Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten

	Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten; (MUST)
	Vapen för Högkvarteret tolkat efter dess blasonering.
Information
Datum	1994
Land	Sverige
Lojalitet	Försvarsmakten
Försvarsgren	Försvarsmaktsgemensam
Roll	Underrättelsetjänst
Del av	Högkvarteret
Föregångare	Underrättelse- och säkerhetsledningen ; Underrättelse- och säkerhetskontoret
Högkvarter	Stockholm
Befälhavare
Nuvarande befälhavare	Gmj Gunnar Karlson
Nuvarande stf befälhavare	Julius Liljeström

Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST), är en verksamhet inom Försvarsmakten som dels utgör Sveriges militära underrättelsetjänst, och därmed har huvudansvar för att ta fram militärt relevant information om främmande makter, dels ansvar för militär säkerhetstjänst. MUST ingår i Högkvarteret och sorterar direkt under ÖB. Verksamheten består av en ledning och administration, som bland annat landets alla försvarsattachéer på svenska ambassader utomlands sorterar under, samt tre verksamhetskontor; Underrättelsekontoret (UNDK), Säkerhetskontoret (SÄKK) och den hemligaste delen Kontoret för särskild inhämtning (KSI).^[1]

Historik

Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) bildades den 1 juli 1994 genom en sammanslagning av Underrättelse- och säkerhetsledningen (USL) och Underrättelse- och säkerhetskontoret (USK).^[2]

Verksamhet

MUST samverkar i hög grad med övriga försvarsunderrättelsemyndigheter, framför allt Försvarets radioanstalt (FRA) men också Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Försvarets materielverk (FMV). Man samarbetar också regelbundet med Säkerhetspolisen (Säpo) för att koordinera underrättelse- och säkerhetsskyddsinsatser som spänner över både militära och civila intresseområden.

Ett hemligt antal av de anställda vid MUST har så kallad skyddad befattning (MUA).^[3] Dessa individer uppträder inte under sitt riktiga namn utan istället under en sifferbeteckning eller ett alias. Anledningen är främst att motverka det rekryteringshot från främmande makt som anses föreligga mot denna personalkategori.

Nuvarande chef för MUST är generalmajor Gunnar Karlson. Ställföreträdande chef är ambassadören Helena Rietz.^[4] Huvuddelen av de anställda på MUST är officerare, men verksamheten har också, i jämförelse med andra enheter inom Försvarsmakten och högkvarteret, en relativt stor andel civilanställda.

Underrättelsetjänst

Underrättelsetjänsten inhämtar och bearbetar information för att sedan informera berörda personer. Informationen behandlar bland annat trender i omvärldsutvecklingen, yttre hot mot Sverige och svenska intressen. Med hjälp av informationen hoppas de kunna förutsäga vilket som är motståndarens nästa steg och förbereda verksamheten för det. Underrättelsetjänsten använder även öppna källor som tidningar och internetsidor för att få en bild av trender och tendenser i omvärlden.

Säkerhetstjänst

Säkerhetstjänsten finns till för att förbereda och skydda Försvarsmaktens verksamhet från säkerhetshot. De arbetar förebyggande med att bedöma säkerhetshot och att utforma och vidta säkerhetsåtgärder om något skulle inträffa. Säkerhetstjänsten följer upp och motverkar olika typer av hot.

De vanligaste är

Kontor

MUST består av tre olika kontor: Underrättelsekontoret (UNDK) har ansvar för underrättelseverksamheten. UNDK tar fram information som underlag för beslutsfattandet i Högkvarteret och Försvarsdepartementet samt understöder svenska förband utomlands och inom riket med underrättelser. Säkerhetskontoret (SÄKK) arbetar med militär säkerhetstjänst som omfattar säkerhetsunderrättelsetjänst, säkerhetsskyddstjänst och signalskyddstjänst. Den tredje delen är Kontoret för särskild inhämtning (KSI) som sysslar med det som kallas "personbaserad underrättelseinhämtning".^[1]

Förbandschefer

1999-2003 - Håkan Syrén
2004-2007 - Håkan Petterson
2007-2012 - Stefan Kristiansson
2012-idag - Gunnar Karlson

Se även

Referenser

^ [a b] Stenberg, Ewa; Asplund, Emelie (3 september 2005). ”Sveriges hemligaste rum”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sveriges-hemligaste-rum/. Läst 2 juli 2015.
^ ”Underrättelse- och säkerhetstjänsten 100 år”. Försvarsmakten. 2005. Arkiverad från originalet den 3 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120603173207/http://www.forsvarsmakten.se/upload/dokumentfiler/publikationer/Underr%C3%A4ttelse-%20och%20s%C3%A4kerhetstj%C3%A4nsten%20100%20%C3%A5r%202.pdf. Läst 10 november 2011.
^ Sjödén, Anders (2005). ”Mitt jobb är hemligt”. Insats & Försvar (5): sid. 20-21. http://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/insatsforsvar/sakerhetstjansten_iof505.pdf.
^ Ölander, Micke (17 januari 2011). ”Säkerhetstjänsten skakas av inre strider”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/sakerhetstjansten-skakas-av-inre-strider/. Läst 26 januari 2011.

Externa länkar

[DN050903-1] [a b] Stenberg, Ewa; Asplund, Emelie (3 september 2005). ”Sveriges hemligaste rum”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sveriges-hemligaste-rum/. Läst 2 juli 2015.

[2] ”Underrättelse- och säkerhetstjänsten 100 år”. Försvarsmakten. 2005. Arkiverad från originalet den 3 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120603173207/http://www.forsvarsmakten.se/upload/dokumentfiler/publikationer/Underr%C3%A4ttelse-%20och%20s%C3%A4kerhetstj%C3%A4nsten%20100%20%C3%A5r%202.pdf. Läst 10 november 2011.

[3] Sjödén, Anders (2005). ”Mitt jobb är hemligt”. Insats & Försvar (5): sid. 20-21. http://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/insatsforsvar/sakerhetstjansten_iof505.pdf.

[4] Ölander, Micke (17 januari 2011). ”Säkerhetstjänsten skakas av inre strider”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/sakerhetstjansten-skakas-av-inre-strider/. Läst 26 januari 2011.

[1]

[2]

[3]

[4]