Försvarsområden

Från Wikipedia
(Omdirigerad från OLLI-reformen)
Hoppa till: navigering, sök
Karta över indelning av försvarsområden år 1943.

Försvarsområden (förkortat Fo) var nivån närmast under militärområde och kallades försvarsområde. Inom varje försvarsområde ingick ett antal försvarsområdesgrupper (Fogrupp), vilka var en sammansatt stridsgrupp som i styrka var något under en brigad, det vill säga gruppen bestod mellan en och fyra stridande bataljoner. Ett försvarsområde leddes av försvarsområdesbefälhavaren, som i regel även var chef för ett försvarsområdesregemente.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Försvarsområdena tillkom genom 1942 års försvarsbeslut, och följde i stort sett länsindelningen, och bestod till en början av de tidigare landstormsförbanden. Försvarsområdena tillkom ursprungligen med syftet att underlätta territorialförsvarets samordning med civilförsvaret. Försvarsområdena motsvarades tidigare av inskrivningsområdena från 1885.

Mellan åren 1973 och 1975 reformerades försvarsområdena, genom organisation i lägre regional och lokal instans (OLLI). Tanken med omorganisationen var att minska antalet mobiliseringsmyndigheter, då varje regemente inom ett försvarsområde före reformen ansvarat för sin mobilisering. Med OLLI-reformen knöts merparten av försvarsområdena samman med ett utbildningsregemente som därigenom bildade ett försvarsområdesregemente. Försvarsområdesregementet blev ett så kallat A-förband, medan övriga förband inom försvarsområdet blev s.k. B-förband. A-förbandet ansvarade därför för hela mobiliserings- och materialansvaret inom försvarsområdet. Till exempel hade Värmlands regemente (I 2) och Bergslagens artilleriregemente (A 9), som båda tillhörde Värmlands försvarsområde (Fo 52), före reformen sitt eget mobiliseringsansvar. Genom reformen slogs Värmlands regemente (I 2) samman med Värmlands försvarsområde (Fo 52) och bildade Värmlands regemente (I 2/Fo 52). Det blev därigenom ett A-förband och övertog mobiliseringsansvaret från Bergslagens artilleriregemente (A 9). Bergslagens artilleriregemente blev ett B-förband.

Reformen innebar även att regementschefen i egenskap av försvarsområdesbefälhavare (Fobef) kunde samordna mobiliseringen av brigaderna och försvarsområdesförbanden (Fo-grupper), vilket gav bättre förutsättningar för samordnad krigsplanering inom försvarsområdet.[1]

Antalet mobiliseringsmyndigheter reducerades genom OLLI-reformen. Fyra nya myndigheter inrättades: försvarsområdesregemente, utbildningsregemente (inom samma ort som försvarsområdesregementet), utbildningsregemente (inom samma försvarsområde fast på annan ort) och Norrbottens gränsjägare (saknade utbildningsregemente).

Förbanden som organiserades inom respektive försvarsområde var i regel "utmönstrade" fältförband. 8-10 år efter grundutbildning av förbanden till brigaderna, överfördes personalen till försvarsområdesförband (Fo-grupper). Fo-grupperna ledde i regel i strid förband av bataljons storlek. I vissa fall förekom även förband av brigads storlek. Ett exempel är 6.pansargruppen, som avvecklades som brigad, men där pansarbataljonerna kvarstod i organisationen.

Genom Försvarsutredning 1988, Försvarsbeslutet 1992 och Försvarsbeslutet 1996 återkom försvarsområdena som självständiga staber. Detta genom att regementen som fick sina brigader avvecklade genom försvarsbesluten, men även genom återuppsättning av regementen och avskiljning från regementen.

Beteckning Namn Aktiv Anmärkning
I 11/Fo 16 Kronobergs regemente 1992–1997 Regementet reducerades 1992 till försvarsområdesstab
Fo 18 Kalmar regemente 1994–1997 Återuppsatt 1994 som försvarsområdesstab
I 14/Fo 21 Hälsinge regemente 1994–1997 Regementet reducerades 1994 till försvarsområdesstab
Fo 48 Västmanlands regemente 1994–1997 Återuppsatt 1994 som försvarsområdesstab
I 3/Fo 51 Livregementets grenadjärer 1992–2000 Regementet reducerades 1992 till försvarsområdesstab
I 20/Fo 61 Västerbottens regemente 1998–2000 Regementet reducerades 1998 till försvarsområdesstab
Fo 63 Bodens försvarsområde 1994–2000 Avskild 1994 från Bodens artilleriregemente

Samtliga försvarsområden avvecklades i samband med Försvarsbeslutet 2000. Försvarsområdenas uppgifter övertogs till viss del av de nybildade Militärdistriktsgrupperna, till exempel Västerbottensgruppen och Livregementets grenadjärgrupp. Genom försvarsbeslutet 2004 avvecklades militärdistriktsgrupperna, och ersattes av utbildningsgrupper. Dessa grupper är endast en stödjande funktion för Hemvärnet. Den 1 januari 2013 upprättas fyra stycken militärregioner, vilka kommer organiseras på liknande sätt som de tidigare försvarsområdena. Det vill säga i den formen att de kommer att vara underställda och knutna till ett regemente.

Fo 1–[redigera | redigera wikitext]

Beteckning Namn Aktiv Försvarsområdesregemente Chefer Anmärkning
Fo 11 Malmö försvarsområde 1942–1975 [2] Överste Gunnar af Sillén 1942-1947 [3]

Överste Börje Wickbom 1947-48 [4]

Överste Erik Drakenberg 1948-1951 [5]

Överste Olof Häger 1951-1954 [6]

Överste David Hermelin 1954-1957 [7]

Överste Carl von Horn 1957- 1958 [8]

Överste Gustaf Wilhelm Reutersvärd t.f.1958 ord.1963-1967 [9]

Överste Stig Erik Magneberg 1967-1970 [10]

Överste Sten-Olle Tegmo 1970-1973 [11]

Fo 11 Malmö försvarsområde 1976-1996 Södra skånska regementet (1976-1997) Uppgick 1997 i Skånes försvarsområde
Fo 12 Ystads försvarsområde 1942–1946 [12] Överstelöjtnant Sigfrid Gyllengahm 1942-1946 [3] Uppgick 1946 i Malmö försvarsområde
Fo 13 Helsingborgs försvarsområde 1942–1945 [13] Överste Bengt Reutersköld 1942-1945 [3] Uppgick 1945 i Malmö och Kristianstads försvarsområde
Fo 14 Kristianstads försvarsområde 1942–1975 [14] Överste Eric Dahlberg 1942-1945 [15]

Överste Axel Ståhle 1945-54 [16]

Överste Folke Francke 1954-1966 [17]

Överste Åke Wahlgren 1966-1970 [10]

Överste Åke Lundberg 1970- 1974[18]

Fo 14 Kristianstads försvarsområde 1975–1997 Norra skånska regementet (1975–1994)
Skånska dragonregementet (1994–1997)
Uppgick 1997 i Skånes försvarsområde
Fo 14 Skånes försvarsområde 1997–2000 Skånska dragonregementet (1997–2000)
Fo 15 Blekinge försvarsområde 1942–1947 Konteramiral Gösta Ehrensvärd 1942-1943

Överste Gösta Möller 1943- 1947 [19]

Marint försvarsområde - Blekinge kustartilleriförsvar
Fo 15 Karlskrona försvarsområde 1947–2000 Överste Alf Nyman 1947- [20] Överste Swen Lagerberg 1957-1963

Överste Carl-Fredrik Gillberg 1963-1969 [21]

Överste Björn Engvall 1969-1979 [22]

Överste av 1. graden Jean-Carlos Danckwardt 1979-1983

Marint försvarsområde - Blekinge kustartilleriförsvar
Fo 16 Växjö försvarsområde 1942–1943 [23] Överste Börje Gustaf Wickbom [24] Uppgick 1943 i Växjö/Jönköpings försvarsområde
Fo 16 Kronobergs försvarsområde 1974–1997 Kronobergs regemente Uppgick 1997 i Smålands försvarsområde
Fo 17 Jönköpings försvarsområde 1942–1943
Fo 16/17 Växjö/Jönköpings försvarsområde 1943-1946 Överste Börje Wickbom [24]
Fo 17 Jönköpings försvarsområde 1974–1997 Smålands regemente Namnändrat 1997 till Smålands försvarsområde
Fo 17 Smålands försvarsområde 1997–2000 Smålands regemente
Fo 18 Kalmar försvarsområde 1942–1946 Överste Carl Magnus Björkman 1944-46 [25] Uppgick 1947 i Kalmar/Växjö försvarsområde
Fo 18/16 Kalmar/Växjö försvarsområde 1947-1974 Överste Carl Magnus Björkman 1946-52 [25]Överste Åke Grahnberg 1953-1960 [26]

Överste Fredrik Ljunggren 1961-1966 [27]

Fo 18 Kalmar försvarsområde 1974–1994 Kronobergs regemente
Fo 18 Kalmar försvarsområde 1994–1997 Kalmar regemente Uppgick 1997 i Smålands försvarsområde

Fo 2–[redigera | redigera wikitext]

Beteckning Namn Aktiv Försvarsområdesregemente Chefer Anmärkning
Fo 21 Gävle försvarsområde 1942–1966 Överste Erik Johan Edlund 1944- Beteckningsbyte 1966 till Fo 49 på grund av överflyttning till Milo Ö
Fo 21 Gävleborgs försvarsområde 1982–1997 Hälsinge regemente Uppgick 1997 i Dalarnas och Gävleborgs försvarsområde
Fo 22 Östersunds försvarsområde 1942–1974 Överstelöjtnant Gustaf Arvid Liljeblad 1942-
Fo 22 Jämtlands försvarsområde 1974–1997 Jämtlands fältjägarregemente Uppgick 1997 i Västernorrlands och Jämtlands försvarsområde
Fo 23 Härnösands försvarsområde 1942–1974 Överstelöjtnant Oskar Gösta Ströman 1942-
Fo 23 Västernorrlands försvarsområde 1974–1997 Västernorrlands regemente Namnändrat 1997 till Västernorrlands och Jämtlands försvarsområde
Fo 23 Västernorrlands och Jämtlands försvarsområde 1997–2000 Västernorrlands regemente
Fo 24 Hemsö försvarsområde 1942–1957
Fo 25 Sundsvalls försvarsområde 1947–1955

Fo 3–[redigera | redigera wikitext]

Beteckning Namn Aktiv Försvarsområdesregemente Chefer Anmärkning
Fo 31 Halmstads försvarsområde 1942–1958 Överste Fritz Ekelund 1942-
Fo 31 Hallands försvarsområde 1958–1975
Fo 31 Hallands försvarsområde 1975–2000 Hallands regemente
Fo 32 Göteborgs försvarsområde 1942–1958 Överste Erik Gustaf Claesson Grill 1942-
Fo 32 Göteborgs och Bohus försvarsområde 1958–1981 Uppgick år 1981 i Västkustens marinkommando
Fo 32 Västra Götalands försvarsområde 1998–2000 Västkustens marinkommando
Fo 33 Göteborgs skärgårds försvarsområde 1942–1958
Fo 34 Uddevalla försvarsområde 1942–1958 Överste Sixten Georg Wockatz 1942-
Fo 34 Älvsborgs försvarsområde 1958–1997 Älvsborgs regemente (1975–1998) Uppgick 1997 i Västra Götalands försvarsområde
Fo 35 Skövde försvarsområde 1942–1974 Överstelöjtnant Måns Frans Robert Santesson 1942-
Fo 35 Skaraborgs försvarsområde 1974–1997 Skaraborgs regemente Uppgick 1997 i Västra Götalands försvarsområde

Fo 4–[redigera | redigera wikitext]

Beteckning Namn Aktiv Försvarsområdesregemente Chefer Anmärkning
Fo 41 Linköpings försvarsområde 1942–1975 Överste Gustaf Martin Wadner 1942-
Fo 41 Östergötlands försvarsområde 1975–1997 Livgrenadjärregementet Uppgick 1997 i Södermanlands och Östergötlands försvarsområde
Fo 42 Norrköpings försvarsområde 1942–1953
Fo 43 Strängnäs försvarsområde 1942–1973 Överste Jon Kaleb Lundén 1942-
Fo 43 Södermanlands försvarsområde 1973–1997 Södermanlands regemente Namnändrat 1997 till Södermanlands och Östergötlands försvarsområde
Fo 43 Södermanlands och Östergötlands försvarsområde 1997–2000 Södermanlands regemente
Fo 44 Stockholms försvarsområde 1942–2000 Livgardets dragoner (1975–1984)
Svea livgarde (1984–2000)
Fo 45 Norrtälje försvarsområde 1942–1947
Fo 46 Stockholms skärgårds försvarsområde 1942–1947
Fo 46 Vaxholms försvarsområde 1947–1975
Fo 47 Uppsala försvarsområde 1942–1974 Överstelöjtnant Mathias Fjellman 1942-
Fo 47 Uppsala försvarsområde 1974–1997 Upplands regemente Namnändrat 1997 till Uppsala och Västmanlands försvarsområde
Fo 47 Uppsala och Västmanlands försvarsområde 1997–2000 Upplands regemente
Fo 48 Västerås försvarsområde 1947–1974
Fo 48 Västmanlands försvarsområde 1974–1994 Upplands regemente
Fo 48 Västmanlands försvarsområde 1994–1997 Västmanlands regemente Uppgick 1997 i Uppsala och Västmanlands försvarsområde
Fo 49 Gävle försvarsområde 1966–1973
Fo 49 Gävleborgs försvarsområde 1973–1982 Hälsinge regemente Beteckningsbyte 1982 till Fo 21 på grund av överflyttning till Milo NN

Fo 5–[redigera | redigera wikitext]

Beteckning Namn Aktiv Försvarsområdesregemente Chefer Anmärkning
Fo 51 Örebro försvarsområde 1942–1975 Överste Gustaf Ivar Axelsson af Sillén 1942-
Fo 51 Örebro försvarsområde 1975–2000 Livregementets grenadjärer
Fo 52 Karlstads försvarsområde 1942–1973 Överste Folke Hjalmar Pira 1942-
Fo 52 Värmlands försvarsområde 1973–2000 Värmlands regemente
Fo 53 Falu försvarsområde 1942–1973 Överste Karl Hörnfelt 1942-
Fo 53 Kopparbergs försvarsområde 1973–1997 Dalregementet Namnändrat 1997 till Dalarnas och Gävleborgs försvarsområde
Fo 53 Dalarnas och Gävleborgs försvarsområde 1997–2000 Dalregementet
Fo 54 Mora försvarsområde 1942–1953 Överste Karl Hörnfelt 1942-

Fo 6–[redigera | redigera wikitext]

Beteckning Namn Aktiv Försvarsområdesregemente Chefer Anmärkning
Fo 61 Umeå försvarsområde 1942–1973 Överstelöjtnant Axel Fritiof Fredlund 1942-
Fo 61 Västerbottens försvarsområde 1973–2000 Västerbottens regemente
Fo 62 Storumans försvarsområde 1942–1966
Fo 63 Bodens försvarsområde 1942–1997 Bodens artilleriregemente (1975–1997) Överstelöjtnant Gustaf Richard Zandrén 1943- Namnändat 1997 till Norrbottens försvarsområde
Fo 63 Norrbottens försvarsområde 1997–2000
Fo 64 Luleå försvarsområde 1942–1947
Fo 65 Jokkmokks försvarsområde 1942–1975
Fo 66 Kiruna försvarsområde 1942–1997 Lapplands jägarregemente Överstelöjtnant Anders Engelbrekt Flodström 1944- Uppgick 1997 i Norrbottens försvarsområde
Fo 67 Morjärvs försvarsområde 1942–1947 Överstelöjtnant Carl Gerhard Qvennerstedt 1943-
Fo 67 Kalix försvarsområde 1947–1994 Namnändrat 1997 till Norrbottens gränsjägare
Fo 67 Norrbottens gränsjägare 1994–1997 Uppgick 1997 i Norrbottens försvarsområde

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Riksdagen.se Kungl. Maj:ts proposition nr 75 år 1973 angående vissa organisations- och anslagsfrågor m. m. rörande försvaret; given Stockholms slott den 16 februari 1973 Läst 6 augusti 2011
  2. ^ ”Riksarkivet - Nationell Arkivdatabas”. https://sok.riksarkivet.se/Home/Arkivsok?Sokord=SE%2fKrA%2f2779&EndastDigitaliserat=false&BegransaPaTitelEllerNamn=false&lk=Ladda+kategorier&AvanceradSok=False&page=2&postid=ArkisRef+SE%2fKrA%2f2779&tab=post&FacettState=undefined%3ac%7c&type=2&s=TARKIS08_Balder. Läst 21 april 2016. 
  3. ^ [a b c] ”Sveriges statskalender 1945”. http://runeberg.org/statskal/1945/0301.html. Läst 21 april 2016. 
  4. ^ ”Sveriges statskalender 1947”. http://runeberg.org/statskal/1947/0312.html. Läst 21 april 2016. 
  5. ^ ”Harnesk, Paul - Vem är vem? Stockholm 1964”. http://runeberg.org/vemarvem/sthlm62/0314.html. Läst 21 april 2016. 
  6. ^ ”Åke Davidsson (huvudred.), Vem är vem - Skåne, Halland, Blekinge 1966 - sid 377”. http://runeberg.org/vemarvem/skane66/0401.html. Läst 22 april 2016. 
  7. ^ ”Lagerström, Sten (red.) - Vem är det: Svensk biografisk handbok 1969 dif 415”. http://runeberg.org/vemardet/1969/0415.html. Läst 22 april 2016. 
  8. ^ ”VEM ÄR DET Svensk biografisk handbok 1969 sid 426”. http://runeberg.org/vemardet/1969/0442.html. Läst 25 april 2016. 
  9. ^ ”Sveriges statskalender 1964”. http://runeberg.org/statskal/1964/0348.html. Läst 22 april 2016. 
  10. ^ [a b] ”Sveriges statskalender 1970”. http://runeberg.org/statskal/1970/0393.html. Läst 22 april 2016. 
  11. ^ ”VEM ÄR DET Svensk biografisk handbok 1993 - sid 1088”. http://runeberg.org/vemardet/1993/1088.html. Läst 22 april 2016. 
  12. ^ ”Riksarkivet - Nationel Arkivdatabas”. https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE%2fKrA%2f2780&vol=n%2cn%2cn&type=2&s=TARKIS08_Balder. Läst 21 april 2016. 
  13. ^ ”Riksarkivet - Nationell arkivdatabas”. https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE%2fKrA%2f2781&vol=n%2cn%2cn&type=2&s=TARKIS08_Balder. Läst 21 april 2016. 
  14. ^ ”Riksarkivet - Nationell arkivdatabas”. https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE%2fKrA%2f2784&vol=n%2cn%2cn&type=2&s=TARKIS08_Balder. Läst 21 april 2016. 
  15. ^ ”Vem är Vem? Götalandsdelen utom Skåne 1948 sid 207”. http://runeberg.org/vemarvem/gota48/0207.html. Läst 25 april 2016. 
  16. ^ ”Vem är vem? - Skåne, Halland, Blekinge 1966 sid 788”. http://runeberg.org/vemarvem/skane66/0812.html. Läst 22 april 2016. 
  17. ^ ”Davidsson, Åke (huvudredaktör), Vem är vem? Skåne Halland Blekinge”. http://runeberg.org/vemarvem/skane66/0273.html. Läst 22 april 2016. 
  18. ^ ”Statskalendern 1972”. http://runeberg.org/statskal/1972/0396.html. Läst 22 april 2016. 
  19. ^ ”Sveriges statskalender 1945”. http://runeberg.org/statskal/1945/0389.html. Läst 21 april 2016. 
  20. ^ ”Sveriges statskalender 1950”. http://runeberg.org/statskal/1950/0407.html. Läst 21 april 2016. 
  21. ^ ”VEM ÄR DET Svensk biografisk handbok 1993 - sid 377”. http://runeberg.org/vemardet/1993/0377.html. Läst 22 april 2016. 
  22. ^ ”Sveriges statskalender 1972 sid 422”. http://runeberg.org/statskal/1972/0422.html. Läst 22 april 2016. 
  23. ^ ”Riksarkivet - Nationella arkivdatabasen”. https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE%2fKrA%2f2772&vol=n%2cn%2cn&type=2&s=TARKIS08_Balder. Läst 21 april 2016. 
  24. ^ [a b] ”Vem är vem - Skåne 1948 sid 589”. http://runeberg.org/vemarvem/skane48/0589.html. Läst 1 maj 2016. 
  25. ^ [a b] ”Sveriges statskalender 1950”. http://runeberg.org/statskal/1950/0319.html. Läst 21 april 2016. 
  26. ^ ”Vem är det - Svensk biografisk handbok 1963 - sid 363-364”. http://runeberg.org/vemardet/1963/0380.html. Läst 30 april 2016. 
  27. ^ ”Vem är det - Svensk bigrafisk handbok 1993”. http://runeberg.org/vemardet/1993/0699.html. Läst 30 april 2016. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Svensk soldat, 1994 års utgåva. M7742-712011

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]