Feskekôrka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 57°42′3.5″N 11°57′28″Ö / 57.700972°N 11.95778°Ö / 57.700972; 11.95778

Feskekôrka, gatuskylt i centrala Göteborg.
Feskekôrka från Rosenlundskanalen.
Feskekôrka vid 1900-talets början.
Feskekôrka från Rosenlundsgatan.

Feskekôrka (Fiskekyrkan, officiellt skrivet Feskekörka[1]), ursprungligen Fiskhallen,[2][3] är en fisk- och skaldjursmarknad belägen utmed Rosenlundsgatan vid Rosenlundskanalen och nära Rosenlundsbron i centrala Göteborg. Fastighetsbeteckningen är tomt 1 i kvarteret 70 Fiskhallen.[4]

Feskekôrka är byggd på numera utfylld befästningsmark vid Fisktorget och invigdes den 1 november 1874. Det göteborgska namnet har den fått för sitt utseendes skull, som påminner om en kyrkas. Den är byggnadsminne sedan den 10 oktober 2013.[5][6] Feskekôrka ägs av Göteborgs stad och förvaltas av Higab.[7]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den äldsta saluplatsen för fisk var vid Lilla Torget och en större flotte som låg där Fiskebryggan. År 1671 flyttades verksamheten, och flotten, till Stora Bommen och senare till Stora Hamnkanalen, vid kajerna i närheten av Stora Torget (nuvarande Gustav Adolfs Torg), först på den östra sidan och därefter på den västra sidan av Tyska Bron.[8]

Fiskförsäljning pågick även direkt från skärgårdsfiskarnas båtar och från en stor flotte som kallades Flotten eller Fiskeflotten[9][10]. Den 21 maj år 1849,[11] i samband med att Gustav Adolfs torg skulle bli paradtorg, flyttades försäljningen och flotten till Rosenlundskanalen och till platsen som också fick överta namnet Fisktorget. År 1871 avsattes 75 000 kronor[12] ur Sven Renströms fond för att bygga en fiskhall på Fisketorget, bland annat med förhoppningar om att detta skulle förbättra de hygieniska förhållandena. Fiskhallen byggdes 1874 och blev då en sevärdhet i staden. Byggnadens taxeringsvärde 1889 var 75 000 kronor.[13]

Initialt hade många fiskare inte råd med att hyra in sig i hallen, och kring sekelskiftet 1900 drevs fiskhandeln även längs hela kajen från Rosenlund till Hvitfeldtsplatsen.[14] År 1923 bestämdes att sötvattenfisk och skaldjur inte fick säljas "ute i det fria", varpå fiskarna tvingades flytta in.[15]

Den 24 oktober 1970 gifte sig Inger och Staffan Claesson som det första brudparet i "Feskekôrka". De vigdes av Ebbe Hagard.[16]

Byggnaden[redigera | redigera wikitext]

Insidan av Feskekôrka.

Feskekôrka kom att ritas av Göteborgs stadsarkitekt Victor von Gegerfelt och den bär drag av både norska stavkyrkor i trä och gotiska stenkyrkor. Stilen är en blandning av nationalromantik och djärvt formexperiment. Hallen uppfördes efter Gegerfelts stavtriangelsystem, med två olikformade tvärförband och med möjlighet att förlänga huset. I interiören ger den öppna konstruktionen med kraftigast balkar och utan sido- eller mittpelare, en unik karaktär åt rummet. Dagsljuset kom ursprungligen från de sju fönstren utmed vardera långsidan och från två stora gavelfönster. Fönstren är till stor del förbyggda eftersom fiskförsäljningen, som tidigare skedde från diskar mitt i rummet – under åren 1959–63 – flyttats till sidorna, så att en bred mittgång bildats.[17][18]

Fasaderna är av gult tegel och sockeln är klädd med kalksten.[19] Byggnaden består till största delen av ett brant sadeltak som nästan når ända ner till marken, och på vardera långsidan finns sju spetsbågiga fönster. Med denna konstruktion kunde Gegerfelt skapa ett stort öppet rum helt utan pelare.

När så den nya Fiskhamnen anlades vid Majnabbe 1910 flyttade fiskeauktionen och mesta delen av kommersen dit, men fortfarande är Feskekôrka ett himmelrike för fiskälskare. Feskekôrka blev tidigt en turistattraktion där man kan handla mat från havet och äta i de restauranger, som finns i byggnaden.

I motiveringen till byggnadsminnesförklaringen framgår, att "Feskekörka" är helt unik i sin utformning och en av Göteborgs främsta ikonbyggnader med ett exponerat läge vid kanalen. Att den nu förklaras som byggnadsminne innebär att fasaden skall bevaras liksom byggnadens särskilda karaktär med den öppna hallen och takets speciella konstruktion.[20]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Feskekörka". Feskekörka.se. Läst 3 augusti 2012.
  2. ^ 100 utmärkta hus i Göteborg, Manne Ekman & Margareta Rydbo, Göteborgs Stadsmuseum, Alfa Print AB, Sundbyberg 2007 ISBN 978-91-85488-78-0 s. 78
  3. ^ På 1950-talet hade den östra gaveln på byggnaden en större text med "Göteborgs stads fiskhall". Källa: Göteborg: staden och folket, Maja Kjellin, Gumperts Förlag, Göteborg 1952, foto.
  4. ^ Hus för hus i Göteborgs stadskärna, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs stadsbyggnadskontor & Göteborgs stadsmuseum 2003 ISBN 91-89088-12-3 s. 319.
  5. ^ Feskekörka blir byggnadsminne, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Läst 11 oktober 2013.
  6. ^ "Feskekörka", Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 5 november 2013.
  7. ^ Feskekôrka byggnadsminnesförklarad, Higab:s hemsida. Läst 19 oktober 2013.
  8. ^ Göteborg under 300 år, Carl Lagerberg & Otto Thulin, Medéns Bokhandels AB, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1923 s.25 + s. 84
  9. ^ Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7  s. 94.
  10. ^ En kort beskrifning Öfwer Götheborg, Eric Cederbourg, Tryckt hos Joh. Ernst Kallmeyer, Götheborg 1739 s.102
  11. ^ Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg, (Andra utökade upplagan) C G Prytz, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1898 s.118
  12. ^ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619–1982, A. Rundqvist, R. Scander, A. Bothén, E.Lindälv, utgiven av Göteborgs Hembygdsförbund 1982 s. 60
  13. ^ Göteborgs och Bohus läns Kalender 1890, [En karta öfver länet åtföljer denna kalender], John Kleberg, A. Lindgren & söner, Göteborg 1889 s. 161
  14. ^ Hälsningar från Göteborg : göteborgska vykort 1891–1960, Dan Korn, Rolf Förlag, Skövde 1998 ISBN 91-973575-1-0 s. 70
  15. ^ Hus för hus i Göteborgs stadskärna, red. Gudrun Lönnroth, Göteborgs Stadsbyggnadskontor & Göteborgs Stadsmuseum, Grafikerna Livréna i Kungälv, Göteborg 2003 ISBN 91-89088-12-3 ISSN 1404-9546 s. 320
  16. ^ Göteborgs-Posten, 2000-05-13, s. 2
  17. ^ Arkitekten och staden – Victor von Gegerfelt, Gun Schönbeck, Göteborgs Stadsmuseum, Centraltryckeriet 2000 ISBN 91-85488-50-X s. 59
  18. ^ En saga om båd gammel och nywulna hus – Victor von Gegerfelt, Gun Schönbeck, Region- och Stadsarkivet, Göteborg 2000 ISSN 1404-658X s. 8
  19. ^ Arkitekten och staden – Victor von Gegerfelt, Gun Schönbeck, Göteborgs Stadsmuseum, Centraltryckeriet 2000 ISBN 91-85488-50-X s. 57
  20. ^ Feskekörka blir byggnadsminne, Lena Emanuelsson, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Läst 11 oktober 2013.

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]