Helsingborgs försvarsområde

Från Wikipedia
Helsingborgs försvarsområde
(Fo 13)
Information
Officiellt namnHelsingborgs försvarsområde
Datum1942–1946
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypFörsvarsområde
RollFörsvarsområdesregemente
Del avI. militärområdet [a]
StorlekRegemente
HögkvarterHelsingborgs garnison
FörläggningsortHelsingborg
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga

Helsingborgs försvarsområde (Fo 13) var ett svenskt försvarsområde inom svenska armén som verkade i olika former åren 1942–1946. Försvarsområdesstaben var förlagd i Helsingborgs garnison i Helsingborg.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Helsingborgs försvarsområde bildades den 1 oktober 1942 och var direkt underställd militärbefälhavaren för I. militärområdet. Den 31 december 1946 upplösts och avvecklades försvarsområdet och uppgick den 1 januari 1947 tillsammans med Ystads försvarsområde (Fo 13) i Malmö försvarsområde (Fo 11).[1]

Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

När försvarsområdet bildades förlades det till Drottninggatan 66 i Helsingborg. Från 1943 var staben lokaliserad till huvudpostkontoret på Stortorget 17 samt till Järnvägsgatan 25. Från den 1 april 1946 var staben samlokaliserad med staben för det nybildade Skånska kavalleriregementet på Järnvägsgatan 25. Den 1 november 1946 flyttades delar av staben till Malmö där den samlokaliserades med staben för Malmö försvarsområde. Efter att försvarsområdesstaben avvecklades, kvarstod viss verksamhet vid kasernetablissement i stadsdelen Berga.

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

Förbandschefen titulerades försvarsområdesbefälhavare och tjänstegraden överste.

Namn, beteckning och förläggningsort[redigera | redigera wikitext]

Namn
Helsingborgs försvarsområde 1942-10-01 1946-12-31
Beteckningar
Fo 13 1942-10-01 1946-12-31
Förläggningsorter
Helsingborgs garnison (F) 1942-10-01 1946-12-31

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Åren 1942–1946 var staben fristående och underställd chefen för I. militärområdet.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Holmberg (1993), s. 69

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6