Örebro försvarsområde

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Örebro försvarsområde
(Fo 51)
Livregementets grenadjärgrupp vapen.svg
Vapensköld för Livregementets grenadjärer tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namnÖrebro försvarsområde
Datum1942–2000
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypFörsvarsområde
RollOperativ, territoriell och taktisk verksamhet
StorlekFörsvarsområdesregemente
Del avLivregementets grenadjärer [a]
HögkvarterÖrebro garnison
FörläggningsortÖrebro
Befälhavare
FörsvarsområdesbefälhavareChrister Svensson [b]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg
Truppslagstecken m/1960AM.090956 (guld).jpg
Förbandstecken m/51-m/60AM.090976-I 3, K 3 (01).jpg
Örebro försvarsområdes vapen åren 1942–1975 (samma som Örebro län).[1]

Örebro försvarsområde (Fo 51) var ett försvarsområde inom svenska armén, som verkade i olika former åren 1942–2000. Försvarsområdesstaben var förlagd i Örebro garnison i Örebro.[2]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Örebro försvarsområde bildades den 1 oktober 1942 och var direkt underställd militärbefälhavaren för V. militärområdet. I samband med OLLI-reformen, vilken genomfördes inom försvaret åren 1973–1975, sammanslogs Örebro försvarsområde (Fo 51) med Livregementets grenadjärer (I 3)m vilket från den 1 juli 1975 bildade försvarsområdesregementet I 3/Fo 51. Detta medförde att Livregementets grenadjärer blev ett A-förband (försvarsområdesregemente). Inom Örebro försvarsområde var Livregementets grenadjärer ensamt förband. Inom ett försvarsområde tillfördes A-förbanden det samlade mobiliserings- och materialansvaret, medan B-förband svarade endast som ett utbildningsförband.[3]

Inför försvarsbeslutet 2000 föreslog regeringen i sin propositionen för riksdagen, att den taktiska nivån bör reduceras genom att fördelnings- och försvarsområdesstaber samt marinkommandon och flygkommandon skulle avvecklas. Detta för att för att utforma ett armétaktiskt, marintaktiskt respektive flygtaktiskt kommando vilka skulle samlokaliseras med operationsledningen. Förslaget innebar att samtliga försvarsområdesstaber skulle avvecklas, vilket inkluderade Örebro försvarsområde.[4] Örebro försvarsområde kom därmed att upplösas och avvecklas den 30 juni 2000. Som stöd till hemvärn och frivilligverksamheten inom före detta Örebro försvarsområde bildades militärdistriktsgruppen Livregementets grenadjärgrupp.

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Försvarsområdets huvudsakliga uppgift var luftförsvar av Örebro län. År 1960 tillkom två lvakanplutoner m/48. År 1966 tilldelades försvarsområdet 9. luftvärnsbataljonen m/48, vilken utbildades vid Sundsvalls luftvärnsregemente (Lv 5). Efter Lv 5:s avveckling 1982 övertog Göta luftvärnsregemente (Lv 6) utbildningsansvaret för lokalförsvarsluftvärnet. (Utbildningsansvaret för I 3:s två brigader, Livbrigaden (IB 3) och Närkebrigaden (IB 33), åvilade Roslagens luftvärnsregemente (Lv 3).

Den sammanslagning som gjordes av försvarsområdesstaben och regementet sommaren 1975, innebar att regementschefen i egenskap av försvarsområdesbefälhavare, kunde samordna mobiliseringen av brigaderna och fo-förbanden. Vilket ledde till bättre förutsättningar för samordnad krigsplanering inom försvarsområdet.

Ingående enheter[redigera | redigera wikitext]

Nedan visar ett urval vilka typförband försvarsområdet kunde mobilisera åren 1949–1973.[5] Försvarsområdesförbanden utgjordes av personal ur de äldre åldersklasserna och som utgått ur fältförbanden, det vill säga ålderklasserna 33-40 år.

1949

  • 2x luftvärnsdivision
  • 1x luftbevakningsbataljon
  • 2x cykelskyttebataljon

1969

  • 1x luftvärnsdivision
  • 1x luftvärnsbataljon
  • 4x cykelskyttebataljon

1973

  • 2x lokalförsvarsluftvärnsbataljon
  • 1x luftvärnsbataljon
  • 3x cykelskyttebataljon
  • 1x etappbataljon

Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

När försvarsområdet bildades förlades staben till Järntorgsgatan 6 i Örebro. Från den 1 juli 1945 förlades staben till den fastighet på Olaigatan 21, som tidigare utgjort stabs- och expeditionsbyggnad åt Livregementets husarer (1862–1904) och Livregementets grenadjärer (1904–1945). Försvarsområdesstaben lämnade fastigheten sommaren 1975, detta i samband med att staben sammanslogs med regementet. Fastigheten i sig övertogs av Redovisningsavdelning Bergslagen.[2] Från 1975 hade försvarsområdet sin stab vid Fanjunkarevägen vid Livregementets grenadjärer, där man verkade fram till att staben avvecklades. År 1992 var det tänkt att staben skulle flyttas till den före detta sjukhusbyggnaden, dock blev det aldrig av.

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

Förbandschefen titulerades försvarsområdesbefälhavare och fick i samband med OLLI-reformen tjänstegraden överste 1. graden.

  • 1942–1949: Överste Ivar af Sillén
  • 1949–1953: Överste Gösta Mårtensson
  • 1953–1957: Överste Erik Rune
  • 1957–1966: Överste Georg von Döbeln
  • 1966–1972: Överste John Alstermark
  • 1972–1975: Överste Hjalmar Mårtensson
  • 1975–1977: Överste 1. graden Åke Hultin
  • 1977–1983: Överste 1. graden John Petersson
  • 1983–1992: Överste 1. graden Einar Lyth
  • 1992–1998: Överste 1. graden Hans Hacksell
  • 1998–2000: Överste 1. graden Christer Svensson

Namn, beteckning och förläggningsort[redigera | redigera wikitext]

Namn
Örebro försvarsområde 1942-10-01 2000-06-30
Beteckningar
Fo 51 1942-10-01 2000-06-30
Förläggningsorter
Örebro garnison (F) 1942-10-01 2000-06-30

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Åren 1942–1966 var staben fristående och underställd chefen för V. militärområdet, åren 1966–1975 chefen för Bergslagens militärområde, åren 1975–2000 chefen för Livregementets grenadjärer.
  2. ^ Christer Svensson blev sista försvarsområdesbefälhavare för försvarsområdet.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Medalj”. digitaltmuseum.se. https://digitaltmuseum.se/021026149387. Läst 14 april 2017. 
  2. ^ [a b] Holmberg (1993), s. 75
  3. ^ ”Kungl, Maj:ts proposition 1974:135”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-angaende-vissa_FX03135. Läst 14 april 2017. 
  4. ^ ”Regeringens proposition 1999/2000:30”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/det-nya-forsvaret_GN0330. Läst 14 april 2017. 
  5. ^ ”Örebro Försvarsområde”. armehandbok.se. Arkiverad från originalet den 15 april 2017. https://web.archive.org/web/20170415200358/http://www.armehandbok.se/Sida_120.htm. Läst 14 april 2017. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 
  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5 
  • Svenska försvarsväsendets rullor, årgångarna 1942-1975

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]