK 2000-07-01 – 2007-03-31
ATS 2007-04-01 –
Förläggningsort(er)
Stockholms garnison 1994-07-01 – 1997-12-31
Enköpings garnison 1998-01-01 – 2002-12-31
Uppsala garnison 2003-01-01 – 2007
Stockholms garnison 2007 –

Referenser

Noter

  1. ^ Sandberg (2007), s. 198
  2. ^ ”Regeringens proposition 1992/93:100”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/med-forslag-till-statsbudget-for-budgetaret_GG03100/html. Läst 26 juli 2017. 
  3. ^ ”Regeringens proposition 1996/97:4”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvar-i-fornyelse---etapp-2_GK034. Läst 26 juli 2017. 
  4. ^ [a b c] ”Huvudprojektet Arméstridskrafternas Taktiska Ledningssystem - ATLE”. fht.nu. http://www.fht.nu/Dokument/Armen/arme_publ_dok_hp_atle_%202015_08_21.pdf. Läst 26 juli 2017. 
  5. ^ [a b] ”Armécentrum”. web.archive.org. Arkiverad från originalet den 16 maj 2000. https://web.archive.org/web/20000516100903/http://www.armec.mil.se/ac_organisation.htm. Läst 26 juli 2017. 
  6. ^ Försvarsmaktens årsredovisning (2016), s. 5-6
  7. ^ ”Ledningscentralen tillbaka i Stockholm”. web.archive.org. Arkiverad från originalet den 27 februari 2008. https://web.archive.org/web/20080227102553/http://www2.mil.se/sv/Nyheter/Notiser/Forsvarsmaktens-ledningscentral-tillbaka-i-Stockholm/. Läst 26 juli 2017. 

Tryckta källor

  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 
  • Försvarsmaktens årsredovisning 2016. Stockholm: Försvarsmakten. 2017. FM2016-17170:2 Libris 10917968 

Externa länkar

v • r
Försvarsmaktens staber
Nuvarande
Tidigare
Försvarsgrenschefer
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Arméns_taktiska_stab&oldid=42146540”