Feskekôrka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 57°42′3.5″N 11°57′28″Ö / 57.700972°N 11.95778°Ö / 57.700972; 11.95778

Feskekôrka, gatuskylt i centrala Göteborg.
Feskekôrka från Rosenlundskanalen.
Feskekôrka vid 1900-talets början.
Feskekôrka från Rosenlundsgatan.

Feskekôrka (Fiskekyrkan, officiellt skrivet Feskekörka[1]), ursprungligen Fiskhallen,[2][3] är en fisk- och skaldjursmarknad belägen utmed Rosenlundsgatan vid Rosenlundskanalen och nära Rosenlundsbron i centrala Göteborg.[4] Fastighetsbeteckningen är tomt 1 i kvarteret 70 Fiskhallen.[5]

Feskekôrka är byggd på numera utfylld befästningsmark vid Fisktorget och invigdes den 1 november 1874. Det göteborgska namnet har den fått för sitt utseendes skull, som påminner om en kyrkas. Den är byggnadsminne sedan den 10 oktober 2013.[6][7] Feskekôrka ägs av Göteborgs stad och förvaltas av Higab.[8]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den äldsta saluplatsen för fisk var vid Lilla Torget och en större flotte som låg där Fiskebryggan. År 1671 flyttades verksamheten, och flotten, till Stora Bommen och senare till Stora Hamnkanalen, vid kajerna i närheten av Stora Torget (nuvarande Gustav Adolfs Torg), först på den östra sidan och därefter på den västra sidan av Tyska Bron.[9]

Fiskförsäljning pågick även direkt från skärgårdsfiskarnas båtar och från en stor flotte som kallades Flotten, Fiskeflotten[10][11] eller bara Flåten. Sillen lämpades i stora högar på gatorna, vilket medförde en olidlig stank. Den 21 maj år 1849,[12] i samband med att Gustav Adolfs torg skulle bli paradtorg, flyttades försäljningen och flotten till Rosenlundskanalen och till platsen som också fick överta namnet Fisktorget. Hit kom fiskeflottan och förtöjde, regelbundet onsdagar och lördagar. År 1870 väcktes ett förslag av J.J. Ekman, vilket togs upp i stadsfullmäktige av D.O. Francke, om en fiskhall. Renströmska utdelningsfonden skulle svara för kostnaden.

I sitt förslag skriver Ekman: "Göteborgs fisktorg och fiskförsäljning ha i flera år varit föremål för högst berättigande anmärkningar, och allmänt erkännes att ingen av stadens offentliga anstalter är mera i behof af vår fiskmarknad och vårt fisktorg."---"...denna näringsgren befinner sig uti en utveckling, som icke längre kan åtnöjas med de anstalter, staden erbjuder för densamma." Han skriver vidare: "...här säljes all saltsjöfisk död och utan något slags kontroll eller ens begrepp, om den, uti sitt om vintern ofta stelfrusna tillstånd, är veckor gammal eller nyss fångad, att bedrägerier af högst betänklig art oförsynt begås; och att fisken säljes från gatan direkt ur gatsmutsen och hästgödseln. För åstadkommande af en tidsenlig och emot Göteborgs öfriga allmänna institutioner svarande fiskmarknad, får jag föreslå uppförandet av en fiskhall, sådan man finner den uti de flesta större städer i utlandet, der all detaljförsäljning föregår under tak, på saludiskar av sten, försedd med vattenledning for ständig sköljning och öfverspolning, med smärre bassiner till bevarande af såväl salt- som sötvattenfisk uti lefvande tillstånd, och med isreservoirer för den dödas konserverande, och i öfrigt med iakttagande hvad i utlandet, särdeles Paris och Liverpool, finnes tillämpadt af nyare tidens uppfinningar i denna väg. I brist af lämpligare plats, får jag föreslå, att denna fiskhall uppföres på det nuvarande Fisktorget, helst av jernj samt att ismagasinet, jemte lossningsplats för engroshandeln, förlägges till tomten snedt emot på andra sidan Vallgrafven, allt enligt ritningar, som nu äro under arbete." Även Hushållningssällskapet hade tidigare uttalat sig över bristerna: "...ingen stad i riket har en så illa ordnad fiskmarknad som Göteborg."

År 1871 avsattes 75 000 kronor[13] ur Sven Renströms fond för att bygga en fiskhall på Fisketorget, bland annat med förhoppningar om att detta skulle förbättra de hygieniska förhållandena. Fiskhallen byggdes 1874 och blev då en sevärdhet i staden. Byggnadens taxeringsvärde 1889 var 75 000 kronor.[14]

Initialt hade många fiskare inte råd med att hyra in sig i hallen, och kring sekelskiftet 1900 drevs fiskhandeln även längs hela kajen från Rosenlund till Hvitfeldtsplatsen.[15] År 1923 bestämdes att sötvattenfisk och skaldjur inte fick säljas "ute i det fria", varpå fiskarna tvingades flytta in.[16]

Den 24 oktober 1970 gifte sig Inger och Staffan Claesson som det första brudparet i "Feskekôrka". De vigdes av Ebbe Hagard.[17]

Byggnaden[redigera | redigera wikitext]

Insidan av Feskekôrka.

Feskekôrka kom att ritas av Göteborgs stadsarkitekt Victor von Gegerfelt och den bär drag av både norska stavkyrkor i trä och gotiska stenkyrkor. Stilen är en blandning av nationalromantik och djärvt formexperiment. Hallen uppfördes efter Gegerfelts stavtriangelsystem, med två olikformade tvärförband och med möjlighet att förlänga huset. I interiören ger den öppna konstruktionen med kraftigast balkar och utan sido- eller mittpelare, en unik karaktär åt rummet. Dagsljuset kom ursprungligen från de sju fönstren utmed vardera långsidan och från två stora gavelfönster. Fönstren är till stor del förbyggda eftersom fiskförsäljningen, som tidigare skedde från diskar mitt i rummet – under åren 1959–63 – flyttats till sidorna, så att en bred mittgång bildats.[18][19]

Fasaderna är av gult tegel och sockeln är klädd med kalksten.[20] Byggnaden består till största delen av ett brant sadeltak som nästan når ända ner till marken, och på vardera långsidan finns sju spetsbågiga fönster. Med denna konstruktion kunde Gegerfelt skapa ett stort öppet rum helt utan pelare.

När så den nya Fiskhamnen anlades vid Majnabbe 1910 flyttade fiskeauktionen och mesta delen av kommersen dit, men fortfarande är Feskekôrka ett himmelrike för fiskälskare. Feskekôrka blev tidigt en turistattraktion där man kan handla mat från havet och äta i de restauranger, som finns i byggnaden.

I motiveringen till byggnadsminnesförklaringen framgår, att "Feskekörka" är helt unik i sin utformning och en av Göteborgs främsta ikonbyggnader med ett exponerat läge vid kanalen. Att den nu förklaras som byggnadsminne innebär att fasaden skall bevaras liksom byggnadens särskilda karaktär med den öppna hallen och takets speciella konstruktion.[21]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Feskekörka". Feskekörka.se. Läst 3 augusti 2012.
  2. ^ 100 utmärkta hus i Göteborg, Manne Ekman & Margareta Rydbo, Göteborgs Stadsmuseum, Alfa Print AB, Sundbyberg 2007 ISBN 978-91-85488-78-0 s. 78
  3. ^ På 1950-talet hade den östra gaveln på byggnaden en större text med "Göteborgs stads fiskhall". Källa: Göteborg: staden och folket, Maja Kjellin, Gumperts Förlag, Göteborg 1952, foto.
  4. ^ Feskekôrka, karta från Lantmäteriet.
  5. ^ Hus för hus i Göteborgs stadskärna, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs stadsbyggnadskontor & Göteborgs stadsmuseum 2003 ISBN 91-89088-12-3 s. 319.
  6. ^ Feskekörka blir byggnadsminne, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Läst 11 oktober 2013.
  7. ^ "Feskekörka", Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 5 november 2013.
  8. ^ Feskekôrka byggnadsminnesförklarad, Higab:s hemsida. Läst 19 oktober 2013.
  9. ^ Göteborg under 300 år, Carl Lagerberg & Otto Thulin, Medéns Bokhandels AB, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1923 s.25 + s. 84
  10. ^ Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7  s. 94.
  11. ^ En kort beskrifning Öfwer Götheborg, Eric Cederbourg, Tryckt hos Joh. Ernst Kallmeyer, Götheborg 1739 s.102
  12. ^ Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg, (Andra utökade upplagan) C G Prytz, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1898 s.118
  13. ^ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619–1982, A. Rundqvist, R. Scander, A. Bothén, E.Lindälv, utgiven av Göteborgs Hembygdsförbund 1982 s. 60
  14. ^ Göteborgs och Bohus läns Kalender 1890, [En karta öfver länet åtföljer denna kalender], John Kleberg, A. Lindgren & söner, Göteborg 1889 s. 161
  15. ^ Hälsningar från Göteborg : göteborgska vykort 1891–1960, Dan Korn, Rolf Förlag, Skövde 1998 ISBN 91-973575-1-0 s. 70
  16. ^ Hus för hus i Göteborgs stadskärna, red. Gudrun Lönnroth, Göteborgs Stadsbyggnadskontor & Göteborgs Stadsmuseum, Grafikerna Livréna i Kungälv, Göteborg 2003 ISBN 91-89088-12-3 ISSN 1404-9546 s. 320
  17. ^ Göteborgs-Posten, 2000-05-13, s. 2
  18. ^ Arkitekten och staden – Victor von Gegerfelt, Gun Schönbeck, Göteborgs Stadsmuseum, Centraltryckeriet 2000 ISBN 91-85488-50-X s. 59
  19. ^ En saga om båd gammel och nywulna hus – Victor von Gegerfelt, Gun Schönbeck, Region- och Stadsarkivet, Göteborg 2000 ISSN 1404-658X s. 8
  20. ^ Arkitekten och staden – Victor von Gegerfelt, Gun Schönbeck, Göteborgs Stadsmuseum, Centraltryckeriet 2000 ISBN 91-85488-50-X s. 57
  21. ^ Feskekörka blir byggnadsminne, Lena Emanuelsson, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Läst 11 oktober 2013.

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 , s. 94.
  • Carlsson, Lars O. (1994). Feskekörka - Göteborgs fiskhall. Göteborg: Tre böcker. Libris 7592868. ISBN 91-7029-106-3 
  • Lönnroth Gudrun, red (2003). Hus för hus i Göteborgs stadskärna. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. Libris 9326427. ISBN 91-89088-12-3 , s. 319-321.
  • Göteborgs stadsfullmäktiges handlingar från 1870, 1872 och 1875.
  • Göteborgs-Posten 24 oktober och 31 oktober 1872.
  • Handelstidningen 24 oktober, 4 november 1872 och 26 juli 1968.
  • Ny Tid 28 december 1960 och 11 december 1963.
  • Göteborgs-Tidningen 22 juli 1923.
  • Dagens Nyheter 10 november 1971 .
  • Feskekörka, en etnologisk undersökning av Göteborgs stads fiskhall, gjord under vårterminen 1970 av Inga Johansson, Ann-Marie Kronmarker och Helena Wickströn


Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]