Sundsvalls luftvärnsregemente

Från Wikipedia
Version från den 22 augusti 2017 kl. 08.36 av Plumbum208 (Diskussion | Bidrag) (Syntaxfel 112 (deprecated css attribute). Gallery mode packed)

Sundsvalls luftvärnsregemente
(Lv 5)
Vapen för Sundsvalls luftvärnsregemente tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namnSundsvalls luftvärnsregemente
Datum1940-1982
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypLuftvärn
RollUtbildningsförband
Del avMilo NN
StorlekRegemente
HögkvarterSundsvall
ÖvningsplatsSödra Stadsberget (1940–1982)
Åstöns skjutfält (1940–1982)
Tynderö skjutfält (1943–1982)
FärgerBlått och vitt         
MarschNu eller aldrig (B. Ohlsson)[1]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Förbandsstandar

Sundsvalls luftvärnsregemente (Lv 5) var ett luftvärnsförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1940–1982. Förbandet var förlagt till Sundsvall.[2][3][4][5]

Historia

Genom försvarsbeslutet 1936 fick luftvärnet en självständigare roll inom artilleriet, vilket bland annat resulterade i att ett flertal luftvärnsdivisioner organiserades, där bland annat en division förlades till Sundsvall. Divisionen sattes upp som en beredskapsdivision av Karlsborgs luftvärnsartilleriregemente den 4 oktober 1941 under namnet Sundsvalls luftvärnsdivision (A 10 Su). Den 1 oktober 1941 överfördes divisionen till Östgöta luftvärnsartilleriregemente (A 10).[5]

Genom försvarsbeslutet 1942 beslutades att avskilja luftvärnet från artilleriet, för att bilda ett eget truppslag, luftvärnet. Förändringen resulterade bland annat i att Sundsvalls luftvärnsdivision avskiljdes från Östgöta luftvärnsregemente, och bildade den 1 oktober 1942 Sundsvalls luftvärnskår (Lv 5).[4]

Efter provisorisk förläggning på Gustav Adolfskolan på Södra Järnvägsgatan i Sundsvall, förlades kåren officiellt den 12 april 1943 i ett kasernetablissemang vid Regementesvägen 8.[2]

Under 1950-talet var kåren ett försöksförband gällande järnvägsburet luftvärn inom II. militärområdet. Vilket övergick till fasta robotförband beväpnade med Robotsystem 69 och Robotsystem 70. Förbandet grundutbildade årligen cirka 450 värnpliktiga till luftvärnsförbanden för arméfördelningar samt infanteri- och norrlandsbrigader.

I samband med OLLI-reformen vilken genomfördes inom försvaret åren 1973 och 1975, sammanslogs Västernorrlands regementet (I 21) med Västernorrlands försvarsområde (Fo 23) och bildade 1974 försvarsområdesregemente I 21/Fo 23. Detta medförde att Sundsvalls luftvärnskåren som ingick i Västernorrlands försvarsområde kom att bli ett B-förband (utbildningsregemente), och dess mobiliserings- och materialansvar överfördes till Västernorrlands regementet, som blev ett A-förband (försvarsområdesregemente)[6] samt till övriga försvarsområdesregementena inom Nedre Norrlands militärområde och Bergslagens militärområde tillfördes mobiliseringsansvar. Vid samma tidpunkt kom kåren att omorganiseras till regemente den 1 juli 1974, och fick det nya namnet Sundsvalls luftvärnsregemente (Lv 5).

Regeringen proposition 1977/78: 65, gällande om vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret, antogs av riksdagen den 15 december 1977. Propositionen innehöll bland annat en avveckling av Sundsvalls luftvärnsregemente. Bakgrunden var bland annat att regeringen i sin proposition ansåg att Sundsvalls luftvärnsregemente hade otillfredsställande tillgång på övningsmark i Sundsvall. Och att kasernetablissemanget i Sundsvall var i behov av omfattande investeringar för att kunna bibehållas på en längre sikt, vidare var det inte heller lämpade att byggas ut för att rymma större utbildningsenheter. Inför propositionen hade regeringens utredning kommit fram till att endast ett luftvärnsförband kunde avvecklas för besparings- och rationaliseringsskäl.[7]

Utredningen hade granskat möjlighe­terna att avveckla Sundsvalls luftvärnsregemente eller Göta luftvärnsregemente. Till Sundsvalls luftvärnsregementes nackdel pekade utredning bland annat de värnpliktiga rekryterades till stor del från Västra militärområdet, något som medförde att de utbildades långt från hemorten, medan Göta luftvärnsregemente rekryterade sin värnpliktiga från Göteborgsregionen. Vidare skulle en avveckling av Sundsvalls luftvärnsregemente drabba färre personer framför en avveckling Göta luftvärnsregemente. Vad som talade emot en avveckling var att utbildning av luftvärns­förband i vinterförhållanden skulle reduceras, samt att regemente disponerade på nära avstånd luftvärnets bästa skjutfält, Åstön. För att undvika en avveckling hade utredningen även undersökt möjligheterna med att samlokalisera Sundsvalls luftvärnsregemente med Norrlands kustartilleriförsvar och Härnösands kustartilleriregemente (NK/KA 5) i Härnösand. Dock ansågs det förslaget inte vara ekonomiskt motiverat, då det under en 20-årsperiod skulle medföra en fördyring på cirka 45 miljoner kronor. Utredningen förespråkade därför en avveckling av Sundsvalls luftvärnsregemente under budgetåret 1983/1984.[7]

Den 30 juni 1982 avvecklades regementet, kvar blev en avvecklingsorganisation fram till den 31 december 1982, vilken var underställd chefen för Västernorrlands regementet (I 21). Från den 1 januari 1983 kvarstod en kasern samt skolhuset vid kasernområdet inom försvaret, vilka förvaltades av Västernorrlands försvarsområde.[4] Den 30 april 2013 lämnades området helt, vilket då hade använts av bland annat Medelpads hemvärnsbataljon.[8]

Förläggningar och övningsplatser

Förläggning

I samband med att Östgöta luftvärnsregemente detacherade en beredskapsdivision den 4 oktober 1940 till Sundsvall, förlades den till Gustav Adolfsskolan på Södra Järnvägsgatan, samt med stab på Hotel Knaust på Kyrkogatan samt i Tingshuset på Storgatan. Efter att detachementet avskildes från regementet den 1 oktober 1942 och bildade Sundsvalls luftvärnskår (Lv 5), förlades kåren den 12 april 1943 till ett nyuppfört kasernområde vid Regementsvägen.[4]

Övningsplatser

Förbandet hade sina övningsplatser öster och söder om vägen till Södra stadsberget, samt på Åstön och Tynderö.[2]

Heraldik och traditioner

Den 6 juni 1943 överlämnade militärbefälhavaren för IV. militärområdet, generallöjtnant Helge Jung, ett förbandsstandar till Sundsvalls luftvärnskår. Under 1960-talet flyttades broderierna till en ny duk. Den 2 november 1982 överlämnades standaret till Armémuseum, som sedan har deponerat det till Luftvärnsregementet (Lv 6), vilka bevarar minnet av regementet sedan den 1 juli 2000.[2]

År 1982 bildades Lv 5 Kamratförening, vilken hade som ändamål är att vara en sammanhållande länk för personal och värnpliktiga vid Sundsvalls luftvärnsregemente.

Förbandschefer

Divisions-, kår- och regementschefer verksamma under perioden 1940–1982:[3]

  • 1940–1942: ?
  • 1942–1951: Erik Rudberg
  • 1951–1958: Gert Beckman
  • 1958–1968: Bertil A:son Bredberg
  • 1968–1975: Åke Skarp
  • 1975–1979: Lars Mårtensson
  • 1979–1982: Sven Sjölander

Namn, beteckning och förläggning

Namn
Kungl Östgöta luftvärnsartilleriregemente detachement i Sundsvall 1940 – 1941
Kungl Sundsvalls luftvärnsdivision 1941 – 1942
Kungl Sundsvalls luftvärnskår 1942 – 1974
Kungl Sundsvalls luftvärnsregemente 1974 – 1974
Sundsvalls luftvärnsregemente 1975 – 1982
Beteckning(ar)
A 10 Su 1940 – 1941
Lv 5 1942 – 1982
Förläggningsort(er) och övningsplats(er)
Sundsvall (F) 1940 – 1982
Åstöns skjutfält (Ö) 1940 – 1982
Tynderö skjutfält (Ö) 1943 – 1982

Bildgalleri

  • Vaktkasernen vid regementet.
    Vaktkasernen vid regementet.
  • Officersmässen och kanslihuset numera restaurang respektive vandrarhem.
    Officersmässen och kanslihuset numera restaurang respektive vandrarhem.
  • Minnesstenen över regementet, i bakgrunden kasernhus.
    Minnesstenen över regementet, i bakgrunden kasernhus.
  • Närbild av inskriptionen på minnesstenen.
    Närbild av inskriptionen på minnesstenen.
  • Minnesplakett över Sundsvalls Luftvärnsregemente, på Åstöns skjutfält.
    Minnesplakett över Sundsvalls Luftvärnsregemente, på Åstöns skjutfält.
  • Vy över regementsområdet.
    Vy över regementsområdet.

Referenser

Noter

  1. ^ Sandberg (2007), s. 208
  2. ^ [a b c d] Braunstein (2005), s. 237-238
  3. ^ [a b] Kjellander (2003), s. 310
  4. ^ [a b c d] Holmberg (1993), s. 34
  5. ^ [a b] Holmberg (1993), s. 32
  6. ^ ”Kungl, Maj:ts proposition 1973:75”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-angaende-vissa_FW0375. Läst 15 maj 2016. 
  7. ^ [a b] ”Regeringens proposition 1977/78:65”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-vissaa-organisationsfragor-mm-rorande_G10365. Läst 20 maj 2016. 
  8. ^ ”All militär verksamhet bort från gamla Lv 5”. st.nu. http://www.st.nu/medelpad/sundsvall/all-militar-verksamhet-bort-fran-gamla-lv-5. Läst 20 maj 2016. 

Tryckta källor

  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. sid. 237-238. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 

Vidare läsning

  • Kungl. Sundsvalls luftvärnsregemente, Lv 5, in memoriam.. Stockholm: Militärhistoriska förl. 1982. Libris 7747333. ISBN 91-85266-22-1 
  • Skarp, Åke (1980). Sundsvalls luftvärnsregemente. Stockholm: Militärhistoriska förl. Libris 8851231 

Externa länkar

v • r
Svenska luftvärnsförband
Nuvarande
Tidigare
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sundsvalls_luftvärnsregemente&oldid=40713219”