Örebro försvarsområde

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Örebro försvarsområde
(Fo 51)
Livregementets grenadjärgrupp vapen.svg
Vapensköld för Livregementets grenadjärer tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namn Örebro försvarsområde
Datum 1942–2000
Land Sverige
Försvarsgren Armén
Typ Försvarsområde
Roll Operativ, territoriell och taktisk verksamhet
Storlek Försvarsområdesregemente
Del av IV. arméfördelningen (1939–1943)
V. militärområdet (1943–1966)
Bergslagens militärområde (1966–1975)
Livregementets grenadjärer (1975–2000)
Högkvarter Örebro garnison
Förläggningsort Örebro
Dekorationer LivreggrenMM (2000)
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga Naval Ensign of Sweden.svg
Örebro försvarsområdes vapen åren 1942–1975 (samma som Örebro län).[1]

Örebro försvarsområde (Fo 51), var ett svenskt försvarsområde inom svenska armén, som verkade i olika former åren 1942–2000. Försvarsområdesstaben var förlagd i Örebro garnison i Örebro.[2]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Örebro försvarsområde bildades den 1 september 1939 och ingick i landstormen. Försvarsområdesstaberna bemannades på alla poster av landstormsbefäl utom befälhavaren, som var före detta regementschef.

Genom 1942 års försvarsbeslut kom samtliga landstormsförband att upplösas och omorganiseras till försvarsområdesförband. Där landstormsförbandet i Örebro kom den 1 oktober 1942 att omorganiseras till Örebro försvarsområde (Fo 51).

I samband med OLLI-reformen, vilken genomfördes inom försvaret åren 1973–1975, sammanslogs Livregementets grenadjärer (I 3) med Örebro försvarsområde (Fo 51). Och från den 1 juli 1975 bildade försvarsområdesregementet I 3/Fo 51. Detta medförde att Livregementets grenadjärer blev ett A-förband (försvarsområdesregemente). Inom Örebro försvarsområde var Livregementets grenadjärer ensamt förband. Inom ett försvarsområde tillfördes A-förbanden det samlade mobiliserings- och materialansvaret, och B-förband svarade endast som ett utbildningsförband.[3]

Inför försvarsbeslutet 2000 föreslog regeringen i sin propositionen för riksdagen, att den taktiska nivån bör reduceras genom att fördelnings- och försvarsområdesstaber samt marinkommandon och flygkommandon skulle avvecklas. Detta för att för att utforma ett armétaktiskt, marintaktiskt respektive flygtaktiskt kommando vilka skulle samlokaliseras med operationsledningen. Förslaget innebar att samtliga försvarsområdesstaber skulle avvecklas, vilket inkluderade Örebro försvarsområde.[4]

Örebro försvarsområde kom därmed att upplösas och avvecklas den 30 juni 2000. Dess uppgifter kom delvis att övertas av de nybildade militärdistriktsgruppen Livregementets grenadjärgrupp. År 2000 instiftades Livregementets grenadjärers och Örebro försvarsområde minnesmedalj i silver (LivreggrenMSM). Band: rött med en smal vit rand på mitten åtföljd av en bred blå rand på vardera sida.[5]

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Försvarsområdets huvudsakliga uppgift var luftförsvar av Örebro län. År 1960 tillkom två lvakanplutoner m/48. År 1966 tilldelades försvarsområdet 9. luftvärnsbataljonen m/48, vilken utbildades vid Sundsvalls luftvärnsregemente (Lv 5). Efter Lv 5:s avveckling 1982 övertog Göta luftvärnsregemente (Lv 6) utbildningsansvaret för lokalförsvarsluftvärnet. (Utbildningsansvaret för I 3:s två brigader, Livbrigaden (IB 3) och Närkebrigaden (IB 33), åvilade Roslagens luftvärnsregemente (Lv 3).

Den sammanslagning som gjordes av försvarsområdesstaben och regementet sommaren 1975, innebar att regementschefen i egenskap av försvarsområdesbefälhavare, kunde samordna mobiliseringen av brigaderna och fo-förbanden. Vilket ledde till bättre förutsättningar för samordnad krigsplanering inom försvarsområdet.

Ingående enheter[redigera | redigera wikitext]

Nedan visar ett urval vilka typförband försvarsområdet kunde mobilisera åren 1949–1973.[6] Försvarsområdesförbanden utgjordes av personal ur de äldre åldersklasserna och som utgått ur fältförbanden, det vill säga ålderklasserna 33-40 år.

1949[redigera | redigera wikitext]

  • 2x cykelskyttebataljon
  • 2x luftvärnsdivision
  • 1x luftbevakningsbataljon

1969[redigera | redigera wikitext]

  • 1x luftvärnsbataljon
  • 1x luftvärnsdivision
  • 4x cykelskyttebataljon

1973[redigera | redigera wikitext]

  • 2x lokalförsvarsluftvärnsbataljon
  • 1x luftvärnsbataljon
  • 3x cykelskyttebataljon
  • 1x etappbataljon

Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

Från 1942 förlades försvarsområdesstaben till Järntorgsgatan 6 i Örebro. Från den 1 juli 1945 förlades staben till den fastighet på Olaigatan 21, som tidigare utgjort stabs- och expeditionsbyggnad åt Livregementets husarer (1862–1904) och Livregementets grenadjärer (1904–1945). Försvarsområdesstaben lämnade fastigheten sommaren 1975, detta i samband med att staben sammanslogs med regementet. Fastigheten i sig övertogs av Redovisningsavdelning Bergslagen.[2]

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

Försvarsområdesbefälhavare åren 1942–2000. Åren 1975–2000 var försvarsområdesstaben integrerad i Livregementets grenadjärer. Från 1975 var försvarsområdesbefälhavare tillika regementschef.[7]

  • 1942–194?: Gustaf Ivar Axelsson af Sillén
  • 194?–1975: ?
  • 1975–1977: Erik Åke Hultin (innehade tjänstetiteln sekundchef)
  • 1977–1983: John Lennart Petersson
  • 1983–1992: Einar Lyth
  • 1992–1998: Hans Hacksell
  • 1998–2000: Christer Svensson

Namn, beteckning och förläggning[redigera | redigera wikitext]

Namn
Örebro försvarsområde 1939-09-01 1942-09-30
Örebro försvarsområde 1942-10-01 2000-06-30
Beteckningar
Fo 51 1942-10-01 1975-06-30
I 3/Fo 51 1975-07-01 2000-06-30
Förläggningsorter
Järntorgsgatan 6, Örebro (F) 1942 1945
Olaigatan 21, Örebro (F) 1945 1975-06-30
Fanjunkarvägen, Örebro (F) 1975-07-01 2000-06-30

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Medalj”. digitaltmuseum.se. https://digitaltmuseum.se/021026149387. Läst 14 april 2017. 
  2. ^ [a b] Holmberg (1993), s. 75
  3. ^ ”Kungl, Maj:ts proposition 1974:135”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-angaende-vissa_FX03135. Läst 14 april 2017. 
  4. ^ ”Regeringens proposition 1999/2000:30”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/det-nya-forsvaret_GN0330. Läst 14 april 2017. 
  5. ^ Braunstein (2003), s. 31-34
  6. ^ ”Örebro Försvarsområde”. armehandbok.se. http://www.armehandbok.se/Sida_120.htm. Läst 14 april 2017. 
  7. ^ Kjellander (2003), s. 288-289

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 
  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Lyth Einar, Gustavsson Bengt, red (1993). Försvar i Örebro län: 1900-talet. Närkes militärhistoria, 99-0884938-7 ; 3. Örebro: Stift. Nerikes regementen. Libris 7449440. ISBN 91-630-1777-6 (inb.) 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]